VT 09 Biliakartellen Kartellverksamhetdefinieradinomramenförekonomiskbrottslighet KimberlyDoherty DennisLundquist LinköpingsUniversitet 730G64Finansiellakriserochekonomiskbrottslighet Handledare:HansSjögren 2009 03 23
Innehållsförteckning 1.Introduktion... 3 1.1Inledning... 3 1.2Syfteochfrågeställningar... 3 1.3Metod... 3 1.4Disposition... 4 2.Teori... 5 2.1Definitionavekonomiskbrottslighet... 5 2.2Spelteori... 6 3.Bakgrund... 9 3.1DefinitionavkartelliKonkurrenslagen(1993:20)... 9 3.2DefinitionavkartelliArtikel81&82,EG fördraget... 10 3.3Juridiskprocess... 10 4.Fallstudie... 12 4.1Historia... 12 4.2Förlopp... 12 4.3Stockholmstingsrätt... 13 4.4Domslut... 15 4.5Marknadsdomstolen... 16 5.Analys... 18 5.1Kartellverksamhetinomramenförekonomiskbrottslighet... 18 5.2Spelteoretiskanalys... 19 6.Slutsats... 22 Litteraturförteckning... 23 2
1.Introduktion 1.1Inledning När ekonomisk brottslighet diskuteras i media så är det säkert flera som kommer att tänka på uppmärksammade fall som exempelvis Skandia, Enron, Worldcom, Trustorhärvan etc. och dessa brott har en tydlig koppling till ekonomisk brottslighet. Men det finns andra typer av ekonomisk brottslighet somskiljersignågotfråndetidigarenämnda,ettexempelpådettaärkarteller. DetfinnsettflertalfallavkartelleriSverigedärenavdemestuppmärksammade är asfaltskartellen. En kartellverksamhet som inte har fått lika mycket uppmärksamhetimediamensom,tackvarekonkurrensverket,settdagensljus ärdenmellanåttavolvohandlareiskåneochblekingesomnyligendömdesför kartellverksamhet. I denna uppsats är det just denna gruppering av Volvohandlare som kommer att vara i fokus. Det finns en viss problematik vid studerandeavkartellerdådeivissafallkanvaralagliga.frågeställningarsomdå uppstår är t.ex. när är karteller olagliga? När kan karteller ses som ekonomisk brottslighet? 1.2Syfteochfrågeställningar Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag går samman i karteller, det vill säga varför karteller bildas. Detta görs med utgångspunkt i fallet med åtta bilhandlareiskåneochblekingesomgicksammanienkartell1998 2002. Hurdefinierasenkartell? Vadkännetecknadekartellverksamhetidetvaldafallet? Hurkankartellerförklarasutifrånteorieromekonomiskbrottslighet? 1.3Metod Uppsatsentarformsomenkvalitativtextanalys 1,vilketinnebärattutifråndet materialsomvianvänderistudientasdetväsentligainnehålletitexternafram 1Esaiasson,Peter;etal(2004):Metodpraktikan,Konstenattstuderasamhälle,individoch marknad.norstedtjuridikab,stockholm.s.233. 3
och systematiseras för att begripliggöra det som är relevant för uppsatsen. 2 Vidare kan själva studien beskrivas som en fallstudie som inbegriper ett fall, falletmeddeåttabilhandlarnaiskåneochblekinge. I ett första steg presenteras den valda teorin som dels utgår från hur ekonomisk brottslighet ska definieras och dels utgår från spelteori för att för förklara hur samarbete kan uppstå. Därefter definieras kartellverksamhet och fallstudien med de åtta bilhandlarna i Skåne och Blekinge behandlas. I ett sista stegapplicerasteorinpåfallstudienförattkunnabesvarasyftetmeduppsatsen. LitteraturensomanväntstillstudienbestårframföralltavTingsrättsdomen och Marknadsdomstolens dom. Dessutom har Konkurrensverkets hemsida användsförattförklarabegreppochtillvägagångssättrörandekarteller.tillden teoretiska delen har litteratur i nationalekonomi används i kombination med föreläsningsanteckningarfråndanmagnussonsföreläsning.källornaviharvalt att använda anser vi vara tillförlitliga, då större delen bygger på domslut, publiceradlitteraturellerkonkurrensverketshemsidasomärenetableradaktör ifrågorsomrörkonkurrens. 1.4Disposition I kapitel ett introduceras uppsatsens syfte och tillvägagångssätt. I kapitel två presenteras den teoretiska utgångspunkten som kommer användas i studien. I kapitel tre ges en kort bakgrund till begreppet kartell och de olika juridiska instanserna när ett kartellfall prövas. I kapitel fyra beskrivs fallet med de åtta bilhandlarna. I kapitel fem analyseras slutligen fallet utifrån den teoretiska utgångspunktenochikapitelsexpresenterasslutsatserna. 2Esaiasson,Peter;etal(2004).S.233 234. 4
