Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla ska kunna hitta ett lämpligt sätt att studera på. Studietakten kan vara snabb eller långsam, studierna kan bedrivas på dag- och kvällstid eller kanske helt på distans. Kommunen ansvarar för att de invånare som har rätt till vuxenutbildning och vill studera får det. Kommunen kan själv ordna utbildningen, eller köpa den av en annan utbildningsanordnare. 1/16
Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Vuxenutbildningar Med vuxenutbildning menar vi i det här sammanhanget: Grundläggande vuxenutbildning. Gymnasial vuxenutbildning. Svenskundervisning för invandrare (sfi). Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Påbyggnadsutbildning. Kompletterande utbildning. Grundläggande vuxenutbildning Studierna i den grundläggande vuxenutbildningen är på samma nivå som den 9-åriga obligatoriska grundskolan. Utformningen skiljer sig emellertid åt. Utbildningen ordnas i kurser inom olika kunskapsområden: Svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap. Utbildningen ska ge sådana kunskaper och färdigheter som behövs för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den ska också göra det möjligt att fortsätta att studera. Det är en rättighet att gå i grundläggande vuxenutbildning från och med den 1 juli det år man fyller 20 år. Det är varje studerandes erfarenheter, kunskaper och behov som avgör på vilken nivå som studierna ska påbörjas. Studierna kan kombineras med andra studier, arbete eller praktik, eftersom den som studerar själv väljer sin studietakt. Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning ska ge kunskaper och färdigheter på gymnasienivå. Behörighet till gymnasial vuxenutbildning har man: Från och med den 1 juli det år man fyller 20 år eller 2/16
Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 när man slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan. För varje kurs måste man också: Sakna eller ha brister i de kunskaper som kursen ska ge. Ha förutsättningar att följa kursen. Gymnasial vuxenutbildning vänder sig först och främst till de som har missat hela eller delar av gymnasiet, men även de som redan har slutfört en utbildning kan gå. Målet kan då vara att skaffa sig bättre betyg eller läsa något ämne som inte ingick i den tidigare utbildningen. Svenskundervisning för invandrare (sfi) Svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket. Alla som är folkbokförda i en kommun och som inte har grundkunskaper i svenska har rätt att studera i sfi från och med den 1 juli det år de fyller 16 år. Den som vill studera sfi ska vända sig till sin kommun. Kommunens studieoch yrkesvägledare inom vuxenutbildningen kan hjälpa till med att planera studierna. Sfi kan kombineras med annan utbildning, arbetslivsorientering eller praktik. Sfi kan studeras samtidigt som eleven får ersättning från sjukkassan och kan också kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Särvux är utbildning för vuxna med en utvecklingsstörning som vill komplettera sin utbildning. Man får studera på särvux från och med den första juli det år man fyller 20 år. Utbildningen består av fristående kurser och ska ge kunskaper som motsvarar de som ges i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolans nationella program. Man kan välja att studera en enda kurs, eller olika kombinationer av kurser. Grundläggande särvux är en rättighet för den som har en utvecklingsstörning och saknar de kunskaper som utbildningen i den obligatoriska särskolan ska ge. 3/16
Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Gymnasial särvux vänder sig till den som har slutfört sin utbildning i gymnasiesärskolan. Utbildningen på gymnasial särvux motsvarar utbildningen på nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Påbyggnadsutbildning Påbyggnadsutbildning är yrkesutbildning som erbjuds genom den kommunala vuxenutbildningen. Utbildningen ska ge vuxna utbildningar som leder till en ny nivå inom ett yrke eller till ett nytt yrke. Exempel på påbyggnadsutbildning är trafiklärare, yrkesförare persontransporter, buss, elevassistent och barnskötare. Utbildningarna kan variera mellan 10 och 60 veckor och sker i samverkan med näringslivet. Kompletterande utbildning Kompletterande utbildningar är en utbildningsform som ligger helt utanför det offentliga utbildningssystemet. De kompletterande utbildningarna bedrivs inte av kommunen, utan av fristående utbildningsanordnare som staten stöder. Utbildningarna ger inte någon formell behörighet till fortsatta studier, utan kan