Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring



Relevanta dokument
Resistens mot fruktträdskräfta i äpple

Skattning av brukbar diversitet hos äpplesorter anpassade för svensk klimat: resistens mot fruktträdskräfta (Neonectria ditissima)

Slutrapport Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i Sverige Projektnummer: V

Fruktträdskräfta Nectria galligena Bres.

Forskning och växtförädling om äpple på Balsgård

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten Våra nya ÄPPLEN. Produktion:

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Växtförädling och forskning kring äpple på Balsgård

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

I huvudet på en växtförädlare

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Vad är herbicidresistens?

Malus domestica 'MAGLEMER' Malus domestica 'MAIKKI'

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008

Patogena svampar (och närbesläktade)

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Trädvårdsplan Brf Skuggviolen. Upprättad av Berg & Landskap AB

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Körsbärstomater. Körsbärstomater (fortsättning) Black Cherry. Cheresita. Corabell. Favorita. Gardeners Delight. Goldita. Peardrops.

Resistensförädling i stort och smått

Växtodlingskonferens Brunnby

Matsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Allvarliga skadegörare i trädgården. Solveig Sidblad

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Delredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al

Äger du ett gammalt träd?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Växtinspektionen informerar

Allmänt om bakterier

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

MRSA. Information till patienter och närstående

EKO LOGISKT. Plocktomater

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde

Nr Art DBH Risk klass. Bev. värde 11 Ek 41 B plus Något nedsatt biologisk kondition. Stumpar från inkorrekt beskärning.

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Nya regler om spårbarhet och växtpass

Tabell 1. Tillgängliga näringsämnen i marken under maj juni, enligt jordanalys, medelvärde av sex block.

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Facit tds kapitel 18

MRSA. Information till patienter och närstående

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

1. Vad är allemansrättens

Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Svar till spelkorten

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Gamla äpplesorter får nytt jobb!

Multiresistenta bakterier

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Trädgård på naturens villkor

Sortförsök i äppel Nya svenska förädlingar

Sensorisk och kemisk beskrivning av äpplemust

De nya äppel-proffsen

5 Trädgårdsodling Trädgårdsodling

Framtagning av nytt hybridiseringsmaterial för ökad bladmögelresistens i ekologisk potatisodling

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie

Geta Fruktodlarrings studieresa till Skåne och Jönköping

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Nya regler om spårbarhet och växtpass

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis

Malus domestica 'AMOROSA'

BESLUT. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:1

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Den svenska äppelodlingen förändras

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

SVENSKA ÄPPLEN SVENSKA ÄPPLEN SVENSKA ÄPPLEN SVENSKA ÄPPLEN

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade äpple- och pärongrundstammar.

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: Oktober 2014

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige

SVENSKA ÄPPLEN SVENSKA ÄPPLEN SVENSKA ÄPPLEN SVENSKA ÄPPLEN

Lagring av äppel ur sortförsöken

Inventering och besiktning av träden vid Bävern 2, Sundbyberg augusti 2013

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 97/00

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Transkript:

Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare Fruktträdskräfta (European canker) Bild: Marc Lateur Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp En allvarlig sjukdom som angriper ca 107 växtarter Orsakas av svampen Neonectria ditissima (Nectria galligena) Angriper sidogrenar och huvudstam Har en latent period på ca 3 5år Smittan sprids via luften och med regnstänk från de smittade äppelträd till de friska Även andra träd, som växer i läplanteringarna, kan sprida sjukdomen Perithecia innehåller ascosporer (genetisk rekombination) Sporodochia innehåller konidia (vegetativ förökning av svampen) Patogenen är en sårparasit Använder olika sort sår som orsakas av skador Kan använda naturliga bristningar som uppstår vid normal tillväxt av träd: bladsår fruktsår sprickor frostskador beskärningssår insektssår sår orsakade av andra patogener Svampen använder sig av båda, ascosporer (mest höst och vinter) och konidia (sommar) för att angripa träd Skadar sidogrenar och huvudstammen Infektionen sprids via luften och via regnstänk Kan invadera ledningsbanor och stanna där latent under viss tid M. Lateur Svampen skadar även frukt under lagring Vad händer i växten? När svampen tränger sig in, bildar växten ett skyddande invallning, som stoppar svampen under en viss tid Svampen kan inte tränga igenom en väl utvecklad invallningsvävnad Under vinter stannar invallningen av och då blir det lättare för svampen att fortsätta till de friska vävnaderna På våren bildas en ny lager av invallning något längre bort från svampen > angrepen haruppspruckna ochvalkigautseende http://www.inra.fr/hyp3/images/6034013.jpg Synonym: Cylindrocarpon mali 1

