Analys av bostadsmarknaden

Analys av bostadsmarknaden Västernorrlands län 2012

Näringsliv och samhällsbyggnad Enheten för samhällsplanering Rapporten är sammanställd av: Annica Englund Länsbostadsdirektör Ann-Charlotte Larsson Bostadshandläggare Tel: 0611-34 92 52 Tel: 0611-34 92 70 annica.englund@lansstyrelsen.se ann-charlotte.larsson@lansstyrelsen.se Rapportnummer: 2012:12 Diarienummer: 405-4394-12 Ytterligare ex. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen Västernorrlands län 871 86 HÄRNÖSAND Omslagsbilder: Ann-Charlotte Larsson

Innehållsförteckning Förord 4 Läget på bostadsmarknaden 5 Behov av bostäder 5 Prisutveckling på småhus 6 Nyanländas boendesituation 7 Kommunernas arbete med boendefrågor 8 Synpunkter från integrationsamordnare i kommunerna 10 Länsstyrelsens arbete med råd, stöd och underlag till kommunerna 12

Förord Länsstyrelsen har som en del i sitt arbete med boendefrågor i uppdrag att göra en regional analys av bostadsmarknaden. I årets analys har vi valt att fokusera på nyanlända och deras situation på bostadsmarknaden. Vid våra årliga besök ute i kommunerna i samband med bostadsmarknadsenkäten har vi fått information om att det har blivit svårare att få fram bostäder för nyanlända invandrare. Länsstyrelsens förhoppning är att rapporten kan vara en del av det regionala underlag som kommunerna kan ha användning av i det strategiska arbetet inom bostadsförsörjning, såväl vid nyproduktion som hur beståndet utnyttjas på bästa sätt. Förankringsarbetet och kunskapsinhämtning från olika förvaltningar och andra aktörer är avgörande för att riktlinjerna ska vara användbara och genomföras. Det är en förhoppning att rapporten kan inspirera till fler konstruktiva insatser för en aktiv boendeplanering på lokal nivå. Analysen kan även användas som underlag för länsstyrelsen i det fortsatta arbetet med bostadsförsörjningsfrågor. I enlighet med uppdraget har analysen lämnats till Boverket och regeringen. I rapporten redovisas läget på bostadsmarknaden, behov och prisutvecklingen på småhus. Vi tar sedan upp bostadssituationen för nyanlända och redovisar hur denna grupp behandlas i kommunernas styrdokument, riktlinjer för bostadsförsörjning och i ägardirektiven för allmännyttan. I rapporten redovisas även hur kommunerna arbetar med boendeförsörjningsplaneringen och på vilket sätt Länsstyrelsen lämnat råd, information och underlag för denna planering. Som underlag för analysen har använts bland annat kommunernas uppgifter i årets bostadsmarknadsenkät (BME) samt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), migrationsverket och mäklarstatistik. Besök har gjorts hos migrationsverket i Sundsvall, arbetsförmedlingen i Örnskölsvik och i 6 av länets 7 kommuner där vi träffat de integrationsansvariga. Härnösand 15 juni, 2012 Eva Carron Avdelningschef Annica Englund Länsbostadsdirektör

Läget på bostadsmarknaden Läget på bostadsmarknaden i länets kommuner varierar. Figuren nedan visar de olika kommunernas bostadsmarknadsläge, sett till deras svar i bostadsmarknadsenkäten 2012 (BME). Sollefteå har överskott på bostäder i hela kommunen och förväntar sig ett ökat överskott utanför centralorten de närmaste åren. Ånge, Kramfors och Örnsköldsvik har ett överskott på bostäder utanför centralorten och av dessa kommuner förväntar sig Kramfors ett ökat överskott de närmaste åren. I Härnösand svarar kommunen att det råder balans på bostadsmarknaden och att det kommer att vara så de närmaste åren. Ånge, Timrå och Sundsvall har brist på bostäder som ligger i centrala lägen och bristen kommer att öka. Läget på bostadsmarknaden är inte enkelt att beskriva med bara brist eller överskott. Att ange att det är balans på den egna bostadsmarknaden behöver inte betyda att det inte finns någon efterfrågan eller att Det som främst redovisas av kommunerna är brist på små lägenheter i centrala lägen. utbudet av lediga bostäder motsvarar det som egentligen eftersvårt att hitta bostäder till flyktingar som vill bosätta