1 (6) Möte Tematiskt Samrådsmöte/Workshop segling Vindplats Göteborg Dag Kl. 16.30 ca 20.00 Plats Sweco, Gullbergs Strandgata 3, Göteborg. Närvarande, Sweco Göran Ejdeling, Långedrag Segelsällskap (LSS) Per Svensson, LSS Johan Mossberg, Hjuviks båtklubb Dan Björkman, Västkustens seglarförbund Peter Follin Svenska Kryssarklubben, Västkustkretsen. Pia Persson, Göteborg Energi Erik Andersson, Welcom Anders Andrén Göteborgs Kungliga Segel Sällskap (GKSS) Clas Darvik, GKSS SS Fram (Björkö) och SKS (Sandvik, Torslanda) segelklubbar var inbjudna men kunde inte närvara. De delges minnesanteckningarna från mötet. Agenda: 1. Presentation av deltagare (alla) 2. Syfte med det tematiskt samråd - Workshop (, Sweco) 3. Introduktion Vinga Vind (Pia Persson, Göteborg Energi) 4. Utredningsläget (, Sweco) 5. Frågeställningar (alla) 6. Fortsatt samråd hantering av information, vidare utredning mm (alla). 1. Presentation av deltagare Alla deltagare presenterade sig kort. Deltagarna från Kryssarklubben och de representerade seglarklubbarna företräder de största klubbarna/organisationerna från närområdet. Pia Persson är projektledare på Göteborg Energi., Sweco, är i projektet ansvarig för att ta fram en tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och teknisk beskrivning. Erik Andersson arbetar också inom projektet på Welcome. Erik deltog också i egenskap av seglare med stor erfarenhet från området. 2. Syfte med /Workshop segling visade agendan för mötet och beskrev syftet med det tematiska samrådet som är att informera om projektet, utredningsläget och den kommande tillståndsprocessen. Det viktigaste syftet är och kommer att bli att ta reda på vilka frågeställningar och undersökningar som är önskvärda i det fortsatta utredningsarbetet. Målsättningen i detta avseende är att skapa en gemensam faktagrund som underlag för miljökonsekvensbeskrivningen mm.
2 (6) 3. Introduktion Vinga Vind Pia Persson beskrev bakgrunden till projektet, Göteborg Energis målsättningar och visioner kring ett hållbart Göteborgssamhälle och bidra till förnybar energiproduktion mm. 4. Utredningsläget beskrev dels den s.k tillståndsprocessen dels utredningsläget. I detta sammanhang redovisades även vilka samråd som genomförts och vilka som skall genomföras längre fram, preliminär tidplan för projektet mm. 5. Frågeställningar Följande frågeställningar hade förberetts inför mötet. Hur ofta och när använder ni området? (träning/tävling) Hur kommer en framtida vindpark påverka Er verksamhet? Vad tycker ni är viktigt att vi utreder? Kan det finnas positiva effekter/konsekvenser av en vindpark inom området? Under denna punkt bad Göran Ejdeling, LSS om ordet och ville visa ett antal bilder för att illustrera hur LSS ser på konsekvenser av vindkraft inom området mm. Göran gjorde en tydlig dragning utifrån LSS inställning till vindkraftsetablering inom parken där det framkom att man från LSS:s sida är mycket orolig för att en vindkraftsetablering inom området kommer att påverka deras verksamhet negativt, dels inom Tippenområdet, dels på Långedragsflaket dvs i området direkt utanför Långedrag. Hur ofta och när använder Ni området? GKSS och LSS tränar och tävlar dels utanför Långedrag på det så kallade Långedragsflaket, dels ute i Hakefjorden på mudderdeponin mellan farlederna, detta område kallar de för Tippen. Hjuviks båtklubb som främst har ungdomsverksamhet, tränar också i området. Kryssarklubben har ingen tävlingsverksamhet utan seglar igenom området och kan sägas tillhöra det rörliga friluftslivet i området. Seglarklubbarna har gemensamma koordineringsmöten när Tippen kan användas och av vem. En översiktlig bedömning av hur ofta klubbarna seglar i området visar att Hjuviks båtklubb är där ca 15 ggr om året varav 1 kappsegling och resten träning. GKSS är där ca 7-8 gånger om året förutom seglarskolan som är där mer frekvent. LSS har inte lämnat någon uppgift på hur ofta de använder området i dagsläget. Rådasjöns seglarklubb är möjligen i området vid enstaka tillfällen (uppgiften osäker).
