INTEGRATIONSUTBILDNINGEN FÖR VUXNA INVANDRARE Rekommendation för läroplanen

INTEGRATIONSUTBILDNINGEN FÖR VUXNA INVANDRARE Rekommendation för läroplanen

Utbildningsstyrelsen Grafisk planering: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho ISBN 978-952-13-3810-6 (häft.) ISBN 978-952-13-3811-3 (pdf) Edita Prima Ab, Helsingfors 2008

REKOMMENDATION 21.5.2007 Dnr 5/421/2007 Giltighetstid: fr.o.m. 1.8.2007 tills vidare Ersätter Utbildningsstyrelsens rekommendation nr 9/2001 INTEGRATIONSUTBILDNING FÖR VUXNA INVANDRARE Utbildningsstyrelsen har godkänt en rekommendation för integrationsutbildning för vuxna invandrare. Rekommendationen gäller fr.o.m. 1.8.2007 tillsvidare. Rekommendationen har beretts i samarbetet med utbildare, utbildningsanordnare och representanter för arbetsförvaltningen. Generaldirektörens ställföreträdare Utvecklingsdirektör Överinspektör FÖR KÄNNEDOM Undervisningsministeriet Arbetsministeriet TE - centralerna Länsstyrelserna Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården

FÖRORD Utlänningarnas antal i Finland har vuxit under de senaste årtiondena. I slutet av år 2006 bodde i Finland sammanlagt cirka 112 500 utländska medborgare. Detta utgör cirka 2,2 procent av hela Finlands befolkning. Utbildningsstyrelsen upprättade en rekommendation för integrationsutbildningen för vuxna invandrare år 2001, och denna har använts i stor utsträckning vid utbildning som både utbildnings- och arbetsförvaltningen ordnat. Utbildningsstyrelsen tillsatte våren 2006 en arbetsgrupp med uppgift att förnya rekommendationen för läroplanen för integrationsutbildningen av invandrarna. Som ordförande i arbetsgruppen fungerade undervisningsråd Kai Koivumäki och som vice ordförande överinspektör Leena Nissilä från Utbildningsstyrelsen. Arbetsgruppens medlemmar var Ulla Aunola och Pirkko Sartoneva från Utbildningsstyrelsen, Irma Heikkilä-Paukkonen och Jukka Niskanen från arbetsministeriet, Kristel Kivisik från Adulta, Anni Piikki från Amiedu, Sirkku Salonen från Edupoli, Saara Kiesiläinen från arbetskraftsbyrån i Jyväskylä, Sari Rajaniemi från Kemin aikuislukio, Terhi Tapaninen från Tampereen aikuiskoulutuskeskus och Miikka Snellman från Turun aikuiskoulutuskeskus. Som sakkunniga medlemmar deltog dessutom Helene Mentala och Saija Huttunen från Joensuu universitets fortbildningscentral, Virpi Suutari från Adulta, Heljä Nurmela från Medborgar- och arbetarinstitutens förbund och Hanna Tani från Hyvinkään-Riihimäen aikuiskoulutuskeskus. Som arbetsgruppens sekreterare fungerade Kristel Kivisik. Begreppet integrationsutbildning används i detta dokument i vid bemärkelse, och rekommendationen lämpar sig för utbildning av vuxna invandrare oberoende av om invandraren omfattas av lagen om invandrares integration och mottagande av asylsökande (493/99, ändrad 118/2002 och 1215/2005) eller inte. Avsikten med rekommendationen är att trygga enhetliga, riksomfattande mål för utbildningen samt studiernas innehåll och uppbyggnad. Den ersätter dokumentet Rekommendation för integrationsutbildning av vuxna invandrare (Utbildningsstyrelsens duplikat 13/2001). Rekommendationen är också avsedd för arbetsförvaltningen 4

eller andra aktörer som skaffar utbildning att användas som stöd vid anskaffningen. Detta dokument bildar en enhetlig helhet med den tidigare utgivna rekommendationen Utbildningen av vuxna invandrare som saknar läs- och skrivfärdigheter (Utbildningsstyrelsen, 2007). De invandrare som har uppnått målen för utbildningen i läs- och skrivfärdigheter kan fortsätta med utbildning som ges enligt denna rekommendation. Integrationsutbildningen består av studiehelheter vilkas omfattning kan variera från individ till individ utifrån den studerandes grundutbildning, färdigheter och mål. Om invandraren har studerat svenska språket tidigare eller om han eller hon från förr behärskar andra innehållsområden som ingår i utbildningen, beaktas detta när det individuella studieprogrammet utarbetas. För studerande som börjar sina studier i svenska från grunderna erbjuds en utbildningshelhet på i medeltal 45 studieveckor; målet för språkkunskaperna är en fungerande elementär språkfärdighet. Att lära sig svenska eller finska är en central del av integrationsutbildningen. Undervisningen i färdigheter att klara sig i vardagslivet, i samhälls- och kulturkunskap samt i frågor som gäller arbete och utbildning är från första början integrerad i språkundervisningen och delvis enligt principen om ämnesövergripande undervisning. Detta betyder att undervisningen i dessa ämnen bildar ett naturligt kontinuum. Det är viktigt att de studerande blir medvetna om det nära sambandet mellan det svenska språket och de andra studiehelheterna och att de förstår deras betydelse för den sociala och kulturella integrationen. De studerandes språkkunskaper utvecklas så småningom så att de kan utvidga sitt aktivitetsområde från den närmaste kretsen till det övriga samhället. 5

INNEHÅLL INLEDNING 9 1 INTEGRATIONSUTBILDNINGENS UPPGIFT OCH MÅL 10 2 HANDLEDNING SOM EN DEL AV INTEGRATIONEN 11 3 STUDIERNA SOM INGÅR I INTEGRATIONSUTBILDNINGEN 13 4 MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL I STUDIEHELHETERNA 15 4.1 Inledande utredning 15 4.2 Studier i svenska språket 16 4.3 Färdigheter att klara sig i vardagslivet 22 4.4 Studiefärdigheter 25 4.5 Samhällskunskap och kulturkännedom 26 4.6 Arbetslivsfärdigheter 29 4.7 Valfria studier 34 5 BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE 35 5.1 Bedömningens uppgifter och mål 35 5.2 Genomförande av bedömningen 35 5.3 Bedömning och intyg 36 6 LÄROPLANEN FÖR LÄROANSTALTENS INTEGRATIONSUTBILDNING OCH DET INDIVIDUELLA STUDIEPROGRAMMET 38 6.1 Upprättande av planen 38 6.2 Planens innehåll 38 6.3 Individuellt studieprogram 38 6