2.Teori 2.1Definitionavekonomiskbrottslighet Definitionenavbegreppetekonomiskbrottslighetharsedan1970 taletvaritett omdiskuteratbegreppochänidagråderdetintekonsensusomvilkendefinition somböranvändas.ibörjanav1970 taletnärdetbörjadestalasomekonomisk brottslighet i Sverige så diskuterades både organiserad och ekonomisk brottslighet, ingen direkt åtskillnad gjordes mellan begreppen. I en rapport publiceradavrikspolisstyrelsen1979görsettförstaförsökattskiljaekonomisk brottslighet från organiserad brottslighet. De definitioner som följde efter att SPANEK 3 rapportenhadepubliceratsbyggdedelvispåspanek rapporten,dock gjordes en tydligare åtskillnad mellan begreppen ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet. 4 I Sverige har definitionen av ekonomisk brottslighet utvecklats med tiden genom att olika arbetsgrupper, exempelvis Rikspolisstyrelsens arbetsgrupp mot ekonomisk brottslighet (AMOB) varit involverad. 5 Vidare har även Justitieutskottet och Riksdagens revisorer arbetat fram en definition av ekonomisk brottslighet. 6 I Sverige är det framförallt två definitioner som används, Klaus Tiedemanns definition från 1978 och Justitieutskottet definition. Tiedemanns definition av ekonomisk brottslighet är sådant brottsligt beteende vars effekter stör eller hotar det ekonomiska livet eller det ekonomiska systemet på ett sådant sätt att det inte endast är enstaka individers intressen som berörs. 7. Justitieutskottet definierade ekonomiskbrottslighetiettbetänkande1980ochdefinitionenärsomföljer, Denekonomiskabrottsligheten harekonomiskvinningsomdirektmotiv, harenkontinuerligkaraktärochbedrivssystematiskt, förövasinomramenförennäringsverksamhetsominteisigärkriminaliseradmen somutgörgrundenförolikakriminellagärningarna, 3Arbetsgruppenangåendespaningmotekonomiskbrottslighet.Lindgren,Sven Åke(2000): Ekonomiskbrottslighet:ettsamhällsproblemmedförhinder.Studentlitteratur,Lund. S.47. 4Lindgren,Sven Åke(2000).S.47 50. 5Lindgren,Sven Åke(2000).S.47 50. 6DanMagnusson,Gästföreläsare,LinköpingsUniversitet.2009 02 26 7DanMagnusson,Gästföreläsare,LinköpingsUniversitet.2009 02 26 5
ärkvalificeradidenmeningenattdeenskildabrottenäravstoromfattning,rör storasamhälleligavärdenellerdrabbargrupperavenskilda. 8 Vi kommer i fortsättningen utgå från Justitieutskottets definitionavekonomisk brottslighet. 2.2Spelteori År 1943 publicerade John Von Neumann och Oskar Morgernstern artikeln, Theory of Games and Economic Behaviour, vilken introducerade grunderna till spelteori. Intresset för spelteori ökade och teorin utvecklades. Spelteori är ett sättattförklaradenstrategiskainterdependensenmellanindivideriettspel,där en spelares beslut påverkar den andra spelarens beslut och båda spelarna är medvetna om denna påverkan. 9 Ekonomisk brottslighet, men framförallt karteller bygger vanligtvis på samarbete mellan olika parter och samarbete är någotspelteoritarfastapåochförsökerförklara. Ettspelsomutvecklatsinomspelteorinochvisatsigvaraanvändbartföratt förklara flera olika problemområden, bland annat samarbete mellan företag, är fångarnas dilemma. I det ursprungliga spelet, fångarnas dilemma, så intervjuar polisen två fångar var för sig, för ett stort brott som genomförts. Fångarna har inte vetskap om hur intervjun med den andra fången fortlöper. Fångarna har i spelettvåalternativ,nekatillbrottetellererkännabrottet.(sefigur2.1)nekar bådafångarnatillbrottetkanpolisenintefällademfördetstorabrottetmenkan sättaditdemförettmindrebrott,därdefårettårvarifängelse.omenavdem erkännerbrottetsläppsfångensomerkändebrottetfrimedanfångensominte erkänner får sitta 10 år i fängelse. Erkänner båda fångarna får de fem år var i fängelse. 10 Dilemmat i spelet är att båda fångarna vinner på att neka, men eftersom det finns en möjlighet för en av dem att släppas helt fri om fången erkänner och den andra fången nekar, så finns det ett incitament att bryta avtalet,detvillsägaattbådaskaneka. 8DanMagnusson,Gästföreläsare,LinköpingsUniversitet.2009 02 26.Justitieutskottets betänkandeomekonomiskbrottslighet(bet.1980/81:juu21). 9Carmichael,Fiona(2005):AGuidetoGameTheory.PearsonEducationLimited,Harlow, England.S.3. 10Carmichael,Fiona(2005).S.58 59. 6
