OSKARSHAMNS BIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN På biblioteket kan man alltid hitta en lugn vrå om man vill vara ifred och oftast någon att prata med om man är på det humöret Anonym låntagare Februari 2008 1
BIBLIOTEKSPLAN FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Bakgrund och syfte I december 2004 beslutade riksdagen att bibliotekslagen skulle utökas med tillägget bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka och kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten allt enligt 7a Bibliotekslagen. Bibliotekslagen, som är en ramlag, säger att varje kommun ska ha folkbibliotek och att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek. Lagen ålägger också alla kommuner att utarbeta en biblioteksplan för olika verksamheter, där en lokal bibliotekspolitik formuleras. Biblioteken har enligt lagen en rad olika uppgifter och det är politikernas uppgift att i biblioteksplanen finna en balans mellan de olika uppgifterna och att lägga fast en rimlig ambitionsnivå för var och en av dem i förhållande till de behov och de resurser som finns. Biblioteksplanen skall kompletteras med handlingsplaner som utarbetas för samtliga enheter i samverkan med andra förvaltningar. En grundtanke i biblioteksplanen är att se biblioteken i Oskarshamn som en helhet, en mångsidig biblioteksverksamhet med Stadsbiblioteket som nav och resurscentra och där varje filialbibliotek har en egen verksamhetsprofil. Det färdiga dokumentet skall antas i Kommunfullmäktige. Prioritering: Biblioteken som mötesplats. I Oskarshamn ingår Stadsbiblioteket som en del i Kulturhuset vilket stärker bibliotekets roll som mötesplats Barn-Ungdomsverksamheten Styrande för verksamheten Unesco s folkbiblioteksmanifest utgavs 1949, reviderades 1972, utkom i ny version 1994. Unesco s skolbiblioteksmanifest utfärdades 1999 Bibliotekslagen trädde ikraft 1997, avser det allmänna biblioteksväsendet och fastslår att kommunen svarar för folk- och skolbiblioteken Regionbiblioteket i Kalmar läns vision för biblioteken i Kalmar län Verksamhetsidé och övergripande kulturpolitiska mål för Oskarshamns kommuns kulturnämnd. 2
Biblioteket i omvärlden Bibliotekens huvuduppgift är att garantera fri tillgång till information, stödja självstudier och utbildning, verka för läskunnighet samt stimulera kulturell mångfald och kontakter mellan olika kulturer. Folkbiblioteken i Oskarshamn är tillgängliga för alla och ger alla rätt att fritt ta del av information och kultur. Boken och tryckta medier utgör fortfarande basen för biblioteken. För biblioteken är det uppenbart att den snabba utvecklingen inom teknik och media påverkar verksamheten. Delar av bibliotekens traditionella uppgifter håller därmed på att förändras. Den nya tekniken och mediautvecklingen ställer krav, både på anpassning och förändring av utbudet av tjänster. Utvecklingen inom området underlättar möjligheterna att hämta information och de administrativa hjälpmedlen vid biblioteken behöver ständigt utvecklas. I den utveckling som nu sker där alltfler väljer att utbilda sig under olika skeden i livet, blir det allt viktigare med samverkan mellan de olika bibliotekstyperna. Snabba förändringar gör att det i högra grad krävs kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling under ett yrkesliv. Utbildningssatsningarna ökar efterfrågan på bibliotekets informationstjänster och studielitteratur inköps och förmedlas i ökande grad, framförallt till vuxenstuderande. Trenden visar också att alltmer studielitteratur i en framtid ska kunna nås via nätet, att nyare skönlitteratur är mycket efterfrågad och en av de viktigare anledningarna till att besöka biblioteket. För att svara upp till denna efterfrågade service är snabba leveranser, effektivt transportsystem, samutnyttjande av media och tydligare profilering av filialernas mediabestånd viktig. För att stå väl rustade inför framtidens utmaningar behövs att alla ges en möjlighet att skaffa sig en informationskompetens åtminstone på basnivå. Tillgång till teknisk utrustning och informationskompetens är ännu inte var mans egendom, klyftorna ökar och statistiken visar att bland högutbildade ligger såväl bokläsandet som internetanvändandet på stabilt hög nivå, medan motsvarande siffra för lågutbildade minskar. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att biblioteken uppmärksammar de grupper som inte har tillgång till ny teknik. Biblioteken är garanten för allas tillgång till digitala kulturupplevelser och digital information. En förutsättning för detta är att samtliga bibliotek har en god teknisk infrastruktur. Inriktning Folkbiblioteken i Oskarshamn skall utmärkas av kvalitet, kunskap, tillgänglighet och personlig service Folkbiblioteken i Oskarshamns kommun skall vara en naturlig plats för information, kunskap, läsning, upplevelser, inspiration och möten mellan människor 3
