KARTLÄGGNING AV BRANSCHNYCKELTAL INOM MILJÖOMRÅDET NÄTVERKET HÅLLBAR UTVECKLING
, www.sweco.se/fmkonsulterna, har på uppdrag av Samverkansforum och nätverket hållbar utveckling kartlagt samt kommit med förslag på hur medlemsorganisationerna kan arbeta med miljönyckeltal för att jämföra sin miljöprestanda sinsemellan. I rapporten visas bland annat vilka nyckeltal som medlemsorganisationerna i nuläget redovisar inom nio olika miljöområden, samt planerad redovisning av miljönyckletal inom dessa miljöområden. Därutöver innehåller rapporten också ett förslag till en för medlemsorganisationerna gemensam uppsättning nyckeltal inom miljöområdet för att möjliggöra miljömässiga jämförelser. SWECO FM KONSULTERNA Gullbergs Strandgata 3 403 14 Göteborg Telefon 031 62 75 00 Telefax 031 62 77 22 www.sweco.se/fmkonsulterna SWECO FM Konsulterna ingår i SWECO PROJEKTLEDNING AB Org.nr 55 61 40 02 83 Ingår i SWECOkoncernen www.sweco.se
Sammanfattning Denna rapport redovisar mätningar och nyckeltal inom miljöområdet som görs och används bland medlemmarna inom Samverkansforum. Uppdraget från nätverket hållbar utveckling omfattade en kartläggning av miljönyckletal bland Samverkansforums medlemmar. Vidare ska en gemensam uppsättning nyckeltal inom miljöområdet föreslås för att medlemmarna skall kunna jämföra sin miljöstandard sinsemellan. Kartläggningen undersökte nio miljöområden. Inom fyra miljöområden finns idag tillräckligt med underlag för att en jämförelse mellan medlemmarna ska vara möjlig. Miljöområdena med rekommenderade nyckeltal är: Energi för uppvärmning med nyckeltal kwh/kvm LOA Energi för kraft och belysning med nyckeltal kwh/kvm LOA Vattenanvändning med nyckeltal liter/kvm LOA Miljökonsekvenser från tjänsteresor med nyckeltal CO2/anställd Övriga fem miljöområden som undersöktes behöver vidare utveckling för att en jämförelse medlemmarna sinsemellan skall vara möjlig och rättvisande i framtiden. Områdena avfall, farligt avfall och kemikalier behöver t.ex. gemensamma kategoriindelningar för att en jämförelse skall bli rättvisande och användbar. Som ett ytterligare led i arbetet med att jämföra medlemmarna inom Samverkansforum med varandra undersöktes även andra områden än miljö där man kan använda gemensamma nyckeltal. Kartläggningen visade att medlemmarna kan göra jämförelser inom nyckeltalsområdena: kundrelation personal Medlemmar som är fastighetsägare eller fastighetsförvaltare kan även jämföra: fastighetskostnader per kvm och uthyrningsgrad
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Syfte och mål med projektet... 1 3 Projektgenomförande... 1 4 Projektorganisation... 2 5 Miljöredovisningskrav i regleringsbrev... 2 6 Fastighetsförvaltande medlemmar och övriga... 4 7 Medlemmarnas redovisning av miljönyckeltal... 5 7.1 Energi för uppvärmning... 6 7.2 Energi för kraft och belysning... 7 7.3 Energi från olika energikällor... 8 7.4 Utsläpp av koldioxid... 9 7.5 Avfall... 10 7.6 Farligt avfall... 11 7.7 Vattenanvändning... 12 7.8 Kemikalieanvändning... 13 7.9 Miljökonsekvenser av tjänsteresor... 14 7.10 Sammanställning av nyckeltal... 15 8 Användning av andra nyckeltal... 16 8.1 Kundrelaterade nyckeltal... 16 8.2 Personalrelaterade nyckeltal... 17 8.3 Fastighetsrelaterade kostnader per kvm och uthyrningsgrad... 18 9 Resultat & Slutsats... 19 9.1 Jämförbara miljöområden... 19 9.1.1 Energi och vattenanvändning i lokaler... 19 9.1.2 Miljökonsekvenser av tjänsteresor... 20 9.2 Miljöområden för utveckling... 20 9.2.1 Energi från olika energikällor... 20 9.2.2 Utsläpp av koldioxid... 20 9.2.3 Avfall... 21 9.2.4 Farligt avfall... 21 9.2.5 Kemikalier... 22 10 Fortsatt arbete... 22
1 Bakgrund År 2001 bildades Samverkansforum till följd av regeringens uppdrag att utveckla byggherrerollen genom förbättrad byggherresamverkan inom statlig verksamhet. Samverkansforum består av totalt 13 medlemmar som alla är statliga myndigheter eller bolag. Arbetet inom Samverkansforum sker främst i nätverk som spänner över flera verksamhetsområden som t.ex. teknikutveckling, arbetsmiljö och hållbar utveckling. Det sist nämnda nätverket, hållbar utveckling, vill ta fram en uppsättning nyckeltal inom miljöområdet så att medlemmarna inom Samverkansforum kan jämföra sin miljöstandard sinsemellan. För att kunna identifiera dessa nyckeltal måste det finnas gemensamma metoder på hur dessa skall mätas, vilka enheter som skall användas samt när mätningen skall ske. 2 Syfte och mål med projektet Projektet skall kartlägga vilka miljönyckeltal medlemmarna inom Samverkansforum arbetar med och redovisar idag. Vidare skall det utredas om det finns planer på att redovisa nyckeltal inom miljöområden som organisationerna inte arbetar med i nuläget. Målet med projektet är att föreslå en gemensam uppsättning nyckeltal inom miljöområdet som medlemmarna inom Samverkansforum kan använda sig av för att jämföra sin miljöstandard sinsemellan. 