Sex eller Nio Många frågor kan ses från olika håll. Det mest typiska är väl politiken. Man pratar om samma saker men har helt olika syn på hur det skall lösas. Under denna rubrik Sex eller Nio försöker vi ta upp aktuella frågor om vår Skärgård. Fritt fram för inlägg! Det började på Sandskär Glimtar från Österdagarna 2013. Ovan: Samling inför Östervandring. T.v.: Ann-Cathrin spinner garn, Gunilla Häggbom är intresserad. Nedan t.v.: Barbro Olsson tillverkar rep. Nedan t.h.: Lennart Olsson vid repslagningsapparaten. FOTO: Hans F 2008 tog jag upp frågan om VA-lösningar i Skärgården på ett representantskapsmöte med Skärgårdarnas Riksförbund, detta föranlett av Sandskärsbornas missnöje med kommunens handläggning av deras projekt, med kommunalt vatten till Sandskär. Diskussionen vid mötet mynnade ut i en arbetsgrupp som jag blev sammankallande i. Så småningom fick SRF ett bidrag från SIDA till en förstudie som resulterade i ett EU-projekt med 10 öar inblandade. 1 i Estland, 4 i Finland och 5 i Stockholms Skärgård. Projektet blev för stort för lilla SRF, utan togs över av Skärgårdsstiftelsen. Målsättningen var att hitta lösningar på Vatten och avlopp, Energi och sophantering i Skärgården. Projektet skall vara färdigt vid årsskiftet. Det har hållits seminarier, diskussioner, utredningar, studiebesök. Jag har deltagit i många sammankomster både i Finland, på Åland och i Stockholms Skärgård. Många uppslag har det blivit, men än är det långt till någon generell lösning av problemen. Det finns öar som kommit långt med framförallt energifrågorna, däremot är det svårt att hitta några helbra lösningar på avloppsfrågorna. På vårt höstmöte får vi en kort rapport om vad som hänt, och vad som stundar, när ett nytt lagförslag är på gång. Vad har kommunen för policy när det gäller behandling av mail? Det enklaste sättet att kommunicera med myndigheter och organisationer idag är att använda mail. Visserligen kan myndigheter bli överösta av mail, men de allra flesta har en policy hur man behandlar mailhanteringen. T. ex. kan det vara, att svara inom 24 tim, Det kan vara så kort, att de mottagit mailet och vidarebefordrat det till Söderhamns kommuns personal saknar nog policy, inte alla, men de flesta. Man har ingen aning om de fått mailet, läst det eller om det hamnat i papperskorgen. Här föreslår vi att kommunledningen skapar en policy för hanteringen av mail. Vi skall väl inte behöva gå den långa vägen via KS och Kf för att få svar på frågor och synpunkter. Lennart Andersson 4 13
Sommarkrönika 2013 av Sture Claesson S (hoptotad strax före lyskvällen) ommaren började, som brukligt, med Styvjedagen den 2 juni, tidigare var namnet Linets dag, vid den gamla linskäkten vid Styvjebäcken, längst bort i Styvje, strax norr om Vågbro i Norrala. Bönderna nyttjade förr linskäkten för husbehov. Om linets betydelse förr kan man läsa i gamla skrifter: Varje år såldes miljoner famnar linneväv. För betalningen köpte bönderna silverbägare och silverskedar för hyllorna i sina vackra skåp. I skedhyllan hängde de i sina jack, silverskedarna Styvjebäcken orsakade på sensommaren den svåra översvämningen i Vågbro efter ett ihållande regn med vatten- Anna-Greta Björklund, 93, massor, som inte bäcken klarade av. Om man nu kan skyl- så när som på en dag. la på bäcken Skyfall har väl förekommit tidigare, men då Spinnrocken fick hon när har skog och mark bättre absorberat vattnet. Det krassa hon fyllde 14. ekonomitänkandet kan ha gjort sitt till, tror en del Men sommaren är också Söderhamns skärgård! För 55:e året i rad sjösatte vi den båt av fururibb, som familjen 1958 köpte som bruksbåt för att ta sig från Lötån till Morviksharet. Träbåtar väcker mer och mer uppmärksamhet nuförtiden när det inte finns så stor plats för dem längre. Undantag är entusiasten Anders Torén med sin vurm för Bergqvistbåtar, och på Orn-dagen 6 juli, kom Peter Åsman med sin sprillans nya träsnipa som han äger tillsammans med Bo Westerberg. Byggd i vintras av Jan-Christer Eliasson, efter ritningar från 1938 av den kände båtkonstruktören C.G. Pettersson. 