Varbergs kommmun, stadsbyggnadskontoret Diarienummer 2015-05 samt 2015-06 ------

Uppdrag: ----- Titel på rapport: Varbergs kommmun, stadsbyggnadskontoret Diarienummer 2015-05 samt 2015-06 ------ Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Detaljplan för, norra och södra delen, Varbergs kommun & Ändring av detaljplaner för, Bergtunneldelen, Varbergs kommun Status: Koncept 2 Datum: 2015-03-02 2015-04-01 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Varbergs kommun Maria Hagelberg Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Britta Hedman, ansvarig miljökonsekvensbeskrivning - detaljplan Johan Meurling Rebecca Martinsson Cristiano Piga, Sofia Öreberg Tyréns AB 205 19 Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2015-03-02

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 5 1.1 Miljökonsekvenser... 5 2 Inledning... 7 2.1 Bakgrund... 7 2.1.1 Övergripande beskrivning av projektet... 7 2.1.2 Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden... 8 2.1.3 Parallella processer för järnvägsutbyggnaden... 8 2.1.4 MKB för projekt och detaljplan... 8 2.2 Syfte... 10 2.3 Planprocessen... 10 2.4 Behovsbedömning... 10 2.5 Avgränsning av MKB... 11 2.5.2 Geografisk avgränsning... 12 2.5.3 Avgränsning i sak... 12 2.5.4 Avgränsning i tid... 12 2.5.5 Avgränsning mot Trafikverkets MKB för järnvägsplan... 12 2.6 Alternativ... 13 3 Tidigare utredningar & beslut... 14 3.1 Kommunala planer... 14 3.1.1 Översiktsplan för Varbergs kommun... 14 3.1.2 Fördjupning för stadsområdet... 14 3.1.3 Planprogram... 14 3.2 Trafikverkets tidigare utredningar & beslut... 14 4 Förutsättningar... 16 4.1 Miljö... 16 4.1.1 Stads- & landskapsbild... 16 4.1.2 Naturmiljö... 19 4.1.3 Kulturmiljö... 22 4.2 Boendemiljö... 27 4.2.1 Friluftsliv & rekreation... 27 4.2.2 Risk och säkerhet... 30 4.2.3 Buller... 31 4.2.4 Vibrationer & stomljud... 33 4.2.5 Elektromagnetiska fält... 33 4.2.6 Luft... 34 4.3 Naturresurser... 36 4.3.1 Förorenade områden... 36 3

4.3.2 Yt- och grundvatten... 38 5 Planförslag... 40 5.1 Detaljplan norra delen... 40 5.2 Bergtunneldelen, ändring av detaljplaner... 40 5.3 Detaljplan södra delen... 41 6 Nollalternativ... 42 7 Miljökonsekvenser... 43 7.1 Miljö... 43 7.1.1 Stads- & landskapsbild... 43 7.1.2 Naturmiljö... 44 7.1.3 Kulturmiljö... 45 7.2 Boendemiljö... 46 7.2.1 Friluftsliv & rekreation... 46 7.2.2 Risk och säkerhet... 47 7.2.3 Buller... 48 7.2.4 Vibrationer & stomljud... 49 7.2.5 Elektromagnetiska fält... 49 7.2.6 Luft... 50 7.3 Naturresurser... 50 7.3.1 Förorenade områden... 50 7.3.2 Yt- och grundvatten... 51 8 Mål & riktlinjer... 53 8.1 Miljömål... 53 8.1.1 Nationella miljömål... 53 8.1.2 Regionala och lokala miljömål... 53 8.2 Transportpolitiska mål... 54 8.2.1 Funktionsmål Tillgänglighet... 55 8.2.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa... 55 8.3 Allmänna hänsynsregler... 56 8.4 Miljökvalitetsnormer... 57 9 Samlad bedömning & fortsatt arbete... 58 10 Källförteckning... 59 4

1 Sammanfattning 1.1 Miljökonsekvenser - Nollalternativ I nollalternativet ligger järnvägen kvar längs med havet och utgör en fysisk barriär mellan bebyggelseområden och havet. De som bor längs med järnvägen kommer fortsatt bli bullerstörda eftersom trafiken ökar något och tågen blir längre. Centrala Varberg byggs inte om enligt planförslaget vilket bidrar till att dagens kulturmiljö förblir intakt men möjligheterna att stadsutveckla Varberg minskar. Plankorsningar med järnvägen kvarstår i nollalternativet vilket ger sämre säkerhet för allmänheten än planförslaget. Kapaciteten och trafiksäkerheten runt stationen kan i nollalternativet försämras då fler tåg och människor rör sig i stationsområdet. Rekreationsområdet i Brearead behålls orört och utnyttjas fortsatt för rekreation och friluftsliv. Förorenade område kommer att kvarstå och kan långsiktigt ge negativa konsekvenser på ytoch grundvattenkvaliteten. Föroreningssituationen kan orsaka negativa konsekvenser för växtoch djurliv. - Planförslaget Detaljplan norra delen Planförslaget möjliggör en ny Getteröbro söder om den befintliga. Den nya bron kan bli mer påtaglig än idag eftersom den föreslås bli högre och ramperna längre. Miljön runt bron är storskalig varför de negativa konsekvenserna bedöms bli små. Den föreslagna nya godsbangården gör att spårområdet kommer närmre naturreservatet, aktiviteterna och trafikeringen på spåren kan komma att påverka fågellivet och rekreationsupplevelsen. Bullerskydd föreslås väster om spårområdet för att minska störningar på rekreation och djurliv. Här finns också ett landskap av kulturhistoriskt värde som bedöms påverkas negativt av järnvägsanläggningen och dess bullerskydd.utformningen av järnvägsanläggningen med tillhörande bullerskydd är därmed betydelsefull för att minska de negativa konsekvenserna för kulturmiljön. Bostäder utanför planområdet i den norra delen beräknas påverkas av buller från godsbangården, bullerskydd föreslås. Förorenade områden, som berörs av järnvägskonstruktioner, kommer att grävas ut och tas omhand. Markföroreningarnas påverkan på yt- och grundvatten bedöms långsiktigt bli mindre. Planförslaget möjliggör, genom flytt av godsbangård och nedsänkning av spår, för ny bebyggelse i centrala Varberg vilket kan ge stora positiva konsekvenser för stadsmiljön och framtida kulturmiljö. Stationsområdets kulturhistoriska värden och därmed riksintresset bedöms påverkas negativt av planförslaget, området historiska läsbarhet kommer att begränsas eftersom bl.a. nuvarande stationen förlorar sin funktion och lokstallarna rivs. Fler säkra passager i markplan över järnvägen kan tillskapas, när järnvägen sänks ner, vilket är positivt för tillgängligheten mellan strandzonen och centrala Varberg. Närheten till havet kan bli mer påtaglig vilket kan öka Varbergs attraktivitet. Vid borttagning av det centrala spårområdet kommer livsmiljöer för hotade rödlistade arter att påverkas. Det kan ge negativa konsekvenser för sällsynta och utrotningshotade arter. Kapaciteten och trafiksäkerheten vid stationsområdet bedöms bli bättre i planförslaget än i nollalternativet. I nollalternativet kommer fortfarande järnvägen korsas i plan. Detta kommer man inte behöva göra vid planförslaget. Många personer kommer att röra sig i det nya stationsområdet och händelserna på spåren är många och det finns en ökad risk för olyckor här i förhållande till övriga delar av sträckan. Det krävs riskreducerande åtgärder på tillkommande bebyggelse och stationen måste utformas med god säkerhet och goda utrymningsmöjligheter. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner I Järnvägsparken i centrala Varberg föreslås en servicetunnel, vid byggskedet kommer man att föra ut massor här. Under driftskedet kommer det via den nuvarande järnvägsparken vara möjligt att nå servicetunneln för service- och räddningsfordon. Ingreppet bedöms ge negativa 5