3 (6) Hur kommer en framtida vindpark påverka Er verksamhet? LSS menar att det inte kommer att gå att träna eller kappsegla med ett antal hinder i banområdet. Förhållandena blir så speciella att det blir ointressant att träna där eftersom förhållandena blir helt unika varför träning inom området inte ger något utbyte för kappsegling på annan plats. Från GKSS anfördes också att det troligtvis kommer att kännas känslomässigt tveksamt att segla inom ett område med vindkraftverk. LSS är oroliga för att vindförhållandena påverkas även vid Långedragsflaket och att detta bör utredas noggrant då västliga vindar råder många av årets dagar. GKSS påpekar att Marstrand är ett dyrt alternativ och kräver mycket logistisk planering varför Tippen är det enda alternativet som finns för tävlingsverksamhet, särskilt större tävlingar, inom närområdet. Sammanfattningsvis befarar segelklubbarna att en vindkraftspark kan försvåra eller omöjliggöra tävlings- och träningssegling inom området och att det finns risk att en vindkraftspark även påverkar segling på Långedragsflaket negativt. Detta måste utredas noggrant. Kan det finnas positiva effekter/konsekvenser av en vindpark inom området? Det kan bli positivt att man kan positionera sig inom området. Om det antas att verken blir numrerade så kan detta underlätta vid kommunikation mellan seglare exempelvis genom att segla förbi vindkraftverk (VK) nr 3 sen runda VK nr 6 och ut i farleden vid VK nr 10 så klarar man sig från grund osv. Om bryggdäck byggs i anslutning till något verk för förtöjning, skulle detta möjligen vara positivt då seglarna kan ta en paus, äta och vila. Hjuviks båtklubb välkomnar förslag på åtgärder som kan underlätta för seglarna i området (under förutsättning att det går att segla i) men hade svårt i nuläget att ge något konkret förslag. Möjligen skulle man kunna anlägga en utehamn utanför parken där seglarna kan ha en bas för seglingar längre ut (Västkustens seglarförbund). Andra frågeställningar som togs upp under mötet. Under denna rubrik har vi försökt sammanställa samtliga frågeställningar och funderingar som kom fram under samrådet med försök till beskrivning av korta svar där det varit möjligt. - Bottenfrågan, har ni tittat på vad som händer med mudderdeponin ifall vindkraftverken sätts upp. När höghastighetsfärjorna planerades var bara svallet en fråga som gjorde hela projekteringen besvärlig (i samband med muddringen av farlederna) hur kommer ni hantera detta? Vet ni om att det är förorenat mudder i området. Preliminära undersökningar som genomförts i tidigare projekt visar att ett ensartat sandskikt har utvecklats på muddret inom delar av området, troligen på grund av rådande svall och strömningsförhållanden. Svallvågor är något som går att hantera i samband med eventuella anläggningsarbeten. Vi vet om att det kan finnas förorenat mudder inom området, detta skall undersökas vidare.
4 (6) - Storleken på verken som redovisats känns orealistiskt små med tanke på den energieffekt man vill få ut. Totalhöjder på 170-200 meter känns mer troliga. Preliminärt utreds verk med totalhöjd på ca 150 meter. Det kan dock inte helt uteslutas att det kan bli större verk. De större verken, dvs uppemot 200 meter byggs främst inom skogsområden där man vill undvika turbulens från träd mm. - Fel namn har angetts i samrådsunderlaget, vad är Böttöhamnleden? På sjökortet används North cannel och South cannel. Vi kommer att försöka använda rätt namn framöver, vi vet att farlederna heter Böttöleden och Torshamnsleden. Vi vet också att namnet Hakefjord kan vara missvisande men vi kommer att försöka bli tydligare i detta avseende. - Hur har ni konstaterat i förstudien att det blåser massor på tippen? På uppdrag av Göteborg Energi AB har Vattenfall Power Consulting AB har tagit fram vindresursberäkningar för området. Två mätserier har använts i beräkningarna: SMHIs station på Vinga och en mätmast placerad i Arendal. Hakefjord ligger ungefär mitt emellan dessa platser. I produktionsberäkningen har data från Vinga använts (perioden 2007-06-01 till och med 2010-03-15). En osäkerhetsuppskattning har utförts med hjälp av data från