Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund
1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning av priserna mellan tätort och landsbygd 4 6. Nätnyttomodellen 5 7. Mindre höjningar av nätavgifterna 6 8. De tio dyraste och billigaste nätföretagen 2005-2006 6 Sveriges nätavgifter fördelat på län och kommun se bilaga på hemsida www.villariks.se 2
1. Bakgrund Villaägarnas Riksförbund arbetar för en väl fungerande elmarknad med skäliga nätavgifter. Nätavgiften utgör ca en tredjedel av den totala elkostnaden. I samband med avregleringen av elmarknaden krävde Energimyndigheten att nätavgifterna skulle sänkas med ca 10 procent. Så har det inte blivit. Istället för en sänkning har många villahushåll kontinuerligt drabbats av prisökningar. Villaägarna granskar därför årligen villahushållens kostnader för nätavgiften. 2. Sammanfattning I årets undersökning kan man konstatera att det är färre nätföretag som höjer sina nätavgifter. De stabilare nätavgifterna kan i stor utsträckning förklaras av den prisutjämning som många nätföretag har genomfört i sina nätområden. Nätnyttomodellen har också påverkat nätföretagens prissättning. Mellan åren 2005 och 2006 höjdes nätavgifterna i 90 kommuner. Det ska jämföras med motsvarande 107 kommuner mellan åren 2004 och 2005. I år har också betydligt fler nätföretag haft oförändrad nätavgift jämfört med föregående års undersökning. Kreab Energi AB i Torsås kommun är dyrast bland alla nätföretag. Luleå Energi Elnät AB i Luleå är billigast. Skillnaden mellan företagen är 5 175 kr i årskostnad för ett villahushåll som har en säkring på 20 ampere, och en förbrukning på 20 000 kwh per år. 3. Undersökningens metodik och avgränsningar För att kunna skapa jämförbarhet mellan nätföretagens avgifter har vi utgått från en så kallad typkund. Det är en fiktiv villaägare som har en säkring på 20 ampere och en förbrukning på 20 000 kwh per år. Typkunden behöver alltså inte existera i verkligheten utan är en grund för jämförelser mellan olika nätföretags nätavgifter 1. Nätavgifterna har samlats in från Energimarknadsinspektionen och genom egna kontakter med nätföretagen. Nätföretagens nätområden följer inte kommungränserna. Ett nätföretag kan alltså ha ett fåtal villahushåll anslutna i en kommun men desto fler i en annan kommun. För att göra jämförelsen hanterbar har vi valt att redovisa de nätföretag som finns i kommunernas centralorter. Det innebär att vissa nätföretag exkluderas. De flesta nätföretag finns dock med i undersökningen. 1 Statens Energimyndighet, Utveckling av nätavgifter 1 januari, 1997-1 januari, 2005 sida 33 3
4. Nätavgiftens komposition Nätavgiften består i de flesta fall av en fast abonnemangsavgift och en eller två rörliga så kallade överföringsavgifter. Ett fåtal nätföretag erbjuder endast en fast nättariff. Under de senaste åren har ingen större förändring skett när det gäller fördelningen mellan nättariffens fasta och rörliga del. Däremot har nätföretagen under senare år minskat möjligheten för småförbrukare av el, exempelvis villaägare, att välja olika nättariffer. Istället erbjuder allt fler nätföretag enbart en nättariff, och då vanligtvis en enkeltariff 2. 5. Utjämning av priserna mellan tätort och landsbygd År 2002 beslutade riksdagen att göra ändringar i ellagen (SFS 2002:121). Nätföretag som har fler än ett nätområde (områdeskoncession) ska redovisa dessa samlat. Ett nätföretag kan ha ett eller flera geografiskt avgränsade nätområden inom vilket nätföretaget levererar el. Enligt den nya ellagen ska ett nätföretag som har flera närliggande nätområden redovisa en enhetlig nätavgift. Alla villahushåll som har samma säkringsstorlek, tariff och elförbrukning ska betala samma nätavgift inom det samredovisade nätområdet. Bakgrunden är att nätavgifterna ska utjämnas mellan landsbygd och tätort. Det är mycket dyrare att bedriva nätverksamhet i glesbygd än vad det är i tätort. Den nya ellagen innebär därför att priserna generellt sett kommer att sänkas på landsbygden medan de kommer att stiga i storstadsområdena. Nätföretagen har 5 år på sig att göra prisjusteringen. Intäktsmässigt ska prisutjämningen vara ett nollsummespel för nätföretagen, dvs. företagens intäkter får inte öka på grund av prisutjämningen 3. 2 Statens Energimyndighet, Utveckling av nätavgifter 1 januari, 1997-1 januari, 2005 sida 33 3 Ibid.Sida 33 4