7 REKOMMENDATIONER OM SPECIALGRUPPER 40 7.1 Högt utbildade invandrare 40 7.2 Unga invandrare 41 7.3 Hemmamammor 41 7.4 Icke läs- och skrivkunniga invandrare 42 7.5 Inlärningssvårigheter och rehabilitering 42 8 INTEGRATIONSUTBILDNINGEN OCH ANNAN VUXENUTBILDNING 44 9 REKOMMENDATIONER TILL UTBILDNINGS ANORDNARE OCH DE SOM ANSKAFFAR UTBILDNING 46 9.1 Hänvisning och ansökan till utbildningen 46 9.2 Ordnande av utbildningen 46 9.3 Ordnande av arbetslivsperioden 48 9.4 Insamling av respons 49 10 ÖVRIGA REKOMMENDATIONER OM UTBILDNINGEN FÖR VUXNA INVANDRARE OCH GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 50 BILAGOR 51 1 Rekommenderad modell för intyg över integrationsutbildningen 51 2 Åtgärder som är jämställbara med arbetskraftspolitiska åtgärder 52 3 Nivåskala för språkkunskaper 54 4 En allmän beskrivning över färdighetsnivåerna i svenska språket hos vuxna invandrare 65 7

8

INLEDNING Detta är en av Utbildningsstyrelsen uppgjord rekommendation om mål och innehåll i integrationsutbildningen. Rekommendationen är avsedd för utbildningsanordnare, huvudmän och läroanstalter. Begreppet integrationsutbildning används i detta dokument i vid bemärkelse, och rekommendationen lämpar sig för utbildning av vuxna invandrare oberoende av om invandraren omfattas av lagen om invandrares integration och mottagande av asylsökande (493/99, ändrad 118/2002 och 1215/2005) eller inte. Avsikten med rekommendationen är att trygga enhetliga, riksomfattande mål för utbildningen samt studiernas innehåll och uppbyggnad. Den ersätter dokumentet Rekommendation för integrationsutbildning av vuxna invandrare (Utbildningsstyrelsens duplikat 13/2001). Rekommendationen är också avsedd för arbetsförvaltningen eller andra aktörer som skaffar utbildning att användas som stöd vid anskaffningen. Detta dokument bildar en enhetlig helhet med den tidigare utgivna rekommendationen Utbildningen av vuxna invandrare som saknar läs- och skrivfärdigheter (Utbildningsstyrelsen, 2007). De invandrare som har uppnått målen för utbildningen i läs- och skrivfärdigheter kan fortsätta med utbildning som ges enligt denna rekommendation. Vid planerandet av innehållet i integrationsutbildningen har målet varit att beakta att de vuxna invandrarna till sin bakgrund är en heterogen grupp och att deras utbildningsbehov och utbildningsmål varierar. Denna rekommendation är avsedd att stöda skapandet av alternativa och flexibla utbildningsgångar utifrån varje invandrares individuella utgångspunkt, utbildningsbehov och mål. En utgångspunkt har dessutom varit att beakta principen om att utbildningen bör grunda sig på de kunskaper och färdigheter som invandraren tidigare skaffat. De utlänningar som kommer direkt in på arbetsmarknaden eller för att studera utgör en ny utmaning för integrationssystemet. Invandrarnas olika studiebehov och utgångspunkter förutsätter också att utbildningen ordnas på flera olika sätt, till exempel genom att utveckla webbaserad utbildning och förena arbete med studier. 9

1 INTEGRATIONSUTBILDNINGENS UPPGIFT OCH MÅL Det grundläggande målet för Finlands invandrarpolitik är att invandrarna integreras i det finländska samhället. Med integration avses att invandrarna på ett individuellt sätt utvecklas så att de blir delaktiga i det finländska samhällslivet och likvärdigt deltar i samhällets ekonomiska, politiska och sociala liv men samtidigt bevarar sitt språk och sin kultur. Med integrationsfrämjande i sin tur avses de åtgärder med vilka myndigheterna främjar integrationen av invandrarna. Integrationsutbildningens uppgift är att främja och stöda vuxna invandrares integration i det finländska samhället genom att ge dem sådana kunskaper och färdigheter att de kan göra upp planer och göra val i fråga om sitt eget liv och sin eventuella familjs liv, verka aktivt som fullvärdiga medlemmar i det finländska samhället och medborgarsamhället samt delta i arbetslivet efter egen förmåga. Utbildningens uppgift är också att motivera och stöda invandrarna i att bevara sin egen kultur, vilket berikar det finländska samhällslivet samt främjar kulturell mångfald och värdepluralism. Utbildningens uppgift är likaså att öka invandrarnas möjligheter att ha en jämlik växelverkan med finländare. Målet med integrationsutbildningen är att ge de vuxna invandrarna sådana språkliga, samhälleliga och kulturella färdigheter samt livskompetens med hjälp av vilka de kan klara sig i de dagliga livssituationerna i en ny miljö, att delta i arbetslivet och söka sig till fortbildning. Ett centralt mål är att invandraren under sin integrationstid skaffar sig tillräckliga kunskaper i svenska eller finska. Under utbildningen får de också hjälp med att ta reda på hur man kan få det eventuella yrket eller den examen som skaffats utomlands att uppfylla kraven i det finländska arbetslivet och vilken slags tilläggs- eller kompletteringsutbildning som de eventuellt behöver. 10

2 HANDLEDNING SOM EN DEL AV INTEGRATIONEN De kommuner som tagit emot invandrare utarbetar ett program för integrationsfrämjande. Det innehåller de åtgärder med vilka kommunen och andra aktörer stöder invandrarna. Huvudansvaret för integrationen av invandrare i arbetsför ålder vilar på arbetsförvaltningen, som stöder dem i att ta i bruk sitt kunnande och att komma in i arbetslivet. Integrationen av invandrare som är tillfälligt eller helt utanför arbetslivet stöds i första hand med åtgärder av kommunen. En väsentlig förutsättning för integration är att kommunerna, arbetskraftsbyråerna, utbildarna och eventuella andra aktörer, exempelvis invandrarorganisationer och andra organisationer samarbetar. När en person som har flyttat varaktigt till Finland och fått hemkommun här är arbetslös eller har rätt till kommunens utkomststöd, har han eller hon rätt till en integrationsplan. Planen utarbetas för högst tre år. I specialfall kan dock planen förlängas med två år (t.ex. personer som inte kan läsa och skriva, personer med nedsatt funktionsförmåga, hemmamammor). I fråga om invandrare som är i arbetsför ålder och inriktar sig på att komma in på arbetsmarknaden görs integrationsplanen upp på arbetskraftsbyrån tillsammans med en tjänsteman. Även en representant för hemkommunen och en tolk kan delta i utarbetandet av planen. Flyktingarnas planer utarbetas alltid i samarbete med en representant för kommunen. Om invandraren inte är i arbetsför ålder eller arbetsoförmögen görs planen upp i kommunen. Utbildning är en väsentlig del av integrationsplanen. Utöver arbetskraftspolitisk integrationsutbildning kan invandrarna också utnyttja annat regionalt utbud, t.ex. utbildningar inom det fria bildningsarbetet, i vuxengymnasier och i föreningar. Arbetskraftsbyrån kan fatta ett s.k. beslut om jämställande, vilket möjliggör betalning av arbetskraftspolitiskt stöd även för dessa utbildningar under integrationstiden. Ett beslut om jämställande kan också fattas i fråga om yrkesinriktad utbildning och universitetsutbildning. Åtgärderna för jämställande har beskrivits mer detaljerat i bilaga 2. Handledningen i samband med att planen uppgörs kan kallas integrationshandledning. Det är frågan om växelverkan som grundar sig på 11