7x2,3m med en Vetus-diesel, 2-cylindrig 4-taktare på 16,5 Hk. Tjusigt! Men Sven-Gunnars och Anita Johanssons träkutter fick denna sommar styra kosan norrut för att förhoppningsvis få ett nytt liv i Skelleftetrakten. Våra båtturer har förutom till Orn, gått till Storjungfrun där det var fyrdag och kyrkhelg liksom på Rönnskär och Prästgrundet. Gösen på Albertina var inte heller illa. Båt också dit. Sedan hälsade vi på i Fagervik norr om Skärså. Eller Plågan, som Peter Åsman vid rodret, i fören sonen David Åsär ett mindre fagert namn på man och sambon Isabelle Westerlund angör denna vik på gränsen mot HuOrn. I bakgrunden vår båt Korshamn från diksvall. 1951. 6 VAR SÅ GOD SÖDERHAMNS KUST & SKÄRGÅRDSFÖRENING! Söderhamns Kust & Skärgårdsförening har fått 30 almanackor 2014. Så här skriver Birgit Lundgren, ordf. i DiBiS Ideella Förening, som blir 10 år 2014: Som tack för stöd och support, får er förening 30 st almanackor att sprida på det sätt ni finner bäst. Till exempel utdelning i de egna medlemsleden, försäljning till förmån för den egna föreningen eller dylikt. Vid försäljning rekommenderar vi ett pris/almanacka av 50 kr, men beslutet ligger hos varje förening. - Vi ser fram emot jubiléumsåret 2014 med önskan om fortsatt gott samarbete. FEBRUARI-bilden i almanackan. En härlig vinterbild. I bildtexten finns en kort berättelse om bilden (gäller övriga bilder också) och ev. plats i DiBiS databas på nätet. F olknöje vid förra sekelskiftet. På sommaren gjorde man utflykter i skärgården med pråmar och bogserare. På vintern var det slädparti som på denna bild, någon stans i Söderhamnsfjärden, från Lars Brolins samling. Fotograf: Robert Rettig. Se: www.dibis.se /bild XBS 10A. 11
Lars Brolin berättar om bogserbåten POSEIDON: B ilden med grabbarna och cykel är tagen i mars 1948. POSEIDON kommer från Stockholm och har öppnat sjöfarten till Stugsund. På bryggan Kapten John Andersson, som var en välkänd skeppare här. Iklädd skepparrock vit halsduk, eftersom han nu skall överlämna den nybrutna rännan till stadens sjöfartsfolk. Ombord gick han för det mesta i tofflor grov halsduk, med cigarett i munnen. Sista biten har det varit stötning in med forcering. Eldaren har nyss lagt på, så kolröken lägger sig över hamnen. Om John kan jag berätta: Det var en brand i en kolhög i Brolins kolgård. Brandkåren kom ut och började släcka. John kom också dit och satt brandchefen på plats hur man släcker en kolbrand. Eftersom han hade varit med om sådana händelser, i bunkerkolen, som sjöman. När jag, Lars Brolin, var 5-6 år fick jag, mamma och pappa följa med POSEIDON på en svängning av en Jonsson-båt i Stugsund. Mamma var rädd när det lutade en Poseidon ha öppnat sjöfarten till Stugdel. Plötsligt gick trossen av en ny ordnasund 1948. FOTO: Sven Brolin des genast och svängningen fullbordades. När vi kom till kaj sa John åt mig att den bit, som låg kvar på maskinkappen, den får du. Men det var väl bara ett skämt. Av kockan fick jag en liten kopparkaffepanna. Två gånger har jag varit på kajen när POSEIDON har öppnat sjöfarten. Då hissade hamnpersonalen flaggan vid hamnfogdekontoret. En gång hade min pappa följt