Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till. När du läst om filmen klickar du på länken i planeringen för att se den. De allmänna domstolarna som bl a handlägger och avgör brott och löser konflikter mellan enskilda, är tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. Tingsrätter finns på många orter i landet. Tingsrätten är den första domstol, som ett brott som anmälts till polis och åklagare kommer till. När brottet kommit till domstolen för att behandlas där kallas det för ett brottmål. Den har filmen handlar om Peter och Maria. De ur kära i varandra och har varit tillsammans ett år. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit AMria och dragit henne i håret då hon fallit till marken, d v s, misshandlat henne. I den här foldern kan du - - innan du ser filmen - - läsa om det påstådda brottet och vad lagen säger om brott av den har typen. Du får också veta vilka påföljder (straff) som kan vara aktuella i det har fallet
Dessa medverkar I den rättegång du kommer att få se medverkar: Peter Johansson, tilltalad (den påstådde brottslingen) Maria Karlsson, målsägande (brottsoffret) Rättens ordförande, fiskalen Bengt Hellström Åklagaren Charlotte Nilsson Offentlige försvararen, advokaten Gunnar Fredriksson Vittnet Lena Sahlén. Väninna till Maria Karlsson Tre nämndemän. som medverkar i förhandlingen och har var sin röst De har inte domarutbildning. De representerar samhället och är utsedda av de politiska partierna. Notarien/domstolssekreteraren som för protokoll under förhandlingen. Åhörare. I rättssalen finns några som vill lyssna på rättegången. I vårt land är domstolsförhandlingar som regel öppna för åhörare. Man får alltså gärna komma till rättssalen och lyssna på en rättegång, som man är intresserad av. I vissa situationer, som när personliga uppgifter angående den tilltalade läses upp, kan dock rätten besluta om att delar av rättegången skall hållas inför stängda dörrar. Ibland beslutar rätten om stängda dörrar för en hel rättegång och då är åhörare inte tillåtna. Det kan exempelvis gälla vid brott som berör barn eller om den misstänkte är väldigt ung. Rättens ledamöter, från vänster två nämndemän, i mitten rättens ordförande och till höger protokollförararen (en notarie eller domstolssekreterare) samt längst till höger en tredje nämndeman.
Ett misshandelsfall Det här fallet handlar om Peter och Maria. Peter påstås ha misshandlat Maria utanför en pizzeria där de varit tillsammans. Åklagaren och den offentliga försvararen kommer under rättegången att hålla förhör med den som utsatts för brottet, Maria (måläganden, brottsoffret). De håller också förhör med Peter, som är den tilltalade (den som påstås ha begått brottet). Vidare hålls förhör med ett vittne, Lena Sahlén, som är väninna till Maria och såg till händelsen utanför pizzerian. Maria har vant på sjukhus för att få sina skador omplåstrade och samtidigt få ett rättsintyg, dvs ett skriftligt intyg från den behandlande läkaren där denne redogör för de skador som Maria har uppvisat. Peter minns inte att han misshandlat sin flickvän Maria. Han har vissa minnesluckor beträffande kvällen eftersom han var rejält berusad på starköl. Nu gäller det för, rätten att bedöma bevis och komma fram till en dom. Vad lagen suger om misshandel Om man gör sig skyldig till misshandel skall man dömas enligt reglerna i Brottsbalken, som är del avsnitt lagboken där de flesta handlingar som är brottsliga återfinns. I detta fall är det 3 kap. 5 som anger vad som gäller. Straffet för misshandel varierar mellan lägst böter och högst fängelse i två år beroende på hur allvarlig domstolen bedömer misshandeln vara Val av påföljd De påföljder som finns är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Olika påföljder kan kombineras. Den som begår ett brott innan han/hon fyllt 18 år kan dömas till fängelse bara om synnerliga skäl föreligger.