ömsesidig respekt och yrkesmässighet. Handledningen kan ordnas individuellt eller i grupp. En väsentlig del av handledningen utgörs av att invandrarna introduceras i samhället, utbildningen och arbetslivet i Finland. Man behandlar invandrarnas livssituation på ett övergripande sätt och beaktar deras kulturbakgrund. Integrationsplanen innehåller en preliminär utvärdering av språkkunskaperna på basis av en intervju, en utvärdering av yrkeskunnigheten, en kartläggning av utbildningsbakgrunden samt de personliga målen på kort och lång sikt. Tyngdpunkten ligger på invandrarens styrkor. Invandraren skall själv förstå innehållet i sin integrationsplan och de rättigheter och skyldigheter som ingår i planen. Den som utarbetar integrationsplanen skall med den studerandes samtycke informera utbildaren om innehållet i integrationsplanen, så att planen kan beaktas i utbildningen. Handledningen fortsätter under utbildningen. Utifrån integrationsplanen och den information som getts i början av utbildningen utarbetas tillsammans med den studerande ett individuellt studieprogram, som beskrivs mer detaljerat i kapitel 6. 12

3 STUDIERNA SOM INGÅR I INTEGRATIONSUTBILDNINGEN Integrationsutbildningen består av studiehelheter vilkas omfattning kan variera från individ till individ utifrån den studerandes grundutbildning, färdigheter och mål. Om invandraren har studerat svenska språket tidigare eller om han eller hon från förr behärskar andra innehållsområden som ingår i utbildningen, beaktas detta när det individuella studieprogrammet utarbetas. För studerande som börjar sina studier i svenska från grunderna erbjuds en utbildningshelhet på i medeltal 45 studieveckor; målet för språkkunskapen är en fungerande elementär språkfärdighet (B1.1). En studievecka motsvarar en arbetsinsats av den studerande på cirka 40 timmar. INLEDANDE UTREDNING ARBETSLIVSFÄRDIGHETER VALFRIA STUDIER SVENSKA SPRÅKET STUDIE- FÄRDIGHETER FÄRDIGHETER ATT KLARA SIG I VAR- DAGSLIVET SAMHÄLLS- KUNSKAP OCH KULTUR- KÄNNEDOM HANDLEDNING UTVÄRDERING Figur 1. Uppbyggnaden av studierna inom integrationsutbildningen 13

Studierna kan fördela sig över en längre tid, och mellan studieperioderna kan det ingå t.ex. perioder när man bekantar sig med arbetslivet. Då bör man emellertid sörja för att fördelningen stöder den studerandes inlärnings- och integrationsprocess. Utbildningen består av sju studiehelheter: inledande utredning svenska och finska språket färdigheter att klara sig i vardagslivet studiefärdigheter samhällskunskap och kulturkännedom arbetslivsfärdigheter valfria studier. I dessa studiehelheter ingår på ett flexibelt sätt handledning och planering av yrkesbanan. Hur handledningen ges kan variera beroende på situationen i läroanstalten och i fråga om lärarna. För handledningen reserveras vid behov en separat tilläggsresurs i det skede när utbildningen anskaffas. Studiehelheterna samt målen och de centrala innehållen i dem presenteras i kapitel 4. Avsikten är att temahelheterna integreras i varandra på ett flexibelt sätt enligt de studerandes behov. Integreringen kan genomföras som en spiralformigt framskridande process som börjar från grunderna i finska eller svenska språket och färdigheterna att klara sig i vardagslivet och framskrider till ett djupare behärskande av språket samt till förståelse av det finländska samhället och den finländska kulturen. 14

4 MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL I STUDIEHELHETERNA Att lära sig finska eller svenska är en central del av integrationsutbildningen. Undervisningen i färdigheter att klara sig i vardagslivet, i samhälls- och kulturkunskap samt i frågor som gäller arbete och utbildning är från första början integrerad i språkundervisningen och delvis enligt principen om ämnesövergripande undervisning. Detta betyder att undervisningen i dessa ämnen bildar ett naturligt kontinuum. Det är viktigt att de studerande blir medvetna om det nära sambandet mellan det svenska språket och de andra studiehelheterna och att de förstår deras betydelse för den sociala och kulturella integrationen. De studerandes språkkunskaper utvecklas så småningom från den närmaste kretsen mot en bredare samhällelig referensram. Integreringen blir effektivare när lärarna i de olika studiehelheterna har ett nära samarbete och planerar innehållen i utbildningen så att de kompletterar varandra. Det som skall läras indelas i perioder så att den studerande genast kan ta i bruk det inlärda i vardagslivets kommunikation. De studerandes färdigheter och framsteg samt det yrkesmässiga kunnandet skall beaktas i integrationsutbildningen. Med differentiering av studierna garanteras att de som lär sig på annorlunda sätt utvecklas på ett individuellt sätt samt att personerna i fråga får den undervisning som lämpar sig bäst för dem och fyller deras behov. Specialgrupper som eventuellt deltar i utbildningen behandlas separat i kapitel 7. 4.1 INLEDANDE UTREDNING Målet med den inledande utredningen är att ta reda på de studerandes utgångsnivå och studiefärdigheter, så att man skall kunna hänvisa dem till en lämplig utbildningsgrupp. Den inledande utredningen kan ordnas före eller i början av utbildningen. Utredningens längd och innehåll kan variera enligt behov. I den inledande kartläggningen beaktas integrationsplanen som utarbetats på arbetskrafts- eller socialbyrån. 15

