Room Service för en ko



Relevanta dokument
Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Bygglov? - Room service för en ko!

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Kalvgömmor. i dikostallar.

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Hur bygger man världens bästa ladugård

Celltalet är mellan och och miljöbundna bakterier är vanligast

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Samma celltal, nya bakterier?

Danmarksresa med Lely Januari 2012

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus

Anett Seeman

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Kristinelunds gård. Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården Aron delägare sedan 1999.

Boosta Mjölkföretaget

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Grupperings strategier i stora mjölkgårdar I Finland. Tapani Kivinen. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi

Automatiska mjölkningssystem

LELY MJÖLKAUTOMATISERING

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Se pengarna i din friska besättning

Bossgården, Stenstorp ELBP Energieffektivisering i lantbrukets byggprojekt. David Hårsmar, Energirådgivare Hushållningssällskapet /

Johan Svantesson 1:300(A3) A A. Sveriges smartaste dikostall Plan och sektion. 60 dikor med kalv.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM

Miljöbundna bakterier kallas så eftersom de smittar från omgivningen i besättningen till kon, oftast i tiden mellan mjölkningarna.

Kraftfodervagnar FW och FM smart utfodring för alla stallar

Kobundna, eller smittsamma, juverbakterier kallas så eftersom de smittar från ko till ko, oftast i anslutning till mjölkningen.

Speglar djursjukdata verkligheten?

HUSDJUR Övervakningens synvinkel och fallgropar. NTM-centralen i Nyland

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Kontroll enligt djurskyddslagen

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Egenkontroll Nötköttsproduktion

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Identifiera dina kompetenser

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.

DeLaval Oktober 3.824, , ,- månadserbjudanden! Elklipper C2. Vintervatten. Vintervatten 5.034,- Värde 475,- 4.

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

Nötköttsproduktion i Frankrike

Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd

Lönsam mjölkproduktion

Egenkontroll Mjölkproduktion

Områdena kan grupperas på 4 nivåer utifrån hur stor påverkan de har på celltalet.

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

TKS FeedRobotSystem -bättre ekonomi -bättre arbetsmiljö

DeLaval 15% 15% Erbjudanden. Februari. Kampanj på Stallkamera. Foderbordsskydd

Rengöring av fodersystem

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)

Utforma kalv- och ungdjurstallet

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden Foto: Ulrike Segerström. ISSN Nr 2010:10

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning

Identifiera dina kompetenser

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt

Korastning javisst, men hur?

Sveriges bönder om djur och etik.

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

SPALTGOLV för rena och friska djur

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Klövhälsoläget Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth

Transkript:

Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens 1-2 september 2010

Disposition Transitionsperioden - en utmaning för ko och bonde Omställning på kons villkor Stalldesign Arbetsrutiner Djurövervakning Exempel från verkligheten Avslutning och budskap

Transitionsperioden Betecknar omställningsfasen när kon passerar från högdräktigheten via kalvningen in i laktationen Motsvarar tiden 3 veckor före till 3 veckor efter kalvning

Veterinärbehandlade sjukdomar 250 200 Antal sjukdomsfall 150 100 50 0-10 -4 2 8 14 20 26 32 38 44 50 56 62 68 74 80 86 92 98 104 110 116 122 128 136 142 148 155 161 168 175 181 187 193 200 Dagar från kalvning

Transitionsperioden Målsättning Säkra social anpassning Säkra kons fysiologiska krav Säkra näringsförsörjning kring kalvning Säkra djurhälsa Säkra smittskyddet Säkerställa foderhygien

Transitionsperiodens ABC A B C Stalldesign Arbetsrutiner Djurövervakning

Stalldesign Avdelningar Tillvänjning i 3 v innan kalvning 1 FRISKA 2 KVIGOR 3 MINDRE FRISKA Enskild kalvningsbox 12-24 tim 1 FRISKA 2 KVIGOR 3 MINDRE FRISKA Separationskor A Ej smittsamma B Smittsamma Nykalvade kor i 3 v (VIP perioden) 1 FRISKA 2 MINDRE FRISKA* *ev i produktionsstallets Grupp 2

Stalldesign Beläggning Rätt antal ät- och liggplatser kring kalvning Formel: Antal kalvningar/ 52 x 3 x 1,4 (gäller vid jämn djurförsörjning) Jämn inkalvning med Djurförsörjningsplan Flexibla bygglösningar för variation i djurflöde Acceptera alltid underbeläggning Acceptera aldrig överbeläggning

Stalldesign Kalvningsbox Enkelbox bäst för både ko och kalv Dikt an mot tillvänjningsavdelningen Rätt antal Antal kalvningar/ 52 Närbelägen grop eller robot för att mjölka Mobil kompressor eller vakuumledning alternativ Tunt med strö, gummibeläggning i botten Renaste och torraste platsen i ladugården!