Folkbiblioteken i Oskarshamns kommun skall vara tillgängliga för alla och ge alla rätt att fritt ta del av information och kultur Bibliotekens samlingar ska kännetecknas av mångfald och kvalitet och skall erbjuda ett aktuellt och rikligt utbud på olika språk Biblioteksverksamhetens framtida struktur innebär att huvudbiblioteket är nav och motor i verksamheten. Biblioteken skall erbjuda en arena för kulturaktörer och uppmuntra till ett skapande genom att ge plats för egen musik, film, text m.m. Biblioteken skall aktivt ta del i utvecklingen av det digitala biblioteket och e-tjänster samt utveckla interaktiva tjänster för information, kunskap och kultur. Biblioteken ska arbeta för att bättre synliggöra sina verksamheter både för vana användargrupper och andra mindre vana. Bibliotekens material i form av olika medier och tjänster ska anpassas och göras tillgängliga för funktionshindrade. Biblioteksfilialerna har en viktig funktion som mötesplats för både unga och gamla och fungerar också som kulturcentra i bygden. Filialbibliotekens mediabestånd skall profileras efter närområdets karaktär. Biblioteken skall verka för integration och mångfald genom att i så stor utsträckning som möjligt anpassa medier och tjänster. Biblioteken skall aktivt följa förändringar i omvärlden för att ständigt utveckla och förbättra verksamheten. Strategier 2008-2009 Prioritet 1: Upprätta en mediaplan där det klargörs att bibliotekets mediabestånd ska vara varierat, aktuellt och spegla befolkningsstrukturen böcker är basen, men det ska i medieplanen finnas en strategi för de nya medietyperna. Revideras årligen. Initiativ skall tas till en undersökning av gemensam upphandling av litteratur för biblioteken i Kalmar län. Klar våren -08 Prioritet 2: Revidera nuvarande talboksplan 4
Upprätta en IT-strategi för utvecklandet av bibliotekets digitala resurser och användning av nättjänster. Den bör även innehålla beskrivning av samverkan med andra bibliotek t.ex. vad gäller gemensam biblioteksportal, gemensam server och samordning av databasabonnemang Bygga upp och permanenta verksamheten Demoteket som är en verksamhet där människor som skapar själva, ex. musik, lyrik, film, får lämna in sitt material till biblioteket för utlån och därigenom möter en större publik. Verksamheten fungerar också som ett kommunikationscentrum mellan olika kulturyttringar. Översyn av filialsystemet och utveckla filialbibliotekens samarbete med föreningslivet Bibliotekets roll för språkutveckling och lässtimulans Lusten att läsa grundläggs tidigt, det är under de första åren som barnen lär sig att hantera ett eget språk. Barns och ungdomars lust att skriva och läsa ska bejakas och uppmuntras. Barn och unga är en prioriterad grupp för biblioteksverksamheten. Skolverket konstaterar att läsvanorna i grundskolan är svaga. Nästan var femte elev i åk 7-9 läser inte skönlitterära böcker i skolan. I augusti 2005 rapporterade samma verk att fler än var tionde elev gick ut grundskolan utan godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Samtidigt pekas på det viktiga sammanhanget mellan läsförståelse och kunskapsinhämtande. Att kunna läsa och förstå en text är en grundförutsättning för att kunna vara delaktig i samhället. Det är även en förutsättning för att kunna söka och värdera information. Skolans styrdokument förespråkar arbetssätt som främjar barns och elevers nyfikenhet och lust att lära. Ett undersökande arbetssätt förutsätter ett väl fungerande skolbibliotek. Inriktning Förskola/skola och biblioteken ska prioritera samverkan kring barns och ungdomars läslust, språkutveckling och läsförmåga Alla elever i Oskarshamns kommun ska ha tillgång till skolbibliotek, filialbibliotek, eller bokbuss. Skolbiblioteket och bibliotekariepoolen skall stimulera elevernas lust att läsa, läsförmåga och språkutveckling. Skolbiblioteket och bibliotekariepoolen skall vara en resurs för att öka informationskompetensen hos eleverna och skolans personal, samt stimulera till kritiskt tänkande. 5
