1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Styrning och ekonomi Handläggare: Anders Olsson Ankom I Landstingsstyrelsens pnr. ägarutskott Svar på skrivelse av Tove Sander (S) och Talla Alkurdi (S) om att anpassa Nya Karolinska Solna efter barnens och barnsjukvårdens behov Tove Sander (S) och Talla Alkurdi (S) har i en skrivelse tagit upp anpassning av lokalerna vid Nya Karolinska Solna (NKS) för barn och barnsjukvård. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 17 november 2016 Skrivelse från Tove Sander (S) och Talla Alkurdi (S) den 1 september 2016 Förslag till beslut Landstingsstyrelsens ägarutskott föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motiveringar Sammanfattning I svaret på skrivelsen redovisas åtgärder som vidtagits för att göra miljön på NKS väl anpassad för sjuka barn och deras föräldrar. Bakgrund Tove Sander (S) och Talla Alkurdi (S) har i skrivelsen framfört att lokalerna för barnsjukvården vid Nya Karolinska Solna inte är utformade och anpassade för barn. De tar också upp en del av konsekvenserna med enkelrum samt föreslår att en barnkonsekvensanalys genomförs av flytten av Astrid Lindgrens barnsjukhus till Nya Karolinska Solna. De föreslår art det före november 2016 genomförs och för ägarutskottet redovisas en barnkonsekvensanalys gällande flytten av barnsjukvården vid Astrid Lindgrens barnsjukhus till Nya Karolinska Solna. De föreslår också att det redovisas en plan för hur lokalerna i Nya Karolinska Solna ska anpassas till barns och barnsjukvårdens behov samt hur bemanningen ska
2(4) säkerställas samt att en beräkning genomförs som visar vilka extra kostnader, det vill säga fördyringar, dessa anpassningar rörande lokaler och bemanning medför. Barnsjukvården Barnsjukvården är tillsammans med thoraxvården de första verksamheterna som i november 2016 ska flytta in i det nybyggda sjuldiuset i Solna. Sjuldiuset är byggt för nya arbetssätt, med hög patientsäkerhet och förses med modern och avancerad utrustning. Planeringen som inleddes för cirka femton år sedan utgick ända fram till 2013 från att stora delar av barnsjukvården men inte all verksamhet skulle flytta in i NKS. Detta var utgångspunkten när den mer detaljerade lokalplaneringen skedde i samarbete med företrädare för barnsjukvården under 2009 och 2010. Först 2013 beslutades att hela verksamheten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus skulle flytta in i det nya sjukhuset. Barnverksamhetens slutenvård kommer i huvudsak att finnas i en byggnad (U160) vid Nya Karolinska Solna. På fyra våningsplan finns 28 vårdplatser för inneliggande patienter. Här finns också patientkök med tillhörande sittplatser. Behandlingsrum finns på varje våningsplan för att inte komplicerade behandlingar som kan uppfattas som obehagliga av patienten ska behöva ske i vårdrummen. Lokalerna vid Nya Karolinska Solna kommer göra det möjligt att bedriva en mycket kvalificerad vård för såväl vuxna som barn. De nya lokalerna är betydligt mer ändamålsenliga för en högspecialiserad vård med patienten i centrum än dagens lokaler i Karolinska i Solna. Då lokalerna från början inte planerades för den barnsjukvård som nu gäller ingick inte föräldrakök där barn och föräldrar skulle kunna laga mat tillsammans eller dagrum i anslutning till vårdavdelningarna. Om sådana föräldrakök ska inrättas på varje våningsplan behöver lokalerna planeras om, vilket kräver ombyggnationer och inskränker på vårdytorna. Det är möjligt att ordna dagrum eftersom byggandet av dessa inte påverkar verksamheten lika mycket. De kan placeras i en korridorsände på varje våningsplan. Då behovet av dagrum är angeläget har de östra korridorsändarna reserverats för ändamålet. Ombyggnader för dagrum och eventuellt kök bör inte göras före inflyttningen, då tidsplanen för hela projektet då kommer att påverkas.