Vid den inledande utredningen inför integrationsutbildningen utreds och utvärderas följande: läs- och skrivfärdigheter kunskaperna i finska studiefärdigheter och studieberedskap studiemotivation och livssituation de studerandes tidigare utbildning och arbetserfarenheter specialfärdigheter och övriga styrkor, t.ex. IT-kunskap, fritidsintressen, händighet m.m. Dessutom tar man reda på personens önskemål i fråga om arbete och utbildning. Under utbildningen tar man tillsammans med den studerande reda på möjligheterna att identifiera kunnandet och att avlägga en examen eller examensdel. Samtidigt utreds om invandraren behöver ett utlåtande av Utbildningsstyrelsen om yrkesutbildningen eller om en högt utbildad invandrare kan ansöka om ett beslut om erkännande eller jämställande av sin examen. Om de studerande visar intresse för att inleda företagsverksamhet, kan de hänvisas till tjänster för nya företagare. Utifrån samtal och tester utarbetas ett preliminärt individuellt studieprogram eller en framtidsplan i vilken siktet är inställt på studier eller jobb. Det är viktigt att de studerande förstår målen och hela processen så att de upplever att planen är deras egen och förbinder sig att följa den. Den uppgjorda framtidsplanen ges till de studerande och tillställs den befattningshavare som är ansvarig för utbildningen eller någon annan aktör som sänt invandraren till utbildningen. 4.2 STUDIER I SVENSKA SPRÅKET En förutsättning för att invandrarna skall kunna integreras i det finländska samhället och fungera som aktiva medborgare är att de har tillräckliga kunskaper i svenska eller finska. De muntliga språkkunskaperna är viktiga särskilt i ett tidigt stadium. I språkstudierna betonas funktionalitet, kommunikation och situationsinriktning: målet är en fungerande språkkunskap med vars hjälp invandraren klarar sig i vardags- och arbetslivet. När målen för studierna i svenska fastställdes, användes en nivåskala för språkkunskaperna (se bilaga 3). På denna skala beskriver nivå B1.1 (fungerande grundläggande språkfärdighet) i huvuddrag det kunnande som är normalt i slutet av integrationsutbildningen. 16

Utbildningens längd varierar enligt vilken utgångsnivå den studerande hade när utbildningen började. Om det vid den inledande utredningen konstateras att den studerande redan har en elementär språkfärdighet kan han eller hon direkt inleda studier på nivå A. I undervisningen är det bra att beakta att de studerande går framåt i studierna i olika takt, eftersom deras modersmål och kultur varierar. Likaså finns det skillnader i studiefärdigheter, utbildningsbakgrund, motivation och det stöd som den studerande kan få utifrån för sina språkstudier. I allmänhet utvecklas förmågan att förstå ett språk snabbare än förmågan att tala och skriva det. Dessutom utvecklas de muntliga färdigheterna för dem som lär sig ett annat språk snabbare än de skriftliga, eftersom det i miljön där målspråket talas erbjuds många möjligheter att använda sina muntliga färdigheter. I undervisningen är det skäl att beakta att nivåerna på nivåskalan för språkkunskaper inte är sinsemellan jämförbara. Att förflytta sig från en nivå till följande går i allmänhet snabbare på de lägre nivåerna på skalan än på de högre B1 nivåerna. Rekommendationerna för hur lång tid det skall ta att nå varje nivå finns i kapitel 9, Rekommendationer för A2 utbildningsanordnare och dem som anskaffar utbildning. Studieperioderna i finska språket behöver inte förläggas efter varandra, utan det är bra att ha perioder av praktik eller A1 arbete mellan studieperioderna. UTVECKLING AV SPRÅKFÄRDIGHETEN Uppbyggnaden av studierna i svenska STUDIERNA UPPBYGGNAD FUNGERANDE GRUNDLÄGGANDE SPRÅKFÄRDIGHET B1.1 GRUNDLÄGGANDE SPRÅKFÄRDIGHET STADD I UTVECKLING A2.1 A2.2 ELEMENTÄR SPRÅKFÄRDIGHET A1 17

Elementär språkfärdighet A1 MÅL I fråga om hörförståelse är målet att de studerande förstår enkelt tal och kan följa med diskussioner som gäller aktuella situationer eller egna erfarenheter. När det gäller att tala är målet att de kort kan berätta om sig själva och sin närmaste krets och klara sig i de allra enklaste dialoger och vid uträttande av ärenden. Vad gäller läsning är målet att de skall förstå kända och några okända ord, förstå mycket korta budskap som gäller vardagslivet och hitta en behövlig, enskild uppgift i en kort text. Målet för skrivningens del är att de studerande kan skriva ord, fraser och enskilda elementära meningar. Centrala innehåll alfabetet och räkneorden människan och den närmaste (livs)miljön: personuppgifter, yrke, familj, bostad, mat, kläder fraser för umgänge: hälsa, tacka, begära röra sig och uträtta ärenden: fortskaffningsmedel, post, bank, butik, telefon antal, pris och tid: veckodagar, månader, klockan färger, de vanligaste adjektiven kroppsdelar och sjukdomar Ämnen Färdigheter Den studerande kan ställa frågor om några grundläggande saker reagerar på enkla frågor och uppmaningar förstår ord och delar av en text kan skriva korta meddelanden kan namnge saker 18

Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling A2 A2.1 A2.2 MÅL I fråga om hörförståelse är målet att de studerande förstår korta, enkla diskussioner och kärninnehållet i budskap. I fråga om tal kan de beskriva sin närmaste krets med korta meningar och kan inleda och avsluta en kort dialog samt klarar sig i de vanligaste servicesituationerna. I fråga om läsning är målet att de förstår enkla texter som innehåller vanliga ord, t.ex. blanketter och annonser. Målet för skrivfärdigheterna är att de studerande kan skriva meddelanden och korta beskrivningar av bekanta ämnen. MÅL I fråga om hörförståelse är målet att de studerande kan följa med huvudpunkterna i ett tydligt tal om sakfrågor och förstår vanliga ord och de vanligaste idiomen. När det gäller att tala kan de kort beskriva sin närmaste krets och delta i rutinmässiga diskussioner. Av en text förstår de studerande huvudpunkterna och några detaljer i budskap, faktatexter samt instruktioner på några stycken och kan skaffa lätt förutsebar, ny information om bekanta ämnen i välstrukturerade texter på några stycken. Målet för skrivfärdigheterna är att de studerande kan skriva en mycket kort, enkel beskrivning av händelser, tidigare aktiviteter och personliga erfarenheter eller om alldagliga ting i sin livsmiljö. 19