3 Projektgenomförande Kartläggningen av miljönyckeltal har genomförts via telefonintervjuer med kontaktpersoner på samtliga bolag och myndigheter, totalt 13 stycken, inom Samverkansforum. Som förberedelse för intervjuerna har kontaktpersonerna tillhandahållits frågeformulär med de frågor som diskuterats i intervjuerna. Intervjuerna har genomförts under juli aug 2005. Kontaktpersoner hos de olika medlemsorganisationerna framgår av listan nedan. Banverket Ulrika Wennergren Fastighetsverket Erica Gyllered Fortifikationsverket Sofia Löfberg och Anders Ingelmark Jernhusen AB Nore Widekärr Luftfartsverket Björn Isaksson och Suvi Häkkinen Naturvårdsverket Kenneth Hedlööf och Teddy Lindström Riksantikvarieämbetet Lars Brandt Sjöfartsverket Reidar Grundström, Thomas Åhsberg och Kjell Jacobsson Specialfastigheter Elisabet Francke och Mats Adell Riksdagsförvaltningen Christer Arnesson Vasallen AB Richard Westling Svenska Kraftnät Eva Bergius Vägverket Lars Nilsson 1
Information om organisationernas miljöredovisning har dessutom inhämtats från årsredovisningar samt från myndigheternas regleringsbrev. I regleringsbreven ställer departementen krav på vad myndigheterna ska redovisa och arbeta med under året. 4 Projektorganisation Styrgrupp för projektet är nätverket Hållbar Utveckling inom Samverkansforum. Projektgruppen utgörs av: Sofia Löfberg, Fortifikationsverket Björn Isaksson, Luftfartsverket Richard Westling, Vasallen Medverkande konsulter har varit Jakob Faergemann och Håkan Yngve, SWECO FM Konsulterna. 5 Miljöredovisningskrav i regleringsbrev Statliga myndigheters verksamheter styrs av regeringen via de olika departement som de sorterar under. Regeringens krav på myndigheterna sammanfattas inför varje verksamhetsår i s.k. regleringsbrev. Projektet har kartlagt vilka krav som ställs på myndigheterna i regleringsbreven för budgetåret 2005. Kartläggningen gäller enbart krav på miljöområdet, dels mera allmänt formulerade krav, dels specifika krav på redovisning av nyckeltal. Krav på miljöredovisning Banverket (BV) Energianvändning per utfört transportarbete på statensspåranläggningar skall minska. Krav på miljönyckeltal Energianvändning (kwh) relaterad till transportarbete. Inga bostadslägenheter skall utsättas för buller orsakat av järnvägstrafik, överstigande 55 dba vid fler än fem tillfällen per natt Materialanvändning i järnvägstransportsystemet skall vara energi och resurseffektivt. Detta genom att redovisa användning av större materialmängder samt hantering och utfasning av bly, kvicksilver, kadmium, CFH/HCFC, PCB och bromerande flamskyddsmedel. Antal förorenade områden som har negativa effekter på människors hälsa eller den biologiska mångfalden skall minska. Järnvägtransportsystemets påverkan på landskapets ekologiska funktioner och kulturhistoriska karaktär och innehåll skall minimeras Fastighetsverket (SFV) Energiförbrukning per användningsområde. Elförbrukning per energikälla. Inga redovisningskrav Mediaförbrukning i kwh/kvm per verksamhetsgren Fortifikationsverket (FORTV) Inga redovisningskrav Mediaförbrukning i kwh/kvm 2
Luftfartsverket (LFV) Bidra till att luftfartspolitikens etappmål för en god miljö och de nationella miljökvalitetsmålen nås. Detta genom att redovisa hur myndigheten har minskat sin miljöpåverkan vid sina anläggningar genom att begränsa buller från flygtrafik, utsläpp till luft och vatten, samt minimera uppkomsten av avfall och kemikalieanvändning. Naturvårdsverket (NV) Inga redovisningskrav Att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena samt att påverka attityder och beteenden hos individer och organisationer så att de agerar i enlighet med sitt miljöansvar. Inga redovisningskrav Att effektivt genomföra insatser för att bevara, skydda och vårda miljö, samt restaurera och återställa skadad miljö för att nå miljökvalitetsmålen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Som myndighet med övergripande ansvar för miljöfrågor relaterade till kulturmiljö skall Riksantikvarieämbetet utveckla kulturmiljöarbetet mot bakgrund av miljömålen Inga redovisningskrav som anges i propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier. Sjöfartsverket (SjöV) Verkets negativa miljöpåverkan skall minskas. Detta genom redovisning av hur sjöfartsektorns samlade miljöpåverkan förändras och hur sektorn bidrar till uppfyllandet av relevanta nationella miljökvalitetsmål. Inga redovisningskrav Svenska Kraftnät (SvK) Inga redovisningskrav Inga redovisningskrav Vägverket (VV) Genomföra åtgärder som leder till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn med minst 20.000 ton. Beräknade utsläpp (ton) av koldioxid, kväveoxider, kolväten, svavel och cancerframkallande ämnen från trafiken. Åtgärda vägtrafikbullret för boende som utsätts för ljudnivåer överstigande 65 dba. Bränsleförbrukning för nya bilar. Antalet stora vattentäkter som påverkas av vägsalt skall minska. Miljöfarligt material skall inte införas i infrastrukturen, användningen av icke förnyelsebara material skall minimeras och material skall återanvändas. Användning av vägsalt. Antal boende som utsätts för ljudnivåer överstigande 65 dba ekvivalentnivå utomhus. Antal stora vattentäkter och vattenskyddsområden som påverkas av vägsalt. Totalt sex myndigheter har idag miljöredovisningskrav i regleringsbrev. De miljöredovisningskrav som ställs på myndigheterna fokuserar på respektive myndighets specifika verksamhet. Fyra myndigheter, Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket och Vägverket, har idag krav att redovisa miljönyckeltal. 3
