GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR INTEGRATIONSUTBILDNING AV VUXNA INVANDRARE 2012

Transkript

1 Etunimi Sukunimi GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR INTEGRATIONSUTBILDNING AV VUXNA INVANDRARE 2012 Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle Föreskrifter och anvisningar 2012:1

2 Föreskrifter och anvisningar 2012:1 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR INTEGRATIONSUTBILDNING AV VUXNA INVANDRARE 2012

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:1 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (tryckt) ISSN (online) Ombrytning: Edita Prima Oy/Timo Päivärinta/PSWFolders Oy Juvenes Print - Tampereen Yliopistopaino Oy

4 3

5 4

6 INNEHÅLL Inledning Läroplan Utgångspunkter för anordande av utbildning Värdegrund Integrationsutbildningen en del av integrationen Utbildningens omfattning och upplägg Bedömning av utgångsnivå och studievägar i integrationsutbildning Samarbete med olika organisationer Genomförande av utbildningen Synen på lärandet Inlärningsmiljö och arbetssätt Verksamhetskultur Stöd och handledning Handledning som en del av integrationsutbildningen Individuell studieplan Yrkesvägledning och framtidsplaner Mål för och centrala innehåll i integrationsutbildningen Allmänna mål för integrationsutbildningen Svenska och kommunikativ färdighet Arbetslivs- och samhällsfärdigheter Arbetslivsfärdigheter Samhällskunskap och kulturkännedom Valfria studier Bedömning och betyg Syften och mål för bedömningen Bedömning under utbildningens gång Bedömning och betyg...42 Bilagor Bilaga 1. Nivåskala för språkkunskaper...44 Bilaga 2. Beskrivning av språkkunskapsnivåer...54 Bilaga 3. Exempel på olika studievägar och moduler i integrationsutbildningen utgående från bedömningen av den studerandes utgångsnivå...56 Bilaga 4. Betygsmodell för integrationsutbildningen

7 6

8 Inledning Syftet med integrationslagen 1 är att främja invandrares integration och stödja deras aktiva deltagande i verksamheten i det finländska samhället. För att effektivera invandrarnas integration och deras sysselsättning föreskriver man i integrationslagen om åtgärder och service som främjar och stöder integrationen. Syftet med integrationslagen 2 är också att alla invandrare ska få information om sina rättigheter och skyldigheter i det finländska arbetslivet och samhället, om servicesystemet och om återgärder som främjar integrationen i överensstämmelse med integrationslagen. I lagen föreskrivs om åtgärder och tjänster i det inledande skedet som främjar invandrares integration. Sådana åtgärder är givande av baskunskaper, anvisningar och information, en inledande kartläggning och en integrationsplan i vilken man kan komma överens om integrationsutbildning. Alla som flyttar till Finland får basinformationsmaterial i samband med att beslut om uppehållstillstånd delges och uppehållsrätt eller hemkommuns- och befolkningsuppgifter registreras. Vid en inledande kartläggning enligt integrationslagen 3 bedömer man preliminärt invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt behov av språkutbildning och åtgärder och tjänster som främjar integrationen. Utgående från den inledande kartläggningen styrs invandraren till åtgärder och tjänster som motsvarar hans eller hennes behov. Arbetslösa invandrare och invandrare som får annat än tillfälligt utkomststöd är berättigade till en inledande kartläggning. En inledande kartläggning kan göras också åt en annan invandrare som ber om det ifall man bedömer att han eller hon behöver en sådan. Antingen arbets- och näringsbyrån eller kommunen ansvarar för genomförandet av den inledande kartläggningen. Syftet med den integrationsplan 4 som görs upp utgående från en inledande kartläggning är att stödja och styra invandraren till åtgärder och tjänster som främjar integrationen i synnerhet under det inledande skedet av invandringen. Invandraren har rätt till en integrationsplan 5 om han eller hon är arbetslös eller får annat än tillfälligt utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas också för en annan invandrare om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en plan som främjar integrationen. I inte- 1 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 1 2 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 7 3 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 9 4 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 11 5 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 12 7

9 grationsplanen kommer kommunen och/eller arbets- och näringscentralerna tillsammans med invandraren 6 överens om de åtgärder och tjänster vilkas syfte är att stödja invandraren att skaffa sig kunskaper i finska eller svenska samt andra nödvändiga kunskaper och färdigheter som behövs i arbetslivet och samhället. För invandrare som passerat läropliktsåldern ordnas integrationsutbildning 7 i regel som arbetskraftsutbildning. Integrationsutbildningen kan genomföras också i form av frivilliga studier. I integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning kan personer som är arbetslösa eller personer som hotas av arbetslöshet delta. Också arbetande personer kan i vissa situationer söka sig till utbildningen. Studerande kan söka sig till frivillig utbildning efter eget gottfinnande. I situationer där invandraren studerar med integrationsstöd bör han eller hon emellertid avtala om studerandet med arbets- och näringsbyrån i en integrationsplan. För vuxna invandrare som inte kan läsa och skriva ordnas utbildning i läs- och skrivfärdigheter enligt grunderna i läroplanen för läs- och skrivfärdigheter. Som integrationsutbildning 8 ordnas undervisning i finska eller svenska och annan undervisning som främjar invandrarens tillträde till arbetslivet och vidareutbildning och som främjar invandrarens färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. Syftet med integrationsutbildningen är att invandraren får fungerande grundläggande språkfärdigheter i finska eller svenska. Den utbildingsanordnare, till vilken invandrare visas som kunder, har rätt att få nödvändiga uppgifter gratis och utan att sekretessbestämmelser utgör ett hinder, för anordnandet av den utbildning som är finansierad av arbets- och näringsbyrån eller av en myndighet i kommunen. En integrationsutbildning finansierad som arbetskraftsutbildning ges enligt Grunderna för läroplanen för integrationsutbildning av vuxna invandrare 9 som är uppgjorda av Utbildningsstyrelsen. Om annan utbildning ordnas för invandrare som passerat åldern för läroplikt, t.ex. grundläggande eller yrkesinriktad utbildning, följer man läroplansgrunderna för ifrågavarande utbildning. Om utbildningen inte har läroplansgrunder kan utbildningsanordnaren följa dessa läroplansgrunder. 6 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 13 7 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 21 8 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 20 9 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 20 8