Centrala innehåll Ämnen Färdigheter A2.1 A2.2 uträtta ärenden: butik, apotek, post, bibliotek, restaurang hälsovård: läkarbesök, tidsbeställning, ringa återbud grundläggande vardagsservice: daghem, skola finländsk kultur och historia, helger, seder natur och miljö arbete och yrken, arbetsuppgifter Den studerande börjar visa tecken på initiativförmåga: kan be om saker och framföra önskemål samt ta reda på saker kan uttrycka en positiv och en negativ åsikt använder fraser som gäller känslor och inställning samt artighetsfraser börjar så småningom tillämpa det inlärda i kommunikation kan skriva elementära meningar om bekanta ämnen egen bakgrund, person- och arbetshistoria aktuella teman, medier kommunal service: dagvård, utbildning social- och hälsovårdstjänster arbetslivet: skatter, lön, semester, pension arbetssökning och arbetsförvaltningens tjänster Den studerande kan ställa frågor och preciserande frågor svarar och motiverar märker skillnaden mellan talat och skrivet språk kan skriva små, både formella och informella texter: ansökningsblanketter, e-post, meddelanden, ansökningar 20

Fungerande grundläggande språkfärdighet B1.1 MÅL I fråga om hörförståelse är målet att de studerande kan följa med ett tal som baserar sig på en gemensam erfarenhet eller allmänna kunskaper och förstår huvudtankarna och de centrala detaljerna i talet. När det gäller att tala kan de kommunicera om saker som är viktiga för dem även i lite mer krävande situationer och klarar sig i vardagssituationer och informella samtal. Målet för läsförståelsen är att de skall kunna läsa flera sidor långa texter av många olika slag och förstå huvudtankarna, nyckelorden och viktiga detaljer i texterna. Målet för skrivfärdigheterna är att de skriver en tydlig, sammanhängande text och effektivt förmedlar bekant information genom de vanligaste formerna av skriftlig kommunikation. Centrala innehåll fördjupning i ämnena i de föregående perioderna den egna utbildningen och utbildningsmöjligheterna i Finland det egna kunnandet och möjligheterna att få jobb i Finland arbetsmarknaden och spelreglerna samhället: förvaltning, värderingar, normer olika texttyper: formella texter, faktatexter informella och formella samtal termerna i arbetslivet observation av att språket varierar enligt situation Ämnen Färdigheter Den studerande strukturerar information känner igen idiom anpassar sin kommunikation, tar initiativ i diskussioner känner till de sociala koderna och normerna 21

4.3 FÄRDIGHETER ATT KLARA SIG I VARDAGSLIVET För att integreras i det finländska samhället och kunna fungera i det som en fullvärdig medlem måste invandraren förutom en mångsidig språkkunskap även ha många slags färdigheter att klara sig i vardagslivet och livet i allmänhet. Målet är att de studerande i vardagen omedelbart kan utnyttja det som de lärt sig under studieperioden. Behovet av denna studieperiod varierar särskilt mycket beroende på den studerandes situation. Om han eller hon exempelvis har fått utbildning för personer som saknar läs- och skrivfärdigheter, skall detta beaktas när utbildningen planeras. Målet är att de studerande klarar av situationer i vardagslivet, kan röra sig på den egna orten och känner till de viktigaste inrättningarna där offentliga tjänster ges. De studerande bekantar sig med den egna ortens och det egna bostadsområdets kulturtjänster och möjligheter till fritidsaktiviteter. 22

Centrala innehåll Ämnen Färdigheter den finländska matkulturen och de tillgängliga matvarorna boende användning av pengar i hushållet tidens betydelse och tidtabeller hälsosamt levnadssätt och dess betydelse för välbefinnandet hälsosam kost hälsa, motion och hygien att klä sig kulturtjänsterna i det egna bostadsområdet fritidsintressen och möjligheter till fritidsaktiviteter bibliotekens tjänster samarbetet mellan hem och skola föreningsverksamhet den finländska trafikkulturen, de viktigaste trafikreglerna för fotgängare och cyklister användning av säkerhetsutrustning i trafiken användning av kollektivtrafiken Den studerande kan försörja sig och ta hand om sitt hushåll är insatt i frågor som gäller boende känner till tidens betydelse i det finländska samhället kan använda tidtabeller och andra hjälpmedel för att planera sin tid kan ta ansvar för beslut om sitt eget liv och kan motivera sina val vet vilken betydelse ett hälsosamt levnadssätt, näring och motion har för välbefinnandet kan berätta om sitt eget hälsotillstånd och vid behov söka sig till hälsovårdstjänster kan upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga känner till möjligheterna till fritidsaktiviteter och kan söka sig till sport-, motions-, musik-, teater- eller konstaktiviteter eller till studier där man tränar upp sin händighet kan röra sig självständigt och säkert i trafiken, känner till den lagstadgade säkerhetsutrustning som skall användas i trafiken och kan använda den rätt kan självständigt använda kollektivtrafiken 23

Färdigheter i data- och kommunikationsteknik Målet är att de studerande kan använda dator och andra kommunikationsmedel. De studerande förstår informationsförmedlingens betydelse och vet var de hittar den information som de behöver. Centrala innehåll grunderna i textbehandling grunderna i användning av Internet grunderna i användning av e-post användning av telefon massmedierna: television, radio, tidningar Ämnen Färdigheter Den studerande behärskar grunderna i användning av dataprogram och grundtermerna är medveten om betydelsen av datateknik i det dagliga livet, i arbetslivet samt i studierna känner till den finländska telefonkulturen klarar sig i mediesamhället och hittar viktigt information 24

4.4. STUDIEFÄRDIGHETER Kännedom om studiekulturen och utbildningssystemet Målet är att de studerande känner till de grundläggande värderingarna inom den finländska utbildningen och förstår den rådande uppfattningen om lärande. Invandraren förstår betydelsen av livslångt lärande och utvecklar sin förmåga att lära sig hur man lär sig. Studierna i de centrala färdigheterna och övningarna integreras både i studierna i svenska och i arbetslivsfärdigheterna. Centrala innehåll den finländska studiekulturen och studieformerna utbildningens olika former och hur man söker sig till utbildning vuxnas utbildningsmöjligheter att uppfatta det egna inlärningssättet och att sätta mål för sina studier den egna ställningen i utbildningssystemet jämställande och erkännande av tidigare avlagd examen färdigheter i informationssökning och samarbete Ämnen Färdigheter Den studerande kan skaffa information från olika källor kan lösa problem flexibelt och kreativt identifierar sin egen inlärningsstil känner till olika studiesätt och -tekniker förstår betydelsen av självvärdering tar ansvar för sitt lärande och sina studier förstår teamarbetets och samarbetets betydelse vet hur man kan få utbildning och kunnande som förvärvats tidigare godkända kan, om han eller hon så vill, söka sig till självstudier eller annan vuxenutbildning 25

