lerums kommun budget verksamhetsplan årsredovisning 2018
innehåll verksamhetsplanens syfte och funktion 4 Det här säger budgeten 2018 5 kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen 6 utvalda fokusområden 2018 7 klimat och miljö 8 infrastruktur och boende 10 näringsliv och turism 11 skola och utbildning 12 samhällets omsorger 14 kultur och fritid 16 övergripande mål och uppdrag 18 ekonomi 2018 20 God ekonomisk hushållning verksamhetsperspektiv 20 God ekonomisk hushållning finansiellt perspektiv 20 Reserverat utrymme 2018 22 Driftsredovisning verksamheter 23 Resultatbudget 25 Driftsredovisning 26 Balansräkningsbudget 27 Finansieringsbudget 28 investerings och exploatering 29 Investeringsbudget 29 Exploateringsbudget 30 bilagor 31 Barn- och elevpeng 2018 32 Socioekonomisk resursfördelning 2018 34 Elevpeng för elever inom gymnasieskola 2018 36 Lerums kommun Verksamhetsplan 2018 Fastställd i kommunfullmäktige 2017-12-06 KS17.919 Bilder omslag: Emelie Asplund
kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Visionen sträcker sig till år 2025. Framtidsbild 2018 Framtidsbild 2018 Budget Utifrån visionen anger kommunfullmäktige inriktningar och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. De nuvarande politiska målen i kommunens budget utgår från Framtidsbild 2018. Årsredovisning Vision Verksamhetsplan Budget Utifrån Framtidsbild 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 3
verksamhetsplanens syfte och funktion Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten sätter ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året. Budgeten anger också vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till förvaltningen och ska tydliggöra styrelsens plan och strategi för att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras förvaltningens arbete inom ramen för styrkedjan inför året och resurserna specificeras ytterligare jämfört med budget. Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges budgetdokument med de mål och uppdrag som är beslutade för 2018 samt de inriktningsmål som är beslutade för hela mandatperioden i Framtidsbild 2018. För att tydliggöra kommunstyrelsens beställning har texterna från budget kompletterats med be-skrivningar av hur förvaltningen ska arbeta med inriktningsmål, mål och uppdrag där det finns behov av det. De mål och uppdrag som framtidsbilder, budget och verksamhetsplan innehåller har ett starkt fokus på förändring och ska bidra till att kommunen utvecklas i riktning mot Vision 2025. Arbete och resultat från arbetet med mål och uppdrag följs upp löpande under året och det samlade resultatet lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige som en del av verksamhetsberättelsen efter årets slut. Arbete och resultat från arbetet med mål och uppdrag följs upp löpande under året och det samlade resultatet lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige som en del av verksamhetsberättelsen efter årets slut. 4
det här säger budgeten 2018 Lerum är en kommun med trygga förskolor, bra skolor och en äldreomsorg med god kvalitet. Snart* 41000 invånare bor tätt intill naturen, med Göteborg inom nära räckhåll. Lerums kommun är en del av en växande region och är inne i en expansiv period med stora ekonomiska investeringar. I takt med att vi blir fler kommuninvånare behöver vi fler förskolor, en ökad kapacitet i skolan och fler lokaler för idrott och kultur. Att vi blir fler invånare är i grunden något positivt. Det möjliggör en bra de-mografisk sammansättning, som är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle. Men det ställer även krav på kloka ekonomiska överväganden och politiska prioriteringar. Lerums kommun är en kommun att trivas i, men naturligtvis finns det även i framtiden utmaningar att adressera. Bra skolor ska bli ännu bättre. Fler elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg och det genomsnittliga meritvärdet ska höjas. I förskolan ska barngrupperna bli mindre och i både förskola och skola behövs mer personal. Äldreomsorgen ska utvecklas för att ännu bättre möta de behov och önskemål, som de äldre själva har. Med modern välfärdsteknik ska äldreomsorgen moderniseras och livet ska underlättas för både de äldre och för personalen. Ännu fler bostäder ska byggas. Både för dem som redan bor i kommunen och för dem som vill flytta hit, och till de nyanlända personer som kommer till kommunen. Lerums kommun ska, utifrån den så kalllade Bosättningslagen, ta emot ett nyanlända personer. En viktig uppgift är därför att skapa möjligheter för integration och inkludering och minska risken för utanförskap. I det arbetet ser vi civilsamhället som en nyckelpartner. Ett prioriterat uppdrag blir att hitta vägar att konstruktivt stödja dem som vill vara en del av ett välkomnande integrationsarbete, under 2017 inrättades att råd för integrationsfrågor för att koppla ihop civilsamhället och kommunen. För att möta behovet av nya bostäder, arbetar vi på olika fronter. Vi har ökat planproduktionen, vi skriver avsiktsförklaringar med exploatörer och vi bjuder in så väl mindre som större bostadsföretag att vara med och bygga. De bostäder som byggs ska vara av olika upplåtelseformer och ha olika kostnadsnivåer. Nya bostäder ska byggas i alla kommundelar. Tillsammans med dem som lever och verkar i Lerums kommun, vill vi göra en bra kommun ännu bättre. Vi ska vara en modern arbetsgivare, som tar tillvara våra medarbetares idéer och kreativitet. Vi ska er-bjuda heltidsanställningar och vi ska på ett systematiskt sätt uppmärksamma de medarbetare som gör ett särskilt gott arbete. Vi ska också fortsätta arbetet med att få ner sjuktalen bland våra anställde. Att vara en attraktiv och modern arbetsgivare är avgörande för att säkerställa personalförsörjningen. Som kommun ska vi vara en serviceresurs för det lokala näringslivet. Parallellt med det ska vi fortsätta att utveckla vår egen kompetens när det gäller inköp, upphandlingar och uppföljning av de tjänster och produkter vi köper. Våra verksamheter ska vara transparenta, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet. Framtidens utmaningar kring en hållbar utveckling kräver inte bara en ekonomi i balans och kloka ekonomiska prioriteringar. De kräver dessutom en öppenhet för nya lösningar och en konstruktiv dialog med kommunens invånare. På olika sätt ska vi utveckla dialogen med de som bor och verkar i Lerums kommun och även med vår omvärld. Antagen av kommunfullmäktige 15 juni 2017 *uppdaterad statistik per 2017.09.30 ger 41 253 invånare 5
uppdrag till förvaltningen Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen för att omsätta vision, framtidsbilder, mål och uppdrag i handling. Integrerat med genomförandet av planen ska arbetet präglas av följande: Verksamheterna ska vara transparenta, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet. Kommunen ska vara en serviceinriktad resurs för det näringsliv som finns i kommunen och underlätta för nya företag att etablera sig och växa i Lerum. Kommunfullmäktige har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen). Detta innebär att kommunen åtagit sig att föra in ett jämställdhetsperspektiv i det vardagliga arbetet och ordinarie beslutfattandet för att främja jämställdhet för kommunens invånare. Kommunen ska vara öppen för att ta till sig och införa nya lösningar, metoder och teknik och föra en konstruktiv dialog med de som bor och verkar i kommunen och även med vår omvärld. Kommunen ska vara en modern arbetsgivare, som tar tillvara idéer och kreativitet, samt erbjuder fler heltidsanställningar och fler karriärmöjligheter. Förvaltningen ska kontinuerligt under verksamhetsåret stämma av förtydliganden avseende angreppsätt, mål och uppdrag med berört utskott under kommunstyrelsen. 6
utvalda fokusområden 2018 Utvalda fokusområden 2018 är: Att skapa goda resultat i kommunens kärnverksamheter ska alltid vara i fokus och det är där som de allra flesta av resurserna i budgeten satsas. Verksamhetens mål och uppdrag är strategiskt utvalda och kompletteras med angreppssätt och förtydliganden. I ett antal utvalda fokusområden lyfts ett antal aktiviteter, målsättningar och områden fram som nycklar för att lyckas med det övergripande uppdraget att leverera välfärdstjänster till våra invånare och att utveckla samhället. 7 Attraktiv arbetsgivare - som syftar till att höja attraktionsvärdet som arbetsgivare. Minskad sjukfrånvaro. Ökad takt i byggandet och planproduktionen. Fler familjecentraler, den pågående utredningen av familjecentralerna ska beaktas. Försörjningsstödet ska minimeras. Integration av nyanlända. Fritidskort under sommaren för årskurs 6 9.