konsekvenser för stadsbilden och naturvärdena i parken. Omsorg om gestaltningen av servicetunnelmynningen är viktig för stadsbilden. En ny park kommer troligen att etableras igen. Riksintresse och fornlämningsområde ligger i huvudsak ovan på tunneln men kan i utkanten komma att påverkas negativt i och med att nuvarande station förlorar sin funktion och Järnvägsparken kommer att påverkas. En viktig del av Varbergs kulturhistoria försvinner när järnvägen rivs upp och förläggs i tunnel. Möjligheten att röra sig mellan Varbergs stadsdelar och havet ökar när järnvägen längs havet tas bort. Olycksrisken för boende i Varberg minskar eftersom färre människor bor i direkt närhet av järnvägen efter utbyggnaden av tunneln. Sammantaget kommer antalet bostäder som exponeras för höga bullernivåer från järnvägstrafiken att minska. Detaljplan södra delen Tåg- och servicetunnlar föreslås komma ut i natur- och rekreationsområdet i Breared och kan där få negativa konsekvenser för landskapsbilden, rekreation och friluftslivet. Utformning och säkerhetsåtgärder i anslutning till tunnelmynningarna är viktigt. Planförslaget möjliggör för en ny järnvägssträckning på det öppna odlingsladskapet norr om bebyggelsen i Breared. Järnvägen och dess bullerskydd skapar en visuell påverkan och minskar möjligheterna att röra sig på mindre vägar i området. Bostäder längs den planerade nya järnvägssträckningen beräknas påverkas av buller, bullerskydd föreslås. Höga naturvärden kan påverkas av utbyggnaden av tunnelmynningarna. Biotopskyddade objekt i jordbrukslandskapet kan påverkas negativt av den nya järnvägssträckningen och vid bron över Österleden. Det kommer att bli en påtaglig förändring där Österleden och järnvägen möts. Området är redan idag påverkad av infrastruktur varför området bedöms vara mindre känsligt för påverkan. 6

2 Inledning 2.1 Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Sedan 1980-talet har Västkustbanan successivt byggts ut från enkelspår till dubbelspår med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportsystem. Idag är cirka 85 % av banan utbyggd till dubbelspår och i Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. Trafikverket planerar därför en utbyggnad till dubbelspår utmed denna sträcka med en tunnel under centrala Varberg. 2.1.1 Övergripande beskrivning av projektet Projektet Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 7,5 km. Norrifrån börjar utbyggnaden vid befintliga dubbelspår cirka 1,2 km norr om Getterövägen. Därifrån och söderut sker ny utbyggnad i markplan fram till cirka 100 meter norr om Monarkbäcken där nedsänkningen av spåren börjar och spåren går ner i ett tråg. På ett område som sträcker sig cirka 1000 meter norr om Getteröbron kommer en ny godsbangård att anläggas väster om befintlig Västkustbana. Bangården kommer som bredast (inklusive befintlig Västkustbana) att bli cirka 50 meter men smalna av till cirka 15-20 mot norr och söder. Ett nytt läge för Varbergs station planeras cirka 150 meter norr om befintlig station. Det nya plattformsområdet kommer att i huvudsak ligga nedsänkt i det öppna tråget. Direkt söder om plattformarna övergår det öppna tråget i en täckt betongtunnel. Ovan betongtunneln kommer Varbergs nya stationsområde med nedgångar till plattformarna att anläggas. Ungefär i höjd med Engelbrektsgatan övergår betongtunneln i en cirka 3 km lång bergtunnel. Bergtunneln går under befintlig bebyggelse med ett varierande djup mellan 8 och 25 meter under markytan och mynnar i Breareds rekreationsområde. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel med en parallell servicetunnel som även ska tjäna som räddningstunnel. Servicetunnelns norra mynning är placerad i Järnvägsparken, i centrala Varberg, och den södra inom Breareds rekreationsområde. Den nya järnvägen ansluter till befintlig järnväg vid Hamra. På ett område som sträcker sig cirka 1000 meter norr om Getteröbron kommer en ny godsbangård att anläggas väster om befintlig Västkustbana. Bangården kommer att bli cirka 50 meter som bredast (inklusive befintlig Västkustbana) men smalna av till cirka 15-20 mot norr och söder. Figur 2.1 De olika delarna i projektet Varbergstunneln, Västkustbanan Varberg-Hamra 7

2.1.2 Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden Varbergs kommun står inför en omfattande stadsomvandling. Industrihamnen planeras att flytta från stadens centrala delar åt nordväst där den nya Farehamnen anläggs. I kombination med att järnvägen förläggs i tunnel samt att bangården flyttas norrut frigörs stora ytor mark. Detta möjliggör för stadskärnan att växa mot havet och en ny stadsdel, Västerport, kan utvecklas. Stadsomvandlingen bedrivs samlat i ett stadsutvecklingsprojekt där Farehamnen, Varbergstunneln och Västerport utgör delprojekt. 2.1.3 Parallella processer för järnvägsutbyggnaden Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, drivs av Trafikverket i samverkan med Varbergs kommun, Region Halland och Jernhusen. Projektet består av tre olika processer som är beroende av varandra: detaljplan, järnvägsplan och miljötillstånd. 2.1.4 MKB för projekt och detaljplan Denna MKB är en del i de samrådshandlingar som Varbergs kommun tillhandahåller i samband med samråd för detaljplanen och ändring av detaljplaner. MKB för detaljplan styrs av Miljöbalken samt plan- och bygglagen (PBL). MKB för järnvägsplanen styrs av Miljöbalken men också av lagen om byggande av järnväg. En stor skillnad i dessa två MKB:er är att MKB för järnvägsplanen behandlar effekter och konsekvenser av projektets driftskede och byggskede medan MKB för detaljplan enbart behandlar effekter och konsekvenser av detaljplanens genomförande, det vill säga när järnvägen är i drift. Detaljplanens MKB blir mer generell och allmänt hållen eftersom den reglerar markanvändningen och inte detaljutformningen och tekniska lösningar. 8