4.5 SAMHÄLLSKUNSKAP OCH KULTURKÄNNEDOM Studierna i samhällskunskap och kulturkännedom genomförs jämsides med studierna i svenska. I studieinnehållet beaktas de praktiska behov som de studerande har i olika livssituationer. Innehållen skräddarsys enligt bakgrunden för och behoven hos den grupp som undervisas, och vid behov utnyttjas olika aktörers, såsom invandrarorganisationernas, sakkunnighet. Från vardagssituationer går man vidare mot en djupare kännedom om samhället. Samhällets grundläggande struktur och kännedom om landet Målet är att de studerande känner till det finländska samhällets struktur, funktion och uppfattningen om demokrati. De studerande kan Finlands och närområdenas geografi i huvuddrag och känner till Finlands ställning som en del av Norden och Europa. Centrala innehåll samhällssystemet lokalförvaltningen det politiska systemet och de politiska partierna möjligheterna att påverka, verksamheten i organisationer, föreningar och sällskap näringslivets struktur Finlands historia Finlands geografiska läge och ekosystem grundläggande kunskap om lagstiftningen (grundlagen, lagen om likabehandling, medborgarskapslagen) Ämnen Färdigheter Den studerande kan grunderna i fråga om samhällsystemet känner till medborgarnas grundrättigheter och skyldigheter känner till familjens och barnens ställning i Finland känner till principerna om likvärdighet känner till Finlands natur samt principerna i fråga om miljövård och hållbar utveckling 26

Samhällets grundservice Målet är att de studerande sätter sig in i Finlands socialskydds- och hälsovårdssystem samt annan service. De studerande bekantar sig med den samhälleliga verksamhetens olika möjligheter. Centrala innehåll individens rättigheter och skyldigheter myndighetssystemet de offentliga och privata tjänsterna beskattningen konsumenternas rättigheter Ämnen Färdigheter Den studerande känner till de viktigaste tjänsterna som kommunen, ämbetsverken, myndigheterna, polisen, affärerna, bankerna och försäkringsbolagen erbjuder känner till det ekonomiska systemet i Finland är medveten om sina möjligheter att aktivt delta i den samhälleliga verksamheten 27

Kulturell identitet och växelverkan Målet är att de studerande lär sig att observera och tolka värderingar, normer och inställningar i den egna och den finländska kulturen. Invandrarna utvecklar sin förmåga till växelverkan med människor som har olika kulturbakgrund. Centrala innehåll stöda den egna kulturella identiteten förstå kulturskillnader utveckla den kulturella växelverkan bilda sociala relationer och nätverk Ämnen Färdigheter Den studerande identifierar särdragen i den egna kulturen och kan granska skillnaderna mellan den egna och den finländska kulturen samt orsakerna till dessa skillnader är medveten om den egna integrationsprocessens olika skeden och kan granska sin egen situation utifrån denna värdesätter olika åsikter och kan kritiskt jämföra olika synpunkter 28

4.6 ARBETSLIVSFÄRDIGHETER För att invandrarna skall komma in i det finländska arbetslivet och vara framgångsrika där behöver de många slags arbetslivsfärdigheter. Utöver studieteknik och arbetslivskunskap innehåller studierna personlig handledning och handledning i grupp för att de studerande skall få stöd i att hitta sin egen arbets- och utbildningsgång. Under studierna får invandrarna information om hur arbetsmarknaden fungerar och om det aktuella läget, om yrken via vilka man kan komma in på arbetsmarknaden, om byte av yrke samt om möjligheterna till yrkesinriktad tilläggs- och kompletteringsutbildning. Dessutom utvecklar och uppdaterar de sina färdigheter att söka jobb och information. Under den personliga handledningen får de en realistisk bild av de yrkeskvalifikationer som krävs inom det egna området samt om sina alternativ i arbetslivet. Under studierna i arbetslivsfärdigheter kan de få dokument som gäller deras studie- och arbetshistoria bekräftade och uppdaterade i en form som godkänns i det finländska arbetslivet. De kan också visa sin yrkesfärdighet till exempel med hjälp av en kompetenskartläggning eller på annat sätt. Med hjälp av arbetslivsperioderna som genomförs på olika sätt främjas kännedomen om arbetslivet och möjligheterna att nå målen. 29

Arbetskultur och arbetslivskännedom Målet är att de studerande vet vilken betydelse arbetet har i det finländska samhället, dvs. att det tryggar individens försörjning, ger vardagen dess rytm, skapar människorelationer och främjar välbefinnandet. Centrala innehåll Ämnen Färdigheter arbetskulturen och arbetets betydelse i det finländska samhället arbetsmarknadens uppbyggnad arbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter facklig organisering arbetstider lönegrunderna arbetarskydd arbetssökning (dokument för arbetssökning, elektronisk arbetssökning) företagande arbetssäkerhet arbetarskydd Den studerande känner till arbetstagarens ställning, rättigheter och skyldigheter sätter sig in i grundreglerna i arbetslivet känner till den finländska arbetsmarknaden känner till grundprinciperna för företagsverksamhet och stödtjänster för företagare förstår språkfärdigheternas betydelse i arbetet och vid den sociala växelverkan i arbetslivet 30

Yrkeskompetens och planering av yrkesbanan Målet är att de studerande på basis av integrationsplanen, den inledande utredningen under utbildningen, handledningsdiskussionerna, arbetslivsperioden och/eller kartläggningen av yrkeskompetensen får utvärderingar av, kännedom om och feedback på sin yrkeskunnighet och sina arbetserfarenheter samt hur de kan tillämpas i det finländska arbetslivet och i utbildningen. Utifrån dessa gör man upp en plan för yrkesbanan, som innehåller yrkesmässiga mål och strävanden på lång sikt samt de åtgärder som behövs inom den närmaste framtiden för att nå målen. Utöver en primär plan skall man försöka göra upp alternativa planer. Centrala innehåll bekanta sig med finländska yrken och kraven i dem identifiera yrkeskunnigheten och utvärdera den egna yrkesskickligheten och kompetensen informationstjänster i fråga om utbildning och yrken planera yrkesbanan Ämnen Färdigheter Den studerande får en realistisk bild av yrkena, arbetsuppgifterna och kraven i dem kan ställa sin egen yrkesskicklighet i relation till kraven i det finländska arbetslivet och söka sig till behövlig kompletteringsutbildning känner till sina möjligheter på arbetsmarknaden känner till sambandet mellan yrke och utbildning samt hur man kan skaffa sig ett yrke kan bedöma sina möjligheter att verka som företagare 31

