Välkommen på seminariet om hälsoeffekter av svetsning Ingrid Liljelind, yrkeshygieniker Lars Modig, yrkeshygieniker/avdelningschef Maria Öhrn, läkare Arbets- och miljömedicin, Umeå
Arbets- och beteendemedicinskt centrum Ett kompetenscentrum för hälsa i arbete, miljö och livsstil Arbets- och miljömedicin Beteendemedicin Stressrehabilitering Livsmedicin Förebygger, utreder, bedömer och bidrar till att åtgärda ohälsa som har samband med arbete och omgivningsmiljö. Erbjuder intensiv livsstilsbehandling till patienter med fetma och/eller metabolt syndrom Bedömer, behandlar och rehabiliterar patienter som har stressrelaterad psykisk ohälsa, framför allt utmattningssyndrom Stödjer och bedriver innovations- och utvecklingsarbete och forskning inom området hälsa i arbete, miljö och livsstil
Arbets- och miljömedicin (AMM) Regionuppdrag Patientverksamhet Kontaktuppgifter AMM: amm@regionvasterbotten.se 090-785 24 50 090-785 24 51 Forskning/ undervisning
Regionuppdraget - Bedriva preventivt arbete via utbildning och metodstöd till bl a hälso- och sjukvården samt företagshälsovården - Bistå vid förfrågningar - Bistå med miljömedicinskt expertstöd
Anledning till att vi ordnar seminariet: WHO:s cancerinstitut IARC klassade 2017 allt svetsningsarbete som cancerframkallande Svetsrök är en vanlig exponering inom vårt upptagningsområde och bland våra patienter Bra tillfälle att belysa även andra arbetsmiljöproblem i samband med svetsning Tack till Centrum för Arbets- och miljömedicin, Stockholm, för lån av presentationer och upplägg.
Lite praktiskt: Kaffe kommer att serveras utanför Presentationen som pdf till resp e-post Efter seminariet så kommer ni att få e-post där vi ber er fylla i en utvärdering av seminariet
Programmet Exponering och exponerade Hälsoeffekter på luftvägar, nervsystemet och hjärta/kärl Kafferast Cancer och IARC-klassning Fika ca 14.15 Andra hälsoeffekter vid arbete som svetsare Förebyggande åtgärder Slut ca 16.00
Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning Vad är svetsning? Vilka exponeras? Vad exponeras man för? Partiklar Metaller Gaser Sekundär exponering Hur kan man mäta exponering?
Referenser till detta föredrag Svetskommissionen Svetsen (Tidning som ges ut av svetskommissionen) Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2013 (Bengt Sjögren) Forskningsartiklar Bilder från arbetsplatsbesök (2002-
Vad är svetsning Svetsning Definitionen på svetsning är: åstadkommande av förbindning mellan ett arbetsstyckes delar - med eller utan tillsatsmaterial - eller mellan arbetsstycke och tillsatsmaterial, genom energitillförsel i form av lokal uppvärmning till minst grundmaterialets smälttemperatur, genom plastisk lokal flytning eller genom atomär diffusion. Från Svetskommissionen
Från Svetskommissionen Svetsmetoder
Förbrukning svetselektroder Från Svetsen 2017 Pulverbågssvetsning Rörtråd MIG/MAG PIN-svetsning med belagd elektrod
Vilka är exponerade? Från Svetsen 2017, statistik från AV
Rök och gaser men även Buller Vibrationer Strålning Exponering för vad?
Svetsrök - partikelstorlek
dn/dlogdp, #/cm3 10 Svetsrök - partikelstorlek 12 x 104 Number distribution, welding fume Workshop Chamber 8 6 4 2 0 10 1 10 2 10 3 Particle size, nm
Exponeringsmått Massa: 90% Äpplen Antal: 90% Körsbär
Tre provtagare för att mäta damm Inhalerbart damm - 1 Respirabelt damm - 2 Totaldamm - 3 2 3 1 Placeras i andningszonen Bärbar pump drar partiklar genom filtret Filterprov skickas till analyslaboratorium för vägning samt eventuell ytterligare analys, t ex metallbestämning
Mätning respirabelt damm
Exponeringsnivåer respirabelt damm vid svetsning På 70-talet ~ 8 mg/m 3 (BS Kunskapssammanställning; Ulfvarsson) 90-talet ~ 2.5 mg/m 3 (BS Kunskapssammanställning, Nise) 2004-2005 Medelvärde 2.3 mg/m 3 ; medianvärde 1.3 mg/m 3 (Hedmer et al 2014). 2012-2013 ungefär samma som 2004-2005. Gränsvärdet idag är 2.5 mg/m 3 (oorganiskt damm, resp fraktion)
Hygieniska gränsvärden metaller Respirabelt damm HGV 2.5 mg/m 3 Fe HGV 3.5 mg/m 3 Mn HGV 0.05 mg/m 3 Cr HGV 0.5 mg/m 3 Cr VI HGV 0.005 mg/m 3 Ni HGV 0.1 mg/m 3 Zn HGV 5 mg/m 3
Innehåll i svetsröken - sexvärt krom Ffa vid svetsning i rostfritt stål Kritisk effekt: slemhinneirritation, carcinogent HGV 0.005 mg/m 3 IVL 2006 från 0.0005-0.018 mg/m 3 ; 38% av mätningarna över 0.005 mg/m 3 Meeker et al 2010 9-25% av mätningar över 0.005 mg/m 3
Innehåll i svetsröken - mangan Kritisk effekt av mangan är påverkan på det centrala nervsystemet Nivågränsvärdet för mangan (respirabel fraktion) var tidigare 0,1 mg/m 3 Nivågränsvärdet för mangan har nyligen (180821) sänkts till 0,05 mg/m 3 Hygieniska gränsvärden AFS 2018:1 De senaste åren har det föreslagits ett hälsobaserat gränsvärde för respirabelt Mn på 0,02 mg/m 3. 2004-2005 Medelvärde 0.17 mg/m 3 ; medianvärde 0.08 mg/m 3 (Hedmer et al 2014). 2012-2013 ungefär samma som 2004-2005.
