Samtiden är 2003 Analysmodell Malmö Folkets park Mål: Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter. Material: Text, Kort bakgrundsinformation om socialdemokratiska rörelsen och Folkets Park, se nästföljande sidor Artikel Nya takter i Folkets Park, Sydsvenskan 030626, se nästföljande sidor Storbildsunderlag Arbetsblad Samtiden är 2003 Analysmodell Malmö Folkets Park, se nästföljande sidor Övning: Titta tillsammans på första bilden Malmö Folkets Park 2018 i Storbildsunderlag. Diskutera tillsammans vad bilderna vill berätta. Vad används parken till idag? Läs kort bakgrundsinformation om socialdemokratiska rörelsen enskilt eller i grupp. Diskutera gemensamt textens innehåll. Som stöd i diskussionerna kan bilderna 2 5 i Storbildsunderlag användas. Låt eleverna läsa artikeln Nya takter i Folketspark. Reflektera tillsammans kring frågorna: o Detta var 2003, ser det ut så här idag? o Känner ni igen beskrivningen av parken idag? Gå till Malmö Folkets Park och titta på parken och bysterna av politikerna. På plats diskuterar ni följande frågor: o Varför har de placerats här? o Om man skulle välja viktiga personer som finns idag och placera ut byster av dem, vilka skulle dessa kunna vara? Analys: Tillbaka i klassrummet arbetar eleverna med att analysera historiebruket med hjälp av en analysmodell. Använd bilden, Analysmodell Malmö Folkets Park i Storbildsunderlag. Gå gemensamt igenom frågeställningarna från Analysmodell Malmö Folkets Park. Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut ett arbetsblad med analysmodell som underlag till varje grupp. Utifrån analysmodellen på nästföljande sida får eleverna fundera kring och diskutera med utgångspunkt från Sydsvenskans artikel Nya takter i Folkets Park. Gå gemensamt igenom det eleverna har kommit fram till när de använt analysmodellen. Efter diskussion och analys bör eleverna ha förstått följande: o Dåtiden Folketspark var en del av den socialdemokratiska rörelsen och skapades för att ge arbetarna en plats för rekreation/nöje och kultur, samtidigt som den kunde användas för politiska stormöten.
o o o o Samtiden (2003) Folketspark har inte längre samma anknytning till socialdemokraterna som i början av 1900-talet. Folketspark hade förlorat den politiska dimensionen som parken hade fram till 1970-talet. Innebörden av begreppet folk har förändrats i samband med samhällets utveckling. Namn på platser medverkar till att bygga lokala såväl som nationella särdrag. Användandet Kopplingen till den socialdemokratiska rörelsen och parkens namn aktiverar begreppets tidigare konnotation. Frågan om Malmös framtid - den mångkulturella staden- är viktigt att eleverna förstår att genom bevarandet av namnet Folkets park aktiverar man stadens historia och inkluderar den i nutid och framtid. Symbolvärde Artikeln vänder sig främst till vuxna som har en koppling till Malmö som arbetarstad. Folkets park är en viktig plats för vuxna som kopplar samman parken med arbetarrörelsen. För unga har däremot platsen ett annat symbolvärde som mer handlar om hur parken användes vid tiden för bruket. Framtiden (elevernas nutid) Genom att behålla namnet Folkets park påminns stadens invånare och besökare om den historia som varit en viktig del och aspekt när det gäller Malmös och Sveriges utveckling såväl i dåtid, nutid som framtid. Eftersom begreppet folk har en annan innebörd idag så kanske ett namnbyte inte skulle vara aktuellt.