Arbetslivsperioden Arbetslivsperioden främjar de studerandes möjligheter att få jobb. Under en tillräckligt lång period med arbetspraktik har de möjlighet att direkt för en arbetsgivare visa sitt kunnande och marknadsföra sig själva som yrkes- och språkkunniga arbetstagare. Detta gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden. Att invandrarna får jobb främjar också utvecklingen av mångkulturella arbetsplatser. Arbetslivsperioden som hör till integrationsutbildningen kan ordnas på många olika sätt. De studerande kan arbeta på en arbetsplats eller bekanta sig med yrkesutbildning. Periodens längd och tidpunkt varierar beroende på den studerandes livssituation och mål. Målet med perioden är att de studerande får en klarare bild av sin fortsatta yrkesbana så att de efter utbildningen har möjlighet att få jobb eller fortsätta med arbetspraktik på arbetsplatsen i fråga eller söka sig till yrkesutbildning inom branschen. Under arbetslivsperioden bekantar sig de studerande med arbetslivet och arbetskulturen i Finland. De får veta hur en finländsk arbetsplats fungerar och kan jämföra den med praxisen på arbetsplatser i sitt hemland. Reglerna i arbetslivet och arbetstagarens roll blir bekanta genom att de deltar i arbetet på en arbetsplats. Dessutom bekantar sig de studerande med användningen av de maskiner, apparater och utrustningar som behövs i yrket. Under arbetslivsperioden utvecklar de studerande sina färdigheter i svenska eller finska enligt de mål som de har kommit överens om med utbildaren. I praktiska situationer på arbetsplatsen får de en uppfattning av om språkkunskaperna är tillräckliga. De studerande utvecklar de kommunikationsfärdigheter som behövs i arbetslivet och lär sig facktermerna inom den egna branschen. Vid behov försöker man ordna undervisning i svenska eller finska på arbetsplatsen. Under perioden får de studerande handledning på arbetsplatsen. Tillsammans med utbildaren och arbetsplatshandledaren skapar de sig en bild av sin yrkesfärdighet och kraven på yrkesfärdighet i branschen och utarbetar en utvecklingsplan. De studerande förstår kraven i yrket och vet vilka arbetsuppgifter yrket innehåller och överväger sin lämplighet för branschen (t.ex. livssituation, hälsa). Vid behov hänvisas de studerande till identifiering av yrkeskunnigheten och avläggande av en examen eller examensdel. 32

Under arbetslivsperioden får de studerande praktisk erfarenhet av följande: arbetslivet arbetslivet och kulturen i Finland arbetsplatserna reglerna i arbetslivet (bl.a. arbetstider, arbetstagarens rättigheter och skyldigheter) arbetstagarens roll arbetarskydd och säkerhet i arbetet facklig organisering maskiner, apparater och utrustningar som används i arbetet kartläggning av den egna arbetsmotivationen utveckling av språkfärdigheterna uppfattning av om den egna språkfärdigheten är tillräcklig i praktiska situationer på arbetsplatser målinriktad språkinlärning under arbetslivsperioden kommunikation i arbetslivet yrkesspråk och yrkestermer yrkeskunnighet identifiering av det egna kunnandet arbetets innehåll och kraven i yrket lämplighet för yrket eller arbetsuppgiften en plan för den fortsatta yrkesbanan 33

4.7 VALFRIA STUDIER Utbildningsanordnaren kan också erbjuda de studerande studier med innehåll som hjälper dem på vägen mot arbetslivet, fortsatta studier och integration i samhället. Dessa studier skall till sitt innehåll vara motiverade, dvs. vara lämpliga med tanke på de studerandes personliga helhetsplan och stöda deras personliga växande. Dessa studier kan ingå i läroanstaltens egna utbildningsutbud eller så kan man komma överens om att använda sig av det utbud som finns tillgängligt hos vilken organisation som helst som ordnar vuxenutbildning, t.ex. det fria bildningsarbetet eller öppna universitet. De valfria studierna kan exempelvis vara kompletteringsstudier för att uppdatera kunnandet inom det egna yrkesområdet samt studier i modersmålet som stöd när de lär sig svenska eller att läsa och skriva eller exempelvis studier för att komma in på utbildning till kontakttolk. De valfria studierna och de intyg på att man avlagt dem kan vara av många olika slag: företagarutbildning, svetsklasser som avläggs etappvis, kortet för heta arbeten, hygienpasset, kurser i första hjälpen, data- och informationsteknik, behörighetsbrev för däckspersonal, utskänkningspass och till exempel konst- och idrottsstudier eller studier i andra språk. Till de valfria studierna kan också höra ledda exkursioner och perioder på läroanstalter, i företag eller på platser med nära anknytning till den studerandes plan. Att den studerande har kontakter även utanför läroanstalten är till nytta när personliga mål ställs upp och gör det möjligt för utbildarna att ge stöd i rätt tid. Valfria studier kan om möjligt också ordnas på den studerandes modersmål. 34

5 BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE 5.1 BEDÖMNINGENS UPPGIFTER OCH MÅL Bedömningen är en fortlöpande process, och de studerande skall under utbildningen få tillräckligt med respons på sina framsteg och sitt lärande. Alla studerande och alla som deltar i bedömningen informeras under studierna om principerna för bedömningen och hur de tillämpas, såsom bedömningens uppgifter, föremålen för utvärderingen, kravnivån, dokumenteringen av vitsorden och innehållet i intyget över utbildningen. Avsikten med den fortlöpande bedömningen är att hjälpa de studerande att planera sina studier. Bedömningen skall stöda de studerande i att utveckla en positiv jagbild och att få tillit till sin egen förmåga. Bedömningens uppgift är att ge de studerande information om hur lärandet framskrider under utbildningen och om situationen vid dess slut. Man skall särskilt fästa uppmärksamhet vid utvecklingen av självvärderingen och bedömningen av arbetet. Avsikten med bedömningen är att de studerande får en realistisk bild av sitt lärande och att de är medvetna om de styrkor och kunskapsområden som är svagare och borde utvecklas för att de skall nå sina mål. Bedömningen skall ge information om vad de studerande kan med tanke på ett eventuellt inledande av vidareutbildning. De studerande utvärderar också den undervisning som de fått antingen skriftligt eller muntligt. Fortlöpande utvärdering ger läraren möjlighet att följa med gruppens framsteg och anpassa undervisningen efter behoven hos både gruppen och individen samt efter responsen av dessa. 5.2 GENOMFÖRANDE AV BEDÖMNINGEN Bedömningen skall vara högklassig, mångsidig, tillförlitlig och rättvis. De studerandes kunnande skall jämföras med deras individuella studieprogram, med målen för studiehelheterna och med de bedömningskriterier som fastställts utifrån målen. Föremålen och kriterierna för bedömningen 35