mätmast i Arendal (period 2007-10-25 tom 2008-03-25). Man konstaterar att felet i den beräknade vinduppskattningen ligger någonstans i trakterna kring 8 % och rekommenderar att göra mätningar på plats i det tilltänkta området för att öka säkerheten i vindproduktionsberäkningen. Något som Göteborg Energi överväger att göra när utredningen har kommit längre. - Hur mycket kan egentligen ett sådant här samråd påverka? Samrådet kan påverka mycket, synpunkter kommer att dokumenteras och vi kommer att hantera de frågor som finns, undersöka/utreda frågeställningar som kommer upp osv. - Varför är detta valt som huvudområde för granskning och inte något av de andra? Dels är området utpekat i Göteborgs kommuns översiktsplan, dels är förhållandena på platsen mycket fördelaktiga för vindkraft. Det blåser mycket, är relativt grunt och el-anslutningen är billig i jämförelse med andra offshore lokaliseringar. Alternativ kommer att beskrivas, preliminärt området utanför Dörjeskär. Hakefjord kommer dock att vara det så kallade huvudalternativet. - Hur kommer det rörliga friluftslivet att påverkas? Kommer samråd med dem att hållas? Vi kommer att ha samråd med fiskeintressena och vi tror att vi tillsammans med er inom seglingssidan har samtalat med delar av det rörliga friluftslivet. Vi kommer dessutom ha fem lokala samråd (Torslanda, Öckerö kommun, Brännö, Långedrag och Röda Sten) där allmänheten bjuds in, preliminärt tror vi att det räcker och att de som har intressen i dessa frågor kommer till dessa samråd.
5 (6) 6. Fortsatt samråd hantering av information, vidare utredning mm. Vid mötet beslutades att projektledningen för Vinga vind sammanställer anteckningar och återkommer till deltagarna med förslag på fortsatt arbete, hantering och information om vidare utredningar mm. Projektledningen för Vindplats Göteborg föreslår att följande frågeställningar utreds: - Hur påverkar vindkraftverken inom Hakefjorden ( Tippen ) luftområdet mellan vingspets och vattenyta? Denna kunskap behövs för att kunna bedöma om det är möjligt att träna och tävla inom området. Vad händer vid olika storlekar på vindkraftverk? (ansvarig GBG E). - Hur lång sträcka bakom en vindkraftspark påverkas vindfältet? Specifikt bör undersökningen svara på frågan om Långedragsflaket kommer att kunna påverkas av en framtida vindkraftspark i Hakefjord. (ansvarig GBG E). - Hur nära vindkraftverken kan man segla? Finns det säkerhetsavstånd från offshore verk? (ansvarig GBG E). - Finns det fakta som beskriver hur farlederna trafikeras kring området med kommersiell och ickekommersiell trafik? (ansvarig GBG E). - Hur gör man i andra länder, ex Danmark? (ansvarig GBG E). - För att beskriva nuläget korrekt behöver Tippens användning de senaste åren dokumenteras samt om möjligt vill vi försöka beskriva en översikt av planerad verksamhet kommande år. En beskrivning av nuläget är viktig för att kunna beskriva vilka konsekvenser den planerade parken kan få för seglarna. I detta avseende vill vi skicka en enkät till respektive klubb för ifyllnad. (ansvariga GBG E tillsammans med representanter för segelklubbarna, dels de som närvarade på första mötet men också se klubbar som inte kunde delta vid första arbetsmötet). Utredningar för att bedöma direkt påverkan inom tippenområdet och indirekt påverkan på Långedragsflaket kommer att genomföras enligt ovan. Om det efter utredningarna genomförts finns skäl att anta att stor påverkan sker för seglingsverksamheten kommer kompensationsåtgärder att undersökas i samråd med segelklubbarna. Projektledningen kallar till möte för att gå igenom vilka kompletterande utredningar som föreslås genomföras. Detta möte kring fortsatt utredning kommer att vara på Sweco den 20 december klockan 16.30-19. Om Ni inte kan komma, vänligen meddela detta senast den 16 december, helst via mail.
6 (6) Från projektledningen vill vi också få namn och kontaktuppgifter på de personer som kommer att representera respektive klubb framöver, detta gäller även de klubbar som inte kunde delta i första arbetsmötet. Maila gärna kontaktuppgifter till lars.grahn@sweco.se så snart som möjligt. Vid pennan Sweco Environment AB