Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Relevanta dokument
Rapport från 20/20 projektet

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Kvävestrategier till höstraps

Höstoljeväxter. Sorter

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Kvävestrategier till höstraps

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Normal såtid ,9 16, ,9 26 Såtid dagar senare ,8 23, ,0 8

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2008

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2009

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Etablering och snigelförsök

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortanpassad kvävegödsling

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Samodling av majs och åkerböna

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Kväve i höstvete 2013

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Att välja höstrapssort kan

Kvävestrategi i höstvete

Oväntat högt kväveupptag

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Kvävepass med Gunsorna

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Transkript:

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Projekt Markstruktur för optimal oljeväxtodling Startade våren 2006, pågår t.o.m. 2009 Finansieras av SLF, SSOF och partnerskap Alnarp Innehåller fem delprojekt A: etableringsmetoder och luckringsbehov (höstraps) B: luckringsbehov (våroljeväxter) C: återpackningsbehov D: inomfältsvariation E: förfruktseffekter

Försöksplan R2-4141 A: Normalt plöjningsdjup ca 20 cm B: Grunt plöjningsdjup ca 12-13 cm C: Ytlig bearbetning (Carrier eller liknande) D: Kultivator ca 10-15 cm E: Bredsådd i stubb inarbetas med Carrier F: Breddsådd i stubb inarbetas med kultivator G: Djupluckring ca 30 cm

R2/L2 4141 2007-2009. Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4116 100 B=Grunt plöjningsdjup 3780 97 4010 102 4414 98 4069 99 C=Ytlig bearbetning 3860 99 3840 97 4472 99 4058 99 D=Kultivator 10-15 cm 3940 101 3950 100 4350 97 4080 99 E=Bredsådd, inarbetas med Carrier 3820 98 3810 97 4352 97 3994 97 F=Bredsådd, inarbetas med kultivator 3890 100 3930 100 4236 94 4021 98 G=Djupluckring, ytlig bearbetning 3510 4185 93 3761 91 15 försök 2007-2009 förutom led G som har varit med i 9 försök.

OS 190 Sort-Såtid Serien startade 2007 Skall svara på såtidens skördepåverkan Är hybrider mer lämpliga att så sent? Kan man så för tidigt? 3 försök per år i Sverige (42000 kr/st exkl SR arbete) Försöken finansieras av Svensk Raps, Scandinavian Seed, Monsanto och SW Seed.

Tidig sådd ger högre skörd Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-02-02

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-04-07

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-04-21

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-05-02

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-05-12

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-05-15

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-05-26

Sådd 2008-08-16 Sådd 2008-08-29 OS 190 Sort-Såtid 2009-06-03

Vad blir skillnaden mellan tidig och sen sådd 2006? Samma serie sedan 2006 med 3 försök i Danmark 6 sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt 25-29 augusti 5-12 september Skillnad Genomsnitt 4490 kg/ha 3950 kg/ha - 540 kg/ha LSD 290 kg/ha Excalibur, SW Calypso, Elan, Catalina, Astrid, Lioness Sådd i tid ger bäst skörd

Danmark 2007 6 sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt 18-24 augusti 5-13 september Skillnad Genomsnitt 3670 kg/ha 3880 kg/ha +190 kg/ha LSD Excalibur, PR46W14, Elan, Catalina, Astrid, Lioness Sådd i tid ger bäst skörd

Danmark 2008 6 sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt 24/8 & 4/9 7/9 & 13/9 Skillnad Genomsnitt 4595 kg/ha 3600 kg/ha - 995 kg/ha LSD Excalibur, PR46W14, PR46W31, Catalina, Astrid, Lioness Sådd i tid ger bäst skörd

Danmark 2009 6 sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt 24-28 augusti 5-11 september Skillnad Genomsnitt 5370 kg/ha 4695 kg/ha - 675 kg/ha LSD Excalibur, PR46W14, PR46W31, Catalina, Castille, Lioness Sådd i tid ger bäst skörd