sig i kommunen. De flesta kommuner har problem med att få fram bostäder för olika grupper. Det talar för att kommunernas arbete med bostadsförsörjning för vissa grupper behöver bli mer aktivt. Det är viktigt att det finns en medveten strategi från kommunens sida om hur medborgarna ska kunna bo kvar och för kommuner med en vikande befolkning ytterst viktigt att kunna erbjuda bra bostäder för alla. Tillgång till goda bostäder är inte bara avgörande för välfärden i en kommun. En kommun som kan erbjuda ett varierat bostadsutbud blir en attraktiv plats för människor att flytta till. Boendeplanering är därför av stor betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 2010 2011 2012 Överskott Överskott, balans centralt Balans Balans, överskott utanför centralorten Balans, brist centralt, överskott utanför centralorten Brist frågas. Kommunernas svar får därför tolkas med viss försiktighet eftersom de svarat ur ett övergripande perspektiv. Västernorrlands befolkning ökar inte. Bristen på bostäder kan därför i första hand uppfattas som en brist på vissa typer av bostäder. Alla kommuner i länet utom Härnösand påtalar bristen på bostäder för vissa hushållsgrupper. Sundsvall som är den kommun med störst inflyttning, har brist på bostäder för ett stort antal grupper. Ungdomar, stora barnfamiljer, flyktingar med uppehållstillstånd som ska bosätta sig i kommunen, medelålders och äldre som vill flytta till en mindre lägenhet och hushåll med höga krav på tillgänglighet. Förutom Sundsvall har även Timrå, Sollefteå och Örnsköldsvik Behov av bostäder I en god ekonomisk situation, som vi har haft i landet, ökar efterfrågan på kvaliteter i boendet. Nya trender påverkar oss. Folk vill satsa mer på sin bostad och man efterfrågar förnyelse och bostäder som är bättre anpassade till nya behov. Efterfrågan ökar på bostäder i områden som man uppfattar som attraktiva, gärna i centrala lägen, på platser med utsikt, gärna nära vatten. Efterfrågan ökar, också på bättre byggkvalitet, på mer energieffektiva hus, bättre tillgänglighet och närhet till service. Enligt bostadsmarknadsenkäten framgår att intresset för lägenheter med hyresrätt ökar men höga bygg- och boendekostnader avskräcker många gånger. Det som främst redovisas av kommunerna är 5

brist på små lägenheter i centrala lägen. Största problemen med att få tag i lägenheter finns i Sundsvall. I en analys från Sundsvalls kommun gjord 2011 skulle det behövas byggas ca 200 nya lgh/villor per år för att täcka en befolkningsökning på 400 personer per år som är kommunens mål. Jämfört med perioden 2000-2010, behöver bostadsbyggandet i Sundsvall fördubblas. God boendeplanering och tillväxt hänger ihop, eftersom väl fungerande bostadsmarknader är en förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver. Enligt en rapport från Nutek (2007) (nuvarande Tillväxtverket) råder starka samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. Det handlar om att hushållen enkelt ska kunna komma in på bostadsmarknaden - att boendefrågan inte ska vara ett hinder i människors karriärväg. För detta krävs att det på bostadsmarknaden finns ett brett utbud av bostäder avseende prisnivå, typ av boende och upplåtelseform. I diskussioner och beskrivningar av den regionala utvecklingen finns ett stort och självklart intresse för utveckling och förändring av folkmängden. Antalet invånare i en att småhusmarknaden nationellt har återhämtat sig under 2009. Västernorrland och säkerligen också stora delar av Sverige i övrigt har inte fått del av denna återhämtning. En allt för svag prisbild på småhus kan innebära att ambitionsnivån i husägandet leder till bristande underhåll. 300 250 200 150 100 Största problemen med att få tag i lägenheter finns i Sundsvall kommun eller ett län är på många sätt dimensionerande för mycket av det som görs i form av samhällsinvesteringar av olika slag. Detta gäller även bostäder. Det som skapar motiv och behov av nya bostäder är dock inte antalet invånare i sig utan förändringar i den demografiska strukturen och den geografiska fördelningen av befolkningen. I figur 1 nedan beskrivs på ett övergripande sätt och i ett länsperspektiv hur bostadsbyggandet har varierat eller samspelat med förändringar i befolkningen. 