Figur 2.2 Karta som visar projektets planområden och ny järnvägssträckning. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för 9 2015-03-02

2.2 Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den föreslagna markanvändningen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö och hushållning med mark, vatten, material, råvaror och energi. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Vidare syftar en MKB till att beskriva hur eventuella negativa miljökonsekvenser kan minimeras eller undvikas samt att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas och därmed uppfylla de krav som plan- och bygglagen samt Miljöbalken ställer. 2.3 Planprocessen Planering och byggande regleras genom plan- och bygglagen. Kommunen ska enligt PBL ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som bland annat anger riktlinjer för mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Detaljplaner utarbetas eftersom kommunen vill specificera markanvändningen inom ett mindre område/kvarter. I en översiktsplan redovisas grunddragen i kommunens markanvändning av mark och vatten, hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras samt hur kommunen ska tillgodose riksintressen och beakta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplanen är kommuntäckande, vägledande och inte bindande för myndigheter och enskilda. För att uppföra ny bebyggelse eller ändra markanvändning krävs en detaljplan. Till detaljplaner som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan krävs en miljökonsekvensbeskrivning som följer med detaljplanens övriga handlingar i processen. En detaljplan ska grundas på de intentioner om markanvändning som anges i översiktsplanen. Detaljplanen är juridiskt bindande. I större projekt inleds arbetet ofta med att ett program för detaljplan tas fram. Därefter tas en samrådshandling för detaljplanen fram som sänds ut för samråd med berörda myndigheter, sakägare, allmänhet m fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse och eventuella revideringar görs av planförslaget som färdigställs till en slutlig detaljplan (granskningshandling). Detaljplanen ställs ut under minst tre veckor. Synpunkterna från utställningstiden sammanställs i ett utlåtande. Om synpunkterna medför väsentliga ändringar i detaljplanen ska en ny utställning ske, om inte går detaljplanen till kommunfullmäktige för antagande. Detaljplanearbetet för den nu aktuella detaljplanen föregicks av fördjupad översiktsplan och planprogram. 2.4 Behovsbedömning Planområdet föreslås tas i anspråk för sådant ändamål som enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen innebär en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning till detaljplanen och ändring av detaljplaner ska därmed tas fram och uppfylla kraven i 6 kap. 7 Miljöbalken. I samband med planprogram för detaljplanerna gjordes en behovsbedömning. Slutsatserna av behovsbedömningen var att planen ansågs kunna innebära en betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning skulle upprättas. 10

2.5 Avgränsning av MKB Samråd avgränsning av MKB Varbergs kommun har enligt MB kap 6 13 samrått kring avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen med länsstyrelsen i Hallands län och Västra Götalands län samt berörda kommuner. Samrådet avslutades 6 mars 2015. Under samrådsskedet kommer avgränsningen och omfattningen av MKBn som tillhör detaljplanerna och MKBn som tillhör järnvägsplanen att vidareutvecklas. Här sammanfattas inkomna synpunkter på avgränsningen. Länsstyrelsen i Hallands län MKBn bör behandla klimatförändringar, motiven till valda alternativ, miljökvalitetsmål och andra nationella/regionala mål, sociala konsekvenser, byggnader som ev.riskerar få skador och sprickor, elektromagnetiskstrålningens påverkan på människor, påverkan på Natura-2000- området, kumulativa effekter och indirekta konsekvenser. Eftersom detaljplanen ska vara färdig innan järnvägsplanen måste strandskyddet behandlas i detaljplanen. Gränserna mellan järnvägens MKB och detaljplanernas MKB ska diskuteras vidare. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Normalt bör MKB för detaljplaner som huvudsakligen omfattar järnvägsplaneområdet omfatta relevanta delar av järnvägsplanens MKB med tillägg av konsekvenser för åtgärder enligt detaljplanerna. Många infrastrukturåtgärder sammanfaller tidsmässigt i regionen varför regionala konsekvenser och regionala kumulativa effekter behöver behandlas i MKB för järnvägsplanen. Förslag på avgränsning Generellt ska en MKB till en plan enligt 6 kap. 12 och 13 Miljöbalken innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: bedömningsmetoder och aktuell kunskap planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad allmänhetens intresse att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder som föreslås. Bedömningsmetoder och aktuell kunskap Inför samråd av detaljplan är många utredningar för projektet i full gång, slutsatser om effekter och konsekvenser har i många fall ännu inte dragits. Därför kommer samrådshandlingen endast innehålla antagande om påverkan och effekter av ett genomförande av planen. Avsnittet om miljökonsekvenser kommer att utvecklas till granskningsskedet när utredningarna är färdiga. Planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad Detaljplanen och tillägget hanterar främst markanvändningen järnvägsändamål och har i övrigt inte särskilt många planbestämmelser som medför möjligheter och begränsningar. MKB:n blir därmed också övergripande och bedömer markanvändningens konsekvenser. Detaljplanen kan vid granskningskedet komma att omfatta fler planbestämmelser och MKB:n kan då komma att bli mer utförlig. Allmänhetens intresse De aspekter som MKB:n föreslås avgränsas till är de som bedöms ha väsentligast intresse för allmänheten. Andra planer och tillståndsprövningar I MKB till järnvägsplanen har fem nyckelfrågor pekats ut som de väsentligaste miljöfrågorna i järnvägsprojektet. Dessa är: Natura 2000-området Getterön. Förorenad mark 11