6 Fastighetsförvaltande medlemmar och övriga Karläggningen av miljönyckeltal bland medlemmarna inom Samverkansforum berör fastighetsrelaterade miljöaspekter som t.ex. energi för uppvärmning av kontorslokaler, vattenanvändning eller koldioxidutsläpp. För de medlemmar som är fastighetsförvaltare eller lokalförsörjare mäts ofta t.ex. energi eller vattenanvändning i relation till någon typ av area. Bland övriga medlemmar som ej är fastighetsförvaltare eller lokalförsörjare redovisas ofta en miljömässig totalanvändning, totalmängd, alternativt någon form av nyckeltal relaterat till deras kärnverksamhet. De medlemmar inom Samverkansforum som har huvuduppdrag att vara fastighetsförvaltare eller lokalförsörjare är: Fastighetsverket Fortifikationsverket Jernhusen AB Vasallen AB Specialfastigheter Riksdagsförvaltningen, som förvaltare av riksdagshuset Riksantikvarieämbetet, som förvaltare av kulturfastigheter Övriga medlemmar, sådana som inte har till huvuduppdrag att vara fastighetsförvaltare eller lokalförsörjare är: Banverket Luftfartsverket Naturvårdsverket Sjöfartsverket Svenska Kraftnät Vägverket Eftersom verksamheterna mellan fastighetsförvaltande medlemmar och övriga medlemmar skiljer sig mycket åt kan det vara svårt att hitta naturliga gemensamma nyckeltal inom miljöområdet. Faktaruta Definition av areabegrepp som föreslås eller används bland medlemmarna. Bruttoarea (BTA) är area av mätvärda andelar av våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning. Lokalarea (LOA) är area för utrymmen inrättade för annat ändamål än boende, sidofunktioner till boende, byggnadens drift eller allmän kommunikation. Bruksarea (BRA) är area av nyttjandeenhet eller annan grupp av sammanhörande mätvärda utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning. Temperaturreglerad bruksarea, BRA (t), omfattar utrymmen som är inrättade föra att värmas eller kylas till en viss temperatur. Källa: SIS, Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler (1999) 4
7 Medlemmarnas redovisning av miljönyckeltal Kartläggningen av hur medlemmarna inom Samverkansforum arbetar med miljöredovisning och miljönyckeltal omfattar följande miljöområden: Energi för uppvärmning Energi för kraft och belysning Energi från olika energikällor Utsläpp av koldioxid Avfall Farligt avfall Vattenanvändning Kemikalieanvändning Miljökonsekvenser utav tjänsteresor I de fall där medlemmarna redovisar andra miljöområden, än de som nämns ovan, har detta dokumenterats. Kartläggningen avgränsas till att behandla gemensamma nyckeltal som kan användas för jämförelse medlemmarna sinsemellan. Som exempel redovisar Svenska Kraftnät energianvändningen för sina transformatorer och kraftstationer, men dessa nyckeltal kan inte användas vid jämförelse med andra medlemmar och utreds därmed inte vidare i denna rapport. Redovisningen omfattar dessutom endast de mätningar och nyckeltal som sammanställs och redovisas på koncernnivå i exempelvis årsredovisning, miljöredovisning eller andra gemensamma organisaionsdokument. Tabellerna som följer visar inom vilka miljöområden som medlemmarna gör mätningar och redovisar nyckeltal 5
7.1 Energi för uppvärmning Området redovisar energianvändning för uppvärmning av organisationens fastigheter och lokaler. I de fall där användningen mäts görs en avläsning från mätarställningar eller leverantörens debiteringsunderlag. Även kartläggning av normalårskorrigering har gjorts. Normalårskorrigering görs för att säkrare kunna jämföra energianvändning över tiden. Tabell 1. Energi för uppvärmning Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Normalårskorrigering Planerad redovisning Banverket Nej kwh/år Fastighetsverket Ja kwh/kvm LOA Nej Fortifikationsverket Ja kwh/kvm BTA Ja kwh/kbm byggnadstyp Mätning av tempererad energi Jernhusen Ja kwh/år Nej Luftfartsverket Ja GWh/år kwh/passagerare Nej Riksdagsförvaltningen Ja kwh/kvm LOA kr/kvm LOA Nej kwh/anställd Normalårskorrigera Riksantikvarieämbetet Ja kr/år Nej Specialfastigheter Ja kwh/kvm LOA Ja kwh/intern Vasallen Ja kwh/kvm LOA Ja Naturvårdsverket Ja kwh/kvm BTA Nej Sjöfartsverket Ja kwh/år Eventuellt börja redovisa Svenska Kraftnät Nej Vägverket Nej Totalt tio medlemmar mäter sin energianvändning för uppvärmning. Vanligaste nyckeltalet är energianvändning per kvm lokalarea (LOA) eller per kvm bruttoarea (BTA). Sex medlemmar använder sig av denna redovisningsform. Övriga fyra medlemmar redovisar energianvändning per år eller kostnad per år. Av de sex medlemmar som mäter energianvändning i relation till arean är, undantaget Naturvårdsverket, resterande fem fastighetsförvaltare. Även Jernhusen bedriver fastighetsrelaterad verksamhet men har valt att redovisa i total årskostnad. Banverket mäter inte sin användning men planerar att göra detta i framtiden. Svenska Kraftnät och Vägverket varken mäter eller planerar att börja mäta energianvändningen. Fortifikationsverket, Riksdagsförvaltningen, Specialfastigheter och Sjöfartsverket planerar att utöka sin redovisning. Sjöfartsverket separerar dessutom inte på energi som används för uppvärmning med energi som används för kraft och belysning i dagsläget, men planerar utöka denna redovisning. Avslutningsvis visar sammanställningen att användandet av normalårskorrigering är låg. Endast tre medlemmar använder sig av normalårskorrigering. 6