För att kunna analysera ett strategiskt spel utifrån spelteori måste vissa kriterier vara uppfyllda. Reglerna definierar spelet. Fångarnas dilemma som beskrivitovanspelasavtvåindivider,fångarna,ochspeletärdärförett 2 player game.ettviktigtantagandeangåendespelarnaärattdeärrationellaochattde därför eftersträvar den högsta nyttan som kan uttryckas i payoff, i fångarnas dilemmauttryckerpayoffenantalårifängelse.ispeletharspelarnatvåmöjliga drag att neka eller att erkänna. Siffrorna i figur 2.1 nedan representerar spelarnas payoff för de olika dragen som är möjliga. Där den första siffran representerar fånge 1:s payoff och den andra siffran representerar fånge 2:s payoff. Spelet antas vara ett icke kooperativt spel eftersom spelarna inte får kommunicera och ett one shot game, vilket innebär att spelet bara spelas en gång. Vidare antas spelet vara ett simultaneous move game vilket innebär att spelarna gör sina drag i spelet simultant utan att veta om den andra spelarens drag. 11 Lösningen av spelet är de valda strategierna och det talas i spelteori om Nash jämvikt.nash jämviktenärenkombinationavspelarnasstrategiersomär bästa respons till varandra. Om båda spelarna spelar sin Nash strategi så har spelarnainteincitamentattbytastrategi. 12 IFångarnasdilemmainnebärdetatt om fånge 1 nekar så är fånge 2:s bästa respons att erkänna, payoffen blir 0 jämfört med 1, omvänt blir det samma resultat. Om fånge 1 erkänner då blir fånge 2:s bästa respons att erkänna, payoffen blir 5 jämfört med 10, omvänt blir det samma resultat. Nash jämvikten, [erkänna, erkänna], är lösningen av speletdåingenavfångarnakommerhaincitamentattbytastrategi.dessutomär Nash jämviktendominant,detvillsägapayoffenförfånge1atterkänna,0och 5, dominerar över payoffen för fånge 1 att neka, 1 och 10. På samma sätt dominerarpayoffenförfånge2atterkänna,0och 5,överpayoffenattnekaför fånge2, 1och 10.ÄvenomNash jämvikteninteärdenmesteffektivalösningen eftersombådaskullefåhögrepayoffavattnekasåäratterkännadenrationellt bästalösningenförbådaspelarnaochlösningenpåspelet. 11Carmichael,Fiona(2005).S.5 7och16 18. 12Carmichael,Fiona(2005).S.36 7
Fånge2 Fånge1 Neka Erkänna Neka 1, 1 0*, 10 Erkänna 10,0* 5*, 5* Figur2.1 I verkligheten tycks samarbete uppstå i olika situationer, för att förklara detta har flera lösningar kommit fram. Samarbete skulle kunna uppstå om det fannsettbindandeavtalmellanspelarna.förattsetillattavtalenhållsbindande krävsdetattentredjepartgaranteraravtaletalternativtattettstraffutdelasom avtaletintehållsbindande. Tidigarehardetutgåttsfrånattspeletbaraspelasengång,detvillsägaatt detärenone shotgame,förspelarnamötsbaraengång.menomdetantagandet skulleförändras,såattspelarnaantasmötavarandrafleragånger,dåtarspelet formen av ett upprepande spel och förutsättningarna i spelet förändras. 13 Spelarna måste då bestämma en strategi för hela spelet så kallade metastrategier. 14 Omfångarnasdilemmaspelasfleragångerutanattspelarnavetnär detsistaspeletslutarkandetfinnasincitamentattsamarbetaeftersomspelarna utgår från en utarbetad strategi. Strategin för en spelare kan vara att alltid samarbetaelleraldrigsamarbeta.enannanstrategiärtit for tatsominnebäratt spelaren samarbetar om den andra spelaren samarbetar men samarbetar inte omdenandraspelarenintesamarbetar.fleraliknandestrategierfinnssomalla leder till slutsatsen att samarbete kan uppkomma i fångarnas dilemma och förklarasomspelarnaspelarettrepetitivtspel. 15 13Carmichael,Fiona(2005).S.71 72. 14Strategiernabyggerdåpåsannolikhetenspelarnatrorattspeletkommerfortsättaengångtill. Idennauppsatsgårviinteinpåhursannolikheternaberäknasutankonstaterarattspelsom repeteraskanförklaravarförsamarbeteuppstårispelsomfångarnasdilemma. 15Carmichael,Fiona(2005).S.203 205 8