Stalldesign Båsmått

Stalldesign Djurförflyttning Djur skall kunna flyttas av en person Så korta drivgångar som möjligt Nära anslutning mellan olika avdelningar Säker förflyttning både för djur och skötare Det skall vara lätt att göra rätt

Arbetsrutiner Utfodring Ta hänsyn till laktationsnummer Grovfodertillgängligt 23 timmar per dygn Sopa foderbordet dagligen i dagsljus Rengör vattenkar dagligen Rengör vattenkoppar 2 ggr per vecka Utfodra endast foder med säker hygien

Arbetsrutiner Liggytor Mocka varje dag Inget strö mer än 48 timmar i stallet Kör in strö 3 ggr i veckan 12-15 kg halm per ko/dag vid djupströbädd Jämna till torv och sandbingar dagligen

Arbetsrutiner Kalvningsbox Viktigaste dygnet i laktationen Mjölka 2 ggr även dag 1 i laktationen Smittrena mellan varje individ Borsta torrt och rent, nytt strö Dimma med Virkon vid tomdag Övervakning!

Arbetsrutiner Märkning av kor Märk alla kor i kalvningsboxen Griskrita eller band runt svansen 3 olika färger för att gradera störningsrisk Grön Normal ko Gul Observationsko Röd Ko med störning Röd och Gul ko inspekteras igen på fasta dagar 2 ggr per vecka

Arbetsrutiner Djurförflyttningar Minst 2 djur åt gången Fast dag för flytt till tillvänjningsavdelningen Kalvningsbox när kalvningen är nära förestående Optimal tid i kalvningsboxen 12-24 timmar Fast dag för flytt från VIP Från VIP flexibelt efter grovfoderintag och kohälsa

Djurövervakning Foderförsörjning Hullbedöm alla kor 3 v före kalvning Hullbedöm alla kor vid kalvningen Läs av kraftfoderkonsumtionen efter kalvning Bedöm våmfyllnad hos nykalvade 2-3 ggr per vecka Hullbedöm alla kor 3-6 v efter kalvning Mät BHBA* 5-15 dagar efter kalvning Läs av UREA på alla kor vid första provmjölkning *BHBA = betahydroxybutyrat, en s k keton i kons blod

Djurövervakning Juverhälsa CMT-undersök alla kor inom 1 v efter kalvning Provta kor CMT > 3, ackrediterat laboratorium Inga smittbärare bland nykalvade friska kor Kor med kronisk Str. agalactiae skall inte betäckas utan slaktas snarast, Kor med kronisk S. aureus bör slås ut när det ekonomiskt möjligt

Djurövervakning Övrigt Inspektera halta kor i verkstol Notera brunstbeteende direkt, hitta cykel HPM Checklista Kor kring kalvning fortlöpande HPM Transitionsprofil var 3-6:e månad Rådgivare eller veterinär

Dokumentation fortlöpande

Utvärdering varje kvartal

Driftledning Övriga hjälpmedel Djurförsörjningsplan Semineringsplan Kosnurra Arbetsrutiner gemensamt beslutade Samråd i arbetslaget för förbättring

Exempel 1 180 kor lösdrift AMS

Foder Sjukboxar Kalvningsboxar Drivgång Sinkoavdelning 42 pl på spalt Kvigavdelning 32 pl på spalt Foderbord

Exempel 2 400 kor lösdrift 2x20 parallellstall

Exempel 2 400 kor lsdr 2x20 parallellstall

Transitionsperioden Sammanfattning och slutsatser Kons känsligaste period i laktationen Optimala betingelser minskar produktionsstörningar inklusive infektionssjukdomarna för hela laktationen Foderförsörjning och smittskydd är mest avgörande Stalldesign, arbetsrutiner och djurövervakning kan förbättras i många svenska besättningar Varje steg på vägen ger mer mjölk och bättre ekonomi Rätt start räcker länge Fel start är svår eller omöjlig att reparera