klimat och miljö Om Lerums kommun ska lyckas med visionen att bli Sveriges ledande miljökommun måste de hållbara valen i människors vardag präglas av enkelhet och självklarhet. Förutsättningarna måste vi skapa i samverkan med invånarna. En miljöekonomisk och hållbar resurshushållning ska prägla kommunens agerande i alla delar. inriktningsmål hållbara val År 2018 är det enkelt för kommunens invånare, kvinnor som män, och kommunens verksamheter att göra hållbara val när det gäller konsumtion, resande, återvinning och återbruk. Strategi/angreppssätt Upphandling och inköp är strategiska områden för att öka utbudet av hållbara val när det gäller konsumtion av varor och tjänster. Konceptet Mobility management är ett viktigt område för att göra hållbara val enkla när det gäller resande. Mål 2018 Samtliga hushåll ska erbjudas fastighetsnära hämtning av tidningar och förpackningar. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Inriktningsmålet innebär att förvaltningen ska arbeta med att göra de hållbara valen enkla genom att göra dem till exempel billigare, roligare, snabbare och mer tillgängliga och därigenom påverka invånarnas attityder och beteenden. Mobility management fokuserar här på hållbara val för transporter och bilanvändning. Målet från 2017 om att samtliga hushåll ska erbjudas fastighetsnära hämtning av tidningar och förpackningar kvarstår även under 2018, då det inte funnits förutsättningar att förverkliga målet under 2017. De insatser som redan sker i kommunen för att underlätta de hållbara valen ska synliggöras, förenklas tillgängliggöras ytterligare. För ett säkert och robust samhälle ska förvaltningen under 2018 starta arbetet för de högst prioriterade åtgärderna i klimatanpassningsplanen. Kommunen ska arbeta aktivt för att kunna erbjuda ett boende där resande med kollektivtrafik är ett naturligt val. Förvaltningen ska bibehålla andelen ekologiska livsmedel i måltidsproduktionen utifrån 2017 års nivåer, vilket innebär 36 procent. Även livsmedel som inte är ekologiska ska hålla en säkerställd kvalitet med ett gott närings-värde och ligga i nivå med svensk djurskyddslagstiftning. För att säkra ett minimalt svinn av mat inom måltidsverk-samheten ska andelen matsvinn mätas och följas upp. Förvaltningen ska under 2018 arbeta med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta i enlig-het med kommunfullmäktiges klimatstrategi. Målsättningen är en mer klimatsmart fordonspark med en enhetlig kvalitet till en lägre kostnad. Inom upphandlingsområdet fokuserar förvaltningen på bygg- och anläggnings entreprenader och att genomföra åtgärder för att styra mot hållbara val vid inköpstillfället. Som stöd i att kunna göra avvägningar mellan att bygga billigt och hållbart, hälsosamt och klimatsmart ska miljöekonomiska analyser användas för att kunna välja rätt balans. 8
Inriktningsmål Giftfri miljö Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Arbetet med giftfria verksamheter ska förtydligas i förvaltningens miljödiplomeringsarbete och vid upphandlingar ska krav ställas på giftfria varor och tjänster. År 2018 har vi en giftfri miljö i våra verksamheter, till gagn för nuvarande och kommande generation-er. Strategi/angreppssätt Inriktningsmålet pekar mot en helt giftfri miljö. Förvaltningen arbetar mot detta mål även om det på grund av utgångsläget inte är möjligt att nå målet till 2018. Strategin för att uppnå detta är att prioritera verksamheter där brukaren/medborgaren löper störst risk för exponering av gifter i miljön. Inomhusmiljöer prioriteras framför utomhusmiljöer eftersom exponeringen är större där. Yngre prioriteras framför äldre eftersom exponering i tidiga år innebär större risk än exponering som vuxen. Den systematiska genomgången av redskap och material i verksamheterna ska fortsätta och vid behov ersättas. Teknisk utrustning och byggnadsmaterial i nytt och existerande fastighetsbestånd är ett område som ska omfattas av inriktningsmålet. Invånarna ska informeras om och göras medvetna om vad som kan göras för att kunna leva mer giftfritt. Myndighetsutövningen inom miljö- och livsmedelsområdet ska prioritera giftfri miljö som ett kontrollområde under 2018. 9
infrastruktur och boende För att bli Sveriges ledande miljökommun behöver kommunen skapa förutsättningar för resande på fler och nya sätt. Ur ett folkhälsoperspektiv och för att uppnå visionen om social hållbarhet är bostadsförsörjningen en utmaning. Blandat resande och blandat boende kommunen behöver satsa på ett brett och flexibelt utbud för att tillgodose fler människors behov. inriktningsmål transporter År 2018 är det enkelt och flexibelt att åka kollektivt och att samåka. Fler alternativa färdmedel mellan och inom kommunens tätorter har minskat invånarnas bilberoende. Strategi/angreppssätt Förvaltningens arbete ska under 2018 fokusera på att förenkla för medborgare att resa med alternativa färdmedel, med fokus på cyklar, elcyklar och elbilar samt på att göra det enklare för medborgare att samåka. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Precis som för inriktningsmålet om hållbara val ska arbetet präglas av att göra det hållbara resandet enkelt och flexibelt. Vägnätet ska långsiktigt planeras för alternativa färdmedel och en separering av gång- och cykelvägar. Oskyddade trafikanter, trygga miljöer och skolvägar ska prioriteras. Vid planering av verksamheter och bostäder ska tillgång till kollektivtrafik säkerställas. inriktningsmål boende och livsmiljö År 2018 finns ett stort utbud av blandade boendeformer och livsmiljöer som passar alla, oavsett ålder, livssituation och kön. Strategi/angreppssätt Det som saknas i Lerums kommun idag är billigare mark och billigare koncept för byggnation. Förvaltningens strategi ska vara att prioritera sådana områden och sådana koncept för att komplettera och utveckla bostadsbeståndet. Detta ska också vara en del i arbetet med att stärka den sociala hållbarheten i Lerums kommun. Mål 2018 Öka antalet tillgänglighetsanpassade och trygga bostäder. Vid planering och etablering av nya särskilda boenden och boenden med särskild service ska dessa fördelas över hela kommunen. Öka planproduktionen genom att låta fler detaljplaner tas fram genom exploatörsdriven detaljplaneprocess. Påbörja arbetet i enlighet med beredningsrapporten Stigar och leder. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: De lokaler, boenden och bostäder som byggs för kommunens verksamhet är och ska även fortsättningsvis vara tillgänglighetsanpassade och trygga. 10