3.Bakgrund 3.1DefinitionavkartelliKonkurrenslagen(1993:20) I den svenska lagstiftningen påträffas bestämmelser för det som kallas kartell, ellerkonkurrensbegränsandesamarbetemellanföretag.definitionernafördessa samarbetenreglerasikonkurrenslagen(1993:20)under6.undantagdålagen inteskallgällareglerasi8,8a,18c och18e.den1november2008trädde enny,omarbetadlagikraftisverige,konkurrenslag(2008:579),vilketleddetill upphörandet av den tidigare lagen tillsammans med lagen (2005:702) om ändring i konkurrenslagen (1993:20). Eftersom fallet vi behandlar i denna uppsatsvaraktuelltmellan1998och2002samtficksinupplösningiseptember 2008 kommer vi därför att ignorera eventuella ändringar av definitioner i konkurrenslag(2008:579). IKonkurrenslag(1993:20)uttrycksdetatt, 6 Om något annat inte följer av 8, 8a, 18c eller 18e, är avtal mellan företag förbjudnaomdehartillsyfteatthindra,begränsaellersnedvridakonkurrensenpå marknadenpåettmärkbartsättelleromdegerettsådantresultat. Dettagällersärskiltsådanaavtalsominnebäratt 1. inköps eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirektfastställs, 2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas ellerkontrolleras, 3. marknaderellerinköpskällordelasupp, 4. olikavillkortillämpasförlikvärdigatransaktioner,varigenomvissa handelspartnerfårenkonkurrensnackdel,eller 5. detställssomvillkorförattingåavtalattdenandrapartenåtarsig ytterligareförpliktelsersomvarkentillsinnaturellerenligthandelsbruk harnågotsambandmedföremåletföravtalet. 16 Dessa fem punkter är så kallade förbjudna konkurrensbegränsningar. Företagsomgenomavtalutförnågotavdettakandådömasförkartellbildning. 16SvenskLag2008(2008).IustusFörlag,s.1040 1041 9
Detbörnoterasattdeträckermedattnågonutavdefempunkternaäruppfyllda förattdetskakunnasessomettbrottmotkonkurrenslagstiftningen.begreppet märkbart sätt ger dock upphov till en gränsdragningsproblematik inom enskildafalldåmandelsmåsteidentifieramarknaden,delsdefiniera märkbart sätt. Det förekommer även vissa samarbeten som inte påverkas av konkurrenslagen.dettauttrycksblandannati2 Konkurrenslagen. 2 Denna lag tillämpas inte på överenskommelser mellan arbetsgivare arbetstagareomlönellerandraanställningsvillkor. 17 Inomdennaramhamnardåtillexempelkollektivavtalinomolikabranschersom arbetas fram genom olika fackföreningar. Dessa samarbeten vars syfte är att kontrolleraprisetpåarbetskraftärenavfåtyperavlagligakarteller. 3.2DefinitionavkartelliArtikel81&82,EG fördraget Sedanden1januari1995,dåSverigeblevmedlemiEU,lyderviävenunderEGrätten som fungerar som gemensam lagstiftning för medlemsländerna i den EuropeiskaUnionen.Bestämmelsergällandekonkurrensbegränsningarregleras häriartikel81samtartikel82ieg fördraget.förbudsbestämmelsernafrån6 och 19 konkurrenslagen bygger helt på dessa artiklar med skillnaden att EGrätten förutsätter att handeln mellan medlemsstaterna måste påverkas direkt, indirektellerpotentielltförattartikel81och82skallblitillämpliga 18. 3.3Juridiskprocess När konkurrensverket, vars ena huvuduppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna 19, misstänker en överträdelse av konkurrenslagen görs först en förstudie i det aktuellafalletförattsedanavgöraomenansökanomytterligareundersökning bör göras till Stockholms tingsrätt. Dessa undersökningar kallas ibland för det 17SvenskLag2008(2008).IustusFörlag,s.1040 18Rättentillskadeståndenligtkonkurrenslagen(2004).NordstedtsJuridikAB,s.127 19Konkurrensverketshemsida(2009 02 10) 10
