Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Relevanta dokument
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Kommunförbundets service till de svensk- och tvåspråkiga kommunerna

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Kaj Lindqvist. Aktuella reformer Ekonomi

Kyrkligt Miljö- och jaktvård, militär Näringar -allmänt och turism I

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Rektorsdagar 2013 Mariehamn Kurt Torsell

Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

Tre utredningar på Åland 2018

Socken- och bynamnens fördelning

Mariehamns kommun PM juni 2016

INNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund Ärendets behandling Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6

FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer

Kommunreformens konsekvenser för församlingarna

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Jomala kommun PM juni 2016

Familjer och hushåll

Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

Saltviks kommun PM juni 2016

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Flyttningsrörelsen i Vasa

RIKSDAGSVALET

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Avgifter fr.o.m för morgon- och eftermiddagsverksamhet i 31 kommuner i Svenskfinland

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

Enligt lika grunder. mukaan. perusteid Samanlaisten. Sivu 74. perusteiden. Gustav Björkstrand

Lemlands kommun PM juni 2016

Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Skattefinansieringen år 2016, md

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:

Sunds kommun PM juni 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Arbetslöshetssituationen juli 2011

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016

Utvärdering LBU Åland

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Finströms kommun PM juni 2016

Flyttningsrörelsen i Vasa

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Arbetslöshetssituationen januari 2014

Arbetslöshetssituationen - oktober 2007

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

Kommunernas bokslut 2017

Flyttningsrörelsen i Vasa

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Grundskolan hösten 2004

Kommunernas och samkommunernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

Arbetslöshetssituationen september 2011

Kenth Häggblom, statistikchef, tel Val 2018:

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kallelse och föredragningslista

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Riksdagsvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2011:

Statistik 2003:1. Befolkningen 2001

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: februari 2012

Arbetslöshetssituationen juli 2014

Skattefinansieringen år 2014, md

FRISBI UTREDNINGEN En analys av framtida utmaningar och nya strukturer inom det fria bildningsarbetet i svenskfinland.

Bostäder och boendeförhållanden 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Föglö kommun PM juni 2016

Kommunikationsministeriets förordning

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: April 2013

Arbetslöshetssituationen maj 2017

FÖRBUNDSNYTT. December Förbundsstyrelsen 2017 Höstmötet valde enhälligt sittande ordförande Ole Norrback till förbundsordförande.

KYSELYLOMAKE: FSD3200 SUOMENRUOTSALAINEN BAROMETRI 2008 QUESTIONNAIRE: FSD3200 BAROMETER FOR SWEDISH-SPEAKING FINNS 2008

Transkript:

Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018

Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns 16 enspråkigt svenska kommuner varav alla finns på Åland. Av de 33 tvåspråkiga kommunerna har 15 svenska och 18 finska som majoritetsspråk. Statsrådet har fastställt kommunernas nuvarande språkförhållanden för perioden 2013 2022.

När är en kommun tvåspråkig? En kommun är tvåspråkig då minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål* Om andelen invånare som talar minoritetsspråket sjunker till mindre än 6 procent av kommunens befolkning och består av färre än 3000 invånare blir kommunen enspråkig. En kommun som inte fyller minimikraven för att vara tvåspråkig kan söka status som tvåspråkig på förslag av kommunfullmäktige. Lojo stad har varit frivilligt tvåspråkig sedan fusionen med Lojo kommun 1997. Korsnäs och Larsmo är frivilligt tvåspråkiga sedan 1.1.2015 och Närpes sedan 1.1.2016. * I befolkningsstatistiken räknas som modersmål det språk som anges då barnets namn meddelas till befolkningsregistret. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom skriftlig anmälan. Man kan inte registrera sig som tvåspråkig.

Språklagen har förnyats Nya bestämmelser under 2014: Då en tvåspråkig och enspråkig kommun går samman, ska den nya kommunen förklaras tvåspråkig även om gränsvärdena underskrids. Det handlar om ett bestående beslut. Den 15.12.2014 trädde en ändring i kraft som gör det möjligt för enspråkiga kommuner att bli tvåspråkiga mitt under tioårsperioden. Detta är en följd av statsandelsreformen, där villkoren för språkbaserade statsbidrag ändras så att endast tvåspråkiga kommuner fr.o.m. 2015 kan få språkbidrag.