50 0 Fastighetsprisindex 1990-2011 Riket Västernorrlands län På kommunal nivå finns en stor variation av priset på småhus. Prisförändring % 100 80 60 40 20 0-20 I kustkommunerna är priserna betydligt högre än i inlandskommunerna. Det hänger samman med att de större centralorterna ligger vid kusten. Priset på småhus har på 20 år, enligt SCB statistik, ökat i alla kommuner utom Ånge där det varit en minskning på 9 %. Prisförändring för småhus Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Prisförändring 2010-2011 (1 år) Prisförändring 2006-2011 (5 år) Prisförändring 2001-2011 Prisförändring 1991-2011 (10 år) (20 år) 2500 2000 1500 1000 500 Sambandet mellan befolkningsökning och bostadsbestånd i Västernorrland Befolkningsförändring Förändring bostadsbestånd Mellan åren 2010 och 2011 har de flesta kommuner haft en minskad prisutveckling. Endast Timrå har under det året haft en positivt prisförändring när det gäller småhus. 0-500 -1000-1500 -2000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Enligt mäklarstatistik är priset på småhus under januari till mars 2012 i Västernorrlandslän lägst i riket. -2500-3000 Prisutveckling på småhus Ett mått på bostadsmarknadens utveckling i mer ekonomiska termer är prisutvecklingen. Priset på bostäder går upp och ned och utvecklas olika på skilda platser. Enligt SCB så har prisutvecklingen på småhus varit svagare i Västernorrland än för riket som helhet under 2000-talets första decennium. Den avmattning i prisutvecklingen som kan iakttas efter 2007 i ett nationellt perspektiv kan förklaras av den globala finanskrisen. Tydliga tecken finns på 6 Riket Stockholm Västra Götaland Halland Uppsala Skåne Gotland Östergötland Västmanland Södermanland Örebro Västerbotten Jönköping Blekinge Dalarna Gävleborg Kronoberg Kalmar Värmland Norrbotten Jämtland Västernorrland Priser på småhus i länen jan 2012-mars 2012, kr/kvm 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000

Nyanländas boendesituation I årets analys har vi valt att fokusera på nyanlända invandrare som omfattas av etableringsreformen och deras bostadssituation. Fram till den sista november 2010 hade kommunerna samordningsansvaret för nyanländas introduktion. Från och med 1 december 2010 tog arbetsförmedlingen över detta ansvar genom att etableringsreformen trätt i kraft. Riksdagen har beslutat att lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska tillämpas för: -nyanlända som har rest in i landet efter utgången av november 2010 och som har uppehållstillstånd vid inresan. -nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd efter utgången av oktober 2010. -nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd före utgången av oktober 2010, om de är registrerade vid och vistas på en förläggning för asylsökande den 30 november 2010. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kommunmottagna i Västernorrlandslän som beviljats uppehållstillstånd 2011 Kvotflykting Person från anläggningsboende (ABO) i Migrationsverkets mottagningssystem Övriga Anhöriga som ansökt inom två år Person från eget boende (EBO) i Migrationsverkets mottagningssystem -insatser inom det sociala området -att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg. Länsstyrelserna ska: -verka för att det finns god beredskap och kapacitet i länet för mottagande och introduktion av nyanlända flyktingar - överlägga och träffa överenskommelser med kommunerna om flyktingmottagande - utveckla samverkan mellan kommuner och myndigheter i länet avseende boende, och snabb arbetsmarknadsetablering -följa upp etableringsreformen och dess resultat i länet Länet hade 2011 en överenskommelse med kommunerna att ta emot 545 nyanlända. Alla kommuner utom Sundsvall tog emot nyanlända enligt