Klimatförändringar. Det har gjorts en utredning om högsta högvatten och skyfall. Trafikverket har tagit ett inriktningsbeslut om högsta högvatten vilket ger förutsättning för järnvägens utformning Arkeologi i centrala Varberg Masshantering Dessa aspekter beskrivs och bedöms utförligt i MKB för järnvägsplanen och föreslås beskrivas mindre utförligt i MKB för detaljplan. 2.5.2 Geografisk avgränsning MKB:n beskriver ett maximalt utnyttjande av berörda markområden enligt föreslagen detaljplan och ändring av detaljplaner. Detaljplanen och ändringen håller sig i stort till järnvägsplanens geografiska utbredning men är utvidgad i anslutning till Getteröbron, stationsområdet och Österleden. MKB för detaljplan och ändringen beskriver främst påverkan, effekt och konsekvenser på markanvändningen i direkt angränsande områdena, naturområden och stadsdelar, men även Varbergs tätort i stort. MKB:n beskriver indirekta konsekvenser eftersom planförslaget möjliggör saker bortom denna plan. Påverkan på det direkt berörda planområdet beskrivs mer ingående i järnvägsplanens MKB. Den direkta påverkan förslås beskrivas mer ingående där detaljplanen går utanför järnvägsplanen, d.v.s. vid Getteröbron och vid stationsområdet. 2.5.3 Avgränsning i sak Detaljplanens MKB föreslås hantera de aspekterna som bedöms ha störst intresse för allmänheten där åtgärder kan regleras i detaljplan där markanvändningen anses få stora konsekvenser för kommunen De aspekter som detaljplanens MKB föreslås hantera mer ingående är: Stads- och landskapsbilden Kulturmiljö Buller Risk och säkerhet Frilufsliv och rekreation Förorenade områden 2.5.4 Avgränsning i tid I järnvägsplanen används prognosåret 2030 för nollalternativet och driftskedet, det vill säga när järnvägen är i drift. Samma prognosår föreslås användas för detaljplanen. 2.5.5 Avgränsning mot Trafikverkets MKB för järnvägsplan Nedanstående sakfrågor beskrivs inte alls i MKB för detaljplanerna med hänvisning till Trafikverkets parallella MKB-process för järnvägsplanen: Påverkan under byggtiden Masshantering De aspekter som föreslås hanteras mer övergripande i detaljplanernas MKB och mer utförligt i järnvägsplanens MKB är: 12

Naturmiljö Vibrationer och stomljud Elektronmagnetiska fält Yt- och grundvatten Luft 2.6 Alternativ Alternativa lägen för järnvägsträckningen har studerats tidigare i processen. I denna detaljplan beskrivs bara planförslaget och nollalternativet. 13

3 Tidigare utredningar & beslut I detta kapitel sammanfattas de tidigare utredningar och beslut som påverkar detaljplanen. 3.1 Kommunala planer 3.1.1 Översiktsplan för Varbergs kommun Av gällande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 2010-06-15, framgår att Västkustbanan ska byggas ut till dubbelspår i en tunnel under staden. I översiktsplanen finns ett järnvägsreservat för tunneln. Av planens inriktningar framgår att utbyggnaden ska prioriteras och att ingen annan bebyggelse får tillkomma som förhindrar utbyggnaden av dubbelspår på s stad och nytt stationsområde. 3.1.2 Fördjupning för stadsområdet Även den fördjupade översiktsplanen för staden, antagen av kommunfullmäktige 2010-06-15, stöder och möjliggör utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår och tunnel under staden. I fördjupningen finns järnvägsreservat för järnvägen ovan mark i enlighet med Regeringens tillåtlighetesbeslut. Fördjupningen lyfter också fram de stadsutvecklingsmöjligheter som järnvägens nya dragning i en tunnel under staden möjliggör, i form av utveckling av nya stadsområden och bättre tillgänglighet mellan staden och havet. 3.1.3 Planprogram År 2007 påbörjade kommunen detaljplanearbetet med att ta fram ett planprogram (Detaljplan ). Planprogrammet omfattar den korridor för tunnel, anslutande bana samt bangård som tagits fram i samband med järnvägsutredningen. Programmet omfattar förutom själva spårområdet även mark för bulleråtgärder, schakt, påslag med mera kring spåret. I planprogrammet delas sträckan in i sex olika delar. För dessa delar föreslås att fem nya detaljplaner och en ändrings-detaljplan (för bergtunnel-delen) tas fram parallellt med varandra och samordnas med framtagandet av järnvägsplanen samt att en gemensam miljökonsekvensbeskrivning upprättas för detaljplanerna och järnvägsplanen. I samband med planprogram för detaljplanerna gjordes en behovsbedömning. Slutsatserna av behovsbedömningen var att planen ansågs kunna innebära en betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning skulle upprättas. Den ursprungliga indelningen med sex detaljplaner har omarbetats till att delas in i två detaljplaner. En detaljplan som omfattar delarna ovan mark och en detaljplan som täcker Bergtunneldelen, där endast tillägg till befintliga detaljplaner krävs. Ett samlat dokument för sträckorna ovan mark ger en mer lättöverskådlig bild och en bättre läsförståelse än om det hade delats upp. 3.2 Trafikverkets tidigare utredningar & beslut Utbyggnaden till dubbelspår genom Varberg har utretts under lång tid. Den första utredningen genomfördes av dåvarande Banverket redan 1986. 1999 trädde Miljöbalken i kraft och projektet gjorde ett omtag enligt de nya reglerna med framtagande av förstudie och järnvägsutredning. Förstudien studerade en utbyggnad enligt alternativen befintlig sträckning, tunnel under staden och en sträckning öster om staden. Järnvägsutredningen studerade två olika korridorer för en sträckning i tunnel under staden. Följande beslut och händelser har varit viktiga för projektets fortsatta arbete: Förstudie. Efter förstudien beslutade Länsstyrelsen i Hallands län i februari år 2000 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Järnvägsutredning. När järnvägsutredningen var klar beslutade dåvarande Banverket år 2003 om att gå vidare med alternativ stadsmiljötunnel öst (SMTÖ). 14

Tillåtlighetsprövning. 2006 ansökte Banverket om tillåtlighet hos regeringen för SMTÖ. Tillåtlighet av regeringen krävs i stora och komplicerade projekt där olika intressen kan stå emot varandra. Järnvägsplan. I årsskiftet 2012/2013 infördes ändringar i bland annat Lag om byggande av järnväg (1995:1649) och den 21 mars 2013 gav regeringen projektet sin tillåtlighet. Regeringens beslut om tillåtlighet gäller för den valda korridoren SMTÖ. Inom korridoren är inte järnvägens position bestämd när arbetet med järnvägsplanen börjar. Arbetet med järnvägsplanen startade i januari 2014. För en mer ingående beskrivning av Trafikverkets tidigare utredningar och beslut i projektet hänvisas till järnvägsplanens MKB. 15

4 Förutsättningar Kapitlet redovisar nuläget för de aspekter som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.1 Miljö Kapitlet redovisar nuläget för aspekterna stads- och landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö. 4.1.1 Stads- & landskapsbild Figur 4.1 Stads- och landskapsbild Detaljplan norra delen Det nordliga jordbrukslandskapet Järnvägen norrifrån kommer in i gränsen mellan det halländska kustlandskapet och det öppna flacka jordbrukslandskapet som kännetecknar större delen av det kustnära Halland. Området genomkorsars av den nordliga infarten, väg 41, och spåren från Västkustbanan går här ihop med Viskadalsbanan. Kustnära betesmark Getteröns naturreservat Natur och rekreationsområdet vid Getteröns naturreservat är skapat av människor när 16