6. Nätnyttomodellen Ett nätföretag har ensamrätt att bedriva verksamhet inom sitt nätområde. Det finns alltså ingen konkurrens som kan pressa ner priserna. För att se till att konsumenterna inte betalar för mycket för leveransen av el har Energimyndigheten arbetat fram ett verktyg som kallas nätnyttomodellen. Modellen bygger på att nätavgifterna ska vara skäliga i förhållande till den prestation nätbolagen utför. Det ekonomiska värdet på prestationen, nätnyttan, jämförs med vad företaget har fakturerat sina kunder. Ett nätföretag som har för hög avgift kan bli skyldigt att sänka nätavgiften. Nätnyttan fastställs genom att nätföretagen en gång per år rapporterar in uppgifter om sina nät och ekonomiska förhållanden. Utifrån dessa uppgifter faställs om nätföretagen har en rimlig debiteringsgrad gentemot sina kunder. Under 2005 har uppgifter som avser 2004 års nätavgifter rapporterats in till Energimarknadsinspektionen. Sammanlagt ingick 175 nätföretag i granskningen. Efter en första granskning beslutade Energimarknadsinspektionen att gå vidare och göra en fördjupad tillsyn av ett femtiotal nätföretag. Hittills har det fattats beslut i tretton fall. Samtliga beslut har inneburit att ärendena har avskrivits, nätföretaget har alltså inte ansetts tagit för mycket betalt. Övriga nätföretag är för närvarande under granskning 4. 4 Energimarknadsinspektionens hemsida 2006-08-01. För ytterligare information om vilka nätföretag som är under granskning avseende 2004 års nätavgifter, se Energimarknadsinspektionens hemsida www.energimarknadsinspektionen.se 5
7. Mindre höjningar av nätavgifterna Villaägarnas Riksförbunds granskning visar att nätavgifterna har blivit stabilare. De stabilare nätavgifterna kan till stor del förklaras av den prisutjämning som många nätföretag har genomfört i sina nätområden. En annan viktig faktor som har påverkat nätföretagens prissättning är nättnyttomodellen. I årets undersökning kan man konstatera att antalet nätföretag som höjer sina nätavgifter minskar. I förra årets granskning (2005) höjdes nätavgiften i 107 kommuner. I år höjde nätföretagen nätavgifterna i 90 kommuner. Många nätföretag fortsätter att sänka sina nätavgifter. Antalet företag som sänker sina avgifter har dock minskat jämfört med föregående år. Den första januari i år sänkte nätföretag sina nätavgifter i 43 kommuner. Det ska jämföras med 66 kommuner förra året. Desto fler nätföretag har oförändrad nätavgift. I förra årets undersökning var nätavgifterna oförändrade i 117 kommuner. I år är nätavgifterna oförändrade i 154 kommuner. 8. Tio nätföretag som 2006 hade de dyraste och billigaste nätavgifterna Kreab Energi AB i Torsås kommun är dyrast bland alla nätföretag i Sverige. Ett villahushåll i Torsås centralort som har en säkring på 20 ampere, och en förbrukning på 20 000 kwh får i år betala 8 393 kr per år. Ett villahushåll som under samma förutsättningar är anslutet till Luleå Energi Elnät AB i Luleå behöver i år däremot bara betala 3 218 kr per år. Det är en skillnad på 5 175 kr i årskostnad. Nätföretagens olika nätavgifter kan till stor del förklaras av olika förutsättningar. Ett nätföretag som har ett omfattande nätområde, och ett fåtal antal kunder anslutna per meter ledningsnät, har högre kostnader än ett nätföretag som arbetar under motsatta förhållanden. Nätföretagens olika avkastningskrav påverkar också nätavgifterna i stor utsträckning. 6
Nätföretag som år 2006 hade de högsta nätavgifterna Nätföretag 2005 2006 Prisförändring 2006-2005 Kreab Energi AB 7 893 8 393 6 % Fortum Distribution AB, Värmland 8 475 8 295-2 % Fortum Distribution AB, Ljusnarsberg 7 998 8 295 4 % Brittedals Elnät Ekonomiska förening 7 283 7 630 5 % E.ON Elnät AB område Småland 7 770 7 598-2 % Härjeåns Nät AB, Jämtland, Dalarna, Ånge 7 333 7 448 2 % Fortum Distribution AB, Hälsingland 7 420 7 420 0 % Härjeåns Nät AB 7 265 7 380 2 % Fortum Distribution AB, Hälsingland, Ockelbo 7 325 7 325 0 % Skånska Energi Nät AB 7 040 7 040 0 % * Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på 20 000 kwh. Nätavgiften är inklusive moms och myndighetsavgifter. Källa: Energimarknadsinspektionen och Villaägarnas Riksförbund Nätföretag som år 2006 hade de lägsta nätavgifterna Nätföretag 2005 2006 Prisförändring 2006-2005 Luleå Energi Elnät AB 3 018 3 218 7 % Lidköpings kommun 3 281 3 281 0 % Skövde kommun 3 385 3 385 0 % Trelleborgs kommun Elnätsverksamhet 3 588 3 588 0 % Tibro Elverk, kommun 3 318 3 625 9 % Ljungby Energi Nät AB 3 755 3 755 0 % Fortum Distribution AB Täby 3 773 3 773 0 % Bodens Energi Nät AB 3 620 3 800 5 % Mariestad Töreboda Energi AB 3 931 3 931 0 % Alingsås Energi Nät AB 3 975 4 013 1 % * Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på 20 000 kwh. Nätavgiften är inklusive moms och myndighetsavgifter. Källa: Energimarknadsinspektionen och Villaägarnas Riksförbund 7