A 3 (4) TJÄNSTE UTLÅTANDE Utformningen av NKS med enkelrummen gör att en familj kan vistas enskilt på vårdrummet tillsammans. Det är möjligt för föräldrar och närstående att sova över på enkelrummet. Enkelrummen är också viktiga ur ett patientsäkerhetsperspektiv eftersom det minskar risken för smittspridning. Barnens speciella behov varierar mellan olika patientgrupper och åldrar, varför en standardlösning inte alltid är ideal. Allokeringen av verksamheten för barnsjukvårdens olika delar har inte kunnat detaljeras förrän senare i processen när flyttplanerna konkretiseras. Neonatalenheten, som bland annat tar hand om för tidigt födda barn med långa vårdtider, har tillgång till tolv rum för övernattande familjer. Dessa rum har dusch och toalett. Här finns också ett dagrum med pentry och två avskilda arbetsplatser för närstående. I den intilliggande byggnaden (U150) finns ett anhörigrum med pentry, vilrum och handikapptoalett som redan i planeringsskedet adresserades till barnverksamheten. Här ligger också det pedagogiska resurscentrat som har lekplats som särskilt utformats för barnsjukvården och tre verksamhetsytor. Nyanskaffning av utrustning och inredning i Nya Karolinska Solna utgår från den design som fastställts för sjuldiuset. Krav har arbetats fram och beslutats av olika projekt för inredning, konst, medicinteknik (MT) och informations- och kommunikationsteknik (IKT). Utrustning och inredning som inte nyanskaffas kommer att flyttas med från nuvarande lokaler. Sjukhuset ser dock att man måste utveckla utsmyckningen ytterligare, bland annat för att möta de mindre barnens behov. Gestaltningsmässigt bygger Nya Karolinska Solnas arkitektoniska och rumsliga lösningar på generalitet. Det innebär att också inköpen av konst har gjorts utifrån behovet av generalitet och flexibilitet. Tre konstnärer har dock fått i uppdrag att konstnärligt gestalta utvalda miljöer för barn och ungdom, exempelvis lekterapi, bild & funktion samt en väntlounge för barn. Dessutom har äldre verk från Astrid Lindgrens barnsjukhus renoverats och flyttats till det nya sjukhuset. Konsten som riktas till barn bidrar bland annat till att väcka nyfikenhet, lekfullhet, distraktion och tröst. I upphandlingen av NKS var ett stort antal medarbetare vid Karolinska Universitetssjukhuset engagerade och deltog i utformningen av lokalerna. I framtagningen av förfrågningsunderlaget deltog över 1300 personer. De flesta av dessa var medarbetare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
4(4) Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset fick i budget för år 2012 ansvara för NKS och implementeringen av verksamheten från januari 2012. Inom sjuldiuset inleddes ett omfattande arbete med att utforma vårduppdraget. Resultatet av detta arbete införs nu i takt med att verksamheterna flyttar in i NKS. Det är viktigt att lokalerna för barnsjukvården vid Nya Karolinska Solna är väl anpassade för barn och deras anhöriga då en bra miljö stödjer en god vård. Internationella erfarenheter talar för att det är bra att först vara verksam en period i lokalerna innan ytterligare anpassningar görs. Överväganden Arbetet med framtidsplanen och Nya Karolinska Solna rapporteras som en stående punkt vid varje arbetsutskott. På arbetsutskottet den 25 oktober gjordes en särskild genomgång av vilka aktuella åtgärder som vidtagits för att göra miljön på Nya Karolinska Solna väl anpassad för sjuka barn och deras föräldrar. I detta svar redovisas utöver informationen som lämnades på arbetsutskottet inte något nytt. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Anne Rundquist Tillförordnad landstingsdirektör
SOCIALDEMOKRATERNA SKRIVELSE 1(1) 2016-09-01 Ägarutskottet Ankom 2016-09- 0 1 DnrlS20l^i02 C j Skrivelse om att anpassa NKS efter barnens och barnsjukvårdens behov I november öppnar Nya Karolinska Solna för de första patienterna. En av de första verksamheterna att flytta in i det nya sjukhuset är den barnsjukvård som idag bedrivs vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Bara några månader före denna förändring har det emellertid framkommit att de avsedda lokalerna i NKS-komplexet inte är anpassade efter de särskilda behov som barn och barnsjukvård har. Till bristerna hör: - Att miljöernas visuella uttryck och estetik inte har utformats för att inverka välkomnande och betryggande på barn. - Omständigheter förknippade med sjukhusets disposition med enkelrum för patienterna: o Att gemensamma ytor saknas på barnavdelningen, vilket inte motsvarar barns behov vad gäller lek och social stimulans. o Att dagrum saknas i vilka barnens föräldrar, syskon och andra anhöriga kan träffas. o Att enkelrum ställer andra krav på bemanning än de lokaler i vilka barnsjukvården bedrivs idag. - Att det så kallade kulturrummet i dagsläget planeras att vara endast en fjärdedel så stort som det bibliotek som idag finns på Astrid Lindgrens barnsjukhus. - Att patientkök saknas så att långvarigt inlagda barn och deras föräldrar inte kan laga mat eller baka tillsammans. Mot bakgrund av det ovanstående vill Socialdemokraterna: att den styrande alliansminoriteten före november 2016 genomför och för ägarutskottet redovisar en barnkonsekvensanalys gällande flytten av barnsjukvården vid Astrid Lindgrens barnsjukhus till NKS. att den styrande alliansminoriteten redovisar en plan för hur lokalerna i NKS ska anpassas till barns och barnsjukvårdens behov samt hur bemanningen ska säkerställas, att en beräkning genomförs som visar vilka extra kostnader, det vill säga fördyringar, dessa barnanpassningar rörande lokaler och bemanning medför.