näringsliv och turism Det ska vara attraktivt att bo, verka och besöka Lerums kommun. Fler arbetstillfällen på hemmaplan ger mindre utpendling och mer liv och rörelse i våra tätorter. Hållbarhet ska prägla utvecklingen av ett starkt näringsliv där alla parter bidrar med det de är bäst på. Besöksnäringen och miljösektorn är två grenar av näringslivet som har stor potential att utvecklas i Lerums kommun. inriktningsmål turism och näringsliv År 2018 möter invånare och besökare ett brett utbud av varor, tjänster och upplevelser. I Lerum 2018 har omsättningen inom turism- och miljösektorn växt varje år sedan 2014. Strategi/angreppssätt Förvaltningen arbetar utifrån näringslivsstrategin som inkluderar besöksnäringen och handel. Detta görs i samklang med kommunens näringslivsråd för att förankra och möjliggöra en hållbar utveckling. Öka fokus på Lerum som småföretagarkommun i GR-regionen med direktiven att underlätta för småföretag att växa och för nya att etablera sig. Området runt sjön Sävelången pekas ut som viktigt område att utveckla gällande besöksnäringen. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Kommunens företagare är till stor del småföretagare och förvaltningen arbetar för att stödja dessa på olika sätt. Genom Småföretagsakademin anordnas utbildningar, genom NyföretagarCentrum ges råd-givning och stöd och genom nätverksträffar ges möjligheter att nätverka och skapa affärer. Förvaltning-en kommer aktivt att paketera erbjudanden om stöd och nätverkande till denna målgrupp under 2018 för att bli det naturliga valet för regionens småföretagare. Förvaltningen arbetar tillsammans med aktörerna runt sjön Sävelången i en arbetsgrupp kallad Nääs & Co för att utveckla området för boende och besökare. Ett Leaderprojekt har blivit beviljat för området och där kommer man att arbeta med destinationsutveckling och destinationsdesign gällande upplevelser och rekreation under två års tid. inriktningsmål arbetsmarknad År 2018 är arbetsmarknaden diversifierad och tolerant. I Lerum 2018 finns det fler arbetstillfällen än aldrig förr. Strategi/angreppssätt Kommunen står inför stora framtida utmaningar att rekrytera personal inom de omvårdande verksamheterna. Ytterligare utmaningar är att integrera nyanlända samt att minska beroendet av försörjningsstöd. Sett ur ett socialt hållbarhetsperspektiv som ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att individer kan träda in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Förvaltningen vill ge individer en positiv bild av omsorgens verksamheter med förhoppning om att de ska se kommunal verksamhet som en framtida arbetsplats. Arbetsmarknadsenhetens uppgift är att bidra till att personer i behov av försörjningsstöd som idag står helt eller delvis utanför arbetsmarknad får hjälp och stöd att bli självförsörjande. Öka samverkan mellan näringsliv och skola för att bland annat underlätta rekryteringar på längre sikt. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Förvaltningen ska förädla den samverkan som finns mellan skola och näringsliv samt se över om fler insatser ska initieras för att stärka ungdomars möjlighet att möta framtidens arbetsmarknad. Förvalt-ningens näringslivsenhet ska, som en av flera parter, medverka i detta arbete. Arbetet ingår även som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. 11
skola och utbildning Alla flickor och pojkar i skolan ska känna sig trygga, sedda och motiverade. Pedagoger ska känna sig trygga i sitt ledarskap och sin förmåga att undervisa och elever behöver ha inflytande över den verk-samhet där de förväntas lära och utvecklas. Det är en utmaning för skolan och samhället att många flickor och pojkar inte avslutar sin utbildning med godkända betyg. För att uppnå visionen om en socialt och ekonomiskt hållbar kommun krävs investeringar i våra ungas framtid. inriktningsmål unga i arbete År 2018 är ungdomsarbetslösheten fortsatt låg tack vare att fler går ut grundskola och gymnasium med godkända betyg. För unga kvinnor och män som behöver extra stöd att komma in på arbetsmarknaden erbjuder kommunen en kontaktperson och samlade insatser under ett tak. Strategi/angreppssätt Grunden för att höja kunskapsresultaten och därmed ge unga goda chanser att komma ut i arbete är det systematiska kvalitetsarbetet och ett långsiktigt arbete med att utveckla undervisningen i skolverksam-heterna. Arbete för att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare för pedagoger, en ny skolstruktur, en ny och utvecklad förskolestruktur, uppföljningar av elevernas frånvaro och ett systematiskt och strategiskt arbete för att ge våra skolor bättre förutsättningar är exempel på andra strategiska insatser. Att ge goda möjligheter för nyanlända barn och unga att få en skolgång anpassad till deras förkunskaper och som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete är ett prioriterat område för utveckling. Mål 2018 Kunskapsresultaten ska förbättras. De ska vara lika höga eller högre än i relevant jämförbara kommuner. Mål 2018 Lärandet i förskolan ska öka. Våra förskolor ska vara bland de tre bästa kommunerna i den gemensamma GR-enkäten inom området pedagogik. Utveckla strategier för att minska elevers frånvaro. Utveckla möjligheterna för spetsundervisning. Utveckla arbetssätt för att barnen i förskolan ska få vistas i mindre barngrupper. Fortsätt utveckla en konstruktiv och systematisk dialog mellan skola och vårdnadshavare. Fortsätt utveckla samverkan mellan skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, med flera. Arbeta för att flickor och pojkar ges samma förutsättningar i skolan. Främja fysisk aktivitet i skolan, varje dag! Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Det systematiska arbetet med satsningar på läs-, skriv och språkutveckling fortsätter. Satsningarna inom Informations och kommunikationsteknik är ett annat viktigt medel i arbetet mot inriktningsmålet. Ett särskilt prioriterat område är det påbörjade utvecklingsarbetet med att ge elever som lätt når kunskapskraven goda möjligheter att nå ännu längre i sin kunskaps- 12