utfyllnader gjorts i hamnen, området domineras av stora vassbälten, vattenbassänger samt stora strandängar vilket skapar ett rikt fågelliv. Mellan naturreservatet och järnvägen finns ett äldre kustnära beteslandskap. Bostadsbebyggelse Lugnet och Barnabro Öster om väg 41 ligger bostadsområdena Lugnet och Barnabro. Dessa innehåller radhus- och villabebyggelse med byggnadsår som varierar från 1950-talet fram till idag. Verksamhetsområde handel och industri Den norra delen av Varbergs tätort domineras till stor del av infrastruktur och verksamhetsområden. Bron över järnvägen mot Getterön reser sig över det flacka landskapet men är inte exponerad tack vare omgivande bebyggelse samt en höjd. Väster om befintlig järnväg upptas ett stort område av kommunens reningsverk och återvinningscentral och därefter hamnverksamhet. På den östra sidan av befintlig järnväg dominerar handel och småindustrin. Bebyggelsen utgörs av byggnader i 1-2 våningar som upptar hela kvarter. Mellan byggnaderna ligger stora asfalterade parkeringsplatser och angöringsgator. Innerstaden Siffrona hänvisas till figur 4.2. 1. Fästningen: Fästningsberget med slottet och de kraftiga bastionerna symboliserar mer än något annat staden Varberg. Byggnadsverken är uppförda från slutet av 1200-talet och framåt och har sedan dess varit en del av stadens karaktär. Fästningen fungerar i många hänseenden som ett landmärke att orientera sig efter såväl på land som till sjöss. 2. Platsarna: Området Platsarna ligger likt fästningen högt på ett berg med branta sidor. Den bildar därför en distinkt enhet. Under 1600-talet var Platsarna Varbergs stadsområde, men vid en stadsbrand 1666 ödelades höjden och stod sedan obebyggd, endast nyttjad som betesmark. Nuvarande bebyggelse härstammar från 1884 1885 när en homogen småskalig trähusbebyggelse uppfördes. 3. Kurortsområdet: På det plana området nedanför fästningen och Platsarna ligger Societetshuset med sin park. Till miljön hör också varmbadhus vid Strandgatan, samt kallbadhus på pålar ut i havet. Området är lummigt till sin karaktär och de stora byggnadsvolymerna får gott om utrymme att stoltsera. 4. Hamnmiljön: Välbevarade rester från Varbergs småskaliga gamla hamn med magasin och tullhus bildar en liten enhet innan den storskaliga moderna hamnverksamheten tar över åt nordost. Figur 4.2 Innerstadens delområden 5. Den industriella hamnen: Hamnbassängen utanför Varberg omges helt av modern industriell hamnverksamhet med bl.a. färjeläge för person- och transporttrafik till Grenå. Hela området är slutet, bullrigt och industriellt till sin karaktär och till stora delar inhägnat. 6. Rutnätsstaden: Staden kring torget med rådhuset och kyrkan uppfördes efter stadsbranden 1666 enligt en rutnätsplan som avgränsas av de fyra Vallgatorna Västra, Norra, Östra och Södra. 7. Esplanadstaden: Under det sena 1800-talet utvidgades Varberg norrut från rutnätsstaden. Esplanadstaden växte fram med kvarter symmetriskt kring den alléförsedda Eskilsgatan. Gatans fokus och huvudriktning är åt väster där järnvägsstationen, uppförd under samma period, är fondbyggnad. Till skillnad från rutnätsstaden är kvarteren i esplanadstaden inte konsekvent bebyggda ut i gatuliv utan här återfinns flera solitära byggnader av institutionell karaktär som ligger indragna i kvarteren med omgivande grönska. 17

8. Förstad: I ett halvmåneformat mönster kring rutnäts- och esplanadstaden ligger villabebyggelse av olika ålder som en slags förstad eller trädgårdsstad. Gatumönstren i dessa delar är oregelbundna, beroende av topografin. 9. Stationsområdet: Mellan innerstaden och societets- och hamnmiljöerna går en nord sydlig avskiljare med järnvägen som stomme. Ända sedan järnvägen anlades på 1880-talet har kontakten mellan öst och väst begränsats. I takt med ökad exploatering på ömse sidor om järnvägen, mer biltrafik och ökad tågtrafik har barriären vuxit sig starkare med bland annat ökade bomfällningstider. Det nord sydliga bandet har därför i hög grad påverkat såväl stadsutveckling som livet i staden. Till sin karaktär är avskiljaren relativt glest exploaterad av naturliga skäl. Ett antal solitära byggnader finns, till stor del omgivna av grönska, t.ex. stationsbyggnaden. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Från innerstaden till Västkustvägen Bebyggelsen är huvudsakligen bostadsbebyggelse, ett flertal större vägar går genom området. Stenstaden med sluten kvartersstruktur dominerar närmast centrala Varberg i övrigt dominerar villabebyggelse och lägre flervåningshus. Vid Sörse finns ett antal punkthus som ligger på en markerad höjdrygg i landskapet som syns vida omkring. Vid Sörse tunnas bebyggelsen ut och flera grönområden breder ut sig. Detaljplan södra delen Breared - stadsnära rekreationsområde Området är en del i ett större och välanvänt rekreationsområde. Området har tidigare nyttjats som betesmark vilket fortfarande avspeglas i landskapet. Uppe på höjden är grönstrukturen småskalig och omväxlande med öppna gläntor omslutna av välutvecklad brynvegetation. I sluttningen mot öster är marken mer eller mindre blockrik. Sluttningen genomkorsas av stigar. Övergången mot jordbrukslandskapet utgörs av kilformad brynvegetation som följer ägogränserna. Öster om bergssluttningen övergår landskapet i öppna fält med högvuxen gräsvegetation. Randzonen mellan stad och land är en flikig bård av rester av odlingsmark, rekreationsområden och bostäder. Bebyggelsen som omger fälten är till största del bostäder. Vid Marmorgatan finns ett villaområde. Nordväst om detta ligger ett lite äldre område med omväxlande friliggande villor. På de öppna fälten bedrivs inget jordbruk idag vilket innebär att de successivt håller på att växa igen. 18