mer journalistikanpassade namnet gryningsräder. Bestämmelser som reglerar gryningsräder återfinns i 47 Konkurrenslagen som anför att en undersökning skallgodkännasom: 1. detfinnsanledningattantaattenöverträdelseharskett, 2. företagetinterättarsigefterettåläggandeenligt45 förstastycket1eller detannarsfinnsriskattbevisundanhållsellerförvanskas,och 3. viktenavattåtgärdenvidtasärtillräckligtstorförattuppvägadetintrång ellerannatmensomåtgärdeninnebärfördensomdrabbasavåtgärden. 20 När en granskning och sammanställning av den, vid undersökningen, insamlade informationen slutförts tas beslut om nedläggning alternativt fortskridning varpå en stämningsansökan lämnas till Stockholms tingsrätt som agerarsomförstainstans. Vid Stockholms tingsrätt väcks talan angående konkurrensskadeavgifter, näringsförbud och företagskoncentrationer. Vid alla dessa fall står konkurrensverketsomkärandeidomstolmedanmotparten,företagen,stårsom svaranden.efterrättegångdärbådaparterläggerframsinayrkanden,grunder, utvecklingavtalanetc.kommerettdomslutfråntingsrättendärkäromåletgillas eller ogillas. Parterna kan då överklaga denna dom till nästa instans som, i konkurrensrättsliga fall, är Marknadsdomstolen. Parterna får nu möjligheten omformulerasinayrkandenochtillföraeventuelltnyttbevismaterialtillföljande rättegång. Marknadsdomstolen fungerar, i konkurrensrättsliga fall, som sista instansvilketinnebärattderasdomslutärslutgiltigt 21. Omkonkurrensverket,efterenförstudie,beslutarattintegåvidareiettfall har andra företag som berörs av överträdelsen rätt att väcka talan direkt vid Marknadsdomstolen och begära ett åläggande. 22 En sådan talan behöver alltså inte behandlas i tingsrätten medan till exempel en skadeståndstalan från konkurrerandeföretagväcksvidstockholmstingsrättalternativtannanbehörig tingsrätt. 23 20SvenskLag2008(2008).IustusFörlag.S.1044 1045 21Konkurrensverketshemsida(2009 03 11) 22Konkurrensverketshemsida(2009 03 11) 23Konkurrensverketshemsida(2009 03 11) 11
4.Fallstudie 4.1Historia Dettafallgrundadespåenstämningfrånkonkurrensverketsomanklagadeåtta återförsäljare av Volvo och Renault lokaliserade i Skåne och Blekinge för konkurrensbegränsande verksamhet under perioden 4 juni 1998 till 10 december 2002. Konkurrensverket påstod, i koncisa termer, att försäljningspriser och rabatter på nya samt begagnade Volvo och Renault personbilar hade överenskommits mellan dessa återförsäljare och därigenom brutitmotkonkurrenslagen. 4.2Förlopp Idettaspecifikafallpåbörjadesprocessenpågrundavattette mail,ämnatatt cirkulera mellan bilhandlarna, kom på avvägar och som konkurrensverket senareficktadelutav[1].ie brevetkundebl.a.följandeläsas, HejKamrater!Hur görvimeddetnyaerbjudandetfrånvolvo.skaviläggapå3,000kronorpåderas prisersomvanligt,ochvilkanettopriserskaviköramed.vadtyckerniandra? 24 Bilden nedan visar de olika steg som ingår i konkurrensverkets utredningsprocess. Efter det att tipset inkommit värderades informationen varpå man beslutade att ansöka om att få genomföra en s.k. gryningsräd[2]. I december2002samlades400 500dokumentinfrånsamtliga8bilhandlareför att senare kompletteras med ytterligare information från företagen[3]. 25 Med denna information kunde sedan en stämningsansökan arbetas fram som, innan den lämnas in, ska föregås av ett preliminärt ställningstagande som skickas till parterna[4]. Parterna får också möjlighet att lämna synpunkter och svar[5] på ställningstagandet vilket kan vara ett viktigt steg i att undvika en rättsprocess och då avsluta ett ärende innan denna åtgärd tas. I detta fall fortgick dock processenochkonkurrensverketstämningsansökanlämnadesintillstockholms tingsrättden16mars2004[6]. 24DagensIndustrishemsida(2009 03 19) 25Konkurrensnyttnr3:2004(2004).KonkurrensverketS.2 12
Figur4.1 26 Tips/misstanke[1] Förslagtillbeslut (preliminärt ställningstagande) [4] Svarfrånparterna samtanalysavsvar [5] Förstudie Ytterligare uppgiftsinhämtning [3] Beslutom stämningsansökan Ansökanom undersökning Undersökning genomförs[2] Stämningsansökan lämnastill Stockholms tingsrätt[6] 4.3Stockholmstingsrätt Då rättegången i Stockholms tingsrätt hölls den 7 juni 2006, yrkade konkurrensverketföljande. Konkurrensverket har yrkat tingsrätten skall förplikta svarandena att till staten betalakonkurrensskadeavgiftmedföljandebelopp: Bil Bengtsson 2600000kr BildeveAktiebolag 3800000kr BiliaPersonbilarAB 55300000kr Bil MånssoniSkåneAktiebolag 2100000kr GöingeBilAktiebolag 2300000kr JohanAhlbergBilAB 1300000kr KristianstadsAutomobilAktiebolag 1800000kr SkånebilPersonbilarAB 2100000kr 27 Grunderna till detta yrkande var enligt konkurrensverket att samtliga svarandebolag, alltså samtliga återförsäljare hade med uppsåt eller av ren oaktsamhet brutit mot 6 i konkurrenslagen (1993:20) samt artikel 81 i EGfördraget.Sjuavdetotaltåttaåterförsäljarnaanklagadesdelsföratt,direkteller indirekt, fastställt försäljningspriser och rabatter på nya Volvo och Renault personbilar, och dels för att gjort sig skyldiga till en uppdelning av marknaden förförsäljningavnyapersonbilaravsammafabrikat.samtligaåttaåterförsäljare 26Konkurrensverketshemsida(2009 03 19) 27DomStockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.8 13