med från Stockholm, men han hoppade av tvärs Sandarne och tog bussen, för det var bara stötning sista biten. När POSEIDON anlände på kvällen, hämtade pappa en verktygslåda ombord, som han hade köpt åt mig. Den finns ännu kvar. Då hette skepparen Birger Öhlund, som så tragiskt försvann med TITAN. På POSEIDON var man ofta ombord. Jag mins särskilt skepparens kajuta längst akterut. En nästan lodrät trappa ned, med ett pentry och en toalett på var sida. I salongen: Tvärs en soffa, två fåtöljer, i taket en fin ledgångs fotogenlampa omgjord till el, en sovkoj i varje sida, en mellanvågsradio fastsatt på en hylla, en bokhylla, trägaller runt ångelementen, ovanför bordet en skylight, som man reglerade med en vev för att öppna och stänga m.m. På bryggan höga teaktrallar över roderkättingen och dubbla rattar. hela hamnen blev ångfylld. Min pappa hade en motorbåt GRIM, som han sålde till Kapten Birger Öhlund. GRIM stod hemma på gården i Stugsund och skulle ombord på POSEIDON. Hästägare Erik Pettersson (kallades här i Stugsund för Häst Erik, pappa hade även ett eget namn på Erik, Erik Brychang, fransk stallmästare). GRIM stämplades fast på POSEIDONS akterdäck. Sedan bar resan vidare genom vårisen till Luleå. POSEIDON TAR AVSKED Poseidon i arbete. I Luleå april 1961. FOTO: Anders Omberg. (Hämtat från Söderhamns-Kuriren 1965) Det hände att POSEIDON låg i Stugsund på nyårsafton. Då blåstes det i ångvisslan, så Är det någon, som köper ett bärgningsfartyg? POSEIDON ligger i Stugsund och hon är snart till salu, så det är bara att hålla sig framme. POSEIDON byggdes 1930 vid Finnboda varv, hon hette VALKYRIA på den tiden och sedan har hon tuffat fram efter Norrlandskusten åtskilliga gånger och nu är hon ute på avskedsresa. I varje fall lär det vara sista gången hon förankrat vid kajen i Stugsund. POSEIDON är för gammal och till stor del för omodern och den hänger inte med i den moderna tiden och därför skall hon säljas. Dispensen har gått ut 1 mars, berättar Kapten Per-Erik Åslund, Luleå, den 28 årige befälhavaren med rötter i Hudiksvall. Man träffar många gamla stugsundsbor, som vankar omkring på kajen och dom berättar att de minns POSEIDON, då hon var ny och kom på jungfrufärd. När man då talar om för dem att det är sista gången de ser henne, så får de lite vemod i rösten då de deklarerar sin besvikelse med: Jasså, har det gått så långt nu. Kapten Åslund är i egentligen vikarie och han vandrar runt på olika fartyg inom Neptunbolaget och tjänstgör månadsvis. Det här tredje omgången han trampar POSEIDON, tidigare, som styrman och nu kapten. Inga större äventyr? Det har inte varit några allvarligare störningar (ta i trä..), frånsett en ganska besvärlig bärgning i fjol vinter, då vi var över till Yxpila i Finland och drog in NANCY LEE. Vi gick härifrån Stugsund den 30 januari och kom inte tillbaka förrän den 22 februari. Bärgningsfartyget POSEIDON var en stolthet då den byggdes 1930,men med sina 1000 hästkrafter förstår man att den har inte mycket att sätta emot i dagens läge. Fast i stort sett så är hon väl bibehållen och där finns både ekolod radar och UKV och vad skrovet beträffar så är det i gått skick, menar Kapten Åslund. Men nya tider och nya krav och då blir ett hela rasket skall rivas. Hon har ju i alla fall tjänat i 35 år, fast i Neptunbolaget kom hon först 1943 efter ombyggnad och då bytte hon också namn från VALKYRIA. Kapten Åslund berättar också att Neptunbolaget har ett nytt flytetyg under byggnad i England på 6000 hästkrafter och den skall bli världens starkaste privatägda isbrytare. Namnet blir förmodligen HERAKLES. Och Forts. 8 9