Den som fyllt 18 men inte 21 år kan dömas till fängelse om brottets straffvärde är högt, dvs om brottet är så allvarligt att inget annat straff än fängelse är aktuellt, eller om det finns särskilda skäl för det. Den som är under 21 år kan också bli föremål för vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen. Om rätten, efter att ha fått ett yttrande från socialnämnden i brottslingens hemkommun, beslutar att någon skall överlämnas till vård så är det de sociala myndigheterna som bestämmer om vården. Utöver vård kan i vissa fall också dömas till böter. För ungdomar som begår brott finns det en särskild lag - Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Peter har inte tidigare begått något brott Han är bara 19 år. Han har missbruksproblem. Rättegången i tingsrätt När ett brott begåtts har någon person handlat på ett sätt som är straffbart enligt lag. Då görs alltid en polisutredning (förundersökning). Förhör hålls med den misstänkte och med andra som kan lämna upplysningar om brottet, t.ex. vittnen till händelsen. När polisutredningen ar klar överlämnas den till åklagaren. Åklagaren beslutar med förundersökningen som underlag om den misstänkte ska åtalas (ställas till svars för den påstådda gärningen). Om åklagaren beslutar om åtal lämnar han in en stämningsansökan till den tingsrätt som skall handlägga målet. Tingsrätten förbereder huvudförhandlingen. Huvudförhandling kallas den muntliga förhandling inför rätten där det skall avgöras om den misstänkte (tilltalade) har begått det brott som åklagaren påstår i sin stämningsansökan. Ordföranden (domaren) och några av rättens ledamöter vid domstolsförhandlingen.
Den tilltalade kan alltid själv utse en försvarsadvokat. Om han inte gör det och tingsrätten anser att han behöver hjälp av en försvarare, utser tingsrätten en offentlig försvarare. Vid huvudförhandlingen består tingsrätten av en juristdomare och tre nämndemän. Vissa enkla mål, där endast böter kan utdömas, kan avgöras av en ensam juristdomare. Peter var ångerfull vid rättegången och villig att påbörja behandling för sina alkoholproblem. Så här går förhandlingen till Fallet ropas på Parter och vittnen kallas in till tingssalen. Närvarokontroll Ordföranden (domaren) kontrollerar att alla har kommit. Om alla inte kommit måste förhandlingen i allmänhet ställas in. Om ordföranden finner att huvudförhandlingen kan äga rum får vittnena lämna salen tills det blir deras tur att höras Åklagarens yrkande Brottsrubriceringen presenteras kort. Erkännande eller förnekande Den tilltalade tillfrågas om han erkänner eller förnekar brottet. Försvararen svarar för sin klients räkning. Åklagarens sakframställning Åklagaren redovisar hur han anser att brottet gått till. Målsäganden (brottsoffret) hörs och får berätta sin version av händelsen och svara på frågor. Den tilltalade hörs och får ge sin version av händelsen och svara på frågor. Vittnen kallas in ett i taget och hörs efter att de avlagt vittnesed. Vittnena får vänta utanför salen tills det blir deras tur att vittna. Detta för att deras vittnesmål inte skall påverkas av vad som sägs under rättegången. Personliga förhållanden Den tilltalades personliga förhållanden (ekonomi, arbete, tidigare straff mm.) redovisas. Föräldrar till
unga tilltalade under 18 år får tillfälle att yttra sig. Slutanföranden Åklagaren och den tilltalade (eller försvararen om sådan finns) gör var för sig en sammanfattning av vad de anser har kommit fram under rättegången om brottet och vilken påföljd de anser är lämplig. VÅR SVENSKA VITTNESED Jag (ditt namn) lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra. Överläg gning och dom Huvudförhan dlingen avslutas genom att ordföranden (domaren) talar om när dom i målet kommer att meddelas. Därefter håller rätten överläggning. Vid överläggningen medverkar ordföranden, nämndemännen och den som för protokoll. Åhörare, vittnen, parter m.fl. måste lämna rättssalen. Ordföranden och nämndemännen diskuterar hur tingsrätten skall döma. Även frågor om eventuellt skadestånd (ekonomisk ersättning) och kostnaderna för rättegången avgörs vid överläggningen. Domen meddelas parterna (den tilltalade och dennes försvarare samt målsäganden och åklagaren) direkt efter överläggningen genom att parterna kallas in i rättssalen på nytt. Den kan också skickas senare med post. Om domen skickas med post talar ordföranden om vilken dag den kommer att expedieras (skickas). Överklagande Om någon part är missnöjd med tingsrättens dom kan den överklagas till nästa instans, som ar hovrätten. Hur man överklagar framgår av domen. Hovrätten kallar efter ett överklagande till ny förhandling. Parterna och vittnena får på nytt berätta sina versioner av händelsen. Hovrätten avgör därefter om tingsrättens dom skall stå fast eller ändras på det sätt som hovrätten beslutar. Domstolsverket 551 81 Jönköping