10 1 Läroplan Enligt lagen om integration ska integrationsutbildning för vuxna invandrare ges enligt Grunderna för läroplanen för integrationsutbildning 10 av vuxna invandrare som är uppgjorda av Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att utbildningsanordnaren gör upp en egen läroplan utgående från dessa grunder. Läroplanen godkänns av en grupp som varje enskild läroanstalt eller någon annan som erbjuder utbildning kommit överens om i sin egen instruktion eller stadga. När en läroplan för integrering av vuxna invandrare utarbetas ska utbildningsanordnaren beakta integrationsprogrammet 11 för det egna verksamhetsområdet. I läroplanen ska ingå de faktorer som speciellt främjar integrationen på den egna orten. Läroplanen innehåller följande delar: Utgångspunkter för anordnandet av utbildningen och en beskrivning av målgrupperna Integrationsutbildning särdrag t.ex. gällande synen på lärandet, inlärningsmiljö och arbetssätt, verksamhetskultur samt individualisering och differentiering Utarbetande av en individuell läroplan för de studerande, tillvägagångssätt för att bedöma och dokumentera de studerandes utgångsnivå för att kunna hänvisa dem till en lämplig studieväg Allmänna mål för integrationsutbildningen, mål och centralt innehåll för kunskaperna i finska/svenska och kommunikativa färdigheter, arbetslivsoch samhällskunskaper och för de valfria studier som erbjuds Mål för och ordnande av handledning, stödande av studerande och anordnande av stödet samt beskrivning av uppgifter och arbetsfördelning för dem som deltar i handledningen Bedömning av studerande, bedömningsformer och -praxis under utbildningen och när utbildningen slutar, praxis när respons ges, bedömningsskala, betyg och uppgifter som förs in på betyget Samarbete med övriga läroanstalter, medborgarorganisationer och andra sammanslutningar Samarbete för att ordna arbetspraktik Läroplanen kan innehålla avsnitt som är specifika för enskilda regioner eller orter, kommuner eller läroanstalter. 10 Lagen om främjande av integration 1386/2010, Lagen om främjande av integration 1386/2010, 32 9

11 2 Utgångspunkter för anordande av utbildning 2.1 Värdegrund Värdegrunden för integrationsutbildningen för vuxna invandrare följer värdegrunden för det finländska utbildningssystemet. Med stöd av grundlagen garanterar Finland jämställda och jämlika rättigheter för invandrare 12. När man tänker på anordnandet av utbildning betyder jämställdhet regional jämställdhet och jämställdhet mellan könen samt jämställdhet som är oberoende av studerandes ekonomiska ställning eller andra personliga egenskaper. Enligt lagen om likabehandling får ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person 13. Lagen om likabehandling förutsätter också att jämlikhet ska främjas aktivt 14. De grundläggande värderingarna i integrationsutbildningen är att respektera livet och de mänskliga rättigheterna är. Bildningsidealet är en strävan efter godhet, sanning och humanitet. En utbildning främjar social rättvisa, skapar förutsättningar för en öppen demokrati och välfärd och förebygger utslagning. Dessutom får de vuxna invandrarna under integrationsutbildningen en inblick i hur det finländska samhället fungerar. De lär sig vad en hållbar livsstil innebär och tränar färdigheter i vardagen. Integrationsutbildningen för vuxna invandrare lär invandrare att identifiera värden i livet och principer som förenar olika kulturer. Studierna stöder invandrarnas egna kulturtraditioner och hjälper dem att bedöma och modifiera traditionerna, om de står i strid med gällande lagar i Finland. Studierna stärker de studerandes färdigheter att fungera i ett mångkulturellt samhälle och ökar de studerandes interkulturella kompetens. Utbildningen uppmuntrar till interaktion mellan olika kulturgrupper och med majoritetsbefolkningen. I integrationsutbildningen främjas goda etniska relationer och ingen form av diskriminering godkänns av någon. De studerande uppmuntras att bedöma hur uttalade värderingar överensstämmer med verkligheten och eventuella konflikter och kritiskt fundera på möjligheter och missförhållanden i det finländska samhället. Under studierna verbaliseras värderingar och principer i mån av möjlighet. Syftet är att värderingarna kommer fram i det sätt som utbildningen ordnas på, i undervisningen, 12 Grundlagen 731/1999, 6 13 Lagen om lika behandling 21/2004, 6 14 Lagen om lika behandling 21/2004, 4 10

12 i arbetsmetoderna och i verksamhetskulturen. En strävan efter att bedöma hur värderingarna överensstämmer med verkligheten är en del av utbildningen. 2.2 Integrationsutbildningen en del av integrationen Alla invandrares integration fortskrider individuellt. På den inverkar bland annat invandrares individuella egenskaper och förutsättningar samt deras behov och önskemål. Också invandrarens egen motivation spelar en betydande roll i integrationen. En lyckad integration förutsätter utöver samhällets satsning att invandraren själv är aktiv och målmedvetet deltar i och satsar på integrationsprocessen. Vid integration handlar det inte enbart om invandrarens personliga integrationsprocess och integrationsprocessen i hans eller hennes familj. Integrationen är en dubbelriktad process, där det råder en växelverkan mellan invandraren och invandrarens närmiljö. Ett kontinuerligt umgänge mellan invandrarna och majoritetsbefolkningen i vardagliga situationer och närmiljön är en viktig del av integrationen. Också som erfarenhet är integrationen alltid individuell: invandrare som till det yttre är i samma situation kan ha mycket olika erfarenheter av integration. Samhället stöder invandrares integration med olika tjänster och åtgärder i synnerhet under det första året i landet, men integrationsprocessen upphör inte efter att integrationstiden enligt integrationslagen tar slut. Syftet med integrationsutbildningen är att stödja en invandrares integration genom att utveckla sådana språkliga, samhälleliga och kulturella färdigheter och förutsättningar för balans i livet som hjälper invandraren att klara av dagliga livssituationer i sin nya miljö och hjälper honom eller henne att fungera i arbetslivet och söka sig till fortsatta studier. 2.3 Utbildningens omfattning och upplägg Integrationsutbildningens omfattning och innehåll varierar efter den studerandes individuella behov som utretts vid en bedömning av utgångsnivån. Studievägen för en vuxen invandrare som deltar i utbildningen kan omfatta högst 60 studieveckor. En studievecka motsvarar en arbetsinsats av eleven på cirka 35 timmar. Enligt integrationslagen 15 är syftet med integrationsutbildningen att den studerande uppnår färdighetsnivå B1.1 i finska/svenska. Det mål för språkfärdigheten som förvärvas under utbildningen kan emellertid variera beroende på den studerandes möjligheter att få arbete. Yrkesinriktade framtidsplaner kräver t.ex. 15 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 20 11