utveckling. En översyn av möjligheterna att starta fler ämnen där grundskoleelever ges möjlighet att få spetsundervisning kommer att genomföras. Det arbete med ny förskolestruktur som pågår syftar både till att ge barnen större möjligheter att vistas i mindre barngrupper och till att utveckla lärandet i förskolan. Arbetet med att sänka frånvaron i skolan bedrivs såväl på skolenhetsnivå som på verksamhetsnivå, inom ramen för det systematiska kvalitetsar-betet. Inom grundskolan har ett nätverk med representanter från skolorna startats med uppdrag att arbeta med att sänka frånvaron. Arbete för att utveckla samverkan mellan kring barn som behöver insatser från flera olika samhällsin-stitutioner pågår. Ett förslag på en framtida struktur för arbetet kommer att presenteras under 2018. Hälso- och sjukvårdens aktörer medverkar inom ramen för den nya vårdsamverkan med Alingsås; SAMLA. Det interna samarbetet inom kommunen samt med andra samhällsinstanser som polis och hälso- och sjukvård ska utvecklas inom ramen för det förebyggande arbetet. Arbetet med målen i kommunens plan för social hållbarhet och folkhälsa som handlar om att minska ohälsa och missbruk bland unga kvinnor och män ligger väl i linje med inriktningsmålet. Arbete med att ge lika förutsättningar för flickor och pojkar bedrivs inom det systematiska kvalitetsar-betet där alla resultat och analyser belyser detta perspektiv. För att främja fysisk aktivitet i skolan pågår och planeras en rad insatser. Exempelvis erbjuds extra möj-ligheter till hälsofrämjande aktiviteter och fysisk träning för elever inom såväl grund- som gymnasie-skola. Möjligheterna att erbjuda fler idrottskurser inom det individuella valet på gymnasiet utreds. Flera grundskolor arbetar med så kallade pulspass, med rastaktiviteter och på fritidshemmet ingår lek, fysisk aktivi-tet och utevistelse som en naturlig del av elevernas fritidshemsvistelse. inriktningsmål teknik och pedagogik År 2018 har pedagogerna hög relevant kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Elever och pedagoger känner sig trygga med de läroverktyg som finns. Strategi/angreppssätt Med utgångspunkt i de nulägesanalyser som genomförts med hjälp av Sveriges kommuner och landstings, SKL:s självskattningsverktyg LIKA arbetar alla enheter med att ta fram lokala strategier i form av lokala IKT-planer för att utveckla digitaliseringen i lärandet i enlighet med läroplanerna och de kommande nationella IT-strategierna. Arbete med att fram förslag på kompetensutvecklingsinsatser för förskola och skola samt bibliotek, kultur och fritid pågår. Införande av digitala prov sker successivt under 2018. Med digitala prov avses bland annat att elever kan genomföra nationella prov, ämnesprov och färdighetstester som självrättas. Under 2017 har gymnasiet genomfört viss del av de nationella proven digitalt och några grundskolor har testat. Under 2018 kommer detta att genomföras på samtliga skolor för del av de nationella proven. Inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) pågår en regional förstudie gällande licenshantering och åtkomst till digitala lärresurser. Syftet är att skapa möjlighet till enklare åtkomst och inloggning för personal, elever och vårdnadshavare. 13
samhällets omsorger inriktningsmål ungas psykiska hälsa År 2018 fångar vi upp våra barn och ungdomar tidigt. Vi arbetar aktivt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att öka hälsan hos flickor och pojkar. Det är viktigt att tidigt skapa möjligheter för unga att utveckla en god hälsa då sociala faktorer ofta går i arv. För att vända trenden med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är det viktigt att fokusera på det friska och arbeta förebyggande. En skola med trygga vuxna som tar sig tid för unga och tidigt kan upptäcka ohälsa är otroligt viktigt. Strategi/angreppssätt Förvaltningens arbete ska starkare prioritera det förebyggande, det vill säga innan en problematik har uppstått. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Det är av vikt att unga personer som befinner sig i en riskzon att utveckla ett socialt nedbrytande bete-ende får stöd och hjälp tidigt. Samarbetet mellan skola och socialtjänst är viktigt och behöver utvecklas vidare. Socialtjänst, skola, polis och fritid, SSPF, är en plattform. En annan plattform är där hälso- och sjukvårdens aktörer medverkar inom ramen för den nya vårdsamverkan med Alingsås; SAMLA. inriktningsmål välfärdsteknologi År 2018 använder vi teknik och hjälpmedel i omsorgen som verktyg för att underlätta vardagen, få information, kommunicera och mötas. Dagens höga tempo av digitalisering och hjälpmedelsutveckling öppnar upp för stora möjligheter. Mycket tyder på att förväntningarna på den kommunala servicen inom omsorgen kommer ändras där eget inflytande, flexibilitet och delaktighet blir centrala värden. I omsorgsverksamhet där hjälpmedel är en självklar del av vardagen skapas förutsättningar för att bibehålla självständighet och uppleva trygghet i livet. Strategi/angreppssätt Kommunen står inför en rad utmaningar. Inriktningsmålet har bäring på flera andra mål och även vis-ionen. Förvaltningen arbetar med att sänka sjukfrånvaron, öka brukarnöjdheten och att bli en attraktiv arbetsgivare och att undersöka och införa olika tekniska och digitala lösningar är en väg för att kunna nå framgång och hög måluppfyllelse inom dessa områden. Digitalisering kan också bidra till effektivisering och att de ekonomiska resurserna nyttjas på ett klokt och hållbart sätt. För att möjliggöra för förvaltningen att kunna använda teknik inom verksamheten måste det finnas en stabil grundplattform att stå på. De olika IT-system som finns samt nya som tillförs behöver vara kompatibla. Mål 2018 Användandet av välfärdsteknik ska öka och vara en integrerad del av utvecklingen av verk-samheten för att öka kvalitet och effektivitet. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Konkreta områden som kan utforskas är om bilanvändandet inom omsorgsverksamheterna kan minskas genom smartare digitala lösningar, om attraktionskraften kan ökas genom digitala hjälpmedel för att minska administrativa uppgifter och om ökad brukarnöjdhet bland omsorgstagarna kan uppnås med hjälp av digital teknik. Tillsammans med föreningslivet och andra aktörer kan äldres användning av digitala verktyg 14