Strategier 2008-2009 Prioritet 1: Handlingsplan för samverkan mellan biblioteket och skolan upprättas Prioritet 2: Handlingsplan för biblioteket barn-och ungdomsverksamhet upprättas. Utvärdera bibliotekariepoolens verksamhet Undersöka möjligheterna att införa en särskild barnanpassad internetkatalog, Barn-OPAC, för barn och ungdom Bibliotekets roll i det livslånga lärandet Utbildningsnivån i kommunen är förhållandevis låg. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är 24% jmf med riksgenomsnittet som är 34 %. Oskarshamn behöver välutbildade medborgare och i ambitionen att höja utbildningsnivån har biblioteket en nyckelroll. Utbildningsexplosionen de senaste åren har inneburit att ett ökat antal studerande på olika nivåer och i olika former av utbildningar sökt sig till biblioteket för att där få service i form av litteratur, vägledning, tillgång till Internet och studieplatser. Många väljer att läsa på distans och internetbaserad undervisning sker nu i större utsträckning. Undervisningen sker mer oberoende av plats, vilket gör att dessa studerandegrupper i hög utsträckning använder sig av sitt närmaste folkbibliotek. Biblioteket fungerar mer och mer som en arbetsplats för studerande. Därmed börjar också gränsen mellan folkbibliotekets och Universitet- och Högskolebibliotekens verksamheter, framförallt när det gäller media, att suddas ut. Inriktning Biblioteken ska som lokala informations- och kulturcentra utgöra grundförutsättningen för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling såväl för den enskilde som för olika grupper i samhället. Biblioteket ska skapa utrymme för lärmiljöer, både för det formella och informella lärandet samt aktivt medverka till att alla kan ta del av information. Strategier 2008-2009 Utveckla den nuvarande nätverksgrupp/samarbetsgrupp som har bildats runt vuxenstuderande Utveckling av studerandemiljön vid kommunernas bibliotek Bibliotekets roll i den uppsökande verksamheten 6
Biblioteket bedriver uppsökande verksamhet s.k. Boken-kommer-verksamhet för dem som inte själva kan ta sig till biblioteket. Vetenskapliga undersökningar visar att läsning och kulturella aktiviteter påverkar kroppen i en gynnsam riktning. Eftersom medellivslängden ökar och befolkningsprognosen tio år framåt visar på en ökning av pensionärer, kommer efterfrågan på tjänster inom uppsökande biblioteksverksamheten att öka. Biblioteket bedriver ett omfattande arbete med lässtimulans och biblioteksinformation till personer med olika former av handikapp. Kulturförvaltningen har tillsammans med Socialförvaltningen arbetat fram mål att gälla för denna verksamhet. Dessa mål bör också ingå i vår egen handlingsplan för biblioteksservice till särskilda grupper. Biblioteket kan hjälpa till att bygga broar mellan nya och gamla svenskar och vara ett forum för det mångkulturella samhället. Kontakten mellan olika kulturer och kunskaper om dessa ska stimuleras. Inriktning Alla invånare har rätt till bibliotekets tjänster. Funktionshinder och/eller ålder skall inte vara ett hinder. För grupper med särskilda behov tillhandahålla och aktivt marknadsföra specialmedier Skapa attraktiva miljöer samt tillhandahålla hjälpmedel för människor med läshinder Kontakten mellan olika kulturer och kunskapen om dessa ska stimuleras Strategier 2008-2009 Prioritet 1: En översyn av Boken- Kommer-verksamheten och anpassa den till framtida behov. I samarbete med personal från äldre- och handikappomsorgen upprätta en handlingsplan för bibliotekets service inom omsorgen Anpassa datorer för personer med funktionshinder Prioritet 2: Utveckla samarbetet med invandrarorganisationer för att aktivare verka för ett mångkulturellt samhälle Samarbeta kring biblioteksservice till pensionärsföreningar och olika anhörig- och intresseföreningar kring äldre- och handikappfrågor 7