skall fastställas utifrån de i denna rekommendation framförda målen och centrala innehållen i studiehelheterna. De studerande skall uppmuntras till självstyrning samt till att ta ansvar för sitt eget lärande, så att de självständigt och realistiskt kan bedöma sina möjligheter efter integrationsutbildningen. Av denna orsak skall man betona självvärderingens betydelse och erbjuda dem möjlighet att använda olika utvärderingsmetoder. En portfölj, dvs. en kompetensportfölj, som samlats ihop under utbildningen, kan vara en del av utvärderingen. Metoderna för bedömningen skall väljas så att de mäter hur de uppställda målen uppnåtts, att de lämpar sig för de använda studiemetoderna och stöder den studerandes lärande. Eftersom de studerandes kunnande kan komma till uttryck på olika sätt skall de ges möjlighet att visa sitt kunnande även på andra sätt än skriftligt. Särskilt om en studerande har ett handikapp, en sjukdom eller inlärningssvårigheter som kan jämställas med dessa, såsom läs- och skrivsvårigheter, skall man använda en metod för bedömningen som lämpar sig bäst för honom eller henne. Man skall försöka beakta de studerandes olika värderingar, individuella mål och behov av kunskap. 5.3 BEDÖMNING OCH INTYG Språkstudierna som ingår i integrationsutbildningen bedöms enligt en nivåskala för språkkunskaper (bilaga 3) och enligt de i denna rekommendation ingående bedömningskriterierna som fastställts utifrån målen för studiehelheterna. I intyget antecknas språkkunskapsnivån och den allmän na beskrivningen av den (bilaga 4). Det rekommenderas att också de allmänna beskrivningarna av kunskapsnivåerna bifogas till intyget. Om den studerande genomför utbildningen i samband med en examen i svenska enligt Allmänna språkexamina, kan intyget över denna examen bifogas till intyget över integrationsutbildningen. De övriga studiehelheterna kan bedömas kort genom användning av en muntlig, beskrivande bedömning. För varje studiehelhet antecknas också vilka studier som ingick i den samt omfattningen av studierna. Intyg över eventuella introduktionsperioder i utbildningsorganisationer och över perioder med inlärning i arbetet ger läroanstalten eller arbetsgivaren i fråga. Om den studerande tidigare har skaffat sig kunnande via studieprestationer eller arbete, kan detta räknas till godo i integrationsutbildningen. 36

Vid behov skall den studerande påvisa att kunnandet motsvarar kraven i integrationsutbildningen. Tidigare avlagda studier, som räknas till godo i integrationsutbildningen, antecknas i intyget. Över avlagd utbildning ges de studerande ett intyg som skall innehålla följande uppgifter: utbildningsanordnarens eller huvudmannens namn läroanstaltens namn den studerandes namn och födelsetid utbildningens namn och omfattning genomförda studier, centrala innehåll bedömning av språkfärdigheterna tilläggsuppgifter och eventuella särskilda omnämnanden den i studierna ingående arbetslivsperiodens omfattning och den arbetsplats eller läroinrättning där den genomfördes omfattningen av introduktionen i utbildning eller av inlärningen i arbetet och läroanstalternas samt arbetsplatsens verksamhetsområde eller uppgifter datum när intyget getts ansvarspersonens namn läroanstaltens stämpel underskrifter. Intyget skall också innehålla följande: ett omnämnande om att utbildningen grundar sig på Utbildningsstyrelsens rekommendation 5/421/2007. utbildningens omfattning och definitionen av en studievecka. En modell för intyget ges i bilaga 1. Utöver intyget kan man ge de studerande en mer detaljerad muntlig bedömning av de olika delområdena inom språkfärdigheterna, en redogörelse för deras styrkor och specialkunnande samt för arbetslivsperioden och en framtidsplan. 37

6 LÄROPLANEN FÖR LÄROANSTALTENS INTEGRATIONSUTBILDNING OCH DET INDIVIDUELLA STUDIEPROGRAMMET 6.1 UPPRÄTTANDE AV PLANEN Utbildningsanordnaren eller läroanstalten upprättar en plan för integrationsutbildningen. Planen grundar sig på målen och de centrala innehållen i studiehelheterna i detta dokument. Läroplanen skall vara uppgjord så att den möjliggör de studerandes individuella val. I läroplanen skall man sörja för att de studerande får tillräckligt med undervisning och behövlig handledning under läroanstaltens alla arbetsdagar oberoende av hur utbildningen ordnas. 6.2 PLANENS INNEHÅLL Läroplanen som gjorts upp för integrationsutbildningen skall innehålla följande punkter: centrala värderingar och strategi för utveckling av verksamheten utbildningens uppgifter samt mål och åtgärder för att nå målen ordnande av den inledande utredningen ordnande av undervisningen och eventuell indelning i perioder (näroch distansstudier samt handledning) stödtjänster för undervisningen principer för hur det individuella studieprogrammet utarbetas utbildningens anknytning till annan utbildningen plan för bedömning av de studerande plan för utveckling av personalens yrkeskunnighet genomförande av självvärdering. 6.3 INDIVIDUELLT STUDIEPROGRAM För var och en som deltar i utbildningen skall man göra upp ett individuellt studieprogram. Detta görs upp i samarbete mellan den studerande, 38

utbildningsanordnaren och vid behov den som anskaffar utbildningen. Alla parter skall godkänna det. När det individuella studieprogrammet görs upp utnyttjas informationen i integrationsplanen och de uppgifter som erhölls vid den inledande utredningen och under handledningssamtalen. Det skall grunda sig på nivån på de studerandes färdigheter och deras mål. Man kontrollerar om de tidigare förvärvade kunskaperna är uppdaterade. I det individuella studieprogrammet fastställs de studiehelheter som de studerande under utbildningen ämnar genomföra samt omfattningen av dem. I programmet antecknas också de studerandes preliminära framtidsplaner i fråga om studier samt preciseras undervisningsarrangemangen under studierna. Programmet skall innehålla åtminstone följande punkter: bakgrundsfaktorer som inverkar på studierna, t.ex. en bedömning av språkkunskaperna (läs- och skrivfärdigheterna) en bedömning av förutsättningarna för att studera och delta i utbildning tidigare utbildning och möjligheterna att få utländska studier erkända tidigare arbetserfarenhet och resultatet av kartläggningen av yrkeskompetensen den studerandes planer för utbildning och sysselsättning m.m. inlärningsmål och centrala innehåll som krävs för att förverkliga planen ordnandet av den personliga handledningen och stödet. Hur det individuella studieprogrammet förverkligats skall utvärderas i samtal mellan utbildaren och den studerande under studiernas gång och när de avslutas. Programmet skall vid behov ändras, och ändringarna skall vid behov bekräftas med underskrifter av alla parter. I samtalen om de individuella studieprogrammen behandlas endast frågor som gäller studierna och frågor som i väsentlig grad inverkar på genomförandet av utbildningen. Uppgifter om den studerandes livssituation får växlas mellan utbildningsanordnaren och den som anskaffar utbildningen eller mellan andra myndigheter bara om den studerande ger tillstånd till det. Dokumenten får inte innehålla sekretessbelagda uppgifter som avses i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 39