fortsätta utvecklas med syftet att bevara individens självständighet med till exempel matinköp, sociala medieanvändning och för att motverka social isolering. Flera viktiga system och digitala verktyg ägs och förvaltas av annan än kommunen. Det är viktigt att ha en bra omvärldsbevakning och påverka genom nätverk och i samverkan så att användningen av dessa system blir kostnadseffektivt och till nytta. övriga mål och uppdrag, samhällets omsorger Mål 2018 Öka brukarnöjdheten inom omsorgerna. Fortsätt utveckla anhörigstödet. Öka tillgängligheten och stärk det förebyggande arbetet för bättre hälsa och ökad livskvalitet för omsorgernas målgrupper. Etablera arbetsformer tillsammans med regionen för att identifiera och utjämna skillna-der i livsvillkor och hälsa. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Förvaltningens arbete med ökad brukarnöjdhet ska ske genom omvärldsanalys, utifrån aktuell forskning och i nära dialog med brukare och anhöriga för att ta fram viktiga faktorer för ökad brukarnöjdhet bland kvinnor och män inom omsorgens verksamhet. Kunskapen ska resultera i lokalt arbete som har bäring på ökad brukarnöjdhet. För att stärka det förebyggande arbetet för bättre hälsa behöver sektorn utveckla samarbetet intern och externt. Som exempel kan nämnas ett utökat samarbete med sektor lärande och med den egna förebyg-gande verksamheten. Andra samverkanspartners är hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Att kunna försörja sig själv är en viktig del i att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa och det är av stor vikt att förkorta bidragsberoendet. Arbetsmarknadsenheten och försörjningsstödsenheten ska arbeta för att personer som uppbär försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Lerums kommun har de senaste åren tagit emot ensamkommande barn och ungdomar och det är viktigt att utforma goda arbetsmetoder för ett kvalitativt mottagande och att arbeta för en god integration för de med tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd. I förvaltningens arbete med att fortsätta utveckla anhörigstödet kan digital teknik vara ett viktigt red-skap. Genom digitalisering går det att nå flera anhöriga och i synnerhet den yngre generationen såsom syskon. Ytterligare utveckling av anhörigstödet sker genom införande av flexibel växelvård inom äldreomsorgen. Avseende skillnader i livsvillkor och hälsa är en arbetsform som nu är införd i kommunens styrmodell att Visionsrapporten från och med 2016 belyser social hållbar utveckling. I rapporten identifieras skillnader inom de sociala hållbarhetsprinciperna hälsa, kompetens, inflytande, opartiskhet och meningsfullhet. En ny arbetsform som har etablerats är också att Visionsrapporten vartannat år utgörs av en Fördjupad visionsrapport, detta för att bland annat bidra till att i högre utsträckning utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa. Den fördjupade Visionsrapporten 2017 kommer att fokusera på området Tillit. Sektor lärande och Sektor stöd och omsorg kommer år 2018 att fortsätta arbetet med att etablera nya arbetsformer för att främjande och förebyggande insatser ska utvecklas och på sikt minska ohälsan för barn och unga. Fokus är familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier. FOU Västs undersökning i Lerum kring hur vårdnadshavare upplever möjligheten till hjälp och stöd för sitt barn och sig själv kommer att analyseras, en ny sektorsövergripande intern organisation kring hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till unga och deras familjer ska etableras och arbetet med familjecentraler i alla tre kommundelar ska påbörjas. 15
kultur och fritid Alla medborgare i Lerums kommun ska ha förutsättningar att utveckla intressen, känna gemenskap och uppleva ett meningsfullt liv. Det skapar god hälsa såväl hos kvinnor och män som hos äldre och yngre samt bygger en socialt hållbar kommun med minskad skadegörelse och oro. För att öka folkhälsan och bygga ett socialt hållbart Lerum är det av största vikt att föreningslivet kan fortsätta att växa och bedriva sina verksamheter. inriktningsmål föreningsliv År 2018 har föreningslivet möjlighet att fokusera på sina verksamheter tack vare ökat ekonomiskt stöd och god samverkan med kommunen. Strategi/angreppssätt Ett tydligt fokus under 2018 kommer att vara uppföljning och analys av nuvarande bidragssystem och tidigare utökad bemanning. Vilken effekt får nuvarande stöd inom föreningslivet och hur behöver det fortsatt utvecklas för att ytterligare utvecklas och anpassas till nya behov? Mer digitala stödsystem är en möjlig inriktning som ska undersökas. Fortsätt att utveckla stödet till kultur- och fritidsföreningar. Förenkla för föreningar att hyra kommunala verksamhetslokaler under tider då de inte används av ordinarie kommunal verksamhet. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Föreningsstödet och kommunens planerade aktiviteter och arrangemang ska vara en del i arbetet att säkra att flickor och pojkar, kvinnor och män får lika möjligheter att utöva de fritidsaktiviteter de önskar. Det ska också främja möjligheterna för fler invånare och nya målgrupper att delta i verksamheterna. inriktningsmål mötesplatser År 2018 tillfredsställs kvinnor och mäns, flickor och pojkars behov av flexibla lokaler och utemiljöer anpassade för kulturupplevelser och utövande av fritidsaktiviteter. Mötesplatserna är utformade tillsammans med kommunens invånare och finns i kommunens alla delar. Strategi/angreppssätt Lokaler för kulturupplevelser och fritidsaktiviteter ska ha en hög nyttjandegrad och kunna användas för olika aktiviteter. Detta förutsätter en välutvecklad samverkan mellan föreningslivet och övriga berörda och goda möjligheter till inflytande och till olika former för deltagande. Mötesplatser, såväl fysiska som mer virtuella, ska finnas tillgängliga i hela kommunen och utvecklingen av dessa ska präglas av att invå-nare är delaktiga genom ett tydligt medskapande. Aktiviteter som planeras av såväl föreningslivet som den kommunal verksamheter ska ses som naturliga mötesplatser där besökare med olika bakgrunder och intressen möts och stimuleras till nya intryck och kontakter. Inriktningsmålet beaktas även i det samlade planeringsarbetet med översikts- och detaljplaner avseende lokalisering och utformning av mötesplatser. 16