För att svampen ska kunna sprida sig, måste såret vara tillräckligt djupt (gå igenom barken in i veden) När svampen tränger dig in i stammen, fortsätter den att växa och förökas snabbt och på kort tid kan ringa in hela stammen Svampen sprids inom trädet genom ledningsvävnader för saft och i viss mån genom ledningsvävnader för vatten Svampen kan ligga vilande (latent) i trädet och bryta ut när skadan uppstår. Skadade ytor kan angripas både utifrån och inifrån när trädet är redan infekterat Kräftsår, som formas på sidogrenar och andra mindre grenar kan man ta bort vid beskärning > tar tid, medför höga arbetskostnader!!! (100 mantimmar/ha?) M. Lateur Behandlingen är ofta inte tillräckligt framgångsrikt, eftersom sjukdomen är av systemisk natur Träd av visa sorter (t. ex, Cox Orange ) läker ut fint efter behandlingen, men av vissa andra (t. ex., Kanzi och Rubens ) inte Nya kräftsår dyker upp även ganska långt ifrån det ursprungliga såret >spridninggenomkärl Fungicider kan minska spridningen av kräftan, men ingen av fungiciderna kan utplåna svampen eller behandla träd, där infektionen är redan etablerad Problemet förvärrades när Merpan och andra kaptanpreparat blev förbjudna i Finland (likaså Topsin WG blev förbjuden i Sverige) Fruktträdskräfta är numera den allvarligaste sjukdomen som hotar Skandinavisk (och i vidare mening Nordeuropeisk) äppleproduktion. Riktad växtförädling for resistens mot kräfta är fortfarande i sin linda Marc Lateur Särskilt farlig är sjukdomen för unga äppleträd Kan bli smittade redan i plantskolan (träd kommer redan smittade från Holland och Belgien) I regel angrips huvudstammen och hela trädet dör. Sjukdomen kan utplåna en hel odling av nyplanterade träd Odling av skorvresistenta sorter kan göra problemet ännu större, då fungicider som används mot skorv verkar också mot kräftan Olika äpplesorter tål sjukdomen olika bra och dessa skillnader är ärftliga. Litteraturuppgifter om vissa sorters mottaglighet kan vara motstridiga. Ex: Gravensteiner (anges både, som motståndskraftigare och mottaglig i olika artiklar) Bild: Marc Lateur 2

Därför lite om forskning Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i äpple! Det är viktigt att hitta speciellt motståndskraftiga sorter för direkt användning i odlingarna och som föräldrar inom växtförädling. Vi har undersökt över 100 äpplesorter, vilda arter och grundstammar med betydelse för svensk äppleproduktion med inokuleringstester ett SLF finansieratprojekt 2010 2014 syftade till att: identifiera sorter med hög grad av motståndskraft mot sjukdomen vidareutveckla qpcr baserad detektionsmetod för svampen Neonectria ditissima För att hitta genetiska skillnader i resistensen har vi använt flera olika tillvägagångssätt: Försök Inokuleringar i knoppsår under kontrollerade förhållanden på avklippta kvistar i växthuset (biotron) Inokuleringar i knoppsår under kontrollerade förhållanden på ett eller tvååriga träd ute på fält i ett tält Naturliga inokuleringar i bladsår under hög infektionsstryck Användning av en molekylär metod, qpcr, för att bedöma svamptillväxt hos olika sorter Skattning av N. ditissima infektion i genbanker och kommersiella odlingar 2011 2012 Resultat 58 sorter testades som avklippta kvistar (4 kvistar/sort, i plasttält i växthuset på Balsgård, våren 2011). Pålitligaresultat för 39 sorter Samma 58 sorter testades som träd i krukor på grundstam B9, 8 träd/sort, i växthuset i Alnarp (höst vinter) Samma 58 sorter testades under hög infektionstryck på fält (hösten sommaren Aroma, avklippt kvist, 20 dpi, vår 2011 Elise, träd, 40 dpi, vår 2011 Santana, träd, 57 dpi Discovery, träd, 57 dpi Höst vinter, 20112012 Cox Orange, träd, 57 dpi 3

2012 2013 Utveckling av skador hos ettåriga kruckade träd (medelvärdena var uträknade på 8 träd per sort) Ytterligare 39 sorter (en del är samma som 2011) testades som avklippta kvistar i en klimatkammare i Alnarp, 8 kvistar/sort (2012) Dessa 39 sorter plus ytterligare 9 (sammanlagt 48) testasdes som träd, 9 träd/sort, i ett ouppvärmt växthus i Alnarp (20122013) Samma 39 sorter testades under hög infektionstryck på fält (2012 2013) Samma 39 sorter testades under hög infektionstryck på fält (2012 2013) Infektionsprocent hos ettåriga träd (medelvärdena var uträknade för 34 träd per sort) 2013 2014 21 sorter, infekterades som ettåriga träd i växthuset i Alnarp, 15 av dem samma som under 2012 2013 Samma sorter testades på fält under hög infektionstryck Grundstammar testades preliminärt som avklippta kvistar Vidareutvecklade detektionsmetoden (qpcr) Tittade på om man kan hitta samband med mängd av svampbiomassa och resistensen Grundstammar och vilda arter Test av QPCR primers för deras specificitet 4

3 Sammanfattning Average Lesion size (cm) 2,5 2 1,5 1 0,5 Cox's Orange Golden Delicious Santana Aroma Discovery y = 0,3013ln(x) + 1,3388 R² = 0,7132 Elise Sorter med bättre motståndskraft (våra resultat stämmer överens med odlarnas erfarenheter) Aroma Santana Filippa Med vår qpcr metod kan vi avgöra om unga träd är smittade (med prov från små misstänkta sår, dock ej från till synes friska träd) 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Relative N. ditissima DNA quantity Fig. 3. Samband mellan storleken på skadorna och and relativt N. ditissima gdna mangd (P= 0.03). Nya kräftresistenta sorter måste tas fram genom växtförädling Sortkandidater framtagna i Sverige och utländska sorter som förs in i Sverige bör testas för mottaglighet för sjukdomen > hjälper att vidta förebyggande åtgärder På gång (Formas, 20152017) : Kartlägga mekanismer som ligger bakom sorternas skillnader i mottagglighet mot kräfta Hitta molekylära markörer, som är kopplade till hög motståndskraft mot kräfta i syftet för att kunna snabbare ta fram nya sorter! Vi vill också forska för att besvara de frågor som ni, intressenter, vill ställa i syfte att bekämpa fruktträdskräftan i Sverige och Scandinavien Marjan Ghasemkhani Anna Zborowska Jasna Sehic Hilde Nybom Deltagare: i samarbete med Marc Lateur (Belgien) Eric van de Weg (Holland) Reiny Scheper, Kerry Everett (Nya Zealand) TACK Cox Orange Liberty 5