Bibliotekets tillgänglighet Kraven på bibliotekets utformning och lokaler som ett Kulturens vardagsrum, en informell plats som stimulerar till möten ökar. Där ska man kunna upptäcka nytt, bli inspirerad och berörd, lära nytt men också för att i avskildhet studera, forska, reflektera, leta information etc. Detta ställer ökade krav på utformningen av bibliotekets publika yta där det måste finnas utrymme för besökare med olika behov och olika tolerans för störningar. Caféverksamheten är i detta sammanhang viktig som en förhöjande trivselfaktor. Fri tid som ökar, bibliotekets roll som mötesplats, summering av låntagarundersökningar som genomförts, visar ökade krav på en förändring av våra öppettider och en önskan om mer programverksamhet för upplevelser i form av författarbesök, debattaftnar etc. Att vi också har förmånen att finnas i ett Kulturhus tillsammans med andra kulturverksamheter, är en möjlighet som bör utvecklas. Krav på bättre tillgänglighet för besökare med olika former av handikapp kommer i en framtid att lagfästas. Dessutom tillkommer revideringen av kommunens handikappolitiska program som syftar till att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning, så att dessa får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. Webbtillgänglighet via nätet behöver anpassas för människor med funktionshinder. Utbildningar om olika handikapp och om bemötande av människor med funktionshinder bör ingå naturligt när vi planerar personalens kompetensutveckling. En annan aspekt på begreppet tillgänglighet till biblioteket, är krav på ökad tillgänglighet tidsmässigt. 24-timmarsbiblioteket är redan nu ett begrepp inom biblioteksvärlden och för vår del innebär detta bl.a. att vår katalog och vissa databaser är tillgängliga via Internet. Det virtuella biblioteket är lika viktigt att utveckla som det fysiska biblioteket. På sikt är utvecklingsmöjligheterna runt 24-timmarsbegreppet stora och kommer sannolikt att öka och föra med sig ökade krav på ny teknik och ökad teknisk kompetens hos personalen. I ett längre perspektiv, sannolikt inom en tioårsperiod, behövs en genomgripande översyn och förändring av Stadsbibliotekets publika ytor i syfte att renovera och anpassa efter de nya krav som tiden ställer på vår verksamhet och på biblioteket som mötesplats. Nyttjandegraden av bokbussen ökar. Nyligen har bokbussverksamheten, genom ett samarbetsavtal, utökats med turer till sex olika platser i Hultsfreds kommun. Fler sådana initiativ kan innebära ett ökat underlag och ett säkerställande av framtida biblioteksservice till invånarna i mellersta delen av Kalmar län. Inriktning 8
Tillsammans med Kulturhuset i övrigt värna och utveckla bibliotekets roll som mötesplats Öka bibliotekets tillgänglighet genom att sträva efter att ytterligare utveckla det digitala biblioteket och e-tjänster, samt utveckla interaktiva tjänster för information, kunskap och kultur. Lokalerna görs tillgängliga för alla i enlighet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från patient till medborgare I samarbete med våra grannkommuner utveckla och effektivisera bokbussverksamheten Strategier 2008-2009 Prioritet 1: Översyn av bibliotekets öppettider Översyn av möjligheten att samordna lokaler och verksamhet med föreningslivet eller andra aktörer. IT-strategi för utvecklandet av bibliotekets digitala resurser och användning av nättjänster tas fram. I IT-strategin bör även finnas en beskrivning av samverkan med andra bibliotek t.ex. vad gäller gemensam biblioteksportal, gemensam server och samordning av databasabonnemang. Prioritet 2: Översyn av Stadsbibliotekets disponering av publika ytor i syfte att höja bibliotekets attraktion som mötesplats såväl som handikappanpassa lokalerna i enlighet med den nationella handlingsplanen Utveckla caféets roll för biblioteket som mötesplats Undersöka möjligheterna att sälja bokbusstjänster till Högsby kommun Personalen I biblioteksverksamheten ökar behovet av läsfrämjande insatser, rådgivning och informationssökning från personalen samtidigt som graden av självbetjäning för våra besökare kan öka genom att bättre och effektivare självbetjäningsautomater nu erbjuds på marknaden. Ett nytt effektivt system för att undvika arbetsskador, rationalisera biblioteksarbetet samt stöldmärka bibliotekets media erbjuds nu på marknaden. En förutsättning för ett kvalitativt biblioteksarbete är en kompetens hos medarbetarna som ständigt underhålls och utvecklas. Kontinuerlig påfyllning av kunskaper i form av kortkurser, studiedagar, arbetsmöten och utbyte av erfarenheter med andra bibliotek är nödvändigt. Detta bör ske i samverkan 9