Planera för en arkitekttävling och extern finansiering av kulturhuset. Utveckla fritidsgårdsverksamheten i hela kommunen. Särskilt stödja kultur- och fritidsverksamheter som främjar mångfald, jämställdhet, öppenhet och integration. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Hela förvaltningen har uppdraget att utveckla mötesplatser i kommunen. Flexibla lokaler kan vara ett sätt att uppnå ett mer integrerat användande men även andra sätt ska prövas och värderas. Avseende fritidsgårdarna så inriktas arbetet mot att kartlägga behov och önskemål på kommunövergripande nivå för att strategiskt kunna arbeta med en tydlig målbild för verksamhetens innehåll, organisat-ion och arbetsformer. Även fritidsgårdarnas verksamhet ska präglas av att ungdomar i större grad blir medskapare. I kommunens handlingsplan för jämställdhet lyfts särskilt att idrotts-, kultur- och fritidsanläggningar ska tillhandahållas och vara tillgängliga på samma sätt för flickor och pojkar, kvinnor och män. Handlingsplanen tydliggör också vikten av att jämställdhetsintegrera kulturinstitutionernas utbud utifrån analyser av inkluderande och exkluderande faktorer. övriga mål och uppdrag, kultur och fritid Mål 2018 Det läsfrämjande arbetet för barn och unga på fritiden intensifieras. Barn och ungas medie-vanor ska särskilt beaktas. Mål 2018 Fler elever ska delta i kulturskolans verksamheter. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Genom att fullfölja insatser och åtgärder i enlighet med framtagna strategier i biblioteksplanen. Fokus ligger på att öka attraktiviteten i biblioteksrummet, ett mer varierat program med kulturupplevelser samt att öka medvetenheten av barn och ungas läsning hos nyckelpersoner i deras omgivning. Kulturskolan ska genom ett fortsatt utökat utbud på som lockar nya grupper av elever och möjliggöra att fler får tillgång till verksamheten. Nuvarande antagningsregler behöver ses över och justeras i syfte att kunna erbjuda fler elever plats inom verksamheten 17
övergripande mål och uppdrag Mål och uppdrag nedan är hämtade från kommunfullmäktiges budget 2018, men har ingen naturlig koppling till någon av framtidsbilderna i avsnitten ovan, utan har en mer övergripande karaktär. Mål 2018 Minska sjukfrånvaron till maximalt sex procent bland förvaltningens anställda. Vidareutveckla arbetsformer för att Lerums kommun blir en ännu mer modern och attraktiv arbetsgivare. Mål 2018 Efter etableringsfasen ska 80 procent av de nyanlända i arbetsför ålder vara i egenförsörjning eller utbildning via berörda aktörer. Fortsätt främja nyanlända kommuninvånares delaktighet i samhället och minska risken för utanförskap och psykisk ohälsa genom en aktiv samverkan mellan Lerums kommun och civilsamhället. Fokusera på att våra nyanlända kommer i arbete, utbildning och/eller får en praktikplats inom eller utom kommunens verksamheter. Förbättra arbetet med att jämställdhet och jämlikhet ska integreras i alla kommunala beslut. Utveckla metoder och strukturer för att förenkla och minska administrativa arbetsuppgifter. Förbereda för jubileumsåret 2019 när Lerums kommun fyller 50 år. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen var vid delåret 2017 drygt nio procent, vilket är den högsta bland Göteborgsregionens (GRs) kommuner. En utmanande, men realistisk målsättning för 2018 är att nå en nivå kring snittet av GR-kommunerna, för att under 2019 kunna vara bland de fem bästa kommunerna i GR. För att kunna sänka den totala sjukfrånvaron är det långtidssjukfrånvaron som måste minskas, samtidigt som korttidssjukfrånvaron måste bibehållas på en fortsatt låg nivå. För att lyckas behöver förvaltningen arbeta både på individ-, grupp- och organisationsnivå med att stärka arbetsmiljöarbetet och arbeta med risk- och friskfaktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det krävs både ett rehabiliterande, förebyggande och hälsofrämjande förhållningssätt. Förvaltningen önskar nå ett större fokus på organisatoriska och hälsofrämjandefaktorer i arbetet med minskad sjukfrånvaro. 18
Arbetet med att utveckla Lerums kommun som en attraktiv och modern arbetsgivare fortsätter och är, precis som målet om minskad sjukfrånvaro, ett av förvaltningsledningens prioriterade områden. Arbetet med att främja nyanlända kommuninvånares delaktighet utgår från den integrationsstrategi som fullmäktige beslutat om samt den handlingsplan som kommunstyrelsen antagit. En viktig del i att nå målet om nyanländas etablering på arbetsmarknaden är att skapa fler utbildningsplatser med yrkesinriktning och språkstöd. En annan grundläggande del är att erbjuda effektiv SFI-undervisning med hög kvalitet. Undervisningen ska vara flexibel och möjliggöra snabb genomströmning. När det gäller yrkesutbildningar med språkstöd ska de göras i samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och med GR när det gäller yrkesutbildningar med språkstöd. Gymnasieskolan ger språkintroduktionselever möjlighet att följa ett nationellt program utan att ha full behörighet. Språkinlärning och yrkesinlärning sker paral-lellt. Att skapa möjligheter för nyanlända att arbete i förvaltningens verksamheter kan både vara ett steg in på arbetsmarknaden för individen och ett led för kommunen att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Att jämställdhet ska integreras i alla kommunala beslut är beslutat av kommunfullmäktige i och med kommunens undertecknande av CEMR-deklarationen. Strategin för det målet anges i kommunens handlingsplan för jämställdhet. Uppdraget utökar ambitionen med jämlikhet, vilket innebär att strategi och arbetssätt behöver kompletteras. Arbetet med jämställdhet fortsätter i linje med befintlig handlings-plan, vilken kommer att följas upp under 2018. Framtagandet av en gemensam jämställdhets- och mångfaldspolicy som lyfter samtliga diskrimineringsgrunder är ett sätt att implementera den utökade ambitionen med jämlikhet inom organisationen. Arbetet med att minska och förenkla administrativa arbetsuppgifter är ett uppdrag för hela organisation-en. Fortsatt arbete på digitalisering är en viktig ingång, men det är minst lika viktigt att ifrågasätta om uppgifter kan göras på ett mer effektivt sätt, minskas eller kanske inte utföras överhuvud taget. Förberedelserna inför jubileumsåret 2019 kommer att fortsätta under 2018 med informations- och marknadsföringsinsatser och konkret planering av aktiviteter för 2019. 19
