Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad

Transkript

1 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad Gymnasieskola Nästan alla elever i grundskolan går vidare till gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv och för vidare studier. Att gå i gymnasieskolan är inte obligatoriskt, men alla ungdomar som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Man har rätt att börja en gymnasieutbildning till och med det första kalenderhalvåret det år man fyller 20 år. Efter det kan det finnas möjlighet att studera på gymnasial vuxenutbildning. 1/20

2 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Gymnasiesärskola De ungdomar som inte har förutsättningar att gå i gymnasieskolan kan gå i gymnasiesärskolan. Detta gäller till exempel utvecklingsstörda ungdomar. Kommunerna är skyldiga att erbjuda detta. I gymnasiesärskolan finns nationella, specialutformade eller individuella program. De nationella programmen är färre än i gymnasieskolan men erbjuder yrkesförberedande utbildning på samma sätt som gymnasieskolan. Utbildningarna kan också förbereda för fritid och boende. Alla program i gymnasiesärskolan är fyraåriga. Studera i gymnasieskola Gymnasieskolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter inför fortsatt yrkesliv och vidare studier. Gymnasieskolan består av olika slags program. Man kan läsa teoretiska kurser eller sådana som riktar sig mot ett yrke. Genom val av olika kurser kan eleven fördjupa sig inom sitt intresseområde. I gymnasieskolan förväntas eleverna ta ett större eget ansvar för sina studier än i grundskolan. Det blir nödvändigt att planera arbetsuppgifter och inläsning på lite längre sikt. Även om man tillhör en klass eller mentorsgrupp kan man läsa många kurser tillsammans med elever från andra klasser och grupper. Man får öva sig i både grupparbete och självständig redovisning. Vilka går i gymnasieskolan? Gymnasieskolan vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år. De flesta börjar läsa i gymnasieskolan det år de fyller 16 år, efter att ha gått ut nionde klass i grundskolan. De elever som inte har godkänt grundskolebetyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska kan inte söka ett nationellt eller specialutformat program. De eleverna erbjuds istället studier på individuella programmet för att få godkända betyg, och senare kunna gå över till ett nationellt eller specialutformat program. 2/20

3 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad Arbetsmiljö En bra arbetsmiljö är viktig för att man ska trivas i skolan och orka lära sig. Arbetsmiljön beror på många olika saker. Rummen, möblerna, ljus, ljud och luft har stor betydelse. Även skolschemat, skolans skrivna och oskrivna regler och samarbetet mellan olika grupper och individer påverkar hur vi mår. Arbetsmiljölagen gäller för alla skolor, precis som för vilken annan arbetsplats som helst. Mer information På Arbetsmiljöverkets skolwebb kan man läsa mer om arbetsmiljölagen och arbetsmiljön i skolan. Avgifter Utbildningen i gymnasieskolan är avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel. I undantagsfall får det finnas enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Gymnasieelever får också i vissa fall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Skolor får också ta ut en avgift för skollunch. Betyg I gymnasieskolan finns fyra betygssteg: G (Godkänt), VG (Väl godkänt), MVG (Mycket väl godkänt) och IG (Icke godkänt). Ämnena är uppdelade i flera kurser. Kurserna omfattar olika många poäng. Eleven får betyg efter varje kurs. Betygen sätts efter de mål och betygskriterier som finns i kursplanerna. När man börjar en ny kurs ska läraren tala om vad som krävs för att få G, VG eller MVG. Man ska kunna diskutera sitt betyg med läraren medan kursen pågår, för att veta hur man ligger till. 3/20