ses som ett komplement till gymnasial utbildning och koncentrerar sig ofta på ett ämnes- eller yrkesområde. Det finns cirka 150 utbildningsanordnare som erbjuder utbildningar inom till exempel konst, hantverk och teater De flesta av utbildningarna har en avgift och för vissa av dem kan man få studiestöd. Mer information om elevavgifter och studiestöd lämnas av respektive utbildningsanordnare. Studera i vuxenutbildningen Man söker eller anmäler sig genom att kontakta vuxenutbildningen i sin hemkommun. I de flesta fall finns det information på kommunens webbplats om hur det går till. För det mesta är det möjligt att få sina tidigare kunskaper testade för att kunna välja rätt nivå på sina studier, eller för att eventuellt förkorta utbildningstiden. 4/16
Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 Studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen kan hjälpa till med att planera studierna. Den som vill gå en kompletterande utbildning måste vända sig direkt till utbildningsanordnaren. Mer information: På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns adresser till alla kommuner i Sverige. www.skl.se Arbetsmiljö En bra arbetsmiljö är viktig för att man ska trivas och klara av att genomföra utbildningen. Arbetsmiljön beror på många olika saker. Rummen, möblerna, ljus, ljud och luft har stor betydelse. Även studietakten, skrivna och oskrivna regler samt samarbetet mellan olika grupper och individer påverkar hur vi mår. Arbetsmiljölagen gäller för alla utbildningar, precis som för vilken annan arbetsplats som helst. Mer information: På Arbetsmiljöverkets webbplats kan man läsa mer om arbetsmiljölagen och arbetsmiljön för de som studerar. www.av.se/teman/skolan Avgifter Undervisningen för den kommunala vuxenutbildningen är avgiftsfri, men utbildningen har rätt att ta betalt för faktiska kostnader för sådana läromedel, verktyg, skyddskläder och andra hjälpmedel som varje studerande har för sitt eget bruk och behåller som sin egendom. 5/16
Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Utbildningen har även rätt att ta ut mindre avgifter i samband med till exempel studiebesök. De kompletterande utbildningarna har däremot en kursavgift. Betyg Betyg sätts av läraren. Före betygssättningen ska läraren berätta hur den som studerar ligger till och informera om vad som krävs för att nå de olika betygsstegen. Läraren ska kunna motivera det betyg som sätts. Det är inte möjligt att överklaga ett betyg men det finns en möjlighet att göra en prövning i kursen. Samlat betygsdokument Den som har slutfört olika kurser har rätt att få ett betygsdokument som visar vilka kurser eller delkurser som man har slutfört och vilka betyg som man har fått på de olika kurserna. Den som har gått en individuell kurs eller en orienteringskurs, eller som vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg, har rätt att få ett intyg. Intyg utfärdas av rektorn. Grundläggande vuxenutbildning Betyg sätts på genomförd kurs eller delkurs. Studerande med betyg från samtliga delkurser av en kurs ska få ett sammanfattande betyg på hela kursen. Det finns tre betygssteg: G (Godkänt), VG (Väl godkänt) och IG (Icke godkänt). När den som studerar har nått målen i alla kärnämnen ska ett slutbetyg utfärdas. Att nå målen betyder att man ska ha fått minst G. Till kärnämnena räknas svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap, men även andra ämnen finns i utbildningen. Gymnasial vuxenutbildning Betyg sätts på genomförd kurs eller delkurs och på projektarbete. Den som har betyg från samtliga delkurser av en kurs ska få ett sammanfattande betyg på hela kursen. I gymnasial vuxenutbildning finns fyra betygssteg: G (Godkänt), VG (Väl godkänt), MVG (Mycket väl godkänt) och IG (Icke godkänt). Betygen sätts efter de mål och betygskriterier som finns i kursplanerna. 6/16
Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 Den som har slutfört samtliga kärnämneskurser (600 gymnasiepoäng) och andra kurser, delkurser eller projektarbeten som enligt kursplanerna når sammanlagt minst 1 750 gymnasiepoäng, har rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (sammanlagt 2 350 gymnasiepoäng). Kärnämnen inom gymnasial vuxenutbildning är samma kärnämnen som finns i samtliga nationella program i gymnasieskolan, utom idrott och hälsa och estetisk verksamhet. Påbyggnadsutbildning Kurser inom påbyggnadsutbildningen redovisas i ett slutbetyg. Till slutbetyget ska det bifogas en översikt som visar utbildningens syfte och yrkesinriktning. Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Som betyg används beteckningarna Godkänt (G), Väl godkänt (VG) eller Icke godkänt (IG). Kompletterande utbildning Deltagare i kompletterande utbildningar får ett betyg eller intyg från utbildningsanordnaren med omdömen som varje skola själv bestämmer. Många skolor utfärdar också diplom. Eftersom skolorna inte följer några nationella kursplaner har utbildningsbevisen ingen officiell status. Slutomdömet ger därför inte poäng i ansökan till högre utbildning. Svenska för invandrare I svenska för invandrare finns två betygssteg: G (Godkänt) och VG (Väl godkänt). Om en elev inte når betyget G ska läraren i ett intyg ange vad eleven kan i förhållande till kursens mål. Särvux Betyg sätts på varje avslutad kurs eller delkurs inom den del av grundläggande särvux som motsvarar grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Inom den del av grundläggande särvux som motsvarar träningsskolan i grundsärskolan ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas efter avslutad kurs. Betygsskalan i särvux är tvågradig och omfattar betygen Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). Betyget ersätts med intyg för de elever som inte når betyget G. 7/16
Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Extra stöd Den som känner sig i behov av extra stöd ska ta kontakt med en lärare eller en studie- och yrkesvägledare. Tillsammans kan man komma överens om en plan för studierna och bestämma vilka mål som ska uppnås och hur det ska gå till. Kanske löser sig problemen om kurserna kan läsas i en annan studietakt eller om en kurs tas bort eller byts mot en annan. Den som har barn eller arbete eller både och har möjlighet att läsa på kvällstid eller på deltid. För studerande inom den kommunala vuxenutbildningen är det också ofta möjligt att läsa på distans. Studie- och yrkesvägledarna inom den kommunala vuxenutbildningen har information om vilka möjligheter som finns. Många vuxna har kanske varit borta från studier under en lång tid och kan behöva hjälp med sin studieteknik. För att få hjälp kan man tala med sin lärare eller en studie- och yrkesvägledare. Individuell studieplan Alla som studerar i vuxenutbildningen ska ha en individuell studieplan. Planen ska tas fram när studierna inleds och kan förändras under studietiden. I studieplanen ska det bland annat stå om vilka utbildningsmål den som studerar har och hur många poäng man läser. Det är lärarna eller studie- och yrkesvägledarna som tillsammans med de som studerar tar fram den individuella planen. Rektorn vid skolan ansvarar för att det görs. Prövning Den som vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning har rätt att göra en prövning i alla ämnen utom orienteringskurser, individuella kurser och projektarbeten. Det innebär att man läser en kurs på egen hand och genomgår en examination. Varje prövning kostar högst 500 kronor per kurs. Avgift får inte tas ut för prövning om den som studerar har fått betyget Icke godkänt (IG) på den kurs som prövningen gäller. Man kan göra hur många prövningar man vill. Ett betyg kan inte sänkas, även om man misslyckas på prövningen. Prövningar får bara göras i en kommun som ordnar den aktuella kursen. 8/16
Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 Styrdokument Vuxenutbildningen ingår i ett målstyrt system med ett stort lokalt ansvar. Det är kommunerna som har huvudansvar för verksamheten. För att styra verksamheten finns olika styrdokument och här ges några exempel: Skollag Skollagen, som stiftas av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om vuxenutbildningen. Förordningar En förordning innehåller bestämmelser och beslutas av regeringen. Det finns flera förordningar för vuxenutbildningen, till exempel förordningen för vuxenutbildning och förordningen om utbildning vid kriminalvård i anstalt. Läroplan (Lpf 94) All läroplaner är också förordningar. Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) bestäms av regeringen och anger vad vuxenutbildningen har för uppgifter, övergripande mål, samt de värden som ska ligga till grund för undervisningen. Kursplaner Kursplanerna anger kraven i utbildningen. För varje nationell kurs i vuxenutbildningen ska det finnas en kursplan som beslutas av Skolverket. Kursplanen beskriver syfte och mål med kursen, och vilken kunskapsnivå alla ska ha nått vid kursens slut. För lokala kurser beslutar styrelsen för utbildningen om kursplaner. Skolplaner Varje kommun ska ha en skolplan som visar hur kommunens utbildning ska organiseras och utvecklas. I den ska det stå vad kommunen tänker göra för att skolorna ska nå de nationella målen. Mer information: På Skolverkets webbplats kan man läsa mer om de dokument som styr vuxenutbildningen. www.skolverket.se 9/16
Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Välja utbildning Vad man väljer att läsa beror förstås på vad man vill uppnå med sina studier. Någon kanske har missat grundskolan och vill läsa in kunskaper för att sedan skaffa sig gymnasiekompetens och därefter söka vidare till högskola eller annan utbildning. Någon annan vill få ett högre betyg i till exempel engelska och historia. Andra orsaker kan vara att man vill skaffa sig en yrkesutbildning eller gå vidare inom sitt yrke. Den som känner sig osäker på sitt val kan ta kontakt med en studie- och yrkesvägledare i den kommunala vuxenutbildningen. Det är vägledarens uppgift att hjälpa till med att ta reda på vilka behoven är. Hon eller han kan också svara på frågor om vad som krävs för att senare komma in på olika utbildningar. Fortsatta studier Behörighet Många som har slutfört eller kompletterat sin utbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen söker vidare till högskola, kvalificerad yrkesutbildning, påbyggnadsutbildning eller folkhögskola. Beroende på vad man vill studera brukar man behöva vissa speciella kunskaper, så kallad behörighet. Det kan vara vissa gymnasiekurser man ska ha läst, färdigheter inom ett visst område eller arbetslivserfarenhet. Urval När antalet sökande är större än antalet platser måste ett urval göras. I regel går platsen till den med högst poäng. Poängen eller meritvärdet kan grunda sig på slutbetyget från den kommunala vuxenutbildningen eller resultat på högskoleprovet. Även intervjuer, personliga brev och arbetsprover kan användas. Studie- och yrkesvägledaren på utbildningen kan hjälpa till med att ta reda på vad som gäller för olika utbildningar. En god idé är att ta kontakt med vägledaren i god tid för att diskutera olika intresseområden och planera studierna. Observera att nya regler för tillträde till högskolan kommer att träda i kraft från och med höstterminen 2010. 10/16
Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 Mer information: En samlad information om all utbildning i Sverige hittar man på Skolverkets webbplats Utbildningsinfo.se www.utbildningsinfo.se På Högskoleverkets webbplats studera.nu finns mer information om högskolestudier och om högskoleprovet. www.studera.nu Information om folkhögskolor finns på Folkhögskolornas informationstjänst. www.folkhogskola.nu Information om kvalificerad yrkesutbildning finns på Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. www.ky.se Information om olika yrken och arbetsmarknadsutsikter finns hos Arbetsförmedlingen. www.ams.se 11/16
Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Påverka utbildningen Det står i läroplanen att alla studerande ska kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar för utbildningen. Det räcker inte att undervisa om demokrati, utbildningen ska också arbeta på ett demokratiskt sätt. 12/16
Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 Hur kan man påverka? Om man har synpunkter på utbildningen vänder man sig till: Lärare och annan personal - om det gäller frågor som handlar om klassen eller gruppen och det som händer en vanlig dag i utbildningen. Rektor - om det handlar om ekonomiska frågor eller om personalen inte kan hjälpa till. Ansvarig tjänsteman eller politiker i kommunen - om det gäller större frågor som rektorn inte kan göra något åt. Hit vänder man sig också om man tycker att rektorn inte lyssnar på åsikterna. Den som fortfarande inte är nöjd med hanteringen av situationen eller kanske anser att en kommun inte följer de bestämmelser som gäller kan kontakta Skolverket. Skolverket är tillsynsmyndighet och ska kontrollera att alla huvudmän för den offentliga skolverksamheten uppfyller alla krav. I vissa frågor kan man också ta kontakt med Skolväsendets överklagandenämnd som är en egen myndighet som kan pröva vissa överklagade beslut. De flesta ärenden handlar om mottagande av elever i gymnasieskolan och mottagande av elever i kommunal vuxenutbildning (komvux). Mer information: Skolverkets webbplats. www.skolverket.se Skolväsendets överklagandenämnds webbplats. www.overklagandenamnden.se Om fler tycker likadant Ju fler som tycker likadant om något, desto lättare är det att förändra. Ett bra sätt att få igenom sina idéer är att engagera sig tillsammans med andra. 13/16
Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning I vuxenutbildningen är klassråd och studeranderåd inte obligatoriska, utan det är upp till dem som studerar att organisera sig. En bra idé är att ta reda på om det finns klassråd eller studeranderåd. Välja utbildning Ett sätt att påverka är via möjligheten att kunna välja utbildningsanordnare. Denna möjlighet ställer krav utbildningarnas kvalitet. Det bästa man kan göra är att ta kontakt med utbildningsanordnaren, ställa frågor, gå på besök, prata med rektor, personal och andra som studerar. Alla utbildningsanordnare ska skriva arbetsplaner och kvalitetsredovisningar som man kan läsa. Man kan också fråga efter resultat från olika utvärderingar av verksamheten. Vad kan man påverka? De studerandes rätt till inflytande och ansvar gäller inte bara undervisningen, utan också arbetsmiljö och till exempel läroböcker och schema. Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen gäller för alla utbildningar, precis som för vilken annan arbetsplats som helst. En trygg arbetsmiljö är en förutsättning för de studerandes kunskapsutveckling. I arbetsmiljölagen står det att de som studerar har rätt till inflytande över sin arbetsmiljö och sin arbetssituation. Den som är missnöjd med arbetsmiljön, till exempel stress, buller, städning eller ventilation, kan vända sig till elevrådet eller elevskyddsombudet. Elevskyddsombudet kan ta ärendet vidare till rektor. Inom vuxenutbildningen bestäms antalet elevskyddsombud med hänsyn till de studerandes antal och arbetsförhållanden. Om inget händer kan man gå vidare till den tjänsteman eller politiker i kommunen som är ansvarig för vuxenutbildningen eller till utbildningens styrelse, och i sista hand till Arbetsmiljöverket. 14/16
Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 Likabehandlingsplan Alla har rätt att känna sig trygga under sin utbildning. Lärare och annan personal är skyldiga att aktivt förebygga mobbning och kränkande behandling och snabbt få slut på detta om det förekommer. Varje utbildningsanordnare måste också ha en likabehandlingsplan där det står hur man ska arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska tas fram och följas upp tillsammans med de som studerar. Den som känner sig mobbad eller kränkt under sin utbildning ska berätta det för sin lärare. Om det inte blir bättre ska man kontakta rektor. Om man upplever att utbildningsanordnaren inte gör tillräckligt kan man ta kontakt med Barn- och elevombudet som kan driva ärendet vidare. Dit kan man också vända sig om man känner sig kränkt av en lärare. Barn- och elevombudet finns på Skolverket och jobbar för de studerandes rättigheter i vuxenutbildningen. Det är utbildningsanordnarens ansvar att få slut på mobbning och kränkande behandling, inte den studerandes. Mer information: På Arbetsmiljöverkets webbplats kan man läs mer om arbetsmiljölagen, elevskyddsombud och arbetsmiljön för den som studerar. Här finns också tips på hur man kan arbeta för att förbättra arbetsmiljön. www.av.se/teman/skolan Läs mer om Barn- och elevombudet, barn- och elevskyddslagen och likabehandlingsplaner. www.skolverket.se/sb/d/1333 Eget ansvar Att kunna vara delaktig och ha möjlighet att påverka hänger ihop med att ta ansvar. Som studerande inom vuxenutbildningen förväntas man ta personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och med hjälp av lärare och studieoch yrkesvägledare aktivt jobba för att utbildningen ska bli så lyckad som möjligt. 15/16
Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Att närvara vid lektioner, sköta grupparbeten och egna inlämningsuppgifter är den studerandes eget ansvar. Det finns ingen obligatorisk närvaro i vuxenutbildningen, men den som får studiestöd riskerar att bli av med det om inte kurserna slutförs. Undervisningen I läroplanen och skollagen står det att de som studerar har rätt till inflytande över undervisningen. De studerandes rätt till inflytande Som studerande inom vuxenutbildningen har man stor möjlighet att påverka sin undervisning, till exempel vad man vill läsa och på vilken nivå. Man har också rätt att påverka undervisningens form och innehåll, och pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Stor hänsyn ska tas till individuella förutsättningar och behov. Lärarna ska bland annat: Planera och utvärdera undervisningen tillsammans med de som studerar. Uppmuntra de studerande som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det. Se till att alla får ett verkligt inflytande, oavsett social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning. 16/16