Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling 1944 1953 1960/70-talet 1950/70-talet 1973 1983 Avery et al: DNA ansvarar för arvet Watson & Crick: DNAts struktur beskrivs Odlingen av växtceller och vävnader in vitro etableras och tekniken att regenerera växter från dem Restriktionsenzymen beskrivs Den första genmodifieringen beskrivs i Escherichia coli Naturens egen genmodifiering beskrivs Agrobacterium tumefaciens
Bild 3 Regenerering av seraptasenap (Brassica juncea) från vävnadsodling a = callus; d = komplett växt Bild 4 Historisk bakgrund för modern växtförädling 1944 1953 1960/70-talet 1950/70-talet 1973 1983 Avery et al: DNA ansvarar för arvet Watson & Crick: DNAts struktur beskrivs Odlingen av växtceller och vävnader in vitro etableras och tekniken att regenerera växter från dem Restriktionsenzymen beskrivs Den första genmodifieringen beskrivs i Escherichia coli Naturens egen genmodifiering beskrivs Agrobacterium tumefaciens
Bild 5 Restriktionsenzymens möjligheter Bakterier har en arsenal av olika restriktionsenzymer för att skydda sig mot bakterievirus (bakteriofager) Man insåg snabbt att man kan använda dessa enzyms specificitet för att klippa och klistra i DNA Bild 6 Historisk bakgrund för modern växtförädling 1944 1953 1960/70-talet 1950/70-talet 1973 1983 Avery et al: DNA ansvarar för arvet Watson & Crick: DNAts struktur beskrivs Odlingen av växtceller och vävnader in vitro etableras och tekniken att regenerera växter från dem Restriktionsenzymen beskrivs Den första genmodifieringen beskrivs i Escherichia coli Naturens egen genmodifiering beskrivs Agrobacterium tumefaciens
Bild 7 Agrobacterium-förmedlad transformation av växtceller Bild 8 Varför ser växtförädlaren behov av genetisk modifiering? För att introducera en ny egenskap i en odlad livsmedelsväxt när man inte kan göra det med traditionella växtförädlingsmetoder Anlaget kan vara hämtat från en annan art Anlaget önskas uttryckas endast i vissa vävnader För att minimera introduktionen av okända arvsanlag Vid traditionell korsningsförädling introduceras inte enbart det intressanta anlaget utan även på gott och ont hundratals andra okända arvsanlag ( drag )
Bild 9 Historik genmodifierade växter 1980-talet Forskare publicerar lyckade transformationer i olika växter, även livsmedelsväxter Politikerna tycker sig se ett behov att reglera själva tekniken att producera GMO - en reglering kräver metodik att utföra riskvärderingen och kontrollera efterlevnad Bild 10 Hur riskvärderar man kompletta livsmedel? Expertgrupp sammansatt av WHO & FAO föreslog WHO/FAO (1991): Jämför med den traditionella produkten! Det testade livsmedlet måste vara minst lika säkert som det traditionella
Bild 11 OECD testar metodiken Den fungerar på växter! (OECD, 1992, 1994, 1996) Det finns behov att utveckla Consensusdokument om den kemiska sammansättningen hos våra grödor Bild 12 GMO når marknaden 1990 1994 1994 1997 EUs direktiv om odling av GMO sjösätts I USA når Flavr-savr tomaten marknaden Gentekniknämnden inrättas Den första GMOn godkänns inom EU - majsen MON810
Bild 13 Målet med EUs GMO-lagstiftning Lagstiftningen avser att: - skydda människors och djurs hälsa och välbefinnande, samt miljön - omhänderta konsumentens intressen - försäkra en fri rörlighet av säkra och hälsosamma GMO-produkter inom EU Bild 14 Allmänna principer vid riskvärdering av GMO Varje GMO är unikt ( case-by-case ) All tillgänglig information används för att skapa sig en bild vid riskvärderingen ( comprehensive risk assessment ) Tillgången på data och identifierad fara avgör om ytterligare studier behövs Ramverket för riskvärderingen är upprättat av Codex Alimentarius (2003) - Principer för riskanalys; riktlinjer för riskvärdering