4 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola En lärare som sätter betyg ska inte jämföra med de andra i klassen, utan bedöma hur väl varje elev har uppnått kursmålen. Betygen går inte att överklaga. De nationella proven (kursproven) är till för att betygsättningen ska bli likvärdig i hela landet. De ska vara en hjälp för läraren när han eller hon sätter betyg. Byta skola och program Den som känner att han eller hon har valt fel utbildning kan i vissa fall byta utbildning. I allmänhet är det lättare att byta ju kortare tid som har gått av utbildningen. Skolans studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till. Vid byte kan man behöva läsa in vissa kurser, gå om ett år eller till och med börja om från början om man har missat för mycket. Om styrelsen för utbildningen på den mottagande skolan nekar byte kan beslutet inte överklagas. Med styrelse menas den nämnd i kommunen som ansvarar för gymnasieutbildningen eller styrelsen för en fristående skola. Elevens ansvar Eleven har rätt till stöd för att klara sin skolgång, men har också skyldighet att göra sitt bästa för att nå uppsatta mål. I gymnasieskolan förväntas eleven delta aktivt under lektionerna. Vid stor frånvaro riskerar eleven att mista både sin gymnasieplats och sitt studiebidrag. En elev som är borta en månad i sträck anses ha lämnat utbildningen. Det gäller emellertid inte vid sjukdom. Vid sjukdom ska eleven höra av sig till skolan och sjukanmäla sig. Eleven förväntas ta ansvar för sina studier, komma i tid och att ha med sig rätt utrustning till lektionerna. En lärare har rätt att uppmana elever som uppträder störande att lämna klassrummet. En elev kan få en skriftlig varning vid upprepad eller allvarligare förseelse. Som en sista åtgärd kan en elev stängas av från gymnasieskolan under två veckor och upp till tre terminer. 4/20

5 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad Individuell studieplan Varje elev ska ha en individuell studieplan. Den ska innehålla uppgifter om elevens studieväg och de val av kurser som eleven gjort. Det ska också stå om eleven går ett fullständigt, reducerat eller utökat program. Intagning Under höstterminen i nionde klass söker eleverna till gymnasieskolan. En preliminär intagning sker under våren, grundat på höstterminsbetyget. Då får de flesta veta om de har någon chans att komma in på programmet som de har sökt. Slutlig intagning äger rum under sommaren. Man söker in på vårbetyget, det slutbetyg som delas ut vid vårterminens slut. Om man är osäker på att komma in på det program man helst vill gå, är det bra att söka flera alternativ. Det är betygen som avgör vilka som tas in. Betygspoängen baseras på elevens 16 bästa betyg från slutbetyget i klass 9. Godkänt (G) räknas som 10 poäng, Väl godkänt (VG) som 15 poäng och Mycket väl godkänt (MVG) som 20 poäng. Det betyder att den maximala poängen blir 320. Till vissa utbildningar, till exempel det estetiska programmet kan också ett färdighetsprov göras vid intagningen. Modersmålsundervisning En elev som har ett annat modersmål än svenska kan få modersmålsundervisning. Språket måste vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet och eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. Om det finns minst fem elever som kan bilda en grupp och det går att ordna fram en lämplig lärare måste kommunen ordna undervisning i språket. Elever som är adopterade har också rätt till undervisning på sitt modersmål. En elev med samiska, tornedalsfinska eller romani som modersmål kan få undervisning även om man inte talar språket hemma varje dag. Program Gymnasieskolan består av olika program: 17 nationella program som är indelade i kärnämnen, gemensamma kurser, valbara kurser, individuella val och projektarbeten. 5/20

6 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Specialutformade program som kombinerar kurser från olika nationella program. Individuella program för elever med särskilda utbildningsbehov. Här går elever som behöver komplettera sin utbildning från grundskolan, eller som vill gå en lärlingsutbildning. På de yrkesförberedande programmen ska minst femton veckor av utbildningen ske ute på en arbetsplats. Inom varje program finns möjligheter att specialisera sig genom att välja kurser inom ett visst område. Det är också möjligt att förbereda sig för vidare studier genom att till exempel välja en högre kurs i matematik eller språk. Nationella program I gymnasieskolan finns det 17 nationella program. De flesta nationella programmen är indelade i olika inriktningar under år 2 och 3. Förutom de nationella inriktningarna kan det finnas lokala inriktningar. Dessutom finns det specialutformade program samt det individuella programmet. Varje nationellt gymnasieprogram omfattar: Åtta kärnämnen: svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, estetisk verksamhet (exempelvis musik, bild, teater), idrott och hälsa, naturkunskap, samhällskunskap och religionskunskap. Ett antal karaktärsämnen som är speciella för det program som valts, till exempel multimedia på medieprogrammet, fordonsteknik på fordonsprogrammet och psykologi på samhällsvetenskapsprogrammet. Projektarbete, där eleven ska planera och genomföra ett större självständigt arbete. Här ska eleven använda och fördjupa kunskaper inom ett särskilt område. Valbara kurser inom programmet. Individuella val eleven väljer bland de kurser som skolan erbjuder. De nationella programmen kan delas in i studie- och yrkesförberedande program. Till de studieförberedande räknas Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. På de yrkesinriktade programmen är eleverna ute på arbetsplatser under en del av utbildningen. De nationella programmen Barn- och fritidsprogrammet (BF) Inriktningar Fritid, Pedagogisk och social verksamhet 6/20

7 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad De nationella programmen Byggprogrammet (BP) Elprogrammet (EC) Energiprogrammet (EN) Estetiska programmet (ES) Fordonsprogrammet (FP) Handels- och administrationsprogrammet (HP) Hantverksprogrammet (HV) Hotell- och restaurangprogrammet (HR) Industriprogrammet (IP) Livsmedelsprogrammet (LP) Medieprogrammet (MP) Naturbruksprogrammet (NP) Naturvetenskapsprogrammet (NV) Omvårdnadsprogrammet (OP) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Teknikprogrammet (TE) Inriktningar Anläggning, Husbyggnad, Måleri, Plåtslageri Automation, Elektronik, Elteknik, Datorteknik Drift- och underhållsteknik, Sjöfartsteknik, VVS- och kylteknik Bild och formgivning, Dans, Musik och Teater Flygteknik, Karosseri, Personbilsteknik, Maskin- och lastbilsteknik, Transport Handel och service, Turism och resor Olika hantverksyrken Hotell, Restaurang och måltidsservice Lokala inriktningar, riksrekryterande Lokala inriktningar, riksrekryterande Medieproduktion, Tryckteknik Lokala inriktningar Matematik och datavetenskap, Miljövetenskap, Naturvetenskap Inga nationella inriktningar Ekonomi, Kultur, Samhällsvetenskaplig, Språk Lokala inriktningar Specialutformade program Specialutformade program har samma kärnämnen som de nationella programmen men kan kombinera karaktärsämnen från olika program. Programmet kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Specialutformade program är treåriga och ger möjlighet att studera vidare på högskola. 7/20

8 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Individuella program Ett individuellt program kan ha olika längd och innehåll och anpassas utifrån den enskilde elevens behov. Målsättningen är främst att eleven ska få godkänt i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Därmed kan eleven senare gå över till ett nationellt eller specialutformat program och slutföra gymnasieutbildningen där. Inom det individuella programmet finns också möjlighet att gå en lärlingsutbildning. Syftet är att eleven ska få en yrkesutbildning i kombination med studier av vissa ämnen. Programinriktat individuellt program (PRIV) ska förbereda elever för ett nationellt eller specialutformat program. PRIV anordnas för en grupp elever och pågår oftast ett läsår. Prövning Den som går i gymnasieskolan och inte har fått betyg i en kurs eller i ett projektarbete, eller har fått betyget Icke godkänt (IG), har rätt till prövning. Det innebär att man får göra särskilda prov där man kan visa sina kunskaper. En elev som har fått betyget Godkänt (G) eller Väl Godkänt (VG) har också chans till prövning för att höja sitt betyg, men först efter att ha gått ut gymnasieskolan. Man kan göra en prövning i vilken kommun som helst som anordnar den aktuella kursen. Skolan får ta ut en avgift för prövning, högst 500 kronor. Avgiften får inte tas ut om eleven har fått betyget IG på den kurs som prövningen gäller. Skolhälsovård och elevhälsa Alla elever i gymnasieskolan erbjuds skolhälsovård. Att besöka skolhälsovården kostar ingenting. Skolhälsovården följer alla elevers hälsoutveckling. Arbetet är framförallt förebyggande och består av hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. I skolhälsovården arbetar skolläkare och skolsköterska. En elev som mår psykiskt dåligt kan via skolsköterskan få hjälp av en kurator eller psykolog. Studie- och yrkesvägledning Skolan ska erbjuda studie- och yrkesvägledning både inför de val skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke. Vägledaren brukar erbjuda 8/20

9 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad personliga vägledningssamtal och information om utbildningar och yrken. Vägledaren kan också hjälpa till vid studieplanering, ändringar och byten. Styrdokument Gymnasieskolan ingår i ett målstyrt system med ett stort lokalt ansvar. Det är kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. För att styra verksamheten finns olika styrdokument och här ges några exempel: Skollag Skollagen, som är stiftad av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om gymnasieskolan. För fristående skolor gäller bara delar av skollagen. Förordningar En förordning innehåller bestämmelser och beslutas av regeringen. Det finns flera förordningar för gymnasieskolan, till exempel gymnasieförordningen och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. För de fristående skolorna finns förordningen för fristående skolor. Läroplan (Lpf 94) och programmål Alla läroplaner är också förordningar. Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) bestäms av regeringen och anger vad gymnasieskolan har för uppgifter, övergripande mål, samt de värden som ska ligga till grund för undervisningen. För varje nationellt program i gymnasieskolan finns programmål. Där beskrivs syftet och målet med utbildningen. Kursplaner För varje kurs och för projektarbetet ska det finnas en kursplan. Den ska innehålla kursens och projektarbetets mål samt vilken kunskapsnivå alla elever ska ha nått när kursen är slut. Kursplanerna beslutas av Skolverket. För lokala kurser beslutar styrelsen för utbildningen om kursplaner. 9/20

10 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Skolplaner Varje kommun ska ha en skolplan som visar hur kommunens skolor ska organiseras och utvecklas. I den ska det stå vad kommunen tänker göra för att skolorna ska nå de nationella målen. Arbetsplaner Arbetsplanen ska tas fram av rektor, lärare, övrig skolpersonal och representanter för eleverna. I arbetsplanen ska det bland annat stå hur man ska arbeta för att nå målen i kursplanerna och skolplanen. Mer information På Skolverkets webbplats kan man läsa mer om de dokument som styr gymnasieskolan. Särskilt stöd Rätten till stöd kan man läsa om i gymnasieförordningen. Elever som riskerar att inte uppnå målen, alltså betyget Godkänt (G), har rätt till ett åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet ska det stå vad eleven ska göra för att klara G, vilka behoven är och vad som ska göras för att det ska bli bättre. Det ska också stå vad skolan ska göra för att stödja eleven, hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. När ett åtgärdsprogram skrivs är elev, lärare och rektor med. Om en elev är under 18 år är även föräldrarna med. När en elev är myndig bestämmer eleven själv om föräldrarna ska medverka. Utbildning efter gymnasieskolan Behörighet Många som går ut gymnasieskolan väljer att läsa vidare. För att kunna studera på till exempel folkhögskola, kvalificerad yrkesutbildning eller högskola måste man ha vissa förkunskaper. Det kallas för behörighet. Grunden till behörigheten brukar vara att man har slutfört en gymnasieutbildning, men beroende på vad man ska studera kan man också behöva andra 10/20

11 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad kunskaper. Man kan behöva ha läst en speciell gymnasiekurs, färdigheter inom ett visst område eller arbetslivserfarenhet. Om man inte är behörig kan man komplettera sin utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller på en folkhögskola. I vissa fall kan man också läsa en basårsutbildning på högskolan. Urval När antalet sökande är större än antalet platser måste ett urval göras. I regel går platsen till den med högst poäng. Poängen eller meritvärdet kan grunda sig på gymnasiebetyget eller resultatet på högskoleprovet. Även intervjuer, personliga brev och arbetsprover kan användas. Studie- och yrkesvägledaren på skolan kan hjälpa till med att ta reda på vad som gäller för olika utbildningar. En god idé är att ta kontakt med vägledaren i god tid för att diskutera olika intresseområden och planera studierna. Observera att nya regler för tillträde till högskolan kommer att träda i kraft från och med höstterminen Mer information Läs mer på Högskoleverkets webbplats. Läs mer på Verket för högskoleservice webbplats. På utbildningsinfo.se hittar man utbildningar och skolor i hela Sverige. Där finns information och stöd för den som ska välja skola och utbildning. Läs mer på Högskoleprovets webbplats. Utvecklingssamtal Minst en gång varje termin ska elev och lärare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utvecklingssamtal. Samtalet ska ge en allsidig bild av elevernas utveckling, skolgång och av hur elevernas utveckling bäst kan stödjas. Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen som grund. 11/20

12 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Fram till att eleverna fyller 18 år har föräldern rätt att vara med på utvecklingssamtal. Därefter bestämmer eleverna själv om föräldrarna får delta eller inte. Välja program Det kan kännas svårt att hitta rätt bland alla utbildningar. Hur ska man välja? Svaret är förmodligen individuellt. Vissa vill skaffa sig en bred grundutbildning för att hålla flera vägar öppna. Andra har mer bråttom ut i arbetslivet. En del har vetat länge vad de vill medan andra är mer osäkra. En utgångspunkt kan vara att följa sitt intresse. Om man sysslar med något som känns roligt och intressant är det lättare att känna sig motiverad och göra väl ifrån sig. Därför kan det vara bra att utgå från sina intressen och se hur det är möjligt att koppla dessa till olika yrken, ämnesområden och möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan olika branscher. Möjligheten att få arbete inom en viss bransch brukar förutspås i prognoser. Även om en prognos aldrig kan vara helt säker så kan den vara värd att läsa för att få en fingervisning om var jobben finns i framtiden. Mer information På utbildningsinfo.se hittar man utbildningar och skolor i hela Sverige. Där finns information och stöd för den som ska välja skola och utbildning. Välja skola Gymnasieskolor kan vara kommunala eller fristående. Alla har rätt att ha önskemål om skola. Det kan vara en kommunal eller fristående skola, i eller utanför hemkommunen. Den som vill gå i en fristående skola måste själv ta kontakt med den skolan. Om man vill gå i en gymnasieskola i en annan kommun ska ansökan skickas till hemkommunen som omedelbart ska skicka den vidare till den kommun som skolan ligger i. 12/20

13 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad Undervisningen har samma allmänna mål och värdegrund, oavsett om skolan är fristående eller kommunal. Utbildningen ska också ge motsvarande kunskaper och färdigheter. Fristående skola Fristående skolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen. Huvudmannen kan till exempel vara ett bolag, en stiftelse eller en förening. Alla får söka till fristående skolor, oavsett vilken kommun man bor i. Skolorna finansieras genom bidrag från elevernas hemkommuner. Att gå på en riksrekryterande skola kan under vissa förutsättningar ge rätt till inackorderingstillägg. Det är Centrala studiestödsnämnden (CSN) som beslutar om inackorderingstillägg. Fristående skolor får, liksom kommunala skolor, inte ta ut elevavgifter. Mer information: Centrala studiestödsnämndens webbplats. 13/20

14 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Påverka i gymnasieskolan Det står i läroplanen att alla elever ska kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar i skolan. Det räcker inte att undervisa om demokrati, skolan ska också arbeta på ett demokratiskt sätt. 14/20

15 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad Hur kan man påverka? Om man har synpunkter på verksamheten i skolan vänder man sig till: Lärare och annan personal om det gäller frågor som handlar om klassen eller gruppen och det som händer en vanlig dag i skolan. Rektor om det handlar om ekonomiska frågor eller om personalen inte kan hjälpa till. Ansvarig tjänsteman eller politiker i kommunen om det gäller större frågor som rektorn inte kan göra något åt. Hit vänder man sig också om man tycker att rektorn inte lyssnar på åsikterna. Styrelsen för skolan. Kommunerna har inte ansvar för fristående skolor. Elever vid dessa skolor, och deras föräldrar, vänder sig istället till styrelsen för skolan. Den som fortfarande inte är nöjd med hanteringen av situationen eller kanske anser att en kommun eller styrelse inte följer de bestämmelser som gäller kan kontakta Skolverket. Skolverket är tillsynsmyndighet och ska kontrollera att alla huvudmän för den offentliga skolverksamheten uppfyller alla krav. I vissa frågor kan man också ta kontakt med Skolväsendets överklagandenämnd som är en egen myndighet som kan pröva vissa överklagade beslut. De flesta ärenden handlar om mottagande av elever i gymnasieskolan och mottagande av elever i kommunal vuxenutbildning (komvux). Mer information: Skolverkets webbplats. Skolväsendets överklagandenämnds webbplats. Om fler tycker likadant Ju fler som tycker likadant om något, desto lättare är det att förändra. Ett bra sätt att få igenom sina idéer är att engagera sig tillsammans med andra. Det 15/20

16 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola gäller både elever och föräldrar. Här är några av de viktigaste grupperna som man bör känna till: Klassrådet består av eleverna i klassen och en lärare. I klassrådet kan man ta upp frågor som rör klassen, men även sådant som har med hela skolan att göra. Ett bra tips är att anteckna vilka frågor som tas upp och vad som beslutas. På det viset är det enklare att kontrollera om det faktiskt blev som man bestämde på mötet. Skolkonferenser ska finnas vid varje gymnasieskola och är en grupp som består av rektor och företrädare för elever och lärare. Skolkonferensen tar bland annat upp och beslutar i frågor som gäller elevinflytande. I de flesta gymnasieskolor finns det ett elevråd. Det är elever som har valts ut av andra elever för att ta tillvara elevernas intresse i skolan. Elevrådet driver olika frågor som eleverna tillsammans bestämt är viktiga. Det kan röra till exempel arbetsmiljön på skolan eller hur undervisningen bedrivs. Sveriges elevråd (SVEA) och Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO) är två samarbetsorganisationer som arbetar för elevers inflytande i skolan och stöttar elevråd i deras arbete. Mer information SVEA Sveriges elevråds webbplats. SECO - Sveriges Elevråds Centralorganisations webbplats. Välja skola Ett sätt att påverka är via möjligheten att välja skola. Denna möjlighet ställer krav på kvaliteten i skolornas verksamhet. Det bästa man kan göra är att ta kontakt med den eller de skolor man är intresserad av och ställa frågor, gå på besök, prata med rektor, personal och andra elever. Alla skolor skriver arbetsplaner och kvalitetsredovisningar som man kan läsa. Man kan också fråga efter resultat från utvärderingar av verksamheten och elevenkäter. 16/20

17 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad Vad kan man påverka? Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller inte bara undervisningen, utan också arbetsmiljö och till exempel läroböcker, schema och vilka kurser som erbjuds. Arbetsmiljön Skolan är en arbetsplats som alla andra. Arbetsmiljölagen gäller för alla som går i skolan. I arbetsmiljölagen står det att alla elever har rätt till inflytande över sin arbetsmiljö och sin arbetssituation. Arbetsmiljö kan vara många olika saker, till exempel: stämningen på skolan, vilka elever som har inflytande, om tjejer och killar har lika stort inflytande, om alla bemöts med respekt, stress, buller, städning eller ventilation. Elevskyddsombud Varje skola ska ha elevskyddsombud som ska jobba för att arbetsmiljön blir bättre. Det står i arbetsmiljölagen, som gäller alla arbetsplatser. Enligt arbetsmiljöförordningen har eleverna rätt att utse två elevskyddsombud per årskurs och gymnasieprogram eller per kurs längre än ett år. På stora skolor med många elevskyddsombud kan man, om man vill, välja ett huvudskyddsombud som ska samordna elevskyddsverksamheten. Den som är missnöjd med skolmiljön kan vända sig till personalen, elevrådet eller elevskyddsombudet. Om problemen är akuta, det vill säga om det är risk för olyckor eller om miljön är direkt farlig, bör man omedelbart vända sig till rektorn. Personalen och elevskyddsombudet kan prata om brister i arbetsmiljön med skolans rektor. Om inget händer kan man gå vidare till den tjänsteman eller politiker i kommunen som är ansvarig för skolan, och i sista hand till Arbetsmiljöverket. Kommunerna har inte ansvar för fristående skolor. Elever vid dessa skolor, och deras föräldrar, vänder sig istället till skolans styrelse. 17/20

18 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Mer information På Arbetsmiljöverkets skolwebb kan man läsa mer om arbetsmiljölagen, elevskyddsombud och arbetsmiljön i skolan. Här finns också tips på hur man kan arbeta för att förbättra arbetsmiljön. Trivsel och trygghet Alla ska kunna känna sig trygga i skolan. Elever har rätt att gå till skolan utan att riskera att bli mobbade eller utsatta för annan kränkande behandling. En trygg arbetsmiljö är en förutsättning för elevers kunskapsutveckling. Mobbning och kränkande behandling Skolans personal är skyldig att aktivt förebygga mobbning och snabbt få slut på mobbning när det förekommer. Kränkande behandling kan vara att man upprepade gånger blir retad för hur man ser ut, att man är blyg eller annorlunda. Kränkande behandling kan också vara tyst genom att man inte får vara med. Våld och olika hot är också kränkningar. En elev som känner sig mobbad eller kränkt i skolan ska berätta det för sin lärare. Om det inte blir bättre ska man kontakta sin rektor. Man kan även vända sig till elevskyddsombudet. Ett elevskyddsombud ska finnas i varje gymnasieskola, han eller hon utses av sina skolkamrater och ska bland annat arbeta för en bra arbetsmiljö. Om man som elev eller förälder upplever att skolan inte gör tillräckligt kan man ta kontakt med Barn- och elevombudet som kan driva ärendet vidare. Dit kan man också vända sig om en elev känner sig kränkt av en lärare eller annan personal. Barn- och elevombudet finns på Skolverket och jobbar för elevers rättigheter i skolan. Det är skolans ansvar att få slut på mobbning och kränkande särbehandling, inte elevens eller föräldrarnas. Likabehandlingsplan På alla skolor måste det finnas en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska bland annat innehålla: regler för hur man ska visa respekt för varandra i 18/20

19 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad skolan, hur personalen ska reagera om en elev far illa och hur man kan anmäla om det händer något jobbigt. Likabehandlingsplanen ska tas fram och följas upp tillsammans med eleverna. Planen finns för att se till att alla elever har lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen ska också hjälpa till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Ordningsregler På varje skola ska det finnas ordningsregler som ska bidra till att skolan ska kännas trygg och stimulerande. Reglerna ska tas fram av lärare och övrig personal på skolan tillsammans med företrädare för elever och föräldrar. Det är rektors ansvar att se till att ordningsregler finns på skolan. Mer information Läs mer om Barn- och elevombudet, barn- och elevskyddslagen och likabehandlingsplaner. Läs mer om ordningsregler på Skolverkets webbplats. Barnombudsmannen (BO) arbetar för barns och ungas rättigheter i samhället. Friends är en organisation som arbetar mot mobbning, ofta i samarbete i skolan. Undervisningen I läroplanen och skollagen står det att eleverna i gymnasieskolan har rätt till inflytande över undervisningen. Elevernas rätt till inflytande Att eleverna har rätt till inflytande av undervisningen betyder att de har rätt att vara med och planera undervisningen tillsammans med sina lärare. Eleverna 19/20

20 Publicerad Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola ska kunna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. De ska också kunna utvärdera undervisningen. Som elev är det lättast att påverka undervisningen genom klassrådet. Klassrådet består av samtliga elever i klassen samt klassföreståndaren eller mentorn. I klassrådet behandlar elever och lärare de frågor som är av gemensamt intresse för klassen, till exempel idéer om hur undervisningen skulle kunna bli bättre. Om läraren inte lyssnar på elevernas åsikter, kan de prata med skolans rektor. Rektorn är chef på skolan och ska se till att bestämmelserna följs. Om man som förälder har åsikter kring undervisningen bör man kontakta läraren eller rektor. 20/20