anklagades dessutom för att direkt eller indirekt fastställt inköps och försäljningspriserpåbegagnadepersonbilaravolikafabrikat. 28 För att styrka de argument som konkurrensverket framförde används statistiska data för att beskriva marknaden generellt samt i det specifika fallet gällande prissättning av bilar, relevant produktmarknad, relevant geografisk marknad och samhandel mellan medlemsstater. De första punkterna användes förattavgörasvarandebolagensstorlek,ochdåocksådominans,pådenaktuella marknaden.densistnämndapunktenärenförutsättningföratteg rättenskall bli tillämplig och konkurrensverket yrkade att samhandelskriteriet var uppfyllt med argument såsom att personbilar är en internationell produkt som inte utesluter handel över gränserna samt att den aktuella regionen är ett gränsområdetilldanmarkochtyskland.självaöverskridandet,alltsålagbrottet, bevisas främst med hjälp av protokoll från ett tiotal möten med den så kallade Skånegruppen 29 ochdärtillävenfax oche postkommunikation 30.Isintalanger också konkurrensverket en mer detaljerad beskrivning hur de ovan nämnda konkurrensskadeavgifterna har beräknats fram med vägledning av 27 Konkurrenslagensomsägeratt: Konkurrensskadeavgiftskallfastställastilllägstfemtusenkronorochhögst femmiljonerkronorellertilletthögrebeloppdockinteöverstigandetioprocentav företagetsomsättningföregåenderäkenskapsår. 31 Möjlighetentillnedsattkonkurrensskadeavgifttasocksåuppmenavslåsdå konkurrensverket anser att svarandebolagen inte bidragit till utredningen i högregradänvadsomkundeförväntasochingenavdegenomfördaåtgärderna medför rätt till nedsatt konkurrensskadeavgift vilket regleras i 28 a 1st Konkurrenslagen 32. 28DomStockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.8 29Skånegruppenären,isig,lagliggrupperingavVolvoochRenaultåterförsäljareochSkåneregionen. 30Dom,Stockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.20 28 31SvenskLag2008(2008).IustusFörlag,s.1042 32Dom,Stockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.31 14
4.4Domslut Detreanklagelsernaframfördaavkonkurrensverketdeladesitingsrättenuppi för att kunna bedömas i två olika kriterier, avtalskriteriet samt konkurrensbegränsningskriteriet och märkbarhetskriteriet. Avtalskriteriet innebaralltsåenbedömningpåhuruvidaettavtal,inågonform,slutitsgällande försäljningspriser etc. medan konkurrensbegränsningskriteriet och märkbarhetskriterietinnebarenbedömningpåomdettaavtalisåfallhadesom syfte att begränsa konkurrensen på ett märkbart sett. Gällande avtalskriteriet komtingsrättenframtillföljande: FörsäljningspriserochrabatterpånyaVolvoochRenaultpersonbilar Avtalskriterietuppfyllt Uppdelning av marknaden avseende försäljning av nya Volvo och Renaultpersonbilar Avtalskriterietejuppfyllt Fastställande av inköps och försäljningspriser på begagnade personbilar Avtalskriterietuppfyllt 33 Grunderna till dessa fastställanden var att de protokoll samt annan kommunikation som fanns bevisade att avtalet ingåtts av parterna gällande försäljningspriser och rabatter men att de diskussioner som förts gällande de olikadistriktenintegavtillräckligtstödförattbolagenavtalatomenuppdelning avmarknaden. Gällande konkurrensbegränsningskriteriet och märkbarhetskriteriet kom tingsrättenframtillföljande: FörsäljningspriserochrabatterpånyaVolvoochRenaultpersonbilar Man anförde att bolagens samarbete, objektivt sett, anses ha haft ett konkurrensbegränsande syfte även om man också gör gällande att svarandebolagens nära samarbete har en stark anknytning till deras vertikalarelationtillvps(volvopersonbilarsverige) 34. Inköps och försäljningspriser på begagnade personbilar Även på dennapunktkommanframtillattdetförfarande,därt.ex.sänkningav inbytespriser diskuterats, objektivt sett måste anses ha haft ett konkurrensbegränsandesyfte.mannoterarocksåattävensamarbetet 33Dom,Stockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.59 61 34Dom,Stockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.64 65 15