7.2 Energi för kraft och belysning Området redovisar energianvändning för kraft och belysning i organisationens fastigheter och lokaler. För de medlemmar som hyr ut fastigheter och eller lokaler har det kartlagts vilka som skiljer på energi som används i egna organisationen och energi som används av hyresgäst. Tabell 2. Energi för kraft och belysning Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Skiljer på fastighetsel och hyresgästel Planerad redovisning Banverket Nej Ja Börja redovisa i kwh/år Fastighetsverket Ja kwh/kvm LOA Ja Fortifikationsverket Ja kwh/kvm BTA Nej Skilja på fastighetsel och hyrgästel Jernhusen Ja kwh/år Ja Luftfartsverket Ja GWh/år kwh/passagerare Ja Riksdagsförvaltningen Ja kwh/kvm LOA kr/kvm LOA Nej kwh/anställd Riksantikvarieämbetet Nej Ja Specialfastigheter Ja kwh/kvm LOA kwh/intern Ja Vasallen Nej kwh/kvm LOA Naturvårdsverket Ja kwh/år kwh/anställd Ja Sjöfartsverket Ja kwh/år Ja Eventuellt börja redovisa Svenska Kraftnät Nej Vägverket Nej Åtta medlemmar mäter sin energianvändning för kraft och belysning. Fyra medlemmar redovisar användningen i relation till arean. Av dessa är samtliga fastighetsförvaltare. Övriga fyra medlemmar mäter totalanvändningen per år. Tilläggas bör att Naturvårdsverket som enda medlem valt att redovisa, förutom i kwh/år, även i kwh/anställd. Sjöfartsverket separerar inte energianvändning för kraft och belysning med energianvändning för uppvärmning, men planerar utöka denna redovisning. Av de fem medlemmar som inte mäter sin energianvändning har två, Banverket och Vasallen, planer på att starta med detta. Övriga tre medlemmar, Riksantikvarieämbetet, Svenska Kraftnät och Vägverket, mäter inte idag och har heller inga planer på att börja med detta. Riksdagsförvaltningen planerar utöka sin redovisning till energianvändning per anställd. Åtta medlemmar skiljer på fastighetsel och hyresgästel, detta främst för att kunna debitera sina hyresgäster. Fortifikationsverket gör inte denna särskiljning på samtliga platser idag men har planer på att införa det där det är möjligt. 7
7.3 Energi från olika energikällor Nedan visas hur medlemmarna redovisar användning av energi från olika energikällor, t.ex. fjärrvärme och olja, för organisationens fastigheter och lokaler. Medlemmar som gör mätningar som relateras till deras specifika verksamhet redovisas inte. Tabell 3 Energi från olika energikällor Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Energikälla Planerad redovisning Banverket Ja kwh/år Vattenkraft Vindkraft Fastighetsverket Ja %/andel energi kwh/år Fjärrvärme Solvärme Gas Pellets och Flis Olja El Värmepump Fortifikationsverket Ja %/andel energi Fjärrvärme Biobränsle Gas Olja El Jernhusen Nej Luftfartsverket Ja GWh/år kwh/pass Fjärrvärme Biobränsle Gas Olja Riksdagsförvaltningen Ja andel/fastighet Kr/kvm LOA Gas Riksantikvarieämbetet Nej Specialfastigheter Ja MWh/kvm LOA Fjärrvärme Olja Gas El Flis kwh/intern Andel grön energi Vasallen Nej Naturvårdsverket Nej Sjöfartsverket Nej Eventuellt börja redovisa Svenska Kraftnät Nej Vägverket Nej Totalt sex medlemmar mäter energianvändning från olika energikällor. Fyra av dessa är fastighetsförvaltare. Specialfastigheter är enda medlem som redovisar energianvändning i relation till area. Fastighetsverket och Fortifikationsverket redovisar energianvändning i procent från respektive energikälla och Riksdagsförvaltningen i andel per fastighet. Luftfartsverkets och Banverkets verksamhet är inte av sådan karaktär som gör det möjligt att redovisa per ytenhet, utan redovisar energianvändningen per år. Vanligaste energikällorna är gas, fjärrvärme, olja och el. Sjöfartsverket är enda medlem som planerar att eventuellt börja med mätningar inom området. Specialfastigheter planerar utöka sin redovisning. 8