Temperatursumman spelar roll Plats 2006 Trige Trige Örbaek Örbaek Slagelse Slagelse 2005 Trige Trige Örbaek Örbaek Slagelse Slagelse Sådatum 18 augusti 6 september 24 augusti 5 september 23 augusti 13 september 29 augusti 12 september 28 augusti 5 september 29 augusti 7 september Daggrader Tom 31 dec Uppnått 500 den 810 4 november 600 15 november 850 7 oktober 710 25 oktober 840 7 oktober 610 16 november 530 8 november 390 ej uppnått 610 28 oktober 530 9 november 590 31 oktober 480 ej uppnått

OS 190 3 försök 2008 Klostergården Åsmestad Götala Medel E-län E-län R-län 3 försök Normal Sen Differens Normal Sen Differens Normal Sen Differens Normal Sen Differens Winner 2750 2760 10 3410 3260-150 2580 2880 300 2913 2967 53 Gospel 2990 2690-300 3350 3100-250 2380 2500 120 2907 2763-143 Californium 3120 3020-100 3530 3500-30 2460 2900 440 3037 3140 103 Status 2560 1870-690 2420 2730 310 2350 2380 30 2443 2327-117 Excalibur 3960 3760-200 3980 3890-90 2810 3080 270 3583 3577-7 PR45D01 3760 2990-770 3760 3530-230 2610 2450-160 3377 2990-387 Råfett ~x 49,3 46,1 49,3 47,4 49 46,7

OS 190 2 försök 2009 Klostergården Boberg Badene Medel E-län E-län R-län 2 försök Normal Sen DifferensNormal Sen DifferensNorma Sen Differens Normal Sen Differens Winner 3070 2950-120 4580 3630-950 Kasserat #VÄRDEFEL! 3825 3290-535 Vision 3500 3130-370 4100 2670-1430 0 3800 2900-900 Californium 3130 2670-460 4020 2330-1690 0 3575 2500-1075 Status 3240 3030-210 4610 3440-1170 0 3925 3235-690 Excalibur 3900 3560-340 4890 4140-750 0 4395 3850-545 PR45D01 3340 3010-330 4420 2430-1990 0 3880 2720-1160 Råfett ~x 47,7 46,9 46,8 44,2

Hur ser det ut hösten 2009 skörd 2010? Temperatursumma från uppkomst till första frost Temperatursumma = Summan av dygnsmedeltemperatur - bastemperaturen 5ºC Uppkomst Temp. Summa Västraby Tidigt 2009-08-20 573 1:a frost 2/12 Mellan 2009-08-27 484 Mellan 2009-09-03 397 Sent 2009-09-10 309 Jordberga Tidigt 2009-08-20 594 1:a frost 14/12 Mellan 2009-08-27 504 Mellan 2009-09-03 417 Sent 2009-09-10 337 Helgegården Tidigt 2009-08-20 486 1:a frost 14/12 Mellan 2009-08-27 402 Mellan 2009-09-03 314 Sent 2009-09-10 234

Slutsats OS 190 Sen sådd har sänkt råfettinnehållet med 1,8 % e.h Dvärghybrider skall sås tidigt inte sent. Dvärgväxt är långsam tillväxt. Inget belägg för att hybrider är mer lämpliga vid sen sådd Varje enskild sort avgör lämplig såtid Varje dygns senare såtid sänker rapsskörden med i genomsnitt 23 kg/ha. Vissa sorter 50 kg/ha I Danmark sjunker skörden i genomsnitt med 36 kg/ha vid senare sådd.