ekonomi 2018 De ekonomiska förutsättningarna år 2018 möjliggör en löpande verksamhet för cirka två miljarder kronor. Utöver detta tillkommer cirka 500 miljoner kronor till investeringar. Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både kommunfullmäktiges mål för verksamheten och beslutade finansiella mål ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla fullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bed-rivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfull-mäk- tiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verk-samhet som planeras och genomförs. god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommun-grupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnads-andel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg. Under de tre senaste åren har kommunen haft en god resultatutveckling på 103,5 miljoner kronor år 2014 och 68,8 miljoner kronor år 2015 samt 85,4 miljoner kronor år 2016. Resultaten och den lägre investeringstakten än budgete-rat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2017, justerad för balanspostförändring från år 2016, uppgår till 20,6 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt budget 2018 uppgår 2018 års soliditet till 20,3 procent. Soliditeten under planåren 2019 och 2020 beräknas uppgå till 20
20,4 respektive 21,2 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2016 till 27 071 kronor. Enligt budget och plan för 2018-2020 kommer den externa upplåningen att öka år 2018 till 41 786 kronor per invånare och år 2020 kommer långfristiga skulder per invånare uppgå till 46 864 kr per invånare. Kommunens mål vad avser långfristiga skulder per invånare bedöms uppfyllas år 2018, men med viss osäkerhet åren 2019-2020. I diagrammen redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. Budget år 2018 innebär ett resultat på 48 miljoner kronor år 2018, 50 miljoner kronor år 2019 samt 56 miljoner kronor år för 2020. Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2018 och 97,9 procent år 2019 samt 97,7 procent år 2020. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod (2011-2020) uppgår till 98,2 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden 2012-2020 uppgår till 98,1 procent. Långfristiga skulder per invånare, GR Nettokostnadsandel kommunen inklusive ansvarsfördelningen 21
reserverat utrymme 2018 Fördelning av det reserverade utrymmet i budgeten 2018 kräver beslut i kommunstyrelsen som ska rapporteras till kommunfullmäktige. Vid fördelningen av det reserverade utrymmet tas hänsyn till skatteunderlagsprognoserna från SKL per augusti och per september, som totalt skrevs ned med 5,5 miljoner kronor. Utifrån detta har 20,3 miljoner kronor fördelats ut till verksamheterna enligt nedan. Reserverade medel Utdelat till verksamhet Återstår 29,0 mnkr 20,3 mnkr 8,5 mnkr Reserverat utrymme Mark och utemiljö 2,0 mnkr - Kvalitetshöjning yttre underhåll, parker, vägar Samhällsplanering 2,0 mnkr - Förstärkt bemanning och resurser till planändringar Måltidsverksamhet barn och unga 2,5 mnkr - Bibehållen nivå av verksamheten trots ökade omkostnader Gymnasiet 3,5 mnkr Fritidsgård för äldre ungdomar 1,0 mnkr - Ny verksamhet Städ skola/förskola 2,4 mnkr - Kvalitetshöjning i och med nytt avtal Digital infrastruktur 1,5 mnkr - Förstärkning bredbandsutbyggnad och digitalisering Åtgärder för att sänka sjukfrånvaron 1,5 mnkr Förstärkning inom ekonomi, lönehantering och IT 3,9 mnkr 22
driftsredovisning verksamheter Stab och utveckling (mnkr) Intäkt Kostnad netto 2018 netto 2017 netto 2016 Kommundirektör 0 7,0 7,0 3,3 3,8 Mottagande och integration -17 17 0 0 0 Politisk organisation -0,6 19,9 19,3 18,4 18,4 Utveckling -19,6 78,5 58,9 51,7 48,5 Ekonomi och personal -1,7 47,7 46,0 44,7 40,3 Räddningstjänst 0 33,5 35,3 34,6 33,2 Totalt -38,9 203,6 166,5 152,7 144,1 Sektor samhällsbyggnad (mnkr) Intäkt Kostnad netto 2018 netto 2017 netto 2016 Ledning och internservice -2,5 6,2 3,7 1,5 0,9 Fysisk planering och exploatering -15,3 56 40,7 38,2 31,9 Teknisk service -8,5 82,1 73,6 69,2 68,2 Myndighetsutövning -12,9 24 11,1 10,8 10,1 Drift och service -85 97,1 12,1 11,7 9,8 VA -75,8 78,6 2,8 2,8 2,8 Renhållning -34,1 34,6 0,5 0,5 0,5 Kommunens verksamhetslokaler -259 248,3-10,7-10,2-10,2 Totalt -493,1 626,9 133,8 124,6 109,0 23
driftsredovisning verksamheter Sektor lärande (mnkr) Intäkt Kostnad netto 2018 netto 2017 netto 2016 Ledning och internservice -64,5 88,8 24,3 26,2 24,4 Verksamhetslokaler -0,3 145,2 144,9 139,7 135,5 Förskola -5,9 313,9 308,0 309,9 296,7 Grundskola förskoleklass - år 9-14,1 446,4 432,3 410,6 408,8 Fritidshem -1,2 76,6 75,4 73,5 68,7 Fritidsklubbar/gårdar -0,2 14,9 14,7 13,5 13,4 Obligatoriska särskolan -0,7 15,6 15,0 15,2 15,1 Gymnasieskolan -32,5 163,8 131,4 118,5 116,3 Gymnasiesärskolan -0,3 11,4 11,1 11,5 9,7 Vuxenutbildningen -9,7 27,1 17,4 17,1 16,1 Kultur och fritid -5,7 42,0 36,3 35,8 36,5 Kulturskolan -3,1 15,3 12,2 11,7 11,2 Bibliotek -0,7 15,3 14,6 13,8 13,4 Resultatenheter -842,3 842,3 0 0 0 Totalt -981,2 2 218,7 1 237,5 1 197,0 1 165,8 Sektor stöd och omsorg (mnkr) Intäkt Kostnad netto 2018 netto 2017 netto 2016 Ledning och internservice 0 16,2 16,2 50,0 52,7 Administration -1,8 39,8 38,0 0 0 Utförare äldreomsorg -109,6 337,2 227,7 175,8 172,8 Utförare funktionsstöd -38,5 164,7 126,2 82,7 77,1 Hälso och sjukvård, förebyggande -1,1 74,6 73,5 73,9 70,8 Myndighet -52,1 332,0 279,9 309,9 294,9 Utförare individ och familj 0 0 0 34,2 36,5 Volymer inte utfördelade 0 0 0 9,9 0 Totalt -203,1 964,5 761,4 763,3 704,7 24
resultatbudget Resultatbudget är en uppställning över kommunens intäkter och kostnader. Kommunen har ett budgeterat resultat på 48 mnkr för att nå det finansiella målet om en nettokostnadsandel på 98 procent. (mnkr) VP 2017 Budget 2018 VP 2018 Drift Verksamhetens nettokostnader -2 027-2 122-2 122 Avskrivningar -120-124 -124 Verksamhetens nettokostnader -2 147-2 246-2 246 Skatter 2 008 2 072 2 072 Generella statsbidrag 213 237 237 Finansiella intäkter 4 7 7 Finansiella kostnader -25-22 -22 Resultat för extraordinära 53 48 48 Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 Resultat 53 48 48 Nettokostnadsandel 97,6 procent 97,9 procent 97,9 procent 25