13 större språkkunskaper. Språkfärdigheterna och de kommunikativa färdigheterna utvecklas inte heller alltid i samma takt som övriga arbetslivsfärdigheter. En elev som uppnått nivån B1.1 kan ännu ha brister i andra arbetslivsfärdigheter. I lagen om offentlig arbetskraftsservice 16 konstateras att arbetskraftspolitisk vuxenutbildning framför allt är en utbildning som främjar yrkesfärdigheter. Allmänbildande utbildning kan skaffas som förberedande utbildning för ett yrke eller en arbetsuppgift, när sysselsättning eller deltagande i yrkesinriktad utbildning inte är möjlig på grund av att den allmänbildande utbildningen fattas. I den utbildning som skaffas kan det ingå undervisning och praktik för att förbättra de praktiska yrkesfärdigheterna. Läroplanen för integrationsutbildningen ska innehålla följande studier som integreras med varandra och genomförs enligt den studerandes individuella studieplan: finska/svenska och kommunikativa färdigheter (30 40 studieveckor) färdigheter för arbetslivet och samhällsfärdigheter (15 25 studieveckor) handledning (5 studieveckor). FINSKA SPRÅKET OCH KOMMUNIKATIONSFÄRDIGHET H A N D L E D N I N G FÄRDIGHETER I ARBETSLIVET OCH SAMHÄLLET bedömning Valbara studier studiefärdighet vardagsfärdighet Bild 1. Studiehelheter för integrationsutbildningen. 16 Lagen om offentlig arbetskraftsservice 1526/2009, 1 12

14 I färdigheter för arbetslivet och samhällsfärdigheter ska en eller flera arbetslivsperioder inkluderas. Deras totala omfattning är minst sex studieveckor. Dessutom kan valfria studier ingå i studieplanen. I studierna kan också ingå t.ex. färdigheter i det egna modersmålet eller vardags- och föräldrakompetens, som kan genomföras tillsammans med aktörer inom den tredje sektorn. Integrationsutbildningen omfattar färdigheter i finska/svenska och kommunikativa färdigheter, färdigheter för arbetslivet och samhällsfärdigheter, valfria studier samt handledning (handledning i grupp, smågrupper eller individuell handledning). Vid planeringen av utbildningen beaktas en studieväg som motsvarar behovet av utbildning och det regionala utbildningsutbudet. Integrationsutbildningen kan indelas i moduler. Moduler är studieperioder som kan variera i längd eller i tempo, dvs. i hur snabb takt studierna framskrider. Integrationsutbildningen kan bestå av 2 5 moduler. Utbildningen kan erbjudas på ett sätt som är flexibelt både i fråga om tid och genomföringssätt: undervisning dag- och kvällstid samt som distans- och flerformsundervisning. På tvåspråkiga orter kan integrationstutbildningen genomföras på båda språken. 2.4 Bedömning av utgångsnivå och studievägar i integrationsutbildning Före integrationsutbildningen har en inledande kartläggning gjorts för den studerande enligt lagen om främjande av integration 17. I kartläggningen utreder man förutsättningarna för sysselsättning, studier och annan integration samt behovet av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. Arbets- och näringsbyrån eller kommunen har gjort den inledande kartläggningen före integrationsplanen utarbetas. I början av integrationsutbildningen bedöms den studerandes utgångsnivå och utgående från denna bedömning styrs den studerande in på en lämplig studieväg, en lämplig modul och undervisningsgrupp. Resultaten av bedömningen av utgångsnivån utnyttjas också när studierna individualiseras och när en individuell studieplan utarbetas. När utgångsnivån bedöms bör man utreda studerandes läs- och skrivfärdigheter i det latinska alfabetet, muntliga och skriftliga färdigheter i finska/svenska, tidigare erfarenheter av studier och arbetserfarenheter, den nuvarande livssituationen och de egna önskemålen om arbete och utbildning. Uppgifterna samlas både genom att intervjua den studerande och genom olika kartläggningar. 17 Lagen om främjande av integration 1386/2010, 9 13

15 Den studerande kan visas in på en lämplig studieväg genom att beakta följande faktorer: Den grundläggande studievägen är avsedd för studerande med grundläggande studiefärdigheter, funktionella basfärdigheter i läsning och skrivning med det latinska alfabetet och tidigare erfarenheter av studier i minst ett främmande språk. Målet är sysselsättning eller yrkesinriktad utbildning. Den långsamma studievägen är avsedd för studerande med bristfälliga studiefärdigheter eller andra problem som påverkar studiernas framskridande såsom livssituationen. Färdigheter i läsning och skrivning med latinska alfabetet är nöjaktig eller oövad, målet är sysselsättning eller yrkesinriktad utbildning Den snabba studievägen är avsedd för studerande som är vana vid språkstudier, kan läsa och skriva enligt det latinska alfabetet, har goda förutsättningar och färdigheter för självständiga studier på eget initiativ, har högskoleutbildning eller erfarenheter av akademiska studier. Målet är att den studenrande sysselsätts i ett akademiskt yrke eller kan söka till en fördjupande utbildning inom den egna branschen. Den studerande kan fullfölja sin studieväg i en grupp där alla studerar i samma tempo och med samma innehåll eller i en heterogen grupp, där undervisningen differentieras enligt den studerandes individuella studieplan. Regionala resurser och antalet studerande påverkar genomföringssättet. Ett exempel på hur studerande kan hänvisas till olika studievägar och moduler utgående från bedömningen av utgångsnivån presenteras i bilaga 3. Under integrationsutbildningen kan arrangören erbjuda möjlighet att byta studieväg. Den studerande kan byta t.ex. från en snabb studieväg till den grundläggande vägen om bytet stöder lärandet bättre. Beslutet om bytet fattas av studeranden och utbildaren tillsammans under en handledningsdiskussion. Vid integrationsutbildning bör man beakta också speciella grupper, t.ex. studerande som klarat av utbildning i läs- och skrivfärdigheter och som kan behöva specialstöd på grund av individuella behov. Integrationen stöds med tanke på sysselsättning men också med tanke på livskompetens. 14