Svensk- och tvåspråkiga kommuner Kommunsammanslagningarna inverkar också i Svenskfinland Tvåspråkiga, finsk majoritet Tvåspråkiga, svensk majoritet Svenskspråkiga 1.1.2011-1.1.2018 49 1.1.2010 50 1.1.2010 1.1.2009 53 5 1.1.2008 62 Här bor det mest svenskspråkiga i absoluta tal: Helsingfors Esbo Raseborg Borgå Vasa Korsholm Mariehamn Jakobstad Pedersöre Åbo Kuntarajat MML, 2015 Karttakuva Kuntaliitto/JAH

Antalet kommuner 2008-09 -10-11 -12-13 -14-15 -16-17 -18 Tvåspråkiga kommuner svenskspråkig majoritet finskspråkig majoritet 22 21 14 20 13 18 12 18 12 18 14 18 15 18 15 18 Svenskspråkiga kommuner (inkl. Åland) Samtliga kommuner 19 19 19 19 19 17 16 16 415 348 342 336 320 317 313 311

Befolkningen i tvåspråkiga kommuner I de tvåspråkiga kommunerna bor ca 1,77 miljoner finländare 140 000 svenskspråkiga bor i kommuner med finska som majoritetsspråk 44 000 finskspråkiga bor i kommuner med svenska som majoritetsspråk

Österbotten Södra Finland Åland Svensk- och tvåspråkiga kommuner 1.1.2018 Tvåspråkiga, FS Karleby Kaskö Vasa Tvåspråkiga, SF Jakobstad Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Larsmo Malax Nykarleby Närpes Pedersöre Vörå Tvåspråkiga, FS Borgå Esbo Grankulla Hangö Helsingfors Kyrkslätt Lappträsk Lojo Lovisa Mörskom Pyttis Sibbo Sjundeå Vanda Åbo Tvåspråkiga, SF Ingå Kimitoön Raseborg Pargas Svenskspråkiga Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Mariehamn Saltvik Sottunga Sund Vårdö

Kommunerna 2017 Tvåspråkiga landskap utmärkta Tvåspråkiga, finsk majoritet Tvåspråkiga, svensk majoritet Svenskspråkiga kommuner Kommungränser MML, 2017

Befolkning Södra Finland Hela Svenskspråkiga befolkningen antal procent Nyland 1 655 624 131 770 8,1 Borgå 50 159 14 768 29,4 Esbo 279 044 20 077 7,2 Grankulla 9 624 3 250 33,8 Hangö 8 517 3 644 42,8 Hela Svenskspråkiga befolkningen Antal Procent Kymmenedalen 175 511 1 329 0,8 Pyttis 5 264 401 7,6 Egentliga Finland 477 677 27 092 5,7 Tvåspråkiga, finsk majoritet Tvåspråkiga, svensk majoritet Helsingfors 643 272 36 361 5,7 Ingå 5 481 2 897 52,9 Kyrkslätt 39 170 6 519 16,6 Lappträsk 2 706 843 31,2 Lojo 46 785 1 643 3,5 Lovisa 15 085 6 150 40,8 Mörskom 1 969 181 9,2 Raseborg 27 851 18 020 64,7 Sibbo 20 310 6 615 32,6 Sjundeå 6 146 1 754 28,5 Vanda 223 027 5 594 2,5 Pargas 15 285 8 463 55,4 Kimitoön 6 793 4 652 68,5 Åbo 189 669 10 310 5,4 Befolkningsuppgifter 31.12.2017 Statistikcentralen Kommungränser MML, 2017

Befolkning Österbotten Tvåspråkiga, finsk majoritet Tvåspråkiga, svensk majoritet Hela Svenskspråkiga befolkningen antal procent Österbotten 180 945 89 669 49,6 Jakobstad 19 379 10 882 56,2 Kaskö 1 274 381 29,9 Korsholm 19 384 13 359 68,9 Korsnäs 2 171 1 848 85,5 Kristinestad 6 638 3 652 54,6 Kronoby 6 531 5 123 78,4 Larsmo 5 264 4 831 91,8 Malax 5 477 4 685 85,5 Nykarleby 7 521 6 518 86,7 Närpes 9 507 7 642 80,4 Pedersöre 11 084 9 895 89,3 Vasa 67 392 15 395 22,8 Vörå 6 616 5 363 81,1 Mellersta Österbotten 68 780 6 212 9,0 Karleby 47 723 6 020 12,6 Befolkningsuppgifter 31.12.2017 Statistikcentralen Kommungränser MML, 2017

Befolkning Åland Svenskspråkig Hela Svenskspråkiga befolkningen antal procent Åland 29 489 25 703 87,2 Brändö 471 328 72,6 Eckerö 948 850 89,7 Finström 2 580 2 317 89,8 Föglö 532 448 84,2 Geta 495 430 86,9 Hammarland 1 547 1 387 89,7 Jomala 4 859 4 327 89,1 Kumlinge 314 268 85,4 Kökar 236 207 87,7 Lemland 2 028 1 867 92,1 Lumparland 395 342 86,6 Mariehamn 11 677 9 830 84,2 Saltvik 1 873 1 721 91,9 Sottunga 92 86 93,5 Sund 1 031 916 88,8 Vårdö 430 379 88,1 Befolkningsuppgifter 31.12.2017 Statistikcentralen