driftsredovisning Driftsredovisning visar kommunens nettokostnader (bruttointäkter minus bruttokostnader) för att bedriva sin verksamhet. Verksamhet (mnkr) VP 2017 Budget 2018 VP 2018 Skattefinansierad verksamhet Löneökningar 2017 8 Kapitalkostnadsökning 3 3 Resultatreglering 3 10 10 Reserverat utrymme 29 9 Summa 11 42 22 Stab och utveckling 152 159 166 Samhällsbyggnad 122 126 134 Lärande 1 172 1 213 1 238 Stöd och omsorg 729 755 761 Summa 2 174 2 253 2 299 Finansförvaltningen -38-49 -75 varav jämförelsestörande poster -16-16 -16 Summa 2 147 2 246 2 246 26
balansräkningsbudget Balansräkningsbudget visar kommunens tillgångar och skulder. (mnkr) Tillgångar Materiella och immateriella anläggningskostnader Justerad budget 2017 Budget 2018 VP 2018 2 549 2 896 2 896 Finansiella anläggningstillgångar 164 157 157 3 3 Omsättningstillgångar 482 467 467 29 9 Summa tillgångar 3 196 3 520 3 520 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat 526 579 579 Årets resultat 53 48 48 Avsättningar 882 870 870 Skulder Långfristiga skulder 1 311 1 600 1 600 Kortfristiga skulder 424 424 424 Summa eget kapital, avsättning och skulder 3 196 3 520 3 520 27
finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar kommunens förändring av likvida medel under budgetåret. (mnkr) Budget 2017 Budget 2018 VP 2018 Drift Årets resultat 53 48 48 Justering för av- och nedskrivningar 120 124 124 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt -10-12 -12 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 Förändring kortfristiga fordringar 0 0 0 Förändring förråd och lager 0 0 0 Förändring kortfristiga placeringar 15 15 15 Förändringar kortfristiga skulder 0 0 0 Förändringar likvida medel drift 178 175 175 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar -477-471 -471 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0 0 0 Förvärv exploateringstillgångar 0 0 0 Övriga inte rörelsepåverkande poster 0 0 0 Förändring likvida medel investeringar -477-471 -471 Finansiering Nyupptagna lån 300 289 289 Amortering av skuld 0 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 0 Minskning långfristiga fordringar 7 7 7 Förändring likvida medel finansiering 307 296 296 Förändring av likvida medel 8 0 0 28
investering och exploatering investeringsbudget Kommunens budgeterade investeringar 2018 med plan 2019-2020. Verksamhet (mnkr) Budgeterade utbetalningar 2017 Total projektbudget Budgeterade utbetalningar 2018 Budgeterade utbetalningar 2019 Budgeterade utbetalningar 2020 Stab och utveckling 3 7 3 2 2 Lärande 29 104 27 28 14 Stöd och omsorg 17 23 6 7 7 Samhällsbyggnad 428 2 020 435 369 261 varav Kommunala verksamhetslokaler lärande Kommunala verksamhetslokaler stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler övriga 188 1 071 246 275 154 3 27 2 24 0 52 229 94 19 35 Infrastruktur 98 379 86 90 88 Belysning 1 2 1 1 1 Mindre investeringar på SB 2 9 3 3 3 VA/Renhållning 84 304 121 60 52 Justerad genomförandetakt -118-102 -71 Totalt 477 2 155 471 407 284 29
exploateringsbudget Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, handel, kontor och industrier. Slutredovisas år Projekt mnkr 2017 Gnejsvägen Gamla ramfabriken Biskopssiken Aggetorp Mindre projekt inom detaljplan 2018 2019 2020 Mindre projekt inom detaljplan Öxeryd Stillestorp Skiffervägen Lilla Bråta Floda centrum Herrgårdsbacken Norra Hallsås Floda centrum missionskyrkan Mindre projekt inom detaljplan Lerum centrum Resecentrum Floda centrum övrigt Plan bostäder 16 16 16 16 30
bilagor
barn- och elevpeng 2018 Kommunens skyldighet att lämna bidrag till enskilt bedrivna förskolor, pedagogisk omsorg, förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor samt fritidshem regleras i skollagen. I skollagen regleras också på vilka grunder interkommunal ersättning mellan kommuner ska utgå. För att uppnå lika villkor för kommunala och enskilda utförare utgår Lerums kommuns barn- och elevpeng från det lagstiftningen anger som grundbelopp inklusive 1-3 procent administration (beroende på verksamhet), som är lika för alla anordnare, såväl enskild som kommunal, inom och utanför Lerums kommun. Vid utbetalning av barn- och elevpeng till verksamhet i Lerums kommuns egen regi görs ett avdrag på grundbeloppet för att finansiera vissa kommungemensamma resurser. Vid utbetalning av bidrag till enskild anordnare tillkommer sex procent momskompensation. Dessutom tillkommer ersättning för lokaler (inklusive administration tre procent och moms sex procent) beräknat enligt kommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev för motsvarande verksamhet. Vid interkommunal ersättning, när Lerums kommun köper plats av- eller säljer plats till kommun utanför Göteborgsregionen och skollagen anger att det ska vara hemkommunens/anordnarkommunens pris, tillkommer ersättning för lokaler (inklusive tre procent administration). Lerums kommun tecknar avtal med aktuell kommun där grund för placeringen och pris för utbildningen framgår. Bidragsbelopp till fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem samt interkommunal ersättning för samma verksamheter vid köp/sälj med kommuner utanför Göteborgsregionen justeras även för barnomsorgsavgifter med anledning av att enskilda anordnare eller hemkommunen tar ut sina egna avgifter. Justeringen är beräknad utifrån de regler som gäller för maxtaxa, som ska tillämpas för samtliga barnomsorgsavgifter. 32
33
socioekonomisk resursfördelning 2018 Lerums kommun införde år 2010 en socioekonomisk resursfördelningsmodell för förskoleklass och grundskola. Syftet med modellen är att öka andelen elever som når minst godkänt nivå genom att tillskjuta extra resurser till skolor som, relativt övriga skolor i Lerum, har fler socioekonomiskt utsatta elever. Faktorerna som används i modellen för att beräkna varje elevs socioekonomiska situation är föräldrars utbildningsnivå, föräldrars ekonomiska situation, migrationsbakgrund och kön. Det socioekonomiska bidraget betalas ut som en extra ersättning varje månad vid sidan av den ordinarie elevpengen. Ersättningen baseras på ett genomsnitt av de tre senaste årens socioekonomiska index per enhet. Tilldelningen 2018 är alltså ett snitt av beräknad data för åren 2018, 2017 och 2016. Syftet med detta beräkningssätt är att åstadkomma en jämn bidragstilldelning mellan åren vilket underlättar den organisatoriska och verksamhetsmässiga planeringen för enheterna. 34