16 2.5 Samarbete med olika organisationer Den som anordnar integrationsutbildning ska arbeta tillsammans med övriga organisationer inom sitt verksamhetsområde i frågor som hänför sig till utbildningen. Syftet med samarbetet är att invandraren snabbare och effektivare integreras i Finland och att olika organisationer i samhället mera än nu förbinder sig till integreringen av invandrare. Ett mångprofessionellt samarbete förstärker den studerandes språkkunskaper och kontakten till arbetslivet och samhället. Samarbetet kan fortå kontinuerligt, såväl före som under och efter utbildningsperioden. Samarbetet kan hänföra sig till många delar i integrationsutbildningen, t.ex. arbetspraktiken, studiebesök i samband med undervisningen i arbetslivs- och samhällsfärdigheter och valfria studier. Man kan samarbeta med organisationer inom den offentliga, privata eller tredje sektorn. Utbildningdanordnaren har nytta av att samarbeta med organisationer inom den tredje sektorn där invandrarnas egna organisationer och deras projekt är viktiga; i en organisation för invandrare kan en invandrarstuderande få det kamratstöd som han eller hon behöver i sin integration. Även organisationer inom tredje sektorn, medborgarorganisationer och föreningar kan underlätta en invandrares integration. Utbildningsanordnaren ska samarbeta intensivt med aktörer inom arbetslivet och arbetsförvaltningen. Tillsammans med arbetsgivare kan man skapa samarbetsmodeller som underlättar invandrarnas möjlighet till arbetspraktik och därigenom tillträde till avlönat arbete, läroavtalsutbildning eller arbetslivsträning. Genom samarbete får utbildningsanordnaren en aktuell uppfattning om de kunskaper och färdigheter som arbetslivet kräver av invandrare. Det är nödvändigt att utbildningsanordnaren samarbetar med övriga läroanstalter. Syftet med samarbetet är att underlätta skapandet av målinriktade utbildningslösningar för invandrare. Genom samarbetet kan utbildningsanordnaren få en aktuell bild av den utbildning som lämpar sig för invandrare och som erbjuds inom hans eller hennes verksamhetsområde. Olika enheter eller andra motsvarande inom den organisation som ordnar integrationsutbildning ska samarbeta för att effektivera integrationsutbildningen och anordnandet av integrationsutbildningen. Utbildningsanordnaren har nytta av att samarbeta med organisationer som erbjuder tjänster som hör samman med invandrarens vardags- och privatliv. Sådana är t.ex. socialbyrån, Fpa och polisen. 15

17 3 Genomförande av integrationsutbildning 3.1 Synen på lärandet Läroplansgrunderna för integrationsfrämjande utbildning för vuxna invandrare grundar sig på en sociokonstruktiv syn på lärandet. Inlärningen är ett resultat av studerandens aktiva och målmedvetna arbete, där nytt stoff kopplas till tidigare inlärda kunskaper. Inlärningen är i grunden en interaktionsprocess mellan den studerande och hans eller hennes miljö. Hela miljön påverkar hur individen koncentrerar sig på studierna, hurudana ambitioner och mål han eller hon ställer upp för sig och hurudana inlärnings- och studiestrategier han eller hon använder. Att byta kunskaper och erfarenheter, dela med sig och gemensamt dryfta saker är nödvändiga förutsättningar för att en ändring ska ske genom djupare förståelse och inlärning. I integrationsutbildningen möter man vuxna studerande och därför betonar man i undervisningen den studerandes tidigare erfarenheter. För en vuxen studerande är det viktigt att det som man ska lära sig är värt att beaktas och att det finns ett samband till den omgivande världen. Under inlärningen öppnar sig nya möjligheter att förstå de betydelser som kulturen innehåller och att delta i aktiviteter i samhället. Ett av de primära målen inom integrationsutbildningen är att lära den studerande att själv ta initiativ och att reflektera över sin egen inlärning. Att lära sig att reflektera över hur och vad man lär sig, hjälper den studerande att se och förstå hur de egna handlingarna påverkar inlärningen. Den studerande fäster aktivt uppmärksamheten på de egna inlärnings- och arbetssätten och förstår hur dessa påverkar inlärningen. Slutresultatet beror på om den studerande ser sig som subjekt för det egna lärandet eller som ett objekt för undervisningen. Inlärningsprocessen stärker den studerandes medvetenhet om sig själv som studerande. Inlärningen syns som en förändring i den studerandes sätt att tänka och fungera. Förändringen kan vara en ny färdighet eller att ett gammalt arbetssätt ändras till ett mera meningsfullt och effektivt sätt. Lärandet kan också synas i att det egna arbetet struktureras och förmågan att klara sig i livet blir bättre. 3.2 Inlärningsmiljö och arbetssätt Integrationsutbildningens inlärningsmiljö och de arbetssätt som används ska vara sådana att de stöder en kunskapsuppbyggnad som grundar sig på tidi- 16