Rökdata (% metall i röken) Fe Mn Cr CrVI Ni Cu F Rökutveckl mg/s Olegerad basisk elektrod Legerad rostfri elektrod Olegerad solidtråd Legerad rostfri solidtråd Låglegerad fluxfylld 20 5 0.03 0.01 <0.01 0.03 20 7 4 3 4 2 0.3 0.06 13 5 55 10 0.04 <0.01 <0.01 0.6-8 40 7 13 0.3 6 1-2 40 10 0.04 <0.01 0.3 0.1 11 11
Rökdata mg/s per substans Olegerad basisk elektrod Legerad rostfri elektrod Olegerad solidtråd Legerad rostfri solidtråd Låglegerad fluxfylld rörtråd Fe 20% Mn* 7 mg/s Cr CrVI Ni Cu F Rökutveckl mg/s 1.4 0.35 0.0021 0.0007 <0.0007 0.0021 1.4 7 0.2 0.15 0.2 0.1 0.015 0.003 0.65 5 4.4 0.8 0.0032 <0.0008 <0.0008 0.048-8 0.8 0.14 0.26 0.006 0.12 0.02-2 4.4 1.1 0.0044 <0.0011 0.033 0.011 1.21 11
Luft/s för att späda till HGV (m 3 /s) 1.4 mg/s / 3.5 Fe mg/mmn 3 Cr CrVI Ni Cu F Olegerad basisk elektrod Legerad rostfri elektrod Olegerad solidtråd Legerad rostfri solidtråd Låglegerad fluxfylld rörtråd 0.4 7.0 0.0042 0.14 <0.007 0.010 0.7 0.06 3.0 0.4 20 0.15 0.015 0.3 1.3 16 0.0064 0.16 <0.008 0.24-0.23 2.8 0.52 1.2 1.2 0.1-1.3 22 0.0088 0.22 0.33 0.05 0.6
Samband damm - Mn 0.05 mg/m 3 Mn motsvarar 0.8 mg/m 3 av respirabelt damm. Hedmer et al 2014
Gaser som kan bildas NOx CO Ozon (Hedmer et al 2% över HGV)
Termisk nedbrytning av närliggande Sekundär exponering Galvaniserat material zink Isocyanater från färg och isolering Blymönja Svetsloppor material
Exponeringsdeterminanter Metod Slutna utrymmen Effektivt punktutsug Friskluftsmask Halvering av exponeringen MIG/MAG med trådelektrod (solid) TIG Belagda elektroder och rörelektroder 0,1-5 mg svetsrök/sekund <0,1 mg svetsrök/sekund 2,5-15 mg svetsrök/sekund Nästan en fördubbling av exponeringen (Weldox)
Vår viktigaste uppgift att förebygga sjukdom Kunskapsluckor avseende exponering för svetsrök Saknas bra mått på exponering för svetsrök Gränsvärdet för svetsrök satt utifrån respirabelt damm inte innehållet i dammet Bättre kunskap om exakt vad i svetsröken som är farligt Metallerna i sig? Partiklarna? Små partiklar farligare?
Hälsoeffekter vid svetsning Luftvägar Nervsystemet Hjärta/kärl
Rinit = nästäppa och rinnande näsa Irritationsbesvär i näsan vanligt hos svetsare. Ny populations-studie från Norra Europa, som följts över 10 år, inkluderade drygt 2000 svetsare Ca 40% överrisk att utveckla rinit (dvs nydebuterad sjukdom) men också ökad risk att få astma och kronisk bronkit
Risk att utveckla rinit Storaas 2015 Eur Resp J
Astma Svetsning i rostfritt stål: sexvärt krom och Nickel 60% ökad risk att få astma om man svetsat i rostfritt stål mer är 6 månader (Storaas 2015) I Finland är incidensen astma vid svetsning i rostfritt stål 1-2 per 1000 svetsarår (Hannu 2007). Andra typer av svetsning: exponering för irritanter Ozon, nedbrytningsprodukter av epoxifärg och epoxiester-baserad klarpolymerlack Vid svetsning i polyuretanlack kan diisocyanater frigöras och många diisocyanater är kända för att orsaka astma
Kronisk bronkit Hosta med upphostningar dagligen under minst tre mån. per år under minst två år. Beror på låggradig inflammation och ökad slemproduktion Svetsare har ca fördubblad risk att utveckla kronisk bronkit!
