Vettiga vuxna En utbildningsinsats med personal på fritidsgårdarna

Relevanta dokument
Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Drogpolitiskt program. i Borås Stad

Cannabisförebyggande arbete i Jämtlands län

Alkohol- och drogpolitiskt program

ETIK för FRITIDS- LEDARE

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr

Grundläggande granskning 2017

Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism

Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

SSPF. skola-socialtjänst-polis-fritid. Anette Hillskär Malmfors, Göteborgs Stad Even Magnusson, polisen

ETT FYRTORN MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barns psykosociala ohälsa

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2)

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

för fritidsgårdsutveckling

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Webbstöd på cannabishjälpen

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet

Projektet - Ett tobaksfriare

Program Samma Koll i samarbete med Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Amanda Skoog, Veingeskolan Emanuela Haslaris, Veingeskolan Maja Isaksson Blomquist, Veingeskolan

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Prästholmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen /41/1

Inflytande för barn och ungdomar

Introduktion till Politiska samrådsgruppen

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Om mig. Metod och resultat

Aktivitetsplan för UmeBrå

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

Lidingö stad. Fritidsgårdsenkäten

HA KUL MÅ BRA SOVA GOTT ÄTA BRA RÖRA SIG

Arbeta med resultatet Steg 3: Åtgärder. En guide om hur du går vidare från insikt till handling

Förslag till Borås Stads Drogpolitiska program

Kommunala Folkhälsorådet

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Alkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

100% REN HÅRDTRÄNING

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Bilaga Yttrande, daterat TJÄNSTEUTLÅTANDE. Barn- och utbildningsförvaltningen Haidi Bäversten Epost:

Välkomna! Samordningsförbundet Stockholm Stads lansering av Insatskatalogen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

Barnens rättigheter ingens ansvarallas. Samverkan mellan Ekonomiskt bistånd och individ- och familjeomsorgen Eskilstuna kommun

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017 Knäpplans förskola

En regional samordnare för hela Värmland

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hur chefer kommunicerar

Föreningscertifikat. Bästa möjliga idrottsförening i Mölndal. Vad kommer certifieringen att innebära?

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Fritidshemmet Jupiter

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

VÅR SYN PÅ LEDAR- OCH MEDARBETARSKAP. en gemensam värdegrund i Gotlands kommun

Västerås. Årets förebyggande kommun år Drogfocus

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Kalmars lokala brottsförebyggande råd. Plats Sammanträdesrum KS-salen PROTOKOLL. Tid Torsdag den 22 november kl. 13:00-16:00

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Att bygga kompetensutveckling och mobilisera vuxna runt unga - för att minska cannabis bland unga

Transkript:

Vettiga vuxna En utbildningsinsats med personal på fritidsgårdarna Spridningskonferensen 26 januari 2017 Sofia Haby, Koordinator för drogförebyggande arbete Malle M. Bergkvist, Fritidsledare Lillsjögården Bitte Modén, Fritidsledare Briggen

Sammanhang till Vettiga vuxna: Östersunds kommuns Narkotikakommission Narkotikakommissionen - årsskiftet 2012-13 Kartläggning av narkotikasituationen Inventering av befintliga aktiviteter Narkotikakommissionens handlingsplan Behov av tidiga insatser Insatsområdena Uppsökande arbete och Vettiga vuxna Tidig upptäckt av och stöd till unga i riskzon

Pilotversion av Vettiga vuxna med fritidsgårdarnas personal Vettiga vuxna utbildning av vuxengrupper som möter unga Möjlighet att genomföra pilotprojekt under 2016 Fritidsgårdarna önskade utbildning för sin personal Malle om fritidsledarnas roll och betydelse Gemensam planering utifrån Vettiga vuxnas mål

Fritidsledarens roll & funktion i öppen verksamhet Att finnas till hands för besökarna Man är tillgänglig för kontakt när ungdomarna själva vill ta initiativ. Man är tillgänglig på ungdomarnas lediga tid, efter skolan och kvällar. Vårt yrkesutövande baseras på tillit och förtroende. Att främja det frivilliga mötet, inkludering och delaktighet En frivillig verksamhet där man kan välja om man vill göra något eller bara vara. Det saknas krav på prestation el konsumtion för att få delta. Man kan göra saker för att det är kul det måste inte vara nyttigt

Att se och bekräfta alla som kommer till verksamheten Vi arbetar med individen i centrum, med stor hänsyn till varandras olikheter, bakgrund och tillhörighet. Fritidsledaren stödjer unga i deras vuxenblivande. Att identifiera och tolka deras behov Ibland stötta och ge råd när någon uttrycker en konkret önskan men också läsa av ett intresse och ibland sår vi frön. Att hjälpa besökarna att utveckla sin egen fritid Genom att utgå från besökarnas behov, men också visa på nya möjligheter, som de kanske inte känner till.