7.4 Utsläpp av koldioxid Området redovisar koldioxidutsläpp som görs inom organisationen samt från vilka utsläppskällor. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor redovisas under ett separat område. Banverket, Svenska Kraftnät och Vägverket gör mätningar inom området, men då för sin specifika verksamhetsgren i form av utsläpp från t.ex. bantrafik, egna turbiner eller vägtrafik. Dessa mätningar anses ojämförbara med andra medlemmar varför de ej tas med i denna jämförelse. Tabell 4 Utsläpp av koldioxid Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Utsläppskälla Planerad redovisning Banverket Nej Planerar mäta och redovisa Fastighetsverket Ja CO2/år Transporter Energi för uppvärmning Köldmedia Fortifikationsverket Ja CO2/kvm BTA Energi från uppvärmning Mäta CO2 från transporter Jernhusen Nej Luftfartsverket Ja CO2/år CO2/passagerare Drivmedel Energi från uppvärmning Riksdagsförvaltningen Nej Riksantikvarieämbetet Nej Specialfastigheter Nej CO2/kvm LOA Vasallen Ja CO2/kvm LOA Fjärrvärme Planerar redovisa Naturvårdsverket Nej Sjöfartsverket Nej Svenska Kraftnät Nej Vägverket Nej Totalt fyra medlemmar mäter koldioxidutsläpp. Två medlemmar redovisar utsläpp i relation till area och är fastighetsförvaltare. Även Fastighetsverket är fastighetsförvaltare, men redovisar i totalt koldioxidutsläpp per år. Luftfartsverket har inte, p.g.a. fastighetsbeståndets beskaffenhet, möjlighet att redovisa koldioxidutsläpp i relation till area utan redovisar totalt koldioxidutsläpp per år. Samtliga anger energi från uppvärmning som utsläppskälla vilket är användbart vid jämförelse medlemmarna sinsemellan. Banverket, Fortifikationsverket, Specialfastigheter och Vasallen planerar utöka redovisning inom området eller börja med mätningar. 9
7.5 Avfall Området redovisar avfall från organisationens normala verksamhet och från byggprojekt. I de fall där mätningar görs ligger avfallstransportör eller entreprenörens debiteringsunderlag till grund för mätningen. Tabell 5 Avfall Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Skiljs drift Fraktioner från projekt Planerad redovisning Banverket Ja Mängd totalt Ja Enligt Avfallsförordningen Planerar redovisa Fastighetsverket Ja ton/år Ja Deponerat Energiåtervunnet Återvunnet Brännbart Plast Fortifikationsverket Ja Mängd totalt Deponerad mängd Ja Deponerat Återvunnet Återanvänt Energiåtervunnet Jernhusen Nej Ja Styrs av projekt Luftfartsverket Ja ton/år kg/passagerare Nej Deponerat Återvunnet Energiåtervunnet Riksdagsförvaltningen Ja ton/år Ja Brännbart Återvunnet Förnybart Metall Färg Batterier Vikt/anställd Riksantikvarieämbetet Nej Nej Specialfastigheter Nej Ja Enligt kommunen Vasallen Nej Nej Deponerat kg/kvm LOA Skilja drift från projekt Naturvårdsverket Ja kg/år kg/anställd Nej Osorterat avfall Papper/Kartong Metall Plast Sjöfartsverket Nej Ja Blandat avfall Batterier Svenska Kraftnät Nej Ja Enligt miljökrav i entreprenörsavtal Vägverket Nej Nej Totalt sex medlemmar mäter sitt avfall. Samtliga mätningar redovisas i mängd eller vikt per år. Naturvårdsverket är enda medlem som dessutom redovisar mängd per anställd. Luftfartsverket mäter även mängd per passagerare. Banverket och Fortifikationsverket mäter enbart avfall från projekt och inte från organisationens verksamhet. Alla medlemmar förutom Luftfartsverket och Naturvårdsverket skiljer på avfall från egen organisation och projekt. Av de medlemmar som inte gör mätningar inom området idag är Vasallen de enda som planerar att göra detta. Planerad redovisning är mängd per kvm LOA. Riksdagsförvaltningen och Banverket planerar utöka sin redovisning inom området. 10
7.6 Farligt avfall Området redovisar farligt avfall inom organisationens verksamhet eller från byggprojekt. Tabell 6 Farligt avfall Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Skiljs drift från projekt Banverket Ja Total mängd Ja Fraktioner Enligt Avfallsförordningen Fastighetsverket Ja ton/år Ja Kemiska produkter Aska och sot Oljeavfall Elektronik Övrigt Planerad redovisning Planerar redovisa Fortifikationsverket Ja Total mängd Ja Styrs av projektet Jernhusen Nej Ja Luftfartsverket Nej Riksdagsförvaltningen Nej Nej Planerar mäta och redovisa Riksantikvarieämbetet Nej Nej Specialfastigheter Nej Ja Vasallen Nej Nej Eventuellt börja mäta Naturvårdsverket Nej Nej Sjöfartsverket Nej Ja Svenska Kraftnät Nej Ja Vägverket Nej Nej Totalt tre medlemmar mäter idag farligt avfall. Nyckeltal för samtliga är total mängd per år. Fastighetsverket är enda medlem som har uppföljning och redovisning inom området. Banverket mäter mängd både från organisationens verksamhet och från projekt, men har ingen redovisning inom området. Fortifikationsverket mäter enbart mängd från projekt där fraktionerna styrs av det aktuella projektet. Vasallen och Riksdagsförvaltningen är enda organisationerna som har några planer på att börja med mätningar inom området. Banverket planerar redovisa området. 11
7.7 Vattenanvändning Området redovisar vattenanvändning från organisationens fastigheter. De medlemmar som gör mätningar inom området redovisar att användningen avläses via mätarställning eller via fakturaunderlag från leverantör. Tabell 7 Vattenanvändning Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Planerad redovisning Banverket Nej Fastighetsverket Ja kbm/kvm LOA Fortifikationsverket Ja kbm/kvm BTA kbm/värnpliktig kbm/byggnadstyp energianvändning för uppvärmning av vatten Jernhusen Nej Luftfartsverket Nej Riksdagsförvaltningen Ja m3/kvm LOA kr/kvm LOA Förbrukning/dag Riksantikvarieämbetet Nej Specialfastigheter Ja liter/kvm LOA liter/intern Vasallen Ja liter/kvm LOA Naturvårdsverket Ja kbm/år kbm/anställd Sjöfartsverket Nej Svenska Kraftnät Nej Vägverket Nej Sex medlemmar mäter vattenanvändningen. Fem av dessa är fastighetsförvaltare och redovisar användningen i relation till area. Naturvårdsverket mäter användningen i totalvolym per år. Ingen planerad redovisning inom området finns för de medlemmar som inte gör mätningar i dagsläget. Fortifikationsverket, Riksdagsförvaltningen och Specialfastigheter mäter idag och planerar utöka sin redovisning. 12