avtalet. I Sundsvall var överenskommelsen att ta emot 180-220 men de klarade av att ta emot 129. Anledningen till att de inte klarar av fler är till stor del bristen på bostäder. Tabellen nedan visar mottagna och överenskommelsen 2007-2011 i länet. Alla kommuner utom Sundsvall tog emot nyanlända enligt avtal år 2011 Kommunernas samordningsansvar upphör genom reformen. Däremot har kommunerna ansvar för: - bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. -mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning -undervisning i SFI och annan vuxenutbildning -samhällsorientering -försörjningsstöd vid vissa situationer -skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar Kommun Mottagna och (Ök) 2007 Mottagna och (Ök) 2008 Mottagna och (Ök) 2009 Mottagna och Ök)2010 Mottagna och Ök)2011 Härnösand 110(150) 97(80) 72(80) 90(80) 101(80) Kramfors 70(60) 40(60) 32(60) 42(45) 41(30-50) Sollefteå 74(100) 80(90) 107(90) 75(90) 89(80-100) Sundsvall 206(250) 156(250) 214(200) 113(200) 129(180-220) Timrå 41(40) 77(70) 99(70) 96(70) 36(20-40) Ånge 14(20) 22(20) 10(20) 21(20) 21(20) Örnsköldsvik 105(100) 97(85) 107(85) 100(85) 113(70-100) Länet 620(720) 570(655) 641(605) 537(590) 530(545) 7

Kommunernas arbete med boendefrågor Kommunernas roll i den regionala boendeplaneringen är viktig. Boendefrågan är starkt sammanlänkad med övriga frågor om försörjning och tillväxt. För att locka nyinflyttade behöver kommunen kunna erbjuda bra bostäder och boendemiljöer. Ett bra boende har olika betydelse beroende på i vilken livssituation man som kommuninvånare befinner sig. Viktigt är att det finns en medveten strategi från kommunens sida om hur medborgarna ska kunna bo kvar i kommunen när deras bostadsbehov ändras. Riktlinjerna bör bygga på en behovs- och marknadsanalys och innehålla en genomförandesrtategi. inte några riktlinjer. Av de kommuner som har riktlinjer är det tre kommuner som har nämnt att nyanlända flyktingar har betydelse för den fortsatta utvecklingen av kommunen. Härnösand skriver i sina riktlinjer för strategisk boendeplanering: Det finns personer som av sociala eller ekonomiska skäl har svårt att göra sig gällande på bostadsmarknaden. Det gäller även kommunens mottagande av nyanlända flyktingar. I kommunens ansvar ingår att underlätta anskaffningen och förmedling för dessa. Utöver överenskommelsen med Härnösandshus behövs ett samarbete med privata hyresvärdar. I Sundsvall som har största svårigheterna att hitta lämpliga lägenheter och tuffast krav från hyresvärdar finns inte gruppen nyanlända och deras situation med i riktlinjerna för bostadsförsörjning 2006-2010. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) beskriver i korthet följande delar: Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska kommunen anordna bostadsförmedling. Läs mer om möjliga metoder för atbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning i rapporten: http://www.lansstyrelsen.se/ stockholm/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2011/ rapport-2011-9.pdf I Ånge finns riktlinjerna i översiktsplan som aktualiserades 2008. Timrå antog riktlinjer 2004. I Härnösand antogs riktlinjer 2011, Sundsvall 2006 och Örnsköldsvik 2005. I Kramfors och Sollefteå saknas riktlinjer. Sundsvall, Kramfors och Örnsköldsvik arbetar med nya översiktsplaner där riktlinjer för bostadsförsörjning kommer att ingå. Alla kommuner arbetar med att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen. Många kommuner tar upp nyanlända i sina riktlinjer som en möjlig faktor för befolkningsökning. En förutsättning är trots allt att kunna erbjuda bra bostäder. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunen ta fram riktlinjer för sin bostads- Ur Örnsköldsviks riktlinjer Det finns ett ständigt behov av flyktingbostäder, särskilt större lägenheter pga. stora familjer, och nära centrum eftersom många av dessa hushåll saknar bil. försörjning varje mandatperiod. I Timrå, Härnösand och Sundsvall har kommunfullmäktige antagit dessa. I Ånge och Örnsköldsvik finns riktlinjerna i översiktsplanen. I Kramfors kommer riktlinjer att finnas med i kommande översiktplan som antas hösten 2012. Sollefteå har 8 Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen. Detta kan förutom i riktlinjerna regleras i ägardirektiven för de allmännyttiga bostadsbolagen. Vi har granskat ägardirektiven för de allmännyttiga bostadsbolagen i länet för att se om man har behandlat gruppen nyanlända invandrare som fått uppehållstillstånd. Direktiven är antagna under perioden 2009 2012. De flesta andra kommuner tar upp ansvar för grupper som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden, men ingen behandlar gruppen nyanlända flyktingar. Kommunerna borde kunna använda sig av direktiven på ett tydligare sätt.

Utdrag ur kommunernas ägardirektiv till de allmännyttiga bostadsföretagen: Ånge - Ägardirektiv 2009 Äga och förvalta bostäder så att ett för alla invånare väl anpassat utbud finns. Kramfors - Ägardirektiv 2009 Krambo ska på särskilt uppdrag av kramfors kommun tillhandahålla bostäder för sociala ändamål. Timrå - Ägardirektiv 2011 Äga och förvalta bostäder och tillhörande lokaler så att ett för alla invånare väl anpassat utbud finns, inklusive försörjning av bostäder för grupper med särskilda behov som äldre, ungdomar och funktionshindrade. Sollefteå - Ägardirektiv 2012 Bostadssocialt ansvarstagande genom att: ta ett särskilt ansvar för kommunens skyldighet att tillhandahålla bostäder för personer som annars kan ha svårigheter på bostadsmarknaden Härnösand - Ägardirektiv 2012 Företaget ska minst i proportion till sin marknadsandel och i nära samarbete med sociala myndigheter erbjuda boende för ekonomiskt svaga hushåll eller hushåll som av andra sociala skäl har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Örnsköldsvik - Ägardirektiv 2011 Bolaget ansvarar för att bidra till försörjning av bostäder åt allt ifrån studentbostäder, bostäder för socialt utsatta människor till boenden för äldre. Segregation ska motverkas. Boendemiljö för utrikes födda ska ägnas uppmärksamhet Sundsvall - Ägardirektiv 2011 I propotion till sin marknadsandel för hyresrätter utveckla en effektiv samverkan med kommunens sociala myndigheter och erbjuda ett bra boende för ekonomiskt svag hushåll eller hushåll som av andra skäl har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Delta i bostadsförsörjningen för särskilda grupper som äldre, ungdomar, invandrare samt fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Diskrimineringen på bostadsmarknaden är ett samhällsproblem som minskar möjligheterna för vissa grupper att skaffa en bostad. Diskrimineringen förekommer både strukturellt i form av villkor vid uthyrningen av bostäder och individuellt. Effekterna är bland annat att individer utestängs från bostadsmarknaden eller styrs till eller från vissa bostadsområden, vilket ofta också bidrar till ökad segregering. Hyresvillkoren hos de kommunala bostadsbolagen är i många fall svåra att uppnå i förhållande till ungas eller nyanländas förutsättningar. Ofta krävs referens från tidigare boende, vilket försvårar för personer som är nya på bostadsmarknaden. Därtill ställs villkor kring anställningsform och inkomstkrav. Kommuner har möjlighet att utnyttja den statliga hyresgarantin. Garantin vänder sig till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårighet att få en hyresrätt med besittningsskydd. 9