4.1.2 Naturmiljö Riksintresse Kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp enligt 4 kap. MB: Områdena täcker hela Varberg. Se beskrivning av riksintressets värden under Friluftsliv & rekreation. Detaljplan norra delen Riksintresse naturvård Klosterfjorden-Getterön enligt 3 kap Miljöbalken: Området är ett framstående exempel på ett kustlandskap som tydligt visar landskapets utveckling. Området består av varierad skärgårdskust med öar, utskjutande uddar och grunda vikar. I området finns ett välbevarat och varierat, öppet kulturlandskap av måttligt värde. Havsstrandängarna är även värdefulla rast, - häcknings och vinterlokaler för vadare och sjöfågei. I området finns hotade eller sårbara biotoper och arter. Växt- och djurlivet är mycket rikt. Natura 2000 Getteröns naturreservat, enligt 4 kap Miljöbalken: Getteröns fågelreservat är utpekat enligt både fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Naturtyper är ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, laguner, ler- och strandängar med glasört och andra ettåriga växter samt salta strandängar. Farehammarsviken i väster har alltid salt havsvatten, medan Bassängen normalt har mycket utsötat vatten. Detta beror på att Himleån mynnar i Bassängen, liksom renat vatten från Varbergs avloppsreningsverk. Landområdena utgörs till största delen av betade strandängar, som regelbundet svämmas över av havsvatten från Farehammarsviken. Skyddade områden enligt 7 kapitlet Miljöbalken Getteröns naturreservat: Getteröns naturreservat utgörs av samma område som Natura 2000-området. Ramsarområde: Området vid Getteröns naturreservat är även utpekat enligt den s.k. våtlandskonventionen som ett ramsarområde. Figur 4.3 Riksintresset och skyddade områden Strandskydd: 300 meter strandskydd gäller längs hela Hallands kust men det är upphävt förbi Varbergs hamnområde. Runt de större bäckarna gäller 100 meters strandskydd. Strandskyddet återinträder automatiskt när en detaljplan upphävs eller ersätts. Strandskyddet ska hävas i samband med detaljplanen. Särskilda skäl ska anges liksom hur växt- djurlivet påverkas inom de strandskyddade områdena. 19

Vattendrag Lassabackabäcken: Lassabackabäcken är kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet, bäcken har rätats ut med åren. Bäcken påverkas av miljöfarlig verksamhet, av f.d. Lassabackadeponin samt har tillrinning från dagvattensystemet i de bebyggda områdena i Barnabro och Brunnsberg. Monarkbäcken: Monarkbäcken och Lassabackabäcken rinner samman ca 200 meter uppströms mynningen i Getteröns naturreservat. Bäcken är recipient till det kommunala reningsverket, vilket gör att delar av den är påverkat av uppvärmt vatten. Av den anledningen finns stora mängder varmvattenälskande fiskar i bäcken. Monarkbäcken hyser med stor sannolikhet uppväxtmiljöer för den akut hotade ålen. Den södra delen av bäcken har utsatts för uträtningar och utsläpp från miljöfarlig verksamhet. De högsta naturvärdena i Monarkbäcken finns i dagsläget i de nedersta delarna av bäcken, norr om Getterövägen inom Getteröns naturreservat. Naturinventeringar 2d Getterön: Dammar i de östra delarna av Getterön, nord-öst om detaljplanen, bedöms hysa en svag population av vanlig groda och eventuellt åkergroda. Figur 4.4 Områden med naturvärden enligt metoden för NVI 2a-d Getterön/Lassavägen/Ginstleden: Getterön har ett mycket rikt fågelliv. Inom området Getterön/Lassavägen/Ginstleden noterades vid inventering de rödlistade arterna hämpling och sånglärka. 4b Den befintliga bangården: Det befintliga bangårdsområdet med sandiga, grusiga marker och ruderatmarker har en mycket rik kärlväxtflora. Området är förmodligen största lokalen i landet för vissa rödlistade arter. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Naturinventeringar 4a Järnvägsparken och Engelska parken. Park med grova lövträd av bland annat alm, bok, björk, jakaranda, lind. På träden har tre rödlistade lavar påträffats. Sannolikt kan här finnas flera sällsynta lavar och insekter. 20

Detaljplan södra delen Skyddade områden enligt 7 kapitlet Miljöbalken Generellt biotopskydd: Området norr om Breared har tre stenmurar, en åkerholme och fyra dammar/märgelgravar. Vattendrag Brearedsbäcken: Brearedsbäcken har sina källflöden sydost om Varbergs sjukhus och mynnar i Vrångabäcken strax söder om Breareds bostadsområde. De nedre delarna nedströms detaljplanen är kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter såsom kulvertering, rätning, omgrävning och rensning. Uppströms detaljplanen är naturvärdena högre och anses vara en god reproduktionslokal för öring. Vrångabäcken: Avrinningsområdet ligger strax söder om Varbergs tätort och mynnar i Apelviken. Stora arealer jordbruksmark avvattnas till bäcken, vilket har medfört att den är synnerligen näringspåverkad. Öring har observerats i bäcken vid flera tillfällen och på flera delsträckor vilket tyder på att bäcken har nyttjats under lång tid som lek- och uppväxtområde. Även ål har observerats i bäcken. De högsta naturvärdena i Vrångabäcken finns i dagsläget mellan Västkustvägen och den befintliga järnvägen, samt längs en ca 150 meter lång sträcka nedströms järnvägen. Naturinventeringar 3a-m Breared : Kring Breared finns ett större sammanhängande område med goda förutsättningar som livsmiljöer för groddjur. Områdets storlek och förutsättningar talar för att populationer som lever där idag (större vattensalamander, mindre vattensalamander, vanlig groda, åkergroda och vanlig padda) är tämligen livskraftiga. Området inhyser flera dammar, vilket är av stor betydelse för populationerna. 3 i-m Österleden: I området runt Österleden finns höga naturvärden. Värdena består bland annat i märgelgravar med groddjursarter. 21

4.1.3 Kulturmiljö Detaljplan norra delen Riksintresse Figur 4.5 Riksintressen för kulturmiljö Riksintresse Varberg (det norra området på kartan): Riksintresset ligger i angränsande till detaljplanen, stationsområde och stationsparken ligger inom riksintresset. Slottet med delar från såväl dansk som svensk tid där befästningskonstens utveckling kan ses, samt nya användningar under 1800- och 1900-talen. Området för den medeltida staden Getakärr med kyrkoruin norr om nuvarande stadskärnan. Det tidiga 1600-talets stadsområde, Platsarna, som vid 1800-talets slut åter bebyggdes med trähus i glest, stadsmässigt mönster. Varbergs nuvarande stadskärna som anlades efter en stadsbrand 1666, med regelbunden rutnätsplan och avslutande, svagt radierande gator i norr och söder, med småskalig trähusbebyggelse, huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Bad- och kurortsmiljöer från 1800- talet och 1900-talets början samt det sena 1800- talets stadsutvidgning mot norr, med järnvägsmiljön och annan bebyggelse. 22

Fornlämningar Figur 4.6 Fornlämningar i Varberg På höjden vid Lassatorp finns närmast järnvägen en registrerad fornlämning, en mindre stensättning (fnl Varberg 34:1). Vid besiktningen kunde ingen anläggning identifieras och mycket talar för att det är fråga om en naturbildning. Detaljplanen berör ett större fornlämningsområde, Varberg 60:1. Inom Varberg 60:1 kan kulturlager påträffas från staden Getakärr, Gamleby eller Gamla Varberg som upphörde 1584. Här har delvis omfattande medeltida stadslager och fynd påträffats i samband med upprepade arkeologiska kontroller genom åren. Området kring det nya stationsområdet kommer att förundersökas arkeologiskt, i syfte att kontrollera förekomsten av bevarade konstruktioner till hamnen och eventuella skeppsvrak. Området har tidigare legat i strandlinjen eller havet. Karaktärsområden Odlingslandskapet i norr: Huvuddelen av marken norr om Getteröbron fungerade som utmark/betesmark i äldre tid. Området väster om Lassavägen utgörs idag av naturbetesmark, belägen omedelbart intill Getteröns naturreservat. Som helhet visar miljön upp stora likheter med det landskap som funnits här sedan åtminstone medeltid, ett halländskt karaktärslandskap. Området öster om Lassavägen hade tidigare samma karaktär som landskapet väster om vägen. Betet har här emellertid upphört och igenväxningen gått långt. 23