Kort bakgrundsinformation om socialdemokratiska rörelsen och Folkets Park Folkrörelserna som utvecklades under 1800-talets senare del var organisationer som försökte förändra samhället på olika sätt. Folkrörelserna präglades av ett bildningsideal, det vill säga de kämpade för att arbetare skulle få utbildning och därmed kunna kämpa för sina rättigheter. I dessa folkrörelser fick medlemmarna lära sig mötesteknik, protokollskrivande och argumentation. Exempel på folkrörelser är nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen, kvinnorörelsen och arbetarrörelsen. Nykterhetsrestaurangen Concordias trädgård Nykterhetsrestaurangen Concordias trädgård 1905 Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer Sveriges socialdemokratiska arbetarparti bildades 1889 och har sitt ursprung i den socialistiska arbetarrörelsen. 1898 bildade partiet Landsorganisationen (LO) och tillsammans med fackförbundet LO drev partiet två huvudfrågor: allmän och lika rösträtt samt åtta timmars arbetsdag.
Från 1 maj demonstrationerna i Malmö, 1905. Samlingen på Gustaf Adolfs torg. Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer "Hvad vilja socialisterna?", "Hyllning till August Palm III", Linoleumsnitt 2/25, Handtryckt. Gert-Ove Pettersson / avfotograferad av Vladimira Tabáková / Malmö Museer Platsen där Folketspark idag ligger var från början en privat park som 1891 köptes upp av socialdemokraterna. De ville skapa en plats för arbetarna där de kunde samlas för politiska stormöten, men också en plats där Malmös arbetare kunde samlas för rekreation och nöje. Förstamajtåg på väg mot Folkets Park 1949 Foto: Gunnar Lundh / Malmö Museer
Socialdemokratiska profiler i Malmö Folket Park Det offentliga rummet pryds med konstverk. Ibland är de till för att försköna staden och ibland för att påminna om något. I Malmö Folkets Park finns några byster av socialdemokratiska profiler att titta på. Gustav Möller (1884 1970) Konstnären Ivar Johansson har skapat den här bysten av Gustav Möller i granit. Skulpturen avtäcktes år 1952. Gustav Möller föddes i Malmö och engagerade sig tidigt i den socialdemokratiska rörelsen. Gustav Möller var socialminister i Sverige under perioderna 1924 1926, 1932 1938 och 1939 1951. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Per Albin Hansson (1885 1946) Konstnären Emil Näsvall har skapat en byst i granit av Per Albin Hansson. Skulpturen avtäcktes år 1949. Per Albin Hansson växte upp i Malmö och hans hem är idag museum. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Under åren 1932 46 var Per Albin Hansson statsminister. Han lanserade Folkhemmet som var en vision om att alla skulle behandlas lika i Sverige. Han initierade många olika reformer för att motverka fattigdom, orättvisor och arbetslöshet. Axel Danielsson (1863 1899) Konstnären Sven Andersson har skapat en byst i brons och granit av Axel Danielsson. Skulpturen avtäcktes år 1901. Axel Danielsson grundade tidningen Arbetet i Malmö och han påverkade mycket starkt socialdemokratins utveckling i Sverige. Axel Danielsson var mycket aktiv i det socialdemokratiska partiet. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad
Olof Palme (1927 1986) Konstnären Willy Gordon har skapat en byst i brons och granit av Olof Palme. Skulpturen avtäcktes år 1989. Olof Palme var socialdemokratisk stadsminister 1969 1976 och från 1982 fram till 1986 då han mördades. Olof Palme hade ett stort engagemang i utrikespolitiska frågor. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Hjalmar Branting (1860 1925) Konstnären Per Emil Näsvall har skapat en byst av Hjalmar Branting. Skulpturen avtäcktes år 1949. Hjalmar Branting blev Sveriges första socialdemokratiska statsminister år 1920. Branting var statminister 1920, 1921 1923 och 1924 1925. 1921 tilldelades han Nobels fredspris för sina stora insatser inom Nationernas Förbund. Detta pris fick han tillsammans med den norske politikern Christian Lange.