med Kalmars läns Regionbiblioteket som har ett övergripande utbildningsansvar för bibliotekspersonalen i Kalmar län. Under perioden fram till 2010 kommer det att också finnas stort rekryteringsbehov, då en stor del av bibliotekspersonalen uppnår pensionsåldern och skall ersättas av en ny generation bibliotekarier. Inriktning I biblioteket skall det finnas kompetent personal i tillräcklig omfattning Att med teknikens hjälp öka servicenivån och kvalitetssäkra bibliotekets rutiner genom att införa ny teknik i biblioteket Biblioteket ska återkommande diskutera med och utbilda sina medarbetare om god service på besökarnas villkor. Mötet med besökarna skall stå i fokus Strategier 2008-2009 Prioritet 1: Införa ny teknik kring bibliotekets mediahantering samt öka självbetjäningsnivån Biblioteket skall ha en årlig plan för bibliotekets kompetensutveckling Prioritet 2: Revidera service- och etikprogrammet En översyn av bibliotekets organisation Biblioteken i Oskarshamn nuläget Inom kommunen svarar två olika nämnder för biblioteksfrågorna Kulturnämnden ansvarar för folk- och grundskolebiblioteksverksamheten med Stadsbiblioteket, fyra filialer, två skolbibliotek och en bokbuss. Två av filialerna är integrerade folkoch skolbibliotek. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskolan och Kom- Vux. Kommunledningskontoret ansvarar för Nova Högskolecentrum. Landstinget ansvarar för biblioteksverksamheten vid sjukhusbiblioteket, men denna verksamhet är hotad då landstinget kommer att minska verksamheten fr.o.m. 2008 Växjö stift ansvarar för biblioteksverksamheten vid Oskarshamns Folkhögskola 10
Kraftbolaget Eon ansvarar för OKG:s företagsbibliotek Folkbiblioteken Stadsbiblioteket har hela kommunen som upptagningsområde och fungerar som en resurs för övriga bibliotek i kommunen. Inköpen av media till kommunens huvudbibliotek och filialer samordnas här. Alla media läggs in i biblioteksdatasystemet och görs i ordning för utlåning. Här finns folkbibliotekens ledning, bibliotekarier med specialansvar för olika verksamhetsområden samt magasin med äldre böcker och tidskrifter. Filialerna har respektive tätort med omnejd som primärt upptagningsområde. I mediabeståndet tas stor hänsyn till sammansättningen av befolkningen i området. Grundskolans bibliotek En fackutbildad skolbibliotekarie placerad på Kulturförvaltningen arbetar övergripande på grundskolans alla stadier 20 t/vecka samt 20 t/vecka som skolbibliotekarie på Vallhallaskolan. En biblioteksassistent arbetar 20t/vecka på Vallhallaskolan. En fackutbildad bibliotekarie placerad på Kulturförvaltningen arbetar 30 t/vecka som skolbibliotekarie på Rödsleskolan. Biblioteksservice till glesbygdsskolorna sker i form av bokbussbesök var fjortonde dag. Bokbussen är bemannad med fackutbildad bibliotekarie. Alla grundskolor i Oskarshamn har skolbibliotek i olika omfattning. Friskolan i Misterhult har tecknat avtal med Kulturförvaltningen och betalar för bokbusservice och läsfrämjande arbete av bibliotekarie. En bibliotekariepool har byggts upp och arbetar med att ge lässtimulans i form av bokprat och biblioteksundervisning till alla skolor i kommunen. Målsättningen är att bibliotekarien ett visst antal gg/år bokpratar för en årskurs per stadie. Hösten 2007 är det åk 2 och 6 som är prioriterade. Integrerade bibliotek Två av filialbiblioteken, Kristineberg och Påskallavik, är integrerade med skolbiblioteken i kommunen med bemanning av bibliotekarie. Huvudmannaskapet för dessa bibliotek ligger på Kulturnämnden Gymnasiebiblioteket Biblioteket används förutom av gymnasieskolans elever och personal också av elever vid den kommunala vuxenutbildningen. Biblioteket har två fackutbildade bibliotekarier. Huvudmannaskapet ligger på Barn- och utbildningsnämnden. Nova Högskolecentrum 11
Biblioteket tillhandahåller viss kurslitteratur till kommunens distansstuderande och genomför studiebesök och biblioteksundervisning för eleverna. Huvudmannaskapet ligger på Kommunledningskontoret Folkhögskolans bibliotek Biblioteket används endast av studerande och personal vid skolan. Ingen fackutbildad bibliotekarie. Huvudmannaskapet ligger på Växjö stift. Sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteket är i första hand ett bibliotek för anställd personal, patienter eller anhöriga. Biblioteket har mer och mer blivit ett rent medicinskt bibliotek. Fackutbildad bibliotekarie finns. Huvudmannaskapet ligger på Landstinget. Verksamheten kan komma att förändras OKG Företagsbibliotek Special/Personalbibliotek avsedd för OKG:s egen personal och verksamheter. Fackutbildad bibliotekarie finns. Huvudmannaskapet ligger på kraftföretaget EON. Utvärdering och revidering av biblioteksplanen Biblioteksplanen är ett levande dokument som skall uppdateras vart fjärde år eller vid varje ny mandatperiod. Revideringen skall grunda sig på gjorda erfarenheter, uppkomna behov och förändringar i omvärlden. 12