Figur 4.5 identifierade karaktärsområden ur ett kulturmiljöperspektiv Figur 4.7 Kulturmiljön karaktärsområden Industriområde - Lassabacka och industrihamnen: Mycket av den mark som idag ligger väster om järnvägen var långt in på 1920-talet grund havsbotten. Getterövägen går idag över den plats som tidigare var ett vadställe när Getterön fortfarande var en ö. Idag domineras området av industribyggnader och detaljhandel. Även innerhamnen är byggd på utfylld mark. När järnvägen anlades runt år 1880 låg den till en början längst ned mot vattnet men redan under 1900-talets början hade utfyllnaden av inre hamnen på börjats. Kajen domineras idag av ett fåtal stora byggnader, tre höga sammanbyggda silos samt omlastningsytor. Stationsområdet: Historiska kartor visar att marken som stationsområdet ligger på tidigare varit havsbotten och/eller stränder som successivt fyllts ut under främst det sena 1800-talet och 1900-talet. I samband med att järnvägen drogs genom Varberg anlades också en järnvägspark. Denna fungerar som en buffert och en koppling mellan innerstaden och järnvägsstationen men även som en länk till Engelska parken. En stor del av stationsområdet består av bangården med som mest nio parallella spår samt två plattformar. Stationshuset ligger i den södra delen av stationsområdet. I norr ligger den halvcirkulära byggnad som ursprungligen var lokstallet. Idag fungerar lokstallarna mest som lagerlokal och är delvis förfallna och i dåligt skick på grund av bristfälligt underhåll. 24

Centrala Varberg: Centrala Varberg ligger precis i anslutning till planområdet för norra delen av detaljplanen. Se beskrivning under Bergtunneldelen. Utpekad kulturhistoriskt intressant bebyggelse Det finns enligt länsstyrelsens bebyggelseinventering några kulturhistoriskt intressanta byggnader i och i angränsande till detaljplanen. Inom planen ligger lokstallarna och två andra industribyggnader i tegel. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Riksintresse Varberg: Riksintresse ligger ovanför hela den norra delen av tunneln. Se beskrivning av riksintresset under detaljplan norra delen. Fornlämningar Tunnelns norra del berör två större fornlämningsområden, det är Varberg, 61:1 och 62:1. Inom Varberg 61:1 kan kulturlager påträffas från Varberg på Platsarna 1613-1666. Inom Varberg 62:1 kan kulturlager påträffas från Varberg inom Vallgatorna, från 1660-talet och framåt i tiden. I den södra delen ovanpå tunneln finns ett antal gravsättningar och högar på båda sidor om Västkustvägen. Karaktärsområden Centrala Varberg: I stadsdelarna Norrmalm och Norrdal ligger ruinen efter medeltidsstaden Getakärrs kyrka, det gamla tingshuset med höga träd och stenmurar samt den öppna plats som kallas Kreaturstorget. Den omgivande bebyggelsen är uppkommen efter 1880 på från början oplanerade fastigheter. Genomgående karaktäriseras området av friliggande villabebyggelse med inslag av flerfamiljshus och enstaka industrifastigheter. Framträdande inslag i bebyggelsen är bland annat ett egnahemsområde som anlades 1923-24 för järnvägsarbetare efter dåtidens trädgårdsstadsideal. Östermalm ingick i de planerade utbyggnaderna av Varberg som gjordes under 1800-talet. Planen var att dra ut rutnätsplanen åt öster. Området präglas av den strikta kvartersstrukturen och stadsmässiga bebyggelse närmast innerstaden men är inte lika tätt bebyggd i sina yttre områden och här kan trädgårdsstadens ideal skönjas. På höjden öster om Varberg anlades 1905 stadens första egnahemsområde på initiativ av en grupp anställda vid Varberg-Borås järnväg. Området söder om Varbergs innerstad bebyggdes helt oregelbundet och var en blandbebyggelse med bland annat flera jordbruk under 1800-talet. Här bosatte sig också många arbetare. Inom området ligger Varbergs äldsta kyrkogård, vilken kan ha tillhört staden på Platsarna. Centralt i området ligger Rosenfredsskolan med omgivande trädkrans av oxel. Kvarteren nordväst om skolan utgörs av den så kallade södra villastaden, ett område med större individualiserade villor uppförda vid förra sekelskiftet. Villorna är goda representanter för den tidens arkitekturströmningar. Stationsområdet:Tunnel berör på en mindre bit stationsområdet, se beskrivning under detaljplan norra delen. Södra Varberg: Delområdet Södra Varberg utgörs här av stadsdelarna Mariedal, Hästhaga, Sörse, Apelvikshöjd och Breared. Området domineras av bostadsbebyggelse från 1950-talen fram till 2000-talets början, allt från punkthus till villabebyggelse. Utpekad kulturhistoriskt intressant bebyggelse Det finns ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader ovan tunneln, inom tillägget för detaljplanen, bl.a. inom rutnätsstaden. 25

Detaljplan södra delen Karaktärsområde Odlingslandskapet i söder Miljön kan översiktligt beskrivas som ett laga skiftespräglat landskap. Åkermarken är av sentida karaktär och starkt påverkad av det sena 1900-talets rationaliseringar. Raka linjer dominerar men förekomsten av stenmurar, trädridåer, en del öppna diken, flera märgelgravar och Vrångabäckens fåra bidrar till att skapa viss variation. Fornlämningar Några synliga fornlämningar ovan mark är inte kända, vilket bl.a. förklaras av att den höga uppodlingsgraden och det faktum att området fungerat som utmark under större delen av historisk tid. 26