Bild 15 GMO är livsmedel som andra Livsmedels säkerhet styrs av Riskanalysens principer (Codex) Riskvärdering Riskhantering Huvudmålet är att separera de vetenskapliga och de politiska argumenten Riskkommunikation men all måste tydligt kommunicera sina bidrag Bild 16 Riskvärderingens hörnstenar Identifiering av eventuell fara i livsmedlet fara risk Karakterisering av denna fara ofta en beskrivning hur faran varierar med dosen Exponeringsanalys Hur mycket exponeras konsumenter för? Vilka är konsumtionsvanorna och hur mycket innehåller maten? Riskkarakterisering Faran x exponeringen
Bild 17 Hur hittar man faror I? Kunskap om värdorganismen speciellt dess kemiska sammansättning. Kunskap om donatorn för arvsanlagen och detaljerade studier av den genkonstruktion som tagits fram på laboratoriet för att överföras till växten Har själva transformationen var lyckosam eller ej? Motsvarar den DNA som tillförts växten den genkonstruktion man gjorde på laboratoriet? Bild 18 Hur hittar man faror II? Kan någon av växtens egna anlag ha blivit påverkade av insättningen av ny arvsmassa? Hur stort är uttrycket av nya proteiner? Vad har dessa proteiner för egenskaper? Kan det ge upphov till förgiftning eller allergenicitet Har växten fortfarande samma kemiska sammansättning eller har den förändrats Behövs djurstudier för att bekräfta säkerheten? Finns det en miljörisk med livsmedlet?
Bild 19 Jämförande strategi vid riskvärderingen Man jämför en GMO och dess produkter med deras omodifierade motsvarigheter Traditionellt odlade grödor är väl kända (Concept of familiarity) och har redan använts på ett säkert sätt för miljön, konsumenter och djur. Traditionella grödor kan utgöra en referensram vid riskvärderingen av miljön och livsmedel och foder (Concept of Substantial Equivalence or Comparative Safety Assessment). Intended Effects Unintended Effects Bild 20 National Research Council (2004) i USA har uppskattat sannolikheten för hur olika växtförädlingsmetoder ger upphov till oavsedda effekter GMO GMO
Bild 21 Faktorer som granskas vid riskvärdering av GMO I Molekylär analys av gener, transformationsenheter, vektorer och den genmodifierade organismen (studier på DNA-, RNA- och proteinnivå) Studier av fenotyp och av agronoma egenskaper (har biologin och ekologin hos växten förändrats?) Studier av kemisk sammansättning (näringsämnen, antinutritionella ämnen, naturliga toxiner och allergener) Bild 22 Faktorer som granskas vid riskvärdering av GMO II Studier av nya proteiner och kemiska molekyler som uttrycks Behövs djurstudier för att testa för toxicitet? Utredning om möjligt förändrade allergena egenskaper Utredning om det näringsmässiga värdet förändrats Miljöriskbedömning
Bild 23 Risk-nytta bedömning är inte aktuellt enligt EU-lagstiftning I riskvärderingen av en GMO skall inte riskvärderaren ta hänsyn till nyttoaspekterna av en GMO, t.ex. förekomsten av en allergen komponent har minskat halten av vitaminer har ökat halten av giftiga ämnen har minskat näringssammansättningen har förbättrats belastningen för naturen är förbättrad Det är riskhanterarens uppgift! Bild 24 GMO livsmedel och foder i EU - ansökningar under 1829/2003 126 ansökningar inkomna 69 har fått yttranden från GMO-panelen 23 har återtagits (12 majs, 4 bomull, 3 potatis, 3 MO, 1 sockerbeta) 34 pågår (16 majs, 9 sojabönor, 3 raps, 6 bomull)
Bild 25 Tack för att ni lyssnade! SLUTSATS: Som riskvärderare är vi hänvisade att tala om risker och inte om de goda sidorna med en produkt. Det skall ni sköta som riskhanterare!