7.8 Kemikalieanvändning Området redogör förbrukning eller inventering av kemikalier inom organisationen. Kemikalier som används vid enskilda projekt redovisas inte. I de fall där nyckeltal redovisas innebär det att förbrukning av kemikalier mäts. I de fall där medlemmar mäter men inte redovisar nyckeltal innebär det att de inventerar andelen kemikalier från olika kategorier men mäter inte förbrukningen. Tabell 8 Kemikalieanvändning Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Kategorier Planerad redovisning Banverket Ja Mängd/år 9 olika kategorier som t.ex. rengöringsmedel, färg, lim mm Fastighetsverket Ja ton/år %/farligt avfall Lösningsmedel Bekämpningsmedel Köldmedia Färg Planerar redovisa Fortifikationsverket Nej Jernhusen Nej Luftfartsverket Ja ton/år Kemikalier som används för flygtrafiken såsom avisningsmedel mm Riksdagsförvaltningen Nej Kemikalier Planerar mäta och redovisa Riksantikvarieämbetet Nej Specialfastigheter Ja 15 olika kategorier som t.ex. drivmedel, färgprodukter, glykol, lim mm. Vasallen Nej Eventuellt börja mäta Naturvårdsverket Ja liter/år Rengöringsmedel Sjöfartsverket Nej Svenska Kraftnät Nej Vägverket Ja 9 olika kategorier som t.ex. rengöringsmedel, färg, lim mm Planerar redovisa Sex medlemmar mäter kemikalieanvändning. Fastighetsverket, Luftfartsverket och Naturvårdsverket mäter förbrukningen av kemikalier och redovisar i mängd per år. Banverket mäter kemikalieanvändningen men redovisar den ej. Specialfastigheter och Vägverket kategoriindelar kemikalier som används inom organisationen men mäter inte förbrukningen per år. Dock planerar Vägverket att börja mäta sin förbrukning. Fyra av medlemmarna som gör mätningar inom området bedriver inte fastighetsrelaterad verksamhet. Av de medlemmar som i dagsläget inte mäter kemikalieanvändning är det endast Vasallen och Riksdagsförvaltningen som planerar börja med detta. 13
7.9 Miljökonsekvenser av tjänsteresor Området redovisar miljökonsekvenser som uppkommer genom tjänsteresor inom organisationen med t.ex. bil, flyg, tåg etc. Tabell 9 Miljökonsekvenser av tjänsteresor Myndighet/Bolag Mäter man Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Typ av färdmedel Planerad redovisning Banverket Ja CO2/år Flyg Tåg Tjänstebil Hyrbil Fastighetsverket Ja CO2/år Flyg Tåg Bil Fortifikationsverket Nej Få miljöstatistik från resebyrå Jernhusen Nej Luftfartsverket Ja CO2/år Flyg Tåg Tjänstebil Hyrbil Riksdagsförvaltningen Nej Riksantikvarieämbetet Nej Specialfastigheter Ja CO2/år Tjänstebil Vasallen Nej Eventuellt börja redovisa Naturvårdsverket Ja CO2/år CO2/anställd Flyg Tåg Tjänstebil Hyrbil Taxi Sthlm Sjöfartsverket Nej Börja mäta och redovisa Svenska Kraftnät Ja CO2/år CO2/anställd Flyg Tåg Tjänstebil Vägverket Ja CO2/år CO2/anställd Flyg Tåg Tjänstebil Hyrbil Sju medlemmar gör mätningar inom området. Miljökonsekvenserna redovisas i form av koldioxidutsläpp. Samtliga mäter totalutsläpp av CO2 per år. Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät och Vägverket mäter dessutom CO2 utsläpp per anställd. Flyg, tåg och bil är de färdmedel som utsläppen främst mäts ifrån. Två medlemmar planerar att mäta och redovisa området, Vasallen och Sjöfartsverket. Ytterligare en medlem, Fortifikationsverket, planerar att begära miljöstatistik från resebyråer och i ett senare skede eventuellt mäta miljökonsekvenserna från tjänsteresor. 14
7.10 Sammanställning av nyckeltal I tabell 10 redovisas användningen av miljönyckeltal hos medlemmarna. Tabellen ger en schematisk överblick över vilka nyckeltal som medlemsorganisationerna mäter och redovisar centralt eller på koncernnivå i årsredovisningar, miljöredovisningar etc. Tabell 10 Sammanställning av nyckeltal Miljöområde Banverket SFV FORTV Jernhusen LFV Riksdagsförv RAÄ Specialfast. Vasallen NV SjöV SvK Vägverket ENERGI FÖR UPPVÄRMNING Nyckeltal 1 kwh/kvm LOA kwh/kvm BTA kwh/år GWh/år kwh/kvm LOA kr/år kwh/kvm LOA kwh/kvm LOA kwh/kvm BTA kwh/år Nyckeltal 2 kwh/pass kr/kvm LOA ENERGI FÖR KRAFT OCH BELYSNING Nyckeltal 1 kwh/kvm LOA kwh/kvm BTA kwh/år GWh/år kwh/kvm LOA kwh/kvm LOA kwh/år kwh/år Nyckeltal 2 kwh/passagerare kr/kvm LOA kwh/intern kwh/anställd ENERGI FRÅN OLIKA KÄLLOR Nyckeltal 1 kwh/år %/andel energi %/andel energi GWh/år Andel/hus MWh/kvm LOA Nyckeltal 2 kwh/år kwh/passagerare kr/kvm LOA UTSLÄPP AV CO2 Nyckeltal 1 CO2/år CO2/kvm BTA CO2/år CO2/kvm LOA Nyckeltal 2 CO2/passagerare AVFALL Nyckeltal 1 Mängd totalt ton/år Mängd totalt ton/år ton/år kg/år Nyckeltal 2 kg/passagerare kg/anställd FARLIGT AVFALL Nyckeltal 1 Mängd totalt ton/år Mängd totalt Nyckeltal 2 VATTEN Nyckeltal 1 kbm/kvm LOA liter/kvm BTA kbm/kvm LOA liter/kvm LOA liter/kvm LOA kbm3/år Nyckeltal 2 kr/kvm LOA kbm/anställd KEMIKALIER Nyckeltal 1 Mängd/år ton/år ton/år liter/år Nyckeltal 2 TJÄNSTERESOR Nyckeltal 1 CO2/år CO2/år CO2/år CO2/år CO2/år CO2/år CO2/år Nyckeltal 2 CO2/anställd CO2/anställd CO2/anställd 15