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sänkt lungfunktion, andfåddhet 400 000-700 000 fall i Sverige Ca 15% beror på yrkesexponering Inflammation i framför allt små luftvägar, där partiklar deponerar, resulterar i emfysem
Lungfunktionsminskning hos svetsare Viktigt att följa förändring av lungfunktion över tid Svetsare förlorar 9 ml/år mer i lungfunktion (FEV1) än oexponerade kontroller ex: för man 50 år som är 180 cm lång som arbetat 30 år - 270 ml: 7% av normal volym 3800 ml Ökad risk för KOL
Metallröksfeber Zink och koppar är de metaller som vanligast orsakar feber Frossan uppträder oftast omkring fyra timmar efter exponeringen Feber, sjukdomskänsla, muskel- och huvudvärk Ger inga kvarstående skador
Läkartidningen 2017; 114: 225-227.
Dödlighet i lunginflammation bland svenska byggnadsarbetare Relativ risk för lunginflammation bland metallröks-exponerade byggnadsarbetare 20-64 år, efter justering för ålder och rökvanor. Infektiös lunginflammation (n=27) Lobär lunginflammation (n=9) Pneumokock-orsakad lunginflammation (n=8) 2,3 (1,4-4,0) 3,7 (1,3-10,1) 5,8 (1,5-21,7) Torén oa 2011
Svetsning och risken för kvävning Vid svetsning i trånga utrymmen med inert gas t.ex. argon kan gasen tränga undan luftens syre så att syrebrist uppträder Dödsfall pga av kvävning rapporterade
Svetsning i fjärrvärmerör Gassvetsning av fjärrvärmerör med acetylen och syrgas har orsakat flera förgiftningsfall med kolmonoxid (CO). C 2 H 2 + 0 2 2CO + H 2 Fara för personer som övervakar processen nära röröppningen Acetylengas bildar CO vid förbränning vid brist på syrgas.
Lungfibros Ovanligt Billings & Howard 1993 -inandning av höga halter av både gaser och partiklar som bildats vid svetsning. Hos 15 svetsare som fått diagnosen lungfibros överskred den kumulativa exponeringen 100 mg/m3 x år och medelexponeringstiden var 28 år (Buerke 2004). Kortare exponeringstider har orsakat lungfibros i enstaka fall (Schaller 2007).
Lungödem Vätska från blodet tränger in i lungblåsorna ->akuta andningssvårigheter. Kvävedioxid Sönderdelning av klorerade kolväten
Påverkan på nervsystemet Mangan Bly Aluminium
Mangan Essentiellt näringsämne: -omsättning av kolhydrater och fett -ingår i viktiga enzymsystem -skyddar kroppens celler mot fria radikaler Intag via födan - upptag i tarmen ca 1-5% Interaktion med järn ökat upptag av mangan vid järnbrist
Mangan och svetsning Inhalation från svetsrök vid svetsning i Manganhaltigt stål Partiklar som fastnar i svalg, luftstrupe och bronker sväljs och tas upp i tarmen Partiklar som fastnar i lungblåsorna löses (delvis) upp Lösligt Mn övergår till små blodkärl som omger lungblåsorna och transporteras vidare ut i kroppen Passerar blodhjärnbarriären
Neurotoxiska effekter - manganism Sällsynt tillstånd som kan uppträda vid långvarig exponering för mycket höga lufthalter mangan >1mg/m 3 Beskrevs av James Couper 1837: On the effects of black oxide of manganese when inhaled into the lungs. Br Ann Med Pharmacol 1837;1:41-2 Mn ansamlas i nervcellskärnor belägna djupt i storhjärnan Liknar till viss del Parkinsons sjukdom Reversibelt i tidigt stadium
Manganexponering vid svetsning och hälsoeffekter Effekter på gruppnivå vid 0,1 mg/m 3 nedsatt motorisk snabbhet och koordination sämre finmotorik Effekter på uppmärksamhet, arbetsminne och snabbhet i informationsbearbetning Meyer-Baron et al Neurotoxicology 2013;36:1-9 Få studier av svetsare efter upphörd exponering: Sämre finmotorik och nedsatt motorisk snabbhet Bowler et al., Neurotoxicology 2006;27:315-26 Ellingsen et al., Neurotoxicology 2008;29:48-59
Blyexponering i samband med svetsning Svetsning eller skärning i blymålat material Inhalation av blyinnehållande rök/damm Blyhalten i blod kan öka till mer än det dubbla vid svetsning utan andningsskydd eller punktutsug Lödning
Kritiska organsystem: Blyexponering och hälsoeffekter Centrala och perifera nervsystemet Foster och barn extra känsliga Blodbildning (blodbrist)
Blyexponering och hälsoeffekter Vid yrkesmässig exponering Ospecifika symptom Försämrad prestation i tester som mäter uppmärksamhet, minne och motorik beskrivet hos grupper av arbetare med blