GRANSKNINGSRAPPORT FÖR PRIMÄRVÅRDSNÄMNDEN ÅR 2013



Relevanta dokument
GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR DU-NÄMNDEN ÅR jell Jgnsson Revisionschef. Revisionen

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT


GRANSKNINGSRAPPORT ÅR 2014 FÖR DU-NÄMNDEN

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR GEMENSAM PATIENTNÄMND ÅR 2013

Granskning av delårsrapport

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR NÄMNDEN FÖR HABILITERING OCH UTBILDNING ÅR 2012

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Revisionsrapport: Översiktlig granskning av delårsrapport per

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport per augusti 2014

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2016

GRANSKNINGSRAPPORT ÅR 2012 LÄNSSJUKVÅRDSNÄMNDEN, HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHET

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2014

Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport

Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport

Översiktlig granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Granskning av årsredovisning 2017

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Granskning av årsredovisning 2013

Storstockholms brandförsvar

Samordningsförbundet Pyramis

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2008

RE-REV Bilaga 1

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport per

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR SÖRMLAND LANDSTINGSSERVICE AB

Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per augusti 2015

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5

Granskning av årsredovisning 2016

Bokslutskommuniké 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Bokslutskommuniké 2017

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2018

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2016

Transkript:

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR PRIMÄRVÅRDSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Primärvårdsnämndens ekonomiska utfall för 2013 är 7,3 mnkr mot budgeterat 0-resultat. Underskottet ska täckas av tidigare års resultat. Vår bedömning är att Primärvårdsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Rapportering av indikatorer, utfall och målvärde har förbättrats jämfört med föregående år. Primärvårdsnämndens rapportering är väl strukturerad. Revisionens granskning har inte visat på några väsentliga felaktigheter. Bedömningen är att årets bokslut är upprättat i enlighet med gällande bokslutsinstruktioner och att verksamhetsrättelsen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Den interna kontrollen bedöms att vara tillräcklig. Bakgrund Landstingets revisionskontor har på uppdrag av landstingets revisorer granskat verksamheten inom primärvårdsnämnden. Detta som del av underlaget för revisorernas uttalande i revisionsberättelsen med tillhörande redogörelse. Revisorernas samlade bedömning delges då landstingsfullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan i samband med att landstingets samlade årsredovisning behandlas. Granskningen har under året skett enligt den revisionsplan som upprättats av revisorerna i samråd med landstingsfullmäktiges presidium. Granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed och landstingets revisionsreglemente och omfattat dels ändamålsenlighet, det vill säga om verksamheten bedrivits utifrån fullmäktiges mål och beslut, lagar, avtal och föreskrifter och dels om verksamheten bedrivits på ett sätt som är ekonomisk tillfredsställande, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontroll som nämnden ansvarar för är tillräcklig. Balanserad styrning, som är den styrmodell landstinget tillämpar, ger förutsättningar att styra mot och följa upp de övergripande strategiska mål som landstingsfullmäktige beslutat. 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 hemsida: www.landstinget.sormland.se/revisionen ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 1(14)

De fem perspektiven 1 bryts i landstingsbudgeten ner till strategiska mål, vilka är övergripande och gäller för alla verksamheter. Nämnderna anger sedan sina åtaganden, kopplat till de strategiska målen, och utarbetar indikatorer vars syfte är att visa i vad mån åtaganden uppnås. Enligt budgetdokumentet och reglementet för planering och uppföljning ska åtaganden och måluppfyllelsen kontinuerligt återrapporteras av nämnden, och verksamhetsberättelsen ska utvärdera årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Anvisningarna från Landstingets Ledningsstab (LLS) 2 till nämndens verksamhetsberättelse för 2013 anger att nämnden i sin verksamhetsberättelse ska återrapportera till landstingsstyrelsen hur uppdraget för 2013 har genomförts. I berättelsen ska måluppfyllelsen analyseras utifrån resultatet av de åtaganden som nämnden gjort inom respektive perspektiv. Revisionens granskningar 2013 Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna genomfört och avrapporterat under året som berör Primärvården. Rapporterna finns tillgängliga på revisionens hemsida. Granskningsrapport 2012 Revisorernas bedömning av delårsrapport 2013 Intern kontrollgranskning Granskning av årsbokslut och verksamhetsberättelse Granskning av delårsrapport 2 avseende mål för god ekonomisk hushållning Löpande redovisning för Primärvården 1 I 2013 års budget är de fem perspektiven; Medborgar-, Personal-, Process- och förnyelse-, Miljö- och Ekonomiperspektivet 2 Anvisningar till nämndens verksamhetsberättelse för 2013, LS-LED13-698 ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 2(14)

Timanställning i Heroma Patientsäkerhetsarbetet Granskning av rutiner för hantering av timanställning i det personaladministrativa itstödet Heroma Granskning av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Sörmland Revisionsdialog Revisorerna har under 2013 infört ett nytt forum för träffar med nämnderna och förvaltningsledningarna som benämns Revisionsdialog. Revisionsdialogen är en träff utöver den genomgång av bokslutsgranskningen som genomförs i mars-april varje år. Från revisionen deltar en granskningsgrupp bestående av den revisor som är utsedd läsare av protokoll för nämnden, ordförande eller vice ordförande i revisionen och en tjänsteman från vårt revisionskontor. Från nämnden deltar presidiet och förvaltningschef. Vid dialogen tas eventuella synpunkter eller kritik upp från revisorerna i föregående års revisionsberättelse och eventuella synpunkter från den löpande granskningen under året. I dialogen behandlas även frågor för att kartlägga den interna styrningen och kontrollen i nämnden. Frågor skickas i förväg till nämndens presidium och förvaltningschef. Syftet med revisionsdialogen är att nämndens presidium och förvaltningschef på ett tidigt stadium ska få del av revisorernas synpunkter för att säkerställa riktigheten i underlagen för revisorernas bedömning och därmed också ge revisorerna en mer solid grund för ansvarsprövningen. Dessutom ges nämnden tillfälle att, utifrån revisionsdialogen, agera mot bakgrund av de synpunkter som lämnats av revisorerna. Primärvårdsnämndens presidium och revisorerna träffades den 21 november 2013 för dialog. Revisionens uppföljning av tidigare granskningar Revisionen genomför sedan några år tillbaka en mer strukturerad uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Följande bedömningar har gjorts efter det att uppföljning skett via skriftliga frågor ut i verksamheterna under året för nedanstående granskning som berör primärvårdsnämnden; ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 3(14)

Granskning Samverkan mellan kommuner och landstinget i Södermanlands län avseende barn och unga med psykisk ohälsa (2009) Bedömning efter uppföljning Rapporten omfattade hälso- och sjukvårdsförvaltningen, habilitering- och hjälpmedelsförvaltningen samt landstingsstyrelsen. Projekt Förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik löper fram till mars 2014. Länsgemensamma rutiner har tagits fram avseende SOSFS 2008:20 av kommuner och landstinget gemensamt. Vår bedömning är att förvaltningarna arbetar aktivt med frågorna. Granskningsrapportens synpunkter bedöms att vara beaktade för det fortsatta förbättringsarbetet och för närvarande är någon ytterligare granskning inte aktuell. Landstingets uppföljning enligt reglementet 3 Landstingets uppföljning ska medverka till förbättrad måluppfyllelse genom att bygga på en korrekt och tillförlitlig redovisning och periodiseringar av hög kvalitet. Därtill ska uppföljning möjliggöra utkrävande av ansvar genom att beskriva avvikelserna i förhållande till uppställda mål och beslutad resursfördelning. Efter årets slut ska nämnd lämna en verksamhetsberättelse som utvärderar årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Verksamhetsberättelsen ska innehålla ekonomiskt utfall för året och relevanta nyckeltal. Resultatet av den interna kontrollen enligt av nämnden fastställd internkontrollplan redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens verksamhetsberättelse ska innehålla en rapport över respektive enhet. 3 Reglemente för planering och uppföljning i Landstinget Sörmland LF 29/12 ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 4(14)

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen är nämndens återrapportering till landstingsstyrelsen och ska, enligt landstingets reglemente, redovisa hur uppdraget för 2013 har genomförts. I berättelsen ska måluppfyllelsen analyseras utifrån resultatet av de åtaganden som nämnden gjort inom respektive perspektiv. Om större negativ avvikelse jämfört med plan kan noteras avseende vissa mål, indikatorer mm ska, enligt anvisningen, anges vilka åtgärder som har vidtagits alternativt planeras att vidtas. Måluppfyllelsen av de strategiska målen kommer sedan att bedömas i landstingets årsredovisning som avges från landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. I anvisningen från LLS anges också hur verksamhetsberättelsen ska disponeras samt vilka obligatoriska delar som skall ingå. Primärvårdsnämndens verksamhetsberättelse är väl strukturerad och följer anvisningen. Rapportering av indikatorer, utfall och målvärde har förbättrats jämfört med föregående år. Detta innebär ökade möjligheter att följa verksamheten genom måluppfyllelsen. Primärvårdsnämndens verksamhetsberättelse avser divisionen primärvården inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Divisionen omfattar de 17 landstingsdrivna vårdcentralerna. Utifrån vår granskning vill vi lyfta fram nedanstående iakttagelser och kommentarer kring några av rapporterade indikatorer; Medborgarperspektivet Landstingsövergripande indikatorer avrapporteras utifrån resultat från Vårdbarometern och inga stora avvikelser rapporteras. För indikatorer andelen Frågor om din hälsa ska bli högre, Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter nationella patientenkäten samt andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter öppna jämförelser rapporteras stora avvikelser men åtgärder som har vidtagits eller alternativt planeras att vidtas framgår inte. Under medborgarperspektivet avrapporteras också åtagandet Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 5(14)

Avrapportering avser landstingfullmäktiges beslut om funktionsnedsättnings 4 - och HBT 5 -policies samt åtgärdsplan för genomförande av lagen om nationella minoriteter 6. Avrapportering sker enligt anvisningarna. Personalperspektivet Under personalperspektivet rapporteras tio indikatorer med målvärde och utfall. Detta är förbättring jämfört med föregående år där det fanns bara ett målvärde som rapporterades. Sjukfrånvarotiden i relation till ordinarie arbetstid är oförändrad, 5,1 % (5,1 %), jämfört med föregående år. Målvärdet är max. 4,5 % och detta innebär 0,6 % skillnad. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna totalt har minskat med 0,5 dagar från föregående års 17,5 dagar per anställd till 17,0 dagar per anställd. Sjukfrånvaros utveckling har varit i fokus under 2013 och sjukfrånvaron följs upp med respektive verksamhet vid ordinarie uppföljningar. Antalet långtidssjuka > 90 dagar har ökat med två personer och antalet heltidssjukskrivna har minskat med två personer. Enligt verksamhetsberättelsen har rekrytering av läkare varit fortsatt prioriterat under året. Målet för år 2013 var att primärvården har 55 STläkare anställda. En långsiktig satsning att anställa fler ST -läkare har lyckats väl. För närvarande arbetar 52 ST-läkare i primärvården. Antalet anställda har ökat till 734 (693), en ökning med 41 personer, jämfört med föregående år. Kostnader för inhyrd personal har minskat med 7 mnkr och 7 tusen timmar jämfört med föregående år, dvs. 54 mnkr till 47 mnkr. Process- och förnyelseperspektivet Primärvårdsnämnden redovisar tydligt den lagstadgade vårdgarantin; kontakt med primärvården (0) och tid till allmänläkare i primärvården högst 7 dagar (7). Förvaltningen mäter telefon- och besökstillgänglighet månadsvis och resultatet redovisas i en tabell i nämndens verksamhetsberättelse. I föregående års bokslut återfanns indikatorerna för 4 Landstingsfullmäktige 68/2010 Funktionsnedsättning. Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014 5 Landstingsfullmäktige 69/2010 Landstinget Sörmlands HBT-policy 6 Landstingsfullmäktige 82/2011 Åtgärdsplan för genomförande av lagen om nationella minoriteter ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 6(14)

tillgänglighet inom medborgarperspektivet. I 2013 års budget återfinns dessa i process- och förnyelseperspektivet. Vårdgaranti 1312 Nationellt mål Hälsovals mål 1212 Kontakt inom 1 dygn 95 % 100 % 90 % 97 % Läkarbesök inom 7 dgr 94 % 100 % 85 % 94 % Landstingets vårdcentraler uppnår hälsovals mål. Indikatorn Kontakt inom 1 dygn har försämrats från 97 % till 95 % jämfört med föregående år. Nationell statistik över tillgängligheten inom primärvården 7 visar att kontakt inom 1 dygn är 92 % i Sverige (resultatet från hösten 2013). Tillgängligheten avseende läkarbesök inom 7 dagar är 90 % (resultatet från december 2013). Miljöperspektivet Vi noterar att för flera av indikatorerna finns inga rapporterade utfall på grund av att det saknas mätmetoder. Ekonomiperspektivet Primärvårdsnämndens ekonomiska utfall för 2013 är 7,3 mnkr mot budgeterat 0-resultat och resultatet avser division primärvården. Enligt verksamhetsberättelsen har antalet besök totalt ökat medan antalet läkarbesök har minskat jämfört med föregående år. Under 2013 nådde 7 av 17 vårdcentraler Hälsovals besökstak för ersättning. Detta innebär att vårdcentraler inte får ersättning för de besök som sker utöver det beräknade antalet besök. Besökstaket har höjts från 2,1 besök per listad (2012) till 2,3 besök per listad. Det totala antalet besök har ökat från föregående års 2,94 per listad till 2,99 per listad. Andelen av listade medborgare på landstingets vårdcentraler i december 2013 är 70,9 %. Patienter som är inskrivna på särskilt boende (SÄBO) har listats om från vårdcentralerna till Hälsoval fr.o.m. mars 2013 vilket minskade antalet listade på vårdcentralerna. Enligt regelverk 8 för landstingsdrivna vårdcentralers hantering av negativt resultat anges att om prognosen pekar mot ett negativt resultat på en enhet 7 www.vantetider.se/kontaktkort/sormlands/statistik 2014-03-05 8 Primärvårdsnämnden 26/2011 Regelverk för landstingsdrivna vårdenheter i Sörmland. Revidering. ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 7(14)

så ska åtgärder vidtas omedelbart. Vid negativt årsresultat ska en handlingsplan upprättas för att återställa ekonomisk balans. Planen ska godkännas av nämnden. Negativt årsresultat ska återställas senast tre år efter det uppkommit. Enligt uppgift får primärvårdsnämnden löpande muntlig rapportering om vårdcentralernas ekonomiska resultat och ställning. De vårdcentraler som haft fleråriga problem är de vårdcentraler som är ensamma i sina kommuner och ligger långt från sjukhus. Arbetet med kostnadsreduceringar pågår och en ny hyresmodell är numera införd. Primärvårdsnämnden beslutade om en revidering av det interna regelverket 9 i december 2013. Ändringarna gäller fr.o.m. 1 januari 2014 och innebär införande av ny hyresmodell, begränsning av taket för vårdcentralens eget kapital samt förändring i resultathanteringen mellan åren för enskild vårdcentral. Granskning av räkenskaper 2013 Granskningen syftar till att pröva om nämndens verksamhetsberättelse ger en rättvisande bild av ställning och resultat. Rättvisande innebär att resultatoch balansräkningens poster är; materiellt rätt (alla poster i resultat- och balansräkningen är fullständigt redovisade och tillhör förvaltningen) formellt rätt (den kommunala redovisningslagen, KRL, samt landstingets regler och anvisningar har tillämpats) rätt periodiserade (alla poster avser redovisningsåret) Nämndernas verksamhetsberättelser innehåller från och med bokslutet 2012 ingen balansräkning. Landstingets samlade balansräkning kommer att redovisas i landstingets årsredovisning. För respektive förvaltning har en saldolista med balanskonton som fortfarande går att följa på verksamhetsnivå varit underlag för vår granskning av ställningen vid årsskiftet. Dessa balanskonton kommenteras nedan under rubriken saldobalans. 9 Primärvårdsnämnden 26/2013, Revidering av det interna regelverket ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 8(14)

Resultaträkning Vi har stämt av att resultaträkningen enligt redovisningen överensstämmer med resultaträkningen i verksamhetsberättelsen. Primärvården redovisar resultaträkningen numera enligt rapporten ur Måttdatabasen och detta är en förbättring jämfört med föregående år och förenklar jämförelser mot budget som redovisas på samma sätt. Prognoser 2013 2012 2011 Budget 0 0 0 Prognos mars -12,4 0-13,8 Prognos augusti -7,3 10-2,4 Utfall december -7,3 4,4 10,6 Budgeten för verksamhetsåret var ett nettoresultat på 0 kr. Utfallet blev ett planerat underskott på -7,3 vilket ska täckas av tidigare års resultat. Enligt verksamhetsberättelsen kostnadsfördes ca 7 mnkr i kompetensutveckling, rekrytering, markandsföringsåtgärder samt utrustning i samband med ombyggnationer. I prognosen per mars hade beräknats kostnader utöver budget för löneöversynen. Primärvården har fått kompensation för löneöversynen med 5 mnkr. Prognoser har visat sig att vara realistiska under 2013. Resultaträkningens poster kommenteras nedan och föregående års värden redovisas inom parentes. Verksamhetens intäkter nedan har kategoriserats om och rubriker har ändrats i verksamhetsberättelsen jämfört med föregående år. Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstingsbidrag 9 103 tkr (9 934 tkr) Enligt verksamhetsberättelsen avser posten ersättning från sjukvårdsmiljarden som täcker vårdcentralernas kostnader för rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare samt hälsokoordinator. Ersättningen betalas ut kvartalsvis. Ersättningen har minskat med -8,4 % jämfört med föregående år. Patientintäkter 4 839 tkr (6 172 tkr) Intäkterna har minskat med 1 333 tkr eller - 21,6 % jämfört med föregående år och understiger budget med 361 tkr. Posten består av intäkter bland annat för vaccinationer på 2,5 mnkr och ersättning utanför AFL på 881 tkr. Enligt ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 9(14)

uppgift tillfaller intäkt för uteblivet besök och egenavgifter vid förskrivning av hjälpmedel från och med 2013 Hälsoval. Intäkterna från uteblivet besök var på 1,2 mnkr för år 2012 och egenavgifter av hjälpmedel var på 60 tkr. Övriga intäkter 649 003 tkr (614 318 tkr) Intäkterna överstiger budget med 14 mnkr. Posten består av intäkter från Hälsovalet, rehabiliteringsgaranti, övriga statsbidrag och ersättning för löneöversyn. Intäkterna från Hälsovalet är 610 612 tkr (578 676 tkr) och 1 612 tkr högre än budgeterat. Intäkterna från Hälsovalet har ökat med ca 5,5 %. List- och kvalitetsersättningar överstiger budgeten och besök- och tilläggsersättningar understiger budgeten. Posten består av intäkter bland annat för rehabiliteringsgaranti på 3,9 mnkr, övriga bidrag och projekt på 9 mnkr samt ersättning för sjuksköterskornas löner på 5 mnkr. Verksamhetens kostnader Personalkostnader 436 879 tkr (409 032 tkr) Kostnaderna för personal har under året ökat med 27,8 mnkr (13,7 mnkr) eller 6,8 % (3,5 %). Kostnaderna överstiger budget med 10,8 mnkr. I personalkostnaderna redovisas kostnader för inhyrd personal med 46,7 mnkr (54 mnkr). Budgeterade kostnader för inhyrd personal är 36,8 mnkr och utfallet överskrider budgeten med 9,9 mnkr. Arbetad tid för inhyrd personal har minskat från 56 tusen timmar till 49 tusen timmar dvs. 7 tusen timmar. Primärvården har lyckats rekrytera ST-läkare och för närvarande finns 52 ST-läkare anställda. Målet var 55 personer. För övriga personalkategorier råder i stort sett balans. Köpt verksamhet 118 620 tkr (105 635 tkr) Kostnader för köpt verksamhet har ökat med 13 mnkr eller 12 % jämfört med föregående år och överskrider budgeten med 5 mnkr. Under denna post redovisas bland annat kostnader som besöksersättningar på 28 mnkr (20 mnkr), laboratorieundersökningar på 42 mnkr (39 mnkr) och vårdköp på 45 mnkr (43 mnkr). Enligt verksamhetsberättelsen beror ökningen på att radiologi- och laboratoriekostnader har ökat till följd av ökade volymer. Läkemedel 5 858 tkr (5 430 tkr) Kostnaderna för läkemedel har ökat med 428 tkr jämfört mot föregående år och överskrider budgeten. En vårdcentral bedriver Specificerad Sjukvård I Hemmet (SSIH) som ett tilläggsuppdrag vilken påverkar ökningen. ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 10(14)

Lokalkostnader 47 911 tkr (47 740 tkr) Kostnaderna uppvisar en ökning på 171 tkr sedan föregående år. Enligt verksamhetsberättelsen har ombyggnationer skett under året. I kostnaderna ingår Vårdcentral Bagaregatans ombyggnation. En del ombyggnationer har resulterat i ökade hyror och kringkostnader. Övriga kostnader 60 884 tkr (57 877 tkr) Kostnadsslaget uppvisar en ökning med 3 mnkr jämfört med föregående år och överskrider budgeten med 4,3 mnkr. Enligt verksamhetsberättelsen består budgetavvikelsen av övriga kringkostnader i samband med ombyggnationer och möbelinköp. Avskrivningar 977 tkr (949 tkr) Kostnaden för avskrivningar överskrider budget med 77 tkr. Av årets investeringsbudget på 1,7 mnkr har 1 mnkr utnyttjats. Avskrivningarna stämmer inte med anläggningsregister och skillnaden är 20 tkr. Samlad redovisning har ansvaret för anläggningsregistret och utredning pågår. Finansiella intäkter 944 tkr (669 tkr) Ränteintäkterna är högre än föregående år och budget. Underlaget för att beräkna intern ränta förändrades under 2012 i och med avvecklingen av balansräkningarna. Likvida medel på koncernkonto redovisas inte längre per verksamhet utan ingående eget kapital ligger till grund för ränteberäkningen. Finansiella kostnader 25 tkr (4 tkr) Räntekostnaderna har ökat med 21 tkr jämfört med föregående år. Underlaget för att beräkna intern räntekostnad har förändrats i och med avvecklingen av balansräkningarna. Likvida medel på koncernkonto, och därmed utnyttjande av eventuell kredit, redovisas inte längre per verksamhet utan anläggningstillgångarnas bokförda värde vid året ingång ligger till grund för ränteberäkningen. Saldobalans Nedan kommenteras större belopp i de saldobalanslistor som ersatt de fullständiga balansräkningarna under året. Saldobalanslistan innehåller de balanskonton som fortfarande går att följa på verksamhetsnivå. Föregående års värden redovisas nedan inom parantes. ÖVRIGA MASKINER OCH INVENTARIER 3 057 tkr (2 632 tkr) Ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar i redovisningen är avstämda mot anläggningsregistret. Årets avskrivningar i resultaträkningen uppgår till 977 tkr. Anläggningsregistret och resultaträkningen har differens ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 11(14)

på 20 tkr vilket innebär att resultaträkningen visar högre avskrivningar. Fysisk inventering har genomförts under 2010 i samband med att inventarier flyttades från länssjukvården till primärvården. Enligt plan ska nästa inventering ske under 2013 vilket inte har skett. Ansk värde med. teknisk apparatur Ack avskr med. teknisk apparatur Ansk värde övr. maskiner inventarier Ack avskr maskiner & inventarier 10 616 tkr (12 361 tkr) -7 867 tkr (-10 080 tkr) 1 662 tkr (3 560 tkr) -1 354 tkr (- 3 209 tkr) Utrangeringen är en del i det arbete som Samlad redovisning och ekonomienheten inlett för att underlätta fysisk inventering av hälso- och sjukvårdens inventarier. Enligt redovisningsekonom på Samlad redovisning har utrangeringarna beslutats tillsammans med verksamhetschefen vid enheten för medicinsk fysik och teknik (MFT) och landstingets redovisningschef. Strategi har varit att göra en grovsortering bland tillgångarna och göra en utrangering utifrån ett försiktigt antagande kring vilka tillgångar som är tagna ur bruk. Därefter med hjälp av MFT:s register försöka göra en ytterligare utrangering av de kvarvarande äldsta tillgångarna. Enligt uppgift var utrangerade inventarier anskaffade före år 2000. Ingen har attesterat underlagen för utrangering. Vi rekommenderar att attester görs på underlag för utrangering i syfte att stärka den interna kontrollen. Årets anskaffningar, avyttringar och utrangeringar av objekt finns specificerade och dokumenteras samlat på övergripande landstingsnivå. Utrangeringar har skett för inventarier motsvarande ett anskaffningsvärde på 5 050 tkr och dessa var avskrivna. Primärvårdens investeringsbudget uppgår till 1 700 tkr och årets investeringar är 997 tkr. KUNDFORDRINGAR 117 tkr (867 tkr) Kundfordringarna har avstämts mot förvaltningens kundreskontra. Primärvårdens andel stämmer enligt landstingets specifikation. Det finns inga osäkra kundfordringar. INTERIMSFORDRINGAR 1 096 tkr (418 tkr) Kontot för interimsfordringar saknar underlag på förvaltningsnivå. Beloppet stämmer med landstingets specifikation av kontot. Samlad redovisning har avstämningsansvar för kontot och upprättar specifikationen på landstingsnivå. Underlag på verksamhetsnivå har tagits fram för vissa ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 12(14)

förvaltningar och borde göras för samtliga förvaltningarna. Detta skulle underlätta förvaltningens bedömning av postens innehåll. Kontot för övriga interimsfordringar uppgår till 551 tkr (0 kr). Enligt specifikationen avser posten periodiserad ersättning för diabetesregister 2013. Förskottskassor/Växelkassor uppgår till 59 tkr (59 tkr) vilket stämmer med specifikationen. Av specifikationen framgår verifikat från år 2011 och 2012. Enligt förteckningen finns det 25 st handkassor och 25 st växelkassor. I förteckningen finns fortfarande två växelkassor som avser privata vårdcentraler. Enligt föregående års uppgift korrigeras detta under 2013 vilket inte har skett. Kontrollinventeringar har inte genomförts under perioden 2011-2013. Rutinen för kassahantering och kontrollinventeringarna behöver förbättras. EGET KAPITAL 23 312 tkr (30 576 tkr) Årets resultat är avstämt mot resultat- och saldobalansräkningen. Ingående balans 2013 30 576 tkr Resultathantering 0 kr LF 42/2013 Årets resultat -7 264 tkr Utgående balans 2013 23 312 tkr LEVERANTÖRSSKULDER 6 297 tkr (9 676 tkr) Kontot för leverantörsskulder är avstämt mot leverantörsreskontran på landstingsnivå utan anmärkning. UPPLUPNA LÖNESKULDER 1 723 tkr (379 tkr) Upplupna löneskulder uppgår till 1 723 tkr (379 tkr) och saknar 1 av 3 underlag. Löneskulderna som avser december 2013 uppgår till 535 tkr. Uppbokning av lönerevision för primärvården på 1 186 tkr. En differens på 3 tkr redovisas på bilagan men utan förklaring till differensen. KOMPSKULD (EXKLUSIVE PO) 2 832 tkr (2 834 tkr) Kompskuld uppgår till 1 370 tkr (1 362 tkr) och stämmer mot lista ur Heroma. Kompskulden har ökat marginellt. Läkarjour/beredskap uppgår till 1 462 tkr (1 472 tkr) och är avstämt mot underlag utan anmärkning. ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2013\pvn\granskningsrapport re14 primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-03-18 14:38 SID 13(14)