4.2 Boendemiljö Kapitlet redovisar nuläget för aspekterna friluftsliv- och rekreation, risk- och säkerhet, buller, vibrationer, stomljud, elektromagnetsiska fält och luft. 4.2.1 Friluftsliv & rekreation Riksintresse Kustområdet i Halland, enligt 4 kap. MB: Området täcker hela Varberg. Kustområdet i Halland omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kapitlet Miljöbalken. Här ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp: I det större kustområdet från Bohuslän på västkusten till Oskarshamn på östkusten får fritidshusbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Bestämmelserna utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Getterön - Årnäs - Balgöfjorden (FN7), enligt 3 kap. MB: Ligger väster om planområdet. Värdeomdömet är Länets sydligaste skärgårdsområde med utmärkta tillfällen till bad och båtsport. Området har dessutom en säregen och vacker natur och bjuder den specialintresserade på sällsynta naturupplevelser inom t.ex. geologi och ornitologi. Figur 4.8 Områden och platser för friluftsliv och rekreation Detaljplan norra delen Grönstrategi Varbergs kommun pekar i sin Grönstrategi ut viktiga grönblå huvudstråk, se figur 4.9, som föreslås utvecklas och stärkas. De grönblå stråken är viktiga som rörelsestråk för både människor och djur, de skapar sammanhang inom och mellan grönytor och vattendrag, bidrar till en ökad orienterbarhet, identitet och förståelse för stadens struktur. Kuststråket: Kuststråket går i mötet mellan hav och land och består av allt från den populära och välbesökta strandpromenaden till Getteröns naturreservat. Idag utgör Varbergs hamn en barriär mellan stråkets två delar. 27

Tvärstråk: Grönstrategin föreslår att tre tvärstråk utvecklas, två berör den norr delen av den nya detaljplanen. Det norra tvärstråket går från hamnen till Brunnsbergsskogen där det delar sig i en gren till Hammerkulle och vidare mot Trönningebjär, och en annan gren mot Håstensskogen, Träslövs ängar och vidare ut mot Åkullaleden. Det mellersta stråket går genom centrums finmaskiga grönstruktur mot Karlbergsskogen via en ny grön boulevard. Figur 4.9 Gröna huvudstråk, Varbergs kommuns grönstrategi Tätortsnära rekreation Naturum Getterön: Naturum Getterön som drivs av Länsstyrelsen i Hallands län, ligger på kanten till naturreservatet och Natura 2000-området som beskrivs i kapitel Naturmiljö. Inom naturreservatet är tillgängligheten begränsad för besökare, men vid Naturum finns möjlighet att uppleva fågellivet. Varbergs centrala delar: I Varbergs centrala delar finns områden som nyttjas för rekreation som t.ex. Societetsparken, Järnvägsparken, omgivningarna kring Varbergs fästning och utmed strandpromenaden. Längs med kusten finns ett antal välbesökta badplatser. Tillgänglighet till kuststräckan hindras till viss del av industrispåren och verksamhetsområden i hamnen. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Grönstrategi Södra tvärstråket: Grönstrategin förslår att tre tvärstråk utvecklas, Det södra tvärstråket går delvis ovanför tunneln, genom Påskbergsskogen och Prästakullen för att sedan leda ut i jordbrukslandskapet och fram till Hamraskogen. 28

Detaljplan södra delen Grönstrategi Brynstråk: Brynstråket går i gränsen mellan stad och landsbygd. I söder avslutas stråket längs Vrångabäcken och fram till Apelviken, och skapar därmed en tydligare havskontakt för de boende i Breared. Stråket föreslås utvecklas i Breared över/under järnvägsområdet nära Österleden. Tätortsnära rekreation Breared : Brearedsområdet utnyttjas mycket för tätortsnära rekreation. I området finns mountainbikeklubbar, brukshundsklubb och orienteringsverksamhet. Även skolor och sjukhuset utnyttjar området. 29

4.2.2 Risk och säkerhet Person- och godstransporter på järnväg är generellt sett en säker transportmetod. Detta innebär också att farligt godstransporter på järnväg, ur ett generellt olycksperspektiv, är säkrare än motsvarande transport på exempelvis vägnätet. Typer av olyckor De tänkbara olyckssituationer längs den aktuella bansträckningen som kan leda till skadade och dödade människor är: Urspårning: Urspårning drabbar i första hand resenärer. Människor som befinner sig i banans närhet och byggnader som är belägna i omgivningen kan också påverkas negativt. Den mekaniska trögheten medför att kraften vid en urspårning är riktad framåt och ett urspårat tåg stannar därför oftast inom spårområdet. Att vagnar hamnar längre än 10 meter från rälsen är mycket ovanligt. Kollision: Kollision innebär att två tåg kolliderar med varandra eller att ett tåg kolliderar med någon tung konstruktion belägen i närheten, t.ex. en bropelare. Kollisoner kan i värsta fall leda till stora konsekvenser för både omgivning och resenärer. Kollision mellan två tåg på samma spår är mycket osannolik tack vare järnvägens signalsystem som förhindrar att fler än ett tåg befinner sig på samma blocksträcka. Brand: Brand kan uppstå på stationen, i tunnlarna och i anslutning till dessa. En brand i tåg kan uppstå av olika orsaker såsom elfel, tjuvbroms eller motorbrand. Sabotage och anlagd brand räknas också som en orsak till brand i anläggningen. Konsekvenserna av en brand beror av var branden startar samt i vilket skede branden upptäcks. Olyckor med farligt gods: Med farligt godsolycka avses endast de olyckor där det farliga godset har spridits utanför behållaren. Konsekvenserna begränsas oftast till inom 30-50 meter från utsläppspunkten men vid stora olyckor som explosioner och gasutsläpp kan omgivningen drabbas hundratals meter från utsläppspunkten. Plankorsningsolyckor: Plankorsningar förekommer enbart i nollalternativet. Inom Varbergs tätort finns sex plankorsningar med helbom/halvbom, två med fålla/grind, samt sex utan skydd. Personolyckor: Personolyckor antas ha sin grund i att personer vistas för nära spåren, fastnar/ kläms/ faller på spår eller i station. Personpåkörning är den vanligaste olyckstypen på järnväg. Orsaker till personpåkörning är oftast plankorsningsolyckor eller att obehöriga befinner sig i spårområdet. Det senare innefattar även självmord. Sabotage/Terrorism: Sabotage/terrorism kan orsaka skador på anläggningen som leder till olycka eller direkta skador på person. Det omfattar vitt skilda händelser, t.ex. mindre skadegörelse, anlagd brand och större explosioner. Detaljplan norra delen År 2014 var antalet godståg 29 tåg/dygn norr om stationsområdet. År 2030 är prognosen för nollalternativet 38 tåg/dygn norr om stationsområdet. År 2030 är prognosen för planförslaget också 38 tåg/dygn. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner År 2014 var antalet godståg genom Varberg 19 tåg/dygn söder om stationsområdet. År 2030 är prognosen för nollalternativet 20 tåg/dygn söder om stationsområdet. År 2030 är prognosen för planförslaget 26 tåg/dygn. Detaljplan södra delen År 2014 var antalet godståg genom Varberg 19 tåg/dygn söder om stationsområdet. År 2030 är prognosen för nollalternativet 20 tåg/dygn söder om stationsområdet. År 2030 är prognosen för planförslaget 26 tåg/dygn. 30