Att vara en möjliggörare och hjälpa dem att få utlopp för sin kreativitet och förverkliga sina idéer Genom att lyssna in, stötta, berömma & bekräfta. Inreda lokalerna så att de bidrar till att skapa en bra atmosfär. För ungdomen kan målet vara att träffa kompisar och ledarna eller utöva aktivitet, man vill helt enkelt prata eller göra något kul. För ledaren kan samma aktivitet vara en metod för att lära känna någon, prata, stärka gemenskapen eller ge någon möjlighet att upptäcka sin talang

Att skapa bra relationer till och mellan besökarna En stor del av arbetet går ut på att ungdomarna i en trygg miljö ska kunna skapa och upprätthålla goda relationer till de övriga besökarna och vettiga vuxna Som fritidsledare är man lite av en relationsobservatör som hjälper till att skapa Gårdsstämning. Att bidra till ungas utveckling Främja ungdomarnas positiva sidor genom att ge ansvar och visa att man tror att de klarar att sköta sina uppgifter. Göra dem till medproducenter i Gårdens verksamhet och drift. Genom att skapa situationer och utgå från deras nivå, ger vi ungdomarna möjlighet att lyckas och självkänslan stärks.

Att var ett vuxet bollplank och en lots eller länk till samhället och vuxenvärlden Många ungdomar är ovana att prata med vuxna och vill skapa diskussion där fritidsledaren blir en viktig diskussionspart, någon att fråga och testa idéer och beteenden på. Som fritidsledare kan man både haka på och starta en diskussion, man kan ibland styra den och försöka lyfta in nya perspektiv. Styrkan består i att finnas till hands och att vara ett frivilligt alternativ till andra mer tvingande vuxenrelationer. Ibland hjälpa till att föra ungdomarnas talan i olika samanhang. Fritidsledaren har ett förhållningssätt som är öppet för att även lära av ungdomarna.

Skapa förutsättningar för verksamhetens genomförande Det krävs tid för att planera, förbereda, förankra och administrera verksamheten. Det är långsiktig planering, samordnande av personalmöten och möten med samverkanspartner etc. Man behöver skaffa resurser, material, lösa akuta situationer, iordningställande av lokaler och förankra verksamhetens existens. Vi har möten med medansvariga ungdomar, både före och efter arr. Vi söker upp och knyter kontakter med nya ungdomar. Man behöver även tid för eftertanke...

Malle M Bergkvist 2017-01-26

Pilotversion av Vettiga vuxna med fritidsgårdarnas personal Vettiga vuxna utbildning av vuxengrupper som möter unga Möjlighet att genomföra pilotprojekt under 2016 Fritidsgårdarna önskade utbildning för sin personal Malle om fritidsledarnas roll och betydelse Gemensam planering utifrån Vettiga vuxnas mål

Mål med Vettiga vuxna professioner som möter ungdomar ska öka sin förmåga att upptäcka och stötta ungdomar i riskzon Huvudmål: Färre barn och unga i kommunen hamnar i utanförskap Delmål: Vuxna i ungdomars närhet ökar sin förmåga att upptäcka ungdomar i riskzon Yrkesverksamma i ungdomars närhet känner sig trygga i att föra en dialog med ungdomar i riskzon Vuxna i ungdomars närhet ökar sin förmåga att stötta ungdomar i riskzon

Tre utbildningskvällar med olika fokus under hösten och vintern Fokus tobak och cannabis utifrån lokal problembild och regional handlingsplan Utbildningskvällarnas fokus: 1. Cannabis- och tobaksförebyggande arbete 2. Samtalsmetodik med inspiration från MI 3. Hur går vi vidare?

Utbildningskväll 1 Drogtecken och symptom med fokus på cannabis, med representanter från Polisen Tobaksförebyggande arbete och betydelsen av det, med Ywonne Wiklund från Västerbottens läns landsting Myter och argumentation kring cannabis med Erik Leijonmarck från ECAD, European Cities Against Drugs

Utbildningskväll 2 Samtalsmetodik med inspiration från MI, motiverande samtal, med Katarina Lundqvist, socionom och MI-utbildare i Östersunds kommun

Utbildningskväll 3 Uppsökande teamet om sitt arbete med att identifiera och stötta unga i riskzon Teamchefer från Socialförvaltningens team Barn och familj om vad det innebär att anmäla sin oro för ett barn och vilket stöd socialtjänsten kan erbjuda barn, unga och familjer Diskussioner gårdsvis kring hur en arbetar idag och kan gå vidare i sitt drogförebyggande arbete.

Preliminära resultat från enkätutvärderingen Större andel: skattar god förmåga att se när en ungdom befinner sig i riskzon känner sig trygga i att samtala med ungdomar i riskzon skattar en god förmåga att stötta ungdomar i riskzon Större andel vet: hur de ska gå tillväga när en ungdom behöver mer stöd vilka resurser som finns för att erbjuda stöd till unga

Vad händer nu? Utvärdering genom enkäter och fokusgrupp Uppföljning i form av årlig träff för all fritidsgårdspersonal

Tack för ert intresse! Frågor? Sofia Haby Koordinator för drogförebyggande arbete 063-140266, sofia.haby@ostersund.se