på denna punkt förekommit på grund av deras vertikala relation till VPS 35. Märkbarhet Här konstaterade tingsrätten att en märkbar konkurrensbegränsning måste ske för att 6 konkurrenslagen skall anseshaöverträtts.meddettasomutgångspunktgranskademanden statistik som konkurrensverket lade fram gällande relevant produktmarknad, relevant geografisk marknad och svarandebolagens marknadsandel för att avgöra huruvida svarandebolagens samarbete haft en märkbar begränsningseffekt på konkurrensen. Då marknaden för personbilar är mycket priskänslig och marknadsföring sker i stor utsträckning via internet där prisjämförelser kan göras i hela landet anförde tingsrätten att den geografiskt avgränsade marknaden omfattadeväsentligtstörredelavsverigeänskåneochblekinge 36. Pågrundavatttingsrätteninteaccepteradekonkurrensverketsdefinitionav denrelevantageografiskamarknadeninnebardettaocksåattsvarandebolagens marknadsandel också blev mindre då marknaden definierades som betydligt större än enbart Skåne och Blekinge. Stockholms tingsrätt fann därför att svarandebolagens marknadsandel inte var tillräckligt stor för att anses haft en märkbarkonkurrensbegränsandeeffektvarpåkäromåletogillades 37. 4.5Marknadsdomstolen Konkurrensverket överklagade domen från Tingsrätten i Marknadsdomstolen. Till stor del fördes samma talan som i Tingsrätten med några tillägg, som rör vertikal styrning och inommärkeskonkurrens samt den relevanta marknaden. MarknadsdomstolenföljdeTingsrättenslinjeifråganomattbolagenhadeslutit avtal om att fastställa försäljningspriser och rabatter på nya Volvo och Renault personbilar samt att fastställa inköps och försäljningspriser på begagnade personbilar, det vill säga att bolagen hade slutit avtal om detta. Marknadsdomstolen ansåg till skillnad från tingsrätten att bolagen även delat 35Dom,Stockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.65 66 36 Dom,Stockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.69 37Dom,Stockholmstingsrätt,MålnrT4231 04(2006),s.74 16
upp marknaden. 38 Tingsrätten fann inte att konkurrensbegränsningskriteriet, märkbarhetskriteriet och samhandelskriteriet var uppfyllt. Konkurrensverket hade till marknadsdomstolen inkommit med kompletterande information rörande vertikal styrning och inommärkeskonkurrens och Marknadsdomstolen fannatttrotshårdvertikalstyrningavvps,såkanintefriståendeåterförsäljare avtala om fasta priser. Vidare hade Konkurrensverket inkommit med informationomdenrelevantamarknaden,somsedantidigareinkluderadeskåne och Blekinge, men nu även bör inkludera Kronobergs län vilket även Marknadsdomstolen fann lämpligt. Av dessa anledningar kom Marknadsdomstolen fram till att det förekommit en horisontell överenskommelse som rör fastställande av priser och uppdelning av marknad som även ansetts vara konkurrensbegränsande. Vidare ansåg Marknadsdomstolen till skillnad från tingsrätten att samhandelskriteriet varit uppfyllt,detvillsägaattdetkanpåverkahandelnmellanmedlemsstater. 39 Marknadsdomstolen upphävde tingsrättens dom och dömde bilhandlarna att betala konkurrensskadeavgift till staten. Konkurrensskadeavgifterna fördeladespåföljandevismellanbilhandlarna,bil Bengtssondömdesattbetala 2600000,Bildeveattbetala3800000,Biliaattbetala6000000,Bil Månsson attbetala2100000,göingebilattbetala2300000,ahlbergsbilattbetala500 000,KristianstadAutomobilattbetala1800000ochSkånebilattbetala2100 000. 40 38MarknadsdomstolensDom,2008:12.DnrA3/06.2008 09 10.(2009 03 06).S.11 15. 39MarknadsdomstolensDom,2008:12.DnrA3/06.2008 09 10.(2009 03 06).S.15 20. 40MarknadsdomstolensDom,2008:12.DnrA3/06.2008 09 10.(2009 03 06).S.1 3och20 22. 17