Varje år i bostadsmarknadsenkäten ställs frågor angående bostäder för nyanlända. På frågan om möjligheten att tillgodose behovet av bostäder har läget förändrats mellan åren 2008-2012. Ånge, Timrå och Örnsköldsvik har haft ganska lätt att få fram bostäder. I Härnösand har läget förändrats från ganska svårt 2008 till ganska lätt 2012. Kramfors och Sollefteå har gått från ganska lätt till ganska svårt och i Sundsvall har läget förändrats från ganska svårt till mycket svårt. 2008 2009 2010 2011 2012 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt I årets bostadsmarknadsenkät har kommunerna svarat på frågan om bostäder för nyanlända. Ånge, Timrå, Härnösand och Sollefteå har regelbundet samarbete med allmännyttan för att få fram bostäder till flyktingar. Ånge och Sollefteå har även regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Kramfors och Örnsköldsvik tar vid behov kontakt med det allmännyttiga bostadsföretaget. Sundsvall och Örnsköldsvik tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare. I Sundsvall förutsätts flyktinghushållen lösa sina bostadsbehov själva. Kramfors och Sollefteå kommer på ett års sikt ha ganska svårt att tillgodose behovet av bostäder. Sundsvall har på ett års sikt mycket svårt att få fram bostäder. På tre års sikt ser Ånge, Timrå, Kramfors och Örnsköldsvik det som ganska svårt att få fram bostäder och Sundsvall bedömer att det kommer att vara mycket svårt. Alla kommuner utom Härnösand har brist på små lägenheter. Ånge, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik har brist på stora lägenheter. Örnsköldsvik har brist på lägenheter med rimlig hyresnivå. Timrå upplever svårigheter att få privata hyresvärdar att ta emot flyktingar. Ensamkommande flyktingbarn behöver egna lägenheter när de blir myndiga, i regel ettor. Större lägenheter (fyror) är ofta för dyra för nyanlända eller för de som har försörjningsstöd. 10 Synpunkter från integrationsamordnare i kommunerna Många av kommunerna har dragit ner på personal de senaste åren på grund av nya reformen men kommunen har fortfarande ansvar för bl.a. praktiskt arbete vid bosättningen. Sundsvall uppger att de som största kommun i länet, har minst antal anställda och att 16 personer varslats de senaste två åren. Det är den kommun i länet som tar emot flest flyktingar och har de största problemen med brist på lämpliga bostäder och bostadsbrist. I Sollefteå har man tidigare haft en praktisk resurs som varit till stor hjälp, t.ex. har han hjälpt till med besök till vårdcentral, sjukhus och många andra praktiska saker. Tyvärr har han sagts upp då pengarna inte räcker. Tidigare var det anställda hos kommunerna som hjälpte de nyanlända, erbjöd råd och stöd vid till exempel studie- och yrkesval, coachning, matchning samt gav stöd i olika sociala frågor. Enligt nya reformen har etableringslotsarna övertagit uppgiften, men de har bara 3 timmar/månad per person och det räcker inte. Det har också framkommit att samarbetet mellan kommuner och lotsar behöver bli bättre t.ex. har lotsar från Sundsvall hjälpt 21 nyanlända att bosätta sig i Timrå hittills i år, det utan att informera Timrå kommun. I Sundsvall anser man att ett kommunövergripande arbete för integration behövs och när vi ställde frågan till övriga kommuner vi besökt håller de med. I Kramfors har man börjat med ett sådant arbete. En grupp har bildats för att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas och att alla ska ha samma bild över kommunens arbete med integrationsfrågor. Gruppen består av flyktingsamordnaren, ordförande i BAS-nämnden, rektorer Sfi, skolsköterskor och arbetsförmedlingen. De vill gärna utöka samarbetet med landstinget och allmännyttiga bostadsbolaget Krambo. Målet är att först göra en kartläggning av kommunens Samarbetet mellan de olika förvaltningarna kan bli bättre när det gäller integrationsfrågor integrationsarbete (så att inte samma sak görs flera gånger). Sedan är tanken att ta fram en integrationsplan för Kramfors kommun. Med i denna grupp finns inte de som jobbar med översiktplanfrågor och riktlinjer för bostadsförsörjning, vilket vi anser är en brist som finns i flera kommuner. De flesta av personerna vi pratat med uppger att de som jobbar med boendeplanering och integration inte samarbetar och att integration oftast ses som en social fråga. Vi anser att detta bör lyftas. Eftersom integration mer bör ses som en utvecklingsfråga för kommunerna bör de rimligtvis finnas med i diskussionerna både i översiktsplanering och i framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning.

