Land & stad en samtidshistorisk betraktelse Maths Isacson Uppsala universitet
1900-talets förhärskande tankefigur Det binära inställningen i den modernistiska välfärdsstaten: Staden och det urbana livet som det moderna och framtida Landsbygden och det rurala livet som det omoderna och bortdöende
Landsbygden i den binära tankefiguren Fylld av traditioner och seder Rik på minnen av människor och händelser i det förflutna Naturlig, oförvanskad Ett rikt kulturarv Stagnerande, efterbliven, borttynande Individen underordnad familjen, släkten och bykollektivet Med distinkta platser för rekreation & minnen
Staden i den binära tankefiguren Modern, nyskapande, föränderlig Tempo, spänning, mångfald Kommersiell med arenor för drömmar Rik på service, utbildning och kultur Farlig genom alla lockelser och utmaningar Omslutande men också särskiljande Klasstillhörighet med visst utrymme för individen och för individuella uttryck Risk för ensamhet för avvikande
Landsbygden under efterkrigstiden en skiss 1940- och 1950-talen: inåtvänd i en tid av ökande mekanisering, avflyttning och påtvingad anpassning till stadens behov 1960-talet: modernisering, individualisering, rationell och industriell drift, storskaliga jord- och skogsbruk 1970-talet: landsbygdens återupprättelse och en återflyttning i en tid när miljötänkandet sköt fart. Men basindustrins kraftiga tillbakagång och många förlorade arbetstillfällen 1980-talet: växande jordbruksöverskott och ett ökat ifrågasättande av svensk jordbrukspolitik och livet på landet. Avflyttning 1990-talet och början av 2000-talet: en tid av svår omställning och utåtvänt kollektivt agerande i kölvattnet på globaliseringen och kraven på förnyelse. Serviceutbudet bantas och fortsatt avflyttning.
Staden under efterkrigstiden en skiss 1950-1970-talen: Den lilla och medelstora industri- och servicestadens glansperiod, tillväxt och välfärd 1970- och tidigt 1980-tal: storstadens tillbakagång efter en period av rivningar och miljonprogram där bilismen ställts i centrum. Tillverkningsindustrins tillbakagång Från slutet av 1980-talet: storstadens växande attraktion medan den lilla staden förlorar arbetstillfällen och serviceutbud. Idag: Den medelstora staden klarar sig om den försetts med högskola och gallerior för en mångsidig handel. Storstaden står stark men har växande problem med bostäder, bilism, luftkvalitet och segregation
(Stor-) stadens styrkor i ett framtidsperspektiv Tätheten gynnar kunskapsintensiva verksamheter Högre utbildning och forskning Sjukvård och omsorg på en hög specialistnivå Mångsidig service och brett kommersiellt utbud Arbetstillfällen ett brett spektrum Stort utbud av nöjen, restauranger och kaféer Stort kulturutbud med museer, bibliotek och upplevelseaktiviteter för alla åldrar Moderna arenor för idrott och andra storskaliga event Biologisk mångfald i stadens grönområden urbanodling?
Stadens svagheter Priset på mark, bostäder och lokaler Bostadsbeståndet som behöver förnyas och uppgraderas Trafiken med stockningar, buller och avgaser Ökad segregation och utanförskap
Den stads- och tätortsnära landsbygdens möjliga styrkor - i ett framtidsperspektiv Stort hantverks-, djur- och vårdkunnande Energiförsörjning via biomassan & vatten- och vindkraften Livsmedel av hög kvalitet, både i stor- och småskalig form Konsumentintresset för varor med identitet och ursprung Byggmaterial i en nödvändig omställning av byggandet Fiberförsörjning till allehanda produkter Tillverkningsindustri som fordrar arealer, vatten o bullrar Fritids- och kulturaktiviteter, natur- och fritidsupplevelse, Fritidshus till skäliga priser (bebos ofta ca 60 dagar/ år)
Landsbygdens svagheter & hot Transporterna, tillgänglighet & kostnader De sviktande tillgången på service, inte minst statens tillbakadragande av post, arbetsförmedling och försäkringskassan. Känslan att räknas bort i det allmänna samtalet om framtiden, utanförskapets stegrande missnöje
Vikten av samverkan på lika villkor Bryt modernismens dikotomi genom en ömsesidig respekt och en ökad samverkan där respektive parts svagheter och styrkor beaktas
För att klara livsmedelsförsörjningen energiförsörjningen kompetenskraven fritidsbehoven när städerna förtätas landets säkerhet i händelse av krig och avspärrning och för att upprätthålla ett rikt service och kulturutbud trygga den biologiska mångfalden motverka segregation och missnöjesyttringar som kan glida över i antidemokratiska former etc.
Extra: Definitioner Tätortsnära landsbygd: 5-45 min bilresa till tätort med minst 3000 inv. Stadsnära landsbygd: 4-45 min bilresa till befolkningscentra med minst 25 000 inv Landsbygd: område utanför tätort med minst 200 invånare Gles landsbygd: med än 45 minuters bilresa till tätort med minst 3 000 inv Glesbygd: område utanför tätort med färre än 200 invånare Litteratur: SOU 2015:35 Service i glesbygd (näringsdep)