18 gare erfarenheter och hjälper studeranden att lära sig arbetssätt, som hjälper honom/henne att nå uppställda mål. I vuxenundervisning betonas samarbete, växelverkan, självständighet och arbete i nätverk. Förutsättningar ska skapas för studeranden att ta ansvar för sitt eget lärande och att arbeta i riktning mot uppställda mål. Att ta ansvar betyder att man lär den studerande att ta ställning till de saker som han/hon ska lära sig i förhållande till sig själv, andra människor och hela samhället. Inlärningsmiljön ska erbjuda möjligheter att ställa upp mål. Målen ska vara realistiska och konkreta och samtidigt beskriva genom vilka metoder målen kan uppnås. Det är skäl att dela upp målen i delmål så att man lättare kan bedöma den tid och övriga resurser som behövs för att uppnå målen. Att ställa upp mål och följa hur de uppfylls individualiserar inlärningen, ökar den studerandes motivation och inlärningens betydelse samt utvecklar den studerandes inlärningsfärdigheter. Inlärningsmiljön ska också erbjuda möjligheter att testa och hitta arbetsformer som passar för den egna inlärningsstilen. Den studerande ska styras till att bli medveten om, bedöma och vid behov korrigera sina egna arbetssätt. Kunskaper i det egna modersmålet eller andra språk kan utnyttjas i studerandet. Vid planering och genomförande av utbildning beaktas särdragen i olika inlärningsmiljöer. Faktorer som inverkar på den psykiska inlärningsmiljön är ledarskapskulturen i läroanstalten, utbildarnas och de studerandes motivation och engagemang, konstruktiv ifrågasättning och fördomsfrihet, möjligheter för medlemmar att påverka i en sammanslutning, tolerans och förmåga att lösa konflikter samt samarbete och gemensamma evenemang. Inlärningsmiljön ska vara så tekniskt utrustad, att den möjliggör användningen av mångsidiga studiemetoder och arbetssätt. Den studerande ska läras informationssökningsmetoder och styras till att använda informations- och kommunikationsteknik t.ex. i samband med tjänster som den studerande behöver. Med hjälp av informations- och kommunikationsteknik är det också möjligt att utvidga inlärningsmiljön utanför läroanstaltens fysiska gränser. En del av studierna kan ordnas som distansstudier genom att utnyttja nätbaserad undervisning. Då beskrivs tillämpandet av information- och kommunikationstekniken i en lokal läroplan. I studierna tillämpas arbetsformer som baserar sig på samarbete. Lärandet främjas med många olika slags sätt att arbeta i par och i grupper. Diskussioner med läraren och övriga studerande är en viktig del av studierna. Under gemensamma diskussioner blir de studerandes tankeprocesser och erfarenheter synliga både för dem själva och för andra. Det inbördes samförståndet ökar och främja bildandet av en gemensam syn. Läraren aktiverar de studerande till samarbete. Stöd av kamraterna, gruppen och läraren är viktigt för lärandet. 17

19 Vid val av arbetssätt ska man utgå ifrån att de väcker lusten att lära sig och hänför sig till vuxnas livserfarenheter beaktar lärandets processuella och målinriktade karaktär främjar bildandet av en strukturell kunskapsstruktur, lär ut och övar färdigheter utvecklar färdigheten att inhämta, tillämpa och utvärdera information stöder lärande som sker i en inbördes växelverkan mellan de studerande främjar ansvarstagande och förmåga att samarbeta konstruktivt med andra utvecklar förmågan att bära ansvar och bedöma eget lärande aktiverar till att arbeta målmedvetet och utvecklar studerandenas inlärningsstrategier och förmågan att tillämpa dessa i nya situationer stöder utnyttjande av autentiskt studiematerial erbjuder möjligheter till växelverkan med det omgivande samhället. I undervisningen måste man också beakta att de studerandes förmåga att studera självständigt varierar och att de behöver olika slags stöd för studierna av den handledande läraren. En del arbetssätt kan även förutsätta övning innan de studerande vänjer sig vid dem. Till en del handlar det också om att vänja sig av med invanda sätt att arbeta. Tre viktiga dimensioner vid differentieringen hänför sig till studiernas omfattning, djup och hur snabbt studierna fortskrider. Differentieringen kan gälla bland annat innehållet i undervisningen, användningen av studiematerial och -metoder, arbetssätt samt antalet uppgifter och tiden som står till förfogande. Inlärningsmiljön och arbetssätten kan formas om t.ex. genom att skapa tillfällen för de studerande att delta i, genom att erbjuda alternativ, anpassa rumsdispositionen, gruppera de studerande flexibelt och genom att utnyttja inlärningssituationer utanför läroanstalten. Den studerande vägleds till att lära sig på det sätt som lämpar sig bäst för honom eller henne. I undervisningen beaktas den studerandes intressen genom att koppla kunskaper och färdigheter som lärs ut till erfarenheter och aktiviteter som är betydelsefulla för studeranden. De studerande behöver olika slags möjligheter att visa sitt kunnande och sina framgångar och de har alltid nytta av individuell respons. 3.3 Verksamhetskultur Verksamhetskulturen innefattar alla arbetsmetoder, praxis och värderingar, principer och kriterier som kvaliteten på undervisningsarbetet baserar sig på. Verksamhetskulturen kommer fram på individ-, grupp- och samarbetsnivå. Särdrag i integrationsutbildningen är kulturell mångfald och flerspråkighet. Om man vill skapa en mångkulturell grupp förutsätter det att man är medveten om gruppens mångformighet och att man förbinder sig till arbetsmetoder och praxis som stöder pluralism. 18

20 Syftet är att läroanstalter som ordnar integrationsutbildning är lärande organisationer. Verksamhetskulturen ska uppmuntra utbildare, studerande och övrig personal på läroanstalten till en öppen växelverkan och gemenskap såväl inom läroanstalten som utanför den. Detta förutsätter att man diskuterar verksamhetsprinciper och synliggör praxis och att man har en förmåga att lösa konfliktsituationer på ett konstruktivt sätt. Gruppen ska sträva efter en yrkesskicklighet där man beaktar olika kulturer. Det här innefattar bland annat en förståelse för olika verkligheter och olika sätt att leva och en medvetenhet om den egna kulturbakgrunden. Praxisen i läroanstalten skapas målinriktat för att stödja funktionen i en mångkulturell grupp och för att uppnå målen som ställts upp för undervisningsarbetet. En utvärdering av hur den eftersträvade och genomförda verksamhetskulturen motsvarar varandra är en förutsättning för en kontinuerlig utveckling av läroanstalten. Vid utvärderingen och utvecklingen av verksamhetskulturen beaktas kraven på en föränderlig och mångkulturell verksamhetsmiljö. Huvuddragen i den verksamhetskultur som man strävar efter beskrivs i läroplanen. 19