Foto: Kristofer Lönnå Flera av de som vi har pratat med som jobbar med integration på kommunerna påtalar de höga krav som ställs från fastighetsägare. t.ex. i Sollefteå där det allmännyttiga bostadsföretaget ställer orimliga krav, bl.a. lång tids provboende, i minst sex månader, ibland två till tre år. Kommunen måste garantera hyran trots att det är sällan den inte betalas. Det har framkommit vid våra besök att en del kommuner upplever privata fastighetsägare som mer flexibla. I Örnsköldsvik, Ånge, Härnösand och Timrå får de nyanlända förstahandskontrakt med de allmännyttiga bostadsbolagen direkt. I Timrå fungerar samarbetet med allmännyttan bra men när det gäller de privata fastighetsägarna får de ett direkt nej. Man har regelbundna möten med Timråbo, arbetsförmedlingen och kommunen var tredje månad. Timråbo har också flyktingvärdar. I Sundsvall är det svårt att få tag på lägenheter, det tar minst ett år innan man får lägenhet hos Mitthem. Det finns inget avtal mellan Mitthem och kommunen. Dessutom behöver man ha dator för att söka lägenhet och de har inte denna grupp. Många är analfabeter eller har kort skolbakgrund. Eftersom lediga lägenheter finns utanför centralorten där kommunikationerna ofta är bristfälliga borde kommunerna utreda möjligheterna till förbättrade förbindelser. Det finns problem då de nyanlända som t.ex. kommer till en ort utanför centrala Sollefteå inte har varit medveten om avstånden och problemen att ta sig mellan orterna. Höga krav ställs från fastighetsägare Ett stort problem som tagits upp i alla kommuner är att utbetalning av etableringsersätting inte sker i slutet av månaden när räkningarna ska betalas. I vissa fall kan det dröja upp till två veckor. Det innebär att den nyanlända kan hamna hos kronofogden och få betalningsanmärkningar. Timrå ser att anhöriginvandring från Somalia förväntas öka beroende på ny lag sommaren 2012. Det kan innebära att 10-15 personer ansöker om anhöriginvandring. Härnösand räknar med att ca 50-70 anhöriga kan komma. Även i Sundsvall finns många Somalier, ca 200 anhöriga kan komma. Kommunerna har svårt att planera för detta då kunskapen om hur många som söker och hur förhållandet ser ut för resp. familj saknas. De flesta kommuner anser att den nya reformen har fungerat bra men en synpunkt vi fått att reformen inte tar hänsyn till barnperspektivet. Tidigare kunde kommunen göra en utredning om barnen behövde extra stöd. I och med att kommunen inte längre har samma kontroll på om det finns barn i familjerna som bosätter sig i kommunen så är det svårare. 11

Länsstyrelsens arbete med råd, stöd och underlag till kommunerna Länsstyrelsen ger råd, stöd och underlag till kommunerna om olika frågor som har anknytning till bostadsförsörjningen. Viktiga vägar för arbetet är t ex bostadsmarknadsenkäten och kommunsamråden. Den 13 juni genomfördes ett dialogmöte mellan länsstyrelsen och Sundsvalls kommun kring ensamkommande barn och behovet av snabbare bosättning och mottagande av nyanlända. Vid mötet deltog landshövding samt representanter från länsstyrelsens verksamhetsområden integration och boende. Sundsvalls kommun representeras av politiker och tjänstemän från berörda områden. Besök görs hos alla kommuner i samband med bostadsmarknadsenkäten varje år. En sammanställning över länet görs sedan och skickas ut till bland annat kommunerna. Länsstyrelsen har gjort ett PM för