Nya takter i Folkets park Sydsvenskan. 2003-06-26. Sida: 4 NIKLAS ORRENIUS Femkilos chipspåsar och porriga airbrush-brudar. Minigolf och mogendans. Tysta byster av döda sossar. Sveriges äldsta folkpark, Malmö Folkets park, famlar efter en ny identitet. Precis som hela folkparksrörelsen. Barnskratt från den nya plaskdammen. Tantskratt från skuggan under ett parasoll. En liten kö till Connys grill som säljer pölser, mjukglass och fish and chips. Solig junieftermiddag i Malmö Folkets park. Attraktionerna på Axels tivoli har airbrushade målningar på lättklädda tjejer. Tivolit är öppet men nästan tomt. Högtalarsystemet i en av karusellerna spelar "Oh mama", Lili & Susies gamla hit. En pappa dras i ärmen av en dotter: - Pappa kan vi inte köpa en lott! Högsta vinsten är en femkilos chipspåse. Ovanför ett av lottstånden finns en skylt: "SLUMPEN", står det. Texten har inget att göra med de lotter som säljs där nu, utan är en rest från gamla tider. Malmö Folkets park är Sveriges äldsta folkpark och full av sådana spår från förr. Många har koppling till arbetarrörelsen. Här finns byster av Per Albin och Hjalmar Branting. Nostalgiker brukar tala om Moriskan från 1903, eller om restaurang Far i Hatten från 1892. Mer sällan talas om Slumpen. Kommer ni ihåg Slumpen? Slumpen var en gång känd från tv. Han var en grön, tecknad figur med stor mage och liten svans som roade barn för sådär 20 år sedan, när det bara fanns två tv-kanaler. På 80-talet skulle Slumpen hjälpa till att tvätta bort den socialdemokratiska stämpeln på Malmö Folkets park, som döpts om till Malmöparken. Slumpen skulle bli den hårdsatsande Malmöparkens nya symbol, proklamerade dåvarande parkchefen Jan-Olof Nilsson. Slumpen skulle bli för Malmöparken vad den skära kaninen var för Liseberg. Jan-Olof Nilsson ville konkurrera med Tivoli i Köpenhamn och gjorde 80-talsuttalanden om att "sponsring ligger i tiden". Han köpte en massa karuseller. En del var roliga, andra bara dyra. Satsningen lockade folk första året, men slutade med katastrof och mångmiljonskulder. Malmö stad, som ägt parken tillsammans med socialdemokraterna, tog helt över 1991. Sedan dess har kommunen jobbat med att förnya parken. Den mest påtagliga förändringen är kanske att man har slopat inträdet till parken och tagit tillbaka namnet Folkets park.
Förnyelse av folkparker har diskuterats nästan lika länge som de har funnits. Som ett ombud på Folkparkernas centralorganisation uttryckte saken på kongressen 1928: - Folkparkerna måste ju leva, och då måste man för att bestå konkurrensen ta till nöjen som folk vill ha. Nöjen som folk vill ha. 1928 var det dansbanor. Ett par decennier senare kom Charlie Parker och Louis Armstrong till Malmö Folkets park. På 50-talet sjöng Sinatra här. Abba spelade för 3 000 kronor år 1973. Två år senare hade gaget gått upp till 54 000 kronor. 1981 var Elvis Costello och Ebba Grön dragplåster. Denna junikväll år 2003 ska det bli mogendans till Skåne-Svennes i Malmö Folkets park. I folkparkernas historia finns berättelsen om det moderna Sveriges framväxt. Först, på 1890-talet, var Folkets park hemlig och samhällsomstörtande. Socialdemokratiska föreningen i Malmö hyrde parken i smyg av godtemplarna. Tidningen Arbetets grundare Axel Danielsson döpte om det som då hette Möllevångsparken till "Folkets park". Sedan följer flera decennier där strejkmöten varvas med sillasexor och dansbanor. I takt med att folkhemsbygget blir stabilare tar underhållningen över allt mer. Rekordåret 1947 har parken sex olika dansbanor och noterar 6 000 besökare per dag. I slutet av 70-talet inleds avpolitiseringen av Folkets park. Eller avsossefieringen, kanske man kan säga. 1976 köper Malmö kommun en del av parken och tre år senare kan Arbetet rapportera om det oerhörda: "En moderat i Folkets parks styrelse! Denna unika situation har uppstått