OS 188 Kvävestegar på hösten 12 försök etablerades 2008-2009, 9 skördade 1 gick ut på grund av sniglar hösten 2007 2 kasserades på grund av extremt kraftiga regn i maj 2008 Kväve kombisås i samband med sådd 0, 20, 40, 60, 80 kg N/ha Kompletteras på våren med 140 eller 180 kg N/ha Dubbelnolla på N finns men gödslad med Kieserit (S) Kostnad 51000 kr styck exkl SR arbete

OS 188 Hemmesdynge M-län 2008-11-28 60 kg N 0 kg N 20 kg N 80 kg N

OS 3 188 Egonsborg 2009 Uppkomst 28 aug 2008 200,0 6000 180,0 5500 160,0 5000 4500 kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 4000 3500 3000 2500 2000 kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 1500 40,0 1000 20,0 500 0,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0

OS 3 188 Hemmesdynge 2009 Uppkomst 28 augusti 2008 200,0 6000 180,0 160,0 5500 5000 4500 kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 4000 3500 3000 2500 2000 kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 1500 40,0 1000 20,0 500 0,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0

OS 3 188 Bengtsro Tollarp 2009 Uppkomst 22 augusti 2008 200,0 5500 180,0 5000 160,0 4500 140,0 4000 kg N/ha i gröna växtdelar 120,0 100,0 80,0 3500 3000 2500 2000 kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 60,0 1500 40,0 1000 20,0 500 0,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0

OS 3 188 Sandby gård 2009 Uppkomst 9 september 2008 200,0 6000 180,0 5500 160,0 5000 4500 kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 4000 3500 3000 2500 2000 kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 1500 40,0 1000 20,0 500 0,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0

5000 OS 188 3 försök 2008 4500 4000 3500 kg frö/ha 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 0 N höst, 140 N vår 0 N höst, 180 N vår 20 N höst, 140 N vår 20 N höst, 180 N vår 40 N höst, 140 N vår 40 N höst, 180 N vår 60 N höst, 140 N vår 60 N höst, 180 N vår 80 N höst, 140 N vår 80 N höst, 180 N vår 0 N höst, 0 N vår LSD höstgiva 227 kg/ha LSD vårgiva 130 kg/ha

OS 188 6 försök 2009 5000 4500 4000 3500 3000 kg frö/ha 2500 2000 1500 1000 500 0 0 N höst 140 N vår 0 N höst 180 N vår 20 N höst 140 N vår 20 N höst 180 N vår 40 N höst 140 N vår 40 N höst 180 N vår 60 N höst 140 N vår 60 N höst 180 N vår 80 N höst 140 N vår 80 N höst 180 N vår 0 N höst 0 N vår

Gödslingsnetto 9 försök 2008-2009 12000 10000 8000 kr/ha 6000 4000 2000 0 0+140 20+140 40+140 60+140 80+140 0+180 20+180 40+180 60+180 80+180 0 N giva kg/ha höst+vår

Nettoinkomst vid stigande N-giva på hösten och 140 kg N/ha på våren 10000 9900 9800 9700 9600 9500 9400 9300 9200 9100 9000 N optimium på hösten: 72 kg/ha y = 0,1303x 2 + 18,671x + 9052,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Höstgiva kg N/ha

Slutsats OS 188 efter 2 års försök Raps skall gödslas på hösten höjer skörden med upp till 20 % 20 kg mer N på hösten kan spara 40 kg N på våren Signifikanta skillnader för höstgödsling råder upp till och med 60 kg N Vid sen sådd hinner inte rapsen tillgodogöra sig de allra högsta kvävegivorna Raps efter stråsäd bör ha 60-70 kg N

Skånes 8 bästa sorter Högst skörd ger 500 kr mer/ha 17 000 kr 16 500 kr 16 000 kr 15 500 kr 15 000 kr 14 500 kr C 14 000 kr 13 500 kr 13 000 kr Carousel (SW) Excalibur (H) (SW) SW Vision NK Speed (H) (Syn) Catalina (SW) Alpaga (Ssd) SW Azur PR46W09 (H) (Ssd) SW Cult SW Galileo

Slutsatser Etableringsmetoden har liten betydelse Bra etablering har stor betydelse Sådd i tid ger bra etablering och högre skörd Mer kväve på hösten sparar kväve på våren Välj en högavkastande sort byt sort ofta