8 Användning av andra nyckeltal Kartläggningen avser granska inom vilka andra områden än miljö som medlemmarna skulle kunna jämföra sig sinsemellan. Användning av andra nyckeltal uppdelas i tre kategorier, kundrelaterade, personalrelaterade samt fastighetsrelaterade kostnader per kvm och uthyrningsgrad. Finansiella nyckeltal som berör den ekonomiska årsredovisningen redovisas inte i kartläggningen. Information till kartläggningen har insamlats via telefonintervjuer eller från respektive medlems årsredovisning. 8.1 Kundrelaterade nyckeltal Området redovisar vilka nyckeltal som används för att mäta kundnytta inom organisationen. Kartläggningen visade att två mätningar, NKI/Nöjd kund mätning och tillgänglighet, används relativt frekvent av medlemmarna. Med begreppet tillgänglighet menas hur tillgänglig medlemmarnas verksamhet eller fastigheter är för t.ex. handikappade. Tabell 11 Kundrelaterade nyckeltal Myndighet/Bolag NKI/Nöjd kund mätning Tillgänglighet Banverket Ja Ja Fastighetsverket Ja Ja Fortifikationsverket Ja Jernhusen Ja Ja Luftfartsverket Riksdagsförvaltningen Ja Riksantikvarieämbetet Specialfastigheter Ja Vasallen Ja Naturvårdsverket Ja Sjöfartsverket Ja Svenska Kraftnät Vägverket Ja Totalt sju medlemmar mäter idag NKI (nöjd kund index) eller annan nöjd kund mätning. Sex medlemmar mäter tillgänglighet. Banverket, Fastighetsverket och Jernhusen är de enda medlemmar som gör mätningar inom båda områden. 16
8.2 Personalrelaterade nyckeltal Området redogör de nyckeltal som är personalrelaterade inom organisationen. Inom området har ett flertal mätningar visat sig användbara för jämförelse medlemmarna sinsemellan. Med området avvikelser avses mängd förbättringsförslag eller avvikelserapporter som kommer från anställda inom organisationen. Tabell 12 Personalrelaterade nyckeltal Myndighet/Bolag Åldersstruktur Könsfördelning Sjukfrånvaro Personalomsättning NMI Avvikelser/ Förbättringsförslag Antal utvecklingssamtal Banverket Ja Ja Ja Fastighetsverket Ja Ja Ja Ja Ja Ja Fortifikationsverket Ja Ja Ja Ja Ja Jernhusen Ja Ja Ja Ja Luftfartsverket Ja Ja Ja Ja Riksdagsförvaltningen Ja Ja Ja Ja Ja Riksantikvarieämbetet Ja Ja Ja Ja Specialfastigheter Ja Ja Ja Vasallen Ja Ja Ja Ja Ja Naturvårdsverket Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sjöfartsverket Ja Ja Ja Ja Svenska Kraftnät Ja Ja Ja Ja Vägverket Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samtliga medlemmar gör mätningar inom området åldersstruktur, könsfördelning och sjukfrånvaro. Sju medlemmar mäter dessutom sin personalomsättning under året. NMI (nöjd medarbetar index) mäts av sju medlemmar. Tre medlemmar, Fastighetsverket, Naturvårdsverket och Sjöfartsverket, mäter antal avvikelser under året. Även antalet utvecklingssamtal under året mäts av tre medlemmar, Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och Vägverket. Ingen medlem gör mätningar inom samtliga områden inom personalrelaterade nyckeltal. 17
8.3 Fastighetsrelaterade kostnader per kvm och uthyrningsgrad Kartläggningen visar vilka av medlemmarna som redovisar någon kostnad för fastigheter per kvm samt uthyrningsgrad i procent. Tabell 13 Fastighetsrelaterade kostnader per kvm och uthyrningsgrad Myndighet/Bolag Driftkostnad per kvm Underhållskostnad per kvm Admkostnad per kvm Hyresintäkter per kvm Uthyrningsgrad Banverket Fastighetsverket Ja Ja Ja Ja Ja Fortifikationsverket Ja Ja Ja Ja Ja Jernhusen Ja Luftfartsverket Riksdagsförvaltningen Ja Ja Ja Ja Ja Riksantikvarieämbetet Specialfastigheter Ja Ja Ja Ja Ja Vasallen Ja Ja Ja Ja Naturvårdsverket Sjöfartsverket Svenska Kraftnät Vägverket Totalt sex medlemmar redovisar nyckeltal inom området. Fyra av dessa gör mätningar inom samtliga områden. Jernhusen mäter enbart uthyrningsgrad. Vasallen mäter allt förutom administrationskostnad per kvm. 18
9 Resultat & Slutsats Som resultat av kartläggningen ges i detta avsnitt förslag till gemensamma mätområden och nyckeltal. Redovisningen sker i två separata indelningar, jämförbara miljöområden samt miljöområden för utveckling. Detta för att särskilja vilka miljöområden som kan användas för jämförelse i dagsläget och vilka som kräver fortsatt utveckling. 9.1 Jämförbara miljöområden Området redovisar de miljöområden där det finns tillräckligt med underlag i form av mätningar och nyckeltal för att en jämförelse mellan medlemmar skall kunna vara möjlig i dagsläget. 