i och med att kommunen har blivit delägare i Folkets park - Det viftas inte med röda fanor i det här kvarteret, försäkrade parkchefen Nilsson i tidningsintervjuer. Knappt tjugo år senare står Leif Hultgren i samma park och säger nästan samma sak. Hultgren leder kommunens Folkets park-projekt som sedan ett år jobbar med att staka ut riktlinjerna för framtidens Folkets park. S-stämpeln finns kvar i människors medvetande och det är inte bra, menar Leif Hultgren. - Vi måste vara tydliga med att det är historia, att parkens framtid är en annan. Muf är lika välkomna som LO. Leif Hultgren talar gärna om nyanlagda gräsmattor, höga pariserhjul och lekplatser som ska rustas upp. Och visst har parken fått ett minilyft i år. I helgen hålls en stor blomsterfestival. Men när det gäller idén om Folkets park, folkparkens roll i framtiden, är Hultgren lika svävande som parkprojektets motto: "Mötesplats för människor" (för övrigt samma motto som Svenska kyrkan har). På riksplanet jobbar organisationen Folkets hus och parker (FHP) med samma fråga:
Vad ska Folkets park vara? Eva Karlsson, FHP:s utvecklingschef, talar om "att vara en arena för möten" och "gärna fler invandrare" och "kultur och nöjen". Även hon vill tona ner parkernas koppling till socialdemokratin. Claes Carlsson är kanslichef på Malmö Folkets park och expert på parkens historia. Visst har det skett en avpolitisering, menar han. Men det socialdemokratiska arvet är närvarande i parken ändå. - Det är svårt att sätta fingret på vad det är. Det handlar om en känsla. Den finns i folks hjärtan. Claes Carlsson tycker att Folkets park vore en lämplig plats för en byst av Göran Persson om några decennier. På gräsmattan framför Moriskan, alldeles intill Per Albin-bysten, ligger ett femtiotal soldyrkare. De dricker kaffe, spelar kort och läser deckare. De flesta är ovetande om diskussionerna om parkens framtid. Frågar man om sossestämpeln får man oförstående blickar. Få besökare uppfattar parken som politisk. De ser en vanlig park med lite extra attraktioner i. En oas. Många gillar att parken inte verkar så genomtänkt och strömlinjeformad. Micke Stensson, en kille med långt svart hår och många tatueringar, gör en gest mot det grälla tivolit: - Kolla! Det är lite risigt och fult men det är det som är så skönt. NIKLAS ORRENIUS (text) EMMA LARSSON (foto) (saknas i denna text) Fakta Färgglada tanter och namnbyte Förslag som funnits för att förnya Folkets park genom åren: Låta tanterna i stånden vara utklädda till Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin (30-talet) Bygga "Coca-Cola-baren" i form av en jättelik Coca-Cola-flaska och låta den amerikanska läskjätten betala (Ruffa Alving i Arbetet 1962) Gömma undan statyerna på gamla socialdemokratiska politiker (1988) Sälja parken till Bert Karlsson (Muf, 1987) Döpa om parken till Malmöparken (parkledningen, 1985) Ta tillbaka namnet Folkets park (Moderaten Johan Bengt-Påhlsson 1992) Döpa om parken till Frans Suells park (Moderaten Torbjörn Lindhqvist 2002)
Samtiden är 2003 Analysmodell Malmö Folkets Park Samtiden Artikeln Nya takter i Folkets park Vad är det för frågor som är viktiga i samtiden (år 2003) när ett eventuellt namnbyte på parken diskuteras? Vilken effekt vill man uppnå genom att använda/inte använda historien i samtiden (2003)? Dåtiden Vilken/a historiska händelser eller skeenden pekar namnet Folkets park på? Användandet Varför diskuterade man i artikeln val av namn på parken år 2003? Symbolvärde Känner alla till Folkparkernas historia? Är de positiva, negativa? Är det vår historia? Vad betyder den för oss? Motivera ditt ställningstagande. Framtiden (elevernas nutid) Vilken effekt ville man uppnå genom att byta eller bevara namnet på parken i framtiden? Skulle det vara aktuellt med ett namnbyte idag? Vad skulle det i så fall behöva innehålla eller vara?