5.Analys 5.1Kartellverksamhetinomramenförekonomiskbrottslighet Den definition som tidigare i denna uppsats använts för att definiera och beskrivaekonomiskbrottslighetärdetbetänkandesomjustitieutskottetgavut 1980somlöd, Denekonomiskabrottsligheten harekonomiskvinningsomdirektmotiv, harenkontinuerligkaraktärochbedrivssystematiskt, förövasinomramenförennäringsverksamhetsominteisigärkriminaliseradmen somutgörgrundenförolikakriminellagärningarna, ärkvalificeradidenmeningenattdeenskildabrottenäravstoromfattning,rör storasamhälleligavärdenellerdrabbargrupperavenskilda. 41 Frågan blir då huruvida detta fall av dömd konkurrensbegränsande verksamhet, med andra ord kartellverksamhet, kan kategoriseras som ekonomiskbrottslighet.föratttaredapådettaanvändervidessafyrapunkter förattapplicerapåfallet. Har ekonomisk vinning som direkt motiv Denna punkt måste anses som uppfyllddådetendaegentligamotivetsomfannsvarattökaförsäljningensamt marginalernavilketisinturledertillhögreintäkter. Har en kontinuerlig karaktär och bedrivs systematiskt Diskussioner gällande försäljningspriser och rabatter etc. hölls fortlöpande via bl.a. möten i Skånegruppenoche postkommunikationunderenfyraårsperiod.detfannsinga längreuppehållochmötenahöllsminstettpargångerperårvilketgörattäven denna punkt får ses som uppfylld. Huruvida de inblandade förstod att deras förfarandebrötmotkonkurrenslagstiftningenäroviktigtdåsyftetendastäratt applicera definitionen för att undersöka om fallet kan klassas som ekonomisk brottslighet. Förövasinomramenförennäringsverksamhetsominteisigärkriminaliserad men som utgör grunden för de kriminella gärningarna Samarbetet skedde mellanbilåterförsäljare,alltsånäringsidkare,somallahadeenlagligverksamhet 41FöreläsningsanteckningarDanMagnusson.Justitieutskottetsbetänkandeomekonomisk brottslighet(bet.1980/81:juu21) 18
men som utgjorde grunden för prissamarbeten och uppdelning av marknader. Dennapunktmåstedärmedansessomuppfylld. Ärkvalificeradidenmeningenattdeenskildabrottenäravstoromfattning, rör stora samhälleliga värden eller drabbar grupper av enskilda Denna punkt lämnarmestutrymmetilltolkningdådetintefinnsnågrasattagränserförvad som anses vara stor omfattning eller stora samhälleliga värden. I det aktuella fallet var de enskilda brotten inte av stor omfattning om man ser varje individuellprissättningellerrabattprissättningsomettenskiltbrottochdårör detsigintehelleromstorasamhälleligavärden.betraktasfalletiställetsomen enda överträdelse, ett brott, kan det anses vara av stor omfattning på den marknadsomdeverkadeävenomintepåverkanpåpersonbilsmarknadenisin helhet var så stor. Detta samarbete drabbade också grupper av enskilda på ett sådantsättattkunderfrånolikadisktriktinteförhandladepålikavillkorhosde olika återförsäljarna samt att det, i något större perspektiv, drabbade Volvoägare i Skåne och Blekinge. Volvo ägare har ofta en stark märkeslojalitet vilket görattdedrabbasavsämrevillkoränägareavandrabilfabrikat 42. På dessa grunder kan man därför påvisa att kartellverksamhet, och även dettaspecifikafall,ärenkategoriavekonomiskbrottslighet. 5.2Spelteoretiskanalys Ifångarnasdilemmabehandlassamarbetemellantvåfångarsomriskerarolika långa fängelsestraff. I följande avsnitt kommer dock fångarnas dilemma appliceras på fallet med de åtta bilhandlarna vilket gör att utformningen av speletblirnågotannorlunda.speletuttrycksdåsomettspelomsamarbeteom priser. Fångarnas dilemma är ett 2 player game, men kartellen mellan bilhandlarna involverade åtta aktörer. Trots detta är spelet fortfarande ett 2 player game, men det antas att flera parallella spel pågår samtidigt så att alla bilhandlare möter varandra i ett spel. Spelarna i spelet utgörs således av, Bil Bengtsson, Bildeve, Bilia, Bil Månsson, Göinge bil, Ahlbergs bil, Kristianstad 42MarknadsdomstolensDom,2008:12.DnrA3/06.2008 09 10.(2009 03 06),s.9 19