att ge kommunerna stöd i deras arbete med bostadsplanering. Kommunsamråd sker två gånger per år med varje kommun. Där behandlas bl.a. översiktsplanering, utredningar och detaljplaner. Vid kommunsamråden diskuteras också kopplingarna mellan bostadsförsörjningen och de utredningar och utbyggnader av infrastruktur som pågår. Ådalsbanans pågående utbyggnad kommer att förändra förutsättningarna för pendlingsmönstren i Västernorrland och angränsande län kraftigt. Bostadsmarknad och arbetsmarknad kommer att bli mer kommunövergripande än idag. Länsstyrelsen framhåller på olika sätt att kommunerna måste ta hänsyn till detta i sin fysiska planering och i sitt tänkande när det gäller bostadsförsörjning och bostadsbyggande. I pågående översiktsplanearbeten är dessa frågeställningar viktiga för kommunerna. Under våren har länsrådet, tillsammans med arbetsförmedlingen, bjudit in ansvariga politiker från kommuner och landsting till ett dialogmöte. Syftet med mötet var att påbörja en dialog om bland annat behovet av praktikplatser, bostäder, yrkesinriktade SFI-utbildningar, samhällsorientering och stöd av fler samverkansaktörer i detta arbete. Vid mötet framkom bland annat att det finns behov för fortsatt dialog kring frågorna. Länsstyrelsen planerar även att genomföra ett dialogmöte med Ånge kommun i september. Även där kommer frågor kring ensamkommande barn och snabbare bosättning och mottagande av nyanlända att diskuteras. Länsstyrelsen Västernorrland ska tillsammans med vuxenutbildningen i länets kommuner och arbetsförmedlingen (AMO-Sundsvall och AMO-Örnsköldsvik) genomföra projektet Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. I projektet erbjuds nyanlända invandrare, som läser Sfi på B-, C- eller D-nivå, en utbildning där Sfi (15 timmar/vecka) kombineras med en arbetsmarknadsutbildning (25 timmar/vecka). På detta sätt kommer den enskildes väg till arbete väsentligt att underlättas och påskyndas. Ett syfte med projektet är att modellen arbetsmarknadsutbildning med Sfi integreras i ordinarie verksamhet hos arbetsförmedlingen och länets kommuner och därigenom ger de nyanlända bättre förutsättningar att snabbare komma in på arbetsmarknaden. På lång sikt finns fler önskvärda och förväntade effekter som: bättre tillvaratagande av de nyanländas erfarenheter och kompetenser ökat deltagande på arbetsmarknaden för utrikes födda ökat deltagande på arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor minskat utanförskap för utrikes födda få fler nyanlända att stanna i länet bidra till att vända befolkningsminskningen i länet 12 Foto: Kristofer Lönnå

minskad utbetalning av ekonomiskt bistånd till gruppen nyanlända användande av nya arbetsmetoder Under 2012 ska minst 4 utbildningar startas. Exempel på utbildningar kan vara svets/cnc/verkstadsmekanik, handel, lokalvård, restaurang/kök, personlig assistens, skogsbruk eller omvårdnad. Målet är att under projekttiden starta minst 12 stycken arbetsmarknadsutbildningar. Slutsatser Brist på små och stora lägenheter. Brist på kommunikationer gör det svårt att bosätta nyanlända i ytterområden. Stort problem att ersättningen betalas ut för sent. Kommunerna borde utnyttja sina direktiv till allmännyttan på ett effektivare sätt. De flesta kommuner tar inte upp gruppen nyanlända i sina riktlinjer för bostadsförsörjning. Sammarbetet mellan olika avdelningar på kommunerna kan bli bättre. 13