9.1.1 Energi och vattenanvändning i lokaler Området är jämförbart för medlemmar som rår över sin egen användning av energi eller vatten. Vidare är jämförelse av användning mellan olika byggnadstyper inte rättvisande. Därför rekommenderas att i dagsläget avgränsa sig till att jämföra sin energi och vattenanvändning som åtgår i kontorsfastigheter eller kontorslokaler med följande nyckeltal: Energi för uppvärmning i kwh/kvm LOA Energi för kraft och belysning i kwh/kvm LOA Vattenanvändning i liter/kvm LOA Att tänka på Anledningen till att energianvändning mätt i kvm LOA förslås beror på att flertalet av medlemmarna använder denna typ av area och således har den uppmätt. Däremot föreslås i slutbetänkandet "Energideklarationer Metoder, utformning, register och expertkompetens" (SOU 2005:67) att redovisa energianvändning i kvm BRA (t). Med anledning av detta bör medlemmarna inom Samverkansforum överväga att som alternativ till redovisning per kvm LOA använda BRA (t) som nyckeltal för energianvändning. Faktaruta Energideklarationen. I november 2004 överlämnade den statliga utredningen om byggnaders energiprestanda sitt betänkande angående energideklarationer av byggnader till Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin. Nedan följer ett utdrag ur detta förslag. Prestandavärdet för lokaler omfattar uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla, och fastighetsel samt verksamhetsanknuten energi. Förslaget på den area som skall användas vid s.k. normalisering av måttet för energiprestanda skall för såväl befintliga som nya byggnader vara arean mätt på varje våningsplan fram till omgivande ytterväggars insida. Arean mäts för temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 grader C. Källa: "Energideklarationer Metoder, utformning, register och expertkompetens" (SOU 2005:67) 19
9.1.2 Miljökonsekvenser av tjänsteresor Totalt sju medlemmar mäter sina miljökonsekvenser av tjänsteresor. Samtliga av dessa använder utsläpp av koldioxid som mått på miljöpåverkan. I ett första steg blir rekommenderat nyckeltal inom området: Miljökonsekvenser av tjänsteresor i CO2/anställd Att tänka på Miljökonsekvenserna inom området beror på medlemmarnas behov av tjänsteresor inom organisationen. Därför kan det vara svårt att jämföra medlemmarna med varandra då behoven av tjänsteresor kan variera mycket från medlem till medlem. 9.2 Miljöområden för utveckling Området redovisar miljöområden där medlemmarna inte kan jämföra sig med varandra i dagsläget. Detta då få mätningar görs eller det råder stor spridning på redovisade nyckeltal. 9.2.1 Energi från olika energikällor För att området skall vara jämförbart i framtiden rekommenderas att mäta energi från olika energikällor som åtgår för uppvärmning samt kraft och belysning i organisationens lokaler. Följande nyckeltal kan användas: Energi från olika energikällor i % av total energianvändning Att tänka på Området kan jämföras mellan medlemmar som rår över sin egen energianvändning. Energi som åtgår för kärnverksamheten är inte användbar vid jämförelse mellan medlemmarna. 9.2.2 Utsläpp av koldioxid Totalt fyra medlemmar mäter utsläpp av koldioxid. Följande nyckeltal rekommenderas att använda för en jämförelse i framtiden: Utsläpp av koldioxid från förbränning i CO2/kvm LOA Att tänka på Området skulle kunna jämföras mellan medlemmar som kan påverka valet av energikälla för uppvärmning av lokaler. CO2 utsläpp från t.ex. fjärrvärme, olja eller gas kan då mätas. 20
9.2.3 Avfall Förslag på gemensamt nyckeltal inom området kan inte rekommenderas idag. Detta då det råder skillnader i fraktionsindelning mellan medlemmarna. Dessutom särskiljer vissa inte på avfall från drift och byggprojekt, medan andra skiljer dessa åt. Därför rekommenderas i ett första steg en fraktionsindelning enligt följande: Deponerat avfall Brännbart avfall Återvunnet avfall Energiåtervunnet avfall Metall Att tänka på En särskiljning av avfall från drift och byggprojekt skulle bidra till en mer rättvis jämförelse mellan medlemmarna. Efter detta kan diskussion om gemensamt nyckeltal föras. 9.2.4 Farligt avfall Området har samma förutsättningar som området avfall. Rekommenderad fraktionsindelning i ett första steg är enligt följande: Kemiskt avfall Elektronik Lysrör Batterier Att tänka på En särskiljning av avfall från drift och byggprojekt skulle bidra till en mer rättvis jämförelse mellan medlemmarna. Efter detta kan diskussion om gemensamt nyckeltal föras. 21
9.2.5 Kemikalier I dagsläget görs mätningar inom området av flera medlemmar, totalt sex stycken. Dock behöver kemikalier indelas i gemensamma kategorier för att en jämförelse skall vara möjlig eller användbar. Dessutom måste medlemmarna veta när och hur de skall mäta kemikalier inom organisationen. I ett första steg rekommenderas att indela kemikalier i följande kategorier: Färgprodukter Limprodukter Rengöringsmedel Lösningsmedel Att tänka på Förslag kring gemensamma nyckeltal inom området kan diskuteras för att få en rättvisande jämförelse mellan medlemmarna. De fraktioner och kategorier som föreslås i områdena avfall, farligt avfall och kemikalier har valts eftersom de är vanligast förekommande bland de medlemmar som i dagsläget gör mätningar inom områdena. 10 Fortsatt arbete Med denna rapport som grund kommer projektgruppen att ha en workshop för att tillsammans med de organisationer som hjälpt till med denna kartläggning diskutera vad och hur Samverkansforum ska mäta. Fokus under workshopen blir de nyckeltalsområdet som rapporten har föreslagit. 22