21 4 Stöd och handledning Att handleda och stödja en studerande betyder att den studerande får handledning i att slutföra integrationsutbildningen och i att göra upp en plan för en fortsatt utbildning. Den studerande får individuellt planerad och genomförd handledning och rådgivning samt andra stödformer. Handledning och stöd ger både fackmän inom handledningsbranschen och övriga lärare. Handledning och stöd kan ordnas för större och mindre grupper och individuellt. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid att stödja och handleda sådana studerande som har studie- eller inlärningssvårigheter eller svårt att klara sig i livet. Om man i början av studierna eller under studiernas gång lägger märke till faktorer som har att göra med den studerandes fysiska, psykiska eller sociala situation och som skulle göra det svårt att gå framåt i studierna ska man utreda situationen så snabbt som möjligt och försöka hitta sätt att stödja den studerande. Utbildningsanordnaren söker lösningar till stödåtgärder alltid beroende på den studerandes situation. Vid behov konsulterar och samarbetar man med olika lokala eller regionala experter för att lösa den studerandes studiesvårigheter. 4.1 Handledning som en del av integrationsutbildningen Genom handledning främjas de studerandes delaktighet och sociala jämlikhet. Den läroplan som utbildningsarrangören gör upp ska innehålla en handledningsplan där man beskriver uppgifter och arbetsfördelning för dem som deltar i handledningen. I handledningsplanen beskriver man hur handledningen anordnas i den egna läroanstalten. I planen bestämmer man också eventuellt samarbete med experter utanför läroanstalten. I integrationsutbildningen är syftet med handledningen av invandrare att stärka och stödja invandrareleven så att han eller hon kan göra egna val och en egen livskarriär samt fatta beslut om utbildning och sysselsättning. Med hjälp av handledningen lär sig invandraren att identifiera även problem som eventuellt hör samman med den egna livssituationen och kan söka stöd för att lösa dem. Genom handledning ökar man de studerandes välmående, stöder deras yrkesmässiga tillväxt, förhindrar att de avbryter studierna, främjar deras möjlighet att komma in i arbetslivet och stöder dem att söka sig till vidare studier. Åtgärder som stöder sysselsättningen och planen för fortsatt utbildning följer med integrationsprocessen ända från det att man söker sig till en utbildning till en eventuell efterhandledning. 20

22 Under handledningen får den studerande stöd i livshantering, studierna och valet av yrke. Under handledningen har han eller hon möjlighet att klargöra sina egna val samt planera innehållet och strukturen i sina studier enligt egna resurser. I handledningen beaktas den studerandes mål och livssituation och man hjälper honom eller henne att hitta lämpliga lösningsalternativ. Ansvaret för lösningarna har studeranden själv. Mål för handledningen: En individuell plan för utbildning och/eller sysselsättning utarbetas för den studerande Den studerandes förmåga att planera karriären och livet främjas Den studerandes utveckling och studier stöds under olika skeden i utbildningen Förmågan till interaktion och sociala färdigheter främjas Förhindra att problem uppstår i studierna Centralt innehåll: Handledning i lärande, studiefärdigheter Handledning av elever som behöver särskilt stöd Planering av en utbildnings- och sysselsättningsväg Handledning och stöd i olika problemsituationer Specialfrågor och handledning som hör samman med arbets- och praktikplatserna Identifiering och erkännande av kunskaper Övriga stödtjänster som läroanstalten erbjuder 4.2 Individuell studieplan Integrationsutbildningens omfattning och innehåll planeras utgående från en utförd bedömning av den studerandes utgångsnivå. Resultatet av bedömningen utnyttjas i den individuella studieplan som utarbetas för den studerande. När en individuell studieplan görs upp utnyttjar man också den inledande kartläggning och integrationsplan som gjorts för den studerande redan tidigare. Utbildningsanordnaren ska se till att en individuell studieplan som grundar sig på individuella utgångspunkter görs upp åt den studerande. Läraren och den studerande gör tillsammans upp den individuella studieplanen som uppdateras under utbildningen. Vid behov kan också experter eller myndigheter utanför den läroanstalt som erbjuder undervisningen delta i utarbetandet av planen. En individuell studieplan stöder den studerandes fortsatta planer och utvecklar hans eller hennes förmåga till självbedömning. Genom sina egna val förbinder 21

23 sig den studerande och motiveras att genomgå utbildningen. I en individuell studieplan beaktas den studerandes utgångsläge, utbildningsbakgrund och utbildningsbehov. På samma sätt utreds den studerandes tidigare kunnande. Dessutom utreds behovet av stödåtgärder i synnerhet i fråga om kunskaper i finska och svenska, kommunikativa färdigheter samt data- och kommunikationstekniska färdigheter. Man går också igenom faktorer som hänför sig till utgångskulturen och livssituationen och som kan påverka hur man kan engagera sig i studierna. Faktorer som eventuellt försvårar inlärningen identifieras och den studerandes självstyrning och förmåga att studera styrs och stöds. I den individuella planen beaktas bakgrundsfaktorer som påverkar studierna. Målet och det centrala innehållet i studierna bestäms, slutförandet av studierna och genomföringssättet, individuell handledning och eventuella stödåtgärder. Planen innehåller också en utbildningsplan och övriga planer för den studerande. Under integrationsutbildningen följer man med genomförandet av den individuella studieplanen och hur studierna framskrider och vid behov ges den studerande stödundervisning. Den studerande styrs till att fatta beslut om det egna lärandet samt att precisera och ändra på planen under studiernas gång. Handledning i att planera individuella studier kan i mån av möjlighet också ges på den studerandes eget modersmål. 4.3 Yrkesvägledning och framtidsplaner Yrkeskompetensen och behovet att utveckla den behandlas tillsammans med den studerande och den bedöms under praktikperioden. När kompetensen klarläggs bedöms den studerandes kunnande, färdigheter och kompetens. Den studerande får handledning och stöd när han eller hon förbereder sig för praktikperioden. Den som handleder ska ha en bra uppfattning om arbetsmarknadssituationen och arbets- och praktikplatserna inom den egna branschen samt kontakter till arbetslivet. Under praktikperioden handleder både arbetsgivarens och läroanstaltens representanter. Vid val av praktikplats läggs tyngdpunkten på sysselsättning. Med hjälp av yrkesvägledningen gör den studerande upp en egen lämplig framtidsplan. Framtidsplanen innehåller yrkesinriktade mål på lång sikt och åtgärder som behövs inom den närmaste framtiden för att nå målen. Med hjälp av handledningsdiskussioner och praktikperioden får den studerande information och respons på sin egen yrkesskicklighet och sitt eget kunnande samt hur dessa lämpar sig för det finländska arbetslivet. Yrkesvägledningen är en kontinuerlig och växlande process som stöder klarläggandet av den studerandes mål och den studerandes karriärplanering. 22

24 5 Mål för och centrala innehåll i integrationsutbildningen 5.1 Allmänna mål för integrationsutbildningen Integrationsutbildningen för vuxna invandrare främjar och stöder den studerandes möjligheter att delta som en aktiv medlem i det finländska samhället. Målet med utbildningen är att den studerande uppnår fungerande elementära språkfärdigheter i finska eller svenska 18. I integrationsutbildningen ska den studerande alltså uppnå sådana färdigheter i finska eller svenska som han eller hon behöver för att fungera i vardagslivet, det finländska samhället, arbetslivet och i fortsatt utbildning. Som integrationsutbildning ges invandraren i enlighet med integrationslagen också annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet eller till vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. I integrationsutbildningen kan också ingå identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen samt yrkesplanering och yrkesvägledning 19. På så vis hjälper utbildningen den studerande att strukturera en egen studieväg och egna livsplaner. Utbildningen stöder upprätthållandet av den studerandes egen kultur och dess sammanjämkning till den omgivande kulturen. Kurshelheter i utbildningen är finska och svenska och kommunikativ färdighet, samhälls- och arbetslivsfärdigheter samt handledning. Dessutom kan valfria studier ingå i studierna. Omfattningen av dessa behandlas i kaptitel 2.3. I all undervisning skapar man inlärningshelheter som är vettiga för den studerandes integration och stärker språk- och kommunikationsfärdigheterna samt studiefärdigheterna. I studierna ingår träning i vardagsfärdigheter samt användning av data- och kommunikationsteknik. Ett allmänt mål som hänför sig till studiefärdigheterna i integrationsutbildningen är att den studerande kan ställa upp personliga inlärningsmål och planera sitt lärande på ett realistiskt sätt efter egna behov samt bedöma sitt lärande och kunnande. Den studerande behärskar ordförråd och begrepp som hör till studerandet och övar sig i olika studieformer- och tekniker (bland annat näroch distansstudier, självstudier, arbete i grupp och i projektform, nätbaserade studier). Den studerande kan skaffa information från olika källor och använda dator som verktyg för interaktion och kunskapssökning. Den studerande sätter sig in i det finländska utbildningssystemet och kan hitta sin plats i den och vet hur tidigare förvärvad kunskap och utbildning kan erkännas. Den studerande kan söka sig till vidareutbildning och åtgärder som främjar sysselsättning. 18 Lagen om främjande av integration 1386/2010, Lagen om främjande av integration 1386/2010, 20 23

25 Integrationen är en individuellt fortskridande process. Trots att de grundläggande integrationsmålen är liknande för alla, varierar den studerandes individuella förutsättningar, motivation, mål och behov. I integrationsutbildningen stöder man den studerande i att ställa upp och uppnå personliga mål. Här har handledningen en central ställning. Man strävar efter att ordna utbildningen flexibelt så att den ger möjligheter att skapa en individuell studieväg. Dessa alternativ beskrivs i kapitel 2.4. I läroplanen kan utbildningsanordnaren komplettera allmänna mål och fatta beslut om integrationspraxis. I läroplanen kan man också fatta beslut om utbudet av studievägar som planerats för olika typer av studerandegrupper. 5.2 Svenska och kommunikativ färdighet I integrationsutbildningen är målet för finska/svenska och kommunikativ färdighet att den studerande i genomsnitt uppnår färdighetsnivå B1.1 som definierats i nivåskalan (bilaga 1), det vill säga en fungerande elementär språkfärdighet. Språkfärdighetsprofilen som beskriver kunnandet inom olika delområden i språkfärdighet kan variera från en studerande till en annan. Inom vissa delområden kan den studerande överskrida den eftersträvade nivån för språkfärdighet enligt hans/hennes individuella studieplan och studieväg, medan han/hon inom andra delområden inte når upp till samma nivå. En fungerande färdighet i finska eller svenska är en viktig förutsättning för att integrationsprocessen ska lyckas. Undervisningen i svenska och kommunikativa färdigheter grundar sig på en uppfattning om en funktionell språkfärdighet enligt vilket den studerande ses som en social aktör som kan använda språket för sina egna kommunikationsbehov. Under integrationsutbildningen och i ett tidigt skede i utvecklingen av språkfärdigheten är de kommunikativa färdigheterna primära jämfört med den språkliga exaktheten. Pragmatisk kompetens (diskussions- och interaktionsstrategier) och sociolingvistisk kompetens (att kunna anpassa språket efter situationen; artighet, register) betonas. En miljö där målspråket talas ger många möjligheter att öva upp språkfärdigheten och de kommunikativa färdigheterna och detta borde invandraren utnyttja under hela utbildningen för att lära sig att bedöma sina egna färdigheter och behov att använda språket. Mål och innehåll för finska/svenska och kommunikativa färdigheter har presenterats för språkfärdighetsnivåerna A1, A2, B1.1. Det centrala innehållet på varje språkfärdighetsnivå har indelats i tre delar: temaområden, kommunikativa färdigheter och språklig funktion. Temaområdena och terminologin som hör 24

26 till dessa upprepas och fördjupas på varje nivå och bildar på det här viset ett kontinuum. Syftet med mångsidiga temaområden är också att den studerande får sådana språkliga färdigheter som han eller hon behöver för att utöka sina kunskaper om arbetslivet och samhället. Genom att parallellt undersöka temaområden och kommunikationssituationer får man en bild av hurudana situationer studerande förväntas klara av på ifrågavarande färdighetsnivå och inom ifrågavarande temaområde. För inlärningen är det viktigt att den centrala terminologin upprepas genom många kanaler och att terminologin lärs ut systematiskt från en konkret till en mera abstrakt terminologi. Språkfärdigheter och kommunikativa färdigheter utvecklas från en nivå till en annan och erbjuder den studerande allt mångsidigare uttrycksmedel. Genom att följa språkfärdigheterna och de kommunikativa färdigheterna från en nivå till en annan får man en allmän bild av hur innehållet fortskrider och vilka mål som ställts upp för utbildningshelheten. 25

27 Fungerande elementär språkfärdighet (A1) Mål Målet för hörförståelsen är att den studerande kan följa mycket långsamt, noggrant uttalat tal och förstå råd som ges ansikte mot ansikte. Den studerande kan med enkla ord och fraser tala om sina omedelbara behov och väl kända teman. Målet för läsförståelsen är att den studerande kan förstå mycket korta, enkla delar av en text. Den studerande känner igen bekanta namn, ord och helt vanliga uttryck i allra oftast förekommande situationer i vardagen. Målet för den skriftliga färdigheten är att den studerande kan skriva enkla lösryckta uttryck och meningar. 26

28 Centralt innehåll SPRÅKLIG FUNKTION ställa enkla frågor och svar presentatiera sig benämna hälsa berätta och fråga vad som har hänt tacka och be om ursäkt fråga söka information beskriva TEMAOMRÅDEN människan och den närmaste omgivningen (personuppgifter, familj, vänner, hem och boende) vardagslivet och skötsel av ärenden (dygnsrytm, att handla och använda tjänster (bank, post osv.), mat, kläder, trafik) basservice (daghem och skola, sköta ärenden hos myndigheter, bibliotek) hälsa och välmående (hälsotillstånd, kroppsdelar, att bli sjuk och råka ut för olyckshändelser, hur man handlar i en nödsituation) samhälle och miljö (kännedom om landet, historia, politiskt system, jämställdhet, näringsstruktur, natur och klimat) fritid och intressen (egna intressen, kulturutbud, seder och bruk) arbete och utbildning (utbildningssystemet, yrken, söka arbete och arbetsmarknaden, arbetslivet (semester, lön, arbetssäkerhet mm.), arbetskultur) aktuella teman (massmedier) studiefärdigheter och informationssökning (utnyttja miljön där målspråket talas, olika studiesätt, informationssökning, studieterminologi) KOMMUNIKATIVA FÄRDIGHETER kan ge basuppgifter om sig själv och svara på enkla frågor som gäller studierna känner till det ordförråd som hör till livet och vardagen klarar sig hjälpligt i de vanligaste interaktionssituationerna reagerar på enkla uppmaningar kan skriva ett kort meddelande förstår ord som han eller hon läser och delar av texter i dagliga texter kan med korta fraser uttrycka sina direkta behov har ett uttal som är någorlunda begripligt kan göra observationer och plocka ut information från språket i den egna omgivningen (skyltar, orienteringstavlor, fraser i kundbetjäning, kartor) känner visuellt igen vissa texttyper, t.ex. prislapp, kvitto, meny, handelslista kan plocka ut enskilda uppgifter från autentiska texter kan meddela om han eller hon förstår kan begära upprepning 27

29 Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede och elementär språkfärdighet stadd i utveckling (A2) Mål Målet för hörförståelse är att den studerande förstår långsamt och tydligt tal så mycket att han eller hon kan tillfredsställa sina konkreta behov. I tal klarar den studerande rätt bra av vanliga talsituationer och kan delta ganska aktivt i diskussioner som kan förutses. Den studerande kan också berätta om vardagliga saker i hans eller hennes livsmiljö. Målet för läsförståelsen är att den studerande förstår korta, enkla texter som behandlar bekanta konkreta teman. Målet för den skriftliga färdigheten är att den studerande kan skriva texter som hon eller han behöver och texter som beskriver tid och plats. 28

30 Centralt innehåll SPRÅKLIG FUNKTION ge uppgifter om den egna livsmiljön, beskriva den och ställa frågor om den handla enligt sociala normer och praxis på en nivå som innebär att man använder grundläggande uttryck och fraser begära, säga till och förbjuda inleda och hålla igång ett samtal om skötsel av egna dagliga behov uttrycka och motivera eget tycke och smak TEMAOMRÅDEN KOMMUNIKATIVA FÄRDIGHETER människan och den närmaste kretsen (personuppgifter, familj, vänner, hem och boende) vardagen och uträttande av ärenden (dygnsrytm, handla och använda tjänster (bank, post osv.), mat, kläder, trafik) basservice (daghem och skola, skötsel av ärenden hos myndigheter, bibliotek) hälsa och välmående (hälsa, kroppsdelar, bli sjuk och råka ut för olyckor, handla i nödsituationer) samhälle och miljö (kännedom om landet, historia, det politiska systemet, jämställdhet, näringsstruktur, natur och klimat) fritid och intressen (egna intressen, kulturutbud, seder och bruk) arbete och utbildning (utbildningssystem, yrken, söka arbete och arbetsmarknaden, arbetslivet (semester, lön, arbetssäkerhet mm.), arbetskultur) aktuella teman (massmedier) studiefärdigheter och informationssökning (utnyttja miljön där målspråket talas, olika studiesätt, informationssökning, studieterminologi) kan ge en enkel beskrivning av sin närmaste omgivning, dess egenskaper och verksamhet kan framföra en inbjudan, komma överens om och inställa ett möte kan sköta dagliga ärenden kan diskutera om bekanta saker och på ett enkelt sätt uttrycka sin åsikt (enighet, oenighet, åsiktsfraser) kan be om precisering av saker som man inte förstår kan sköta sina ärenden med hjälp av de vanligaste medierna kan framföra korta råd och förfrågningar enligt de sociala normerna och kan reagera på dem kan skriva ett kort meddelande eller ett brev, en minneslapp och e-post, fylla i sina basuppgifter på en blankett och göra korta anteckningar identifierar huvuddragen i texttyper som är viktiga för en själv kan använda grammatikaliska begrepp kan söka information om saker som är viktiga för honom eller henne och utnyttja informations- och kommunikationsteknik vänjer sig vid olika studiesätt (grupparbete, distansstudier, projektliknande arbete) och kan kommunicera på ett ändamålsenligt sätt behärskar metoder för att få ett större ordförråd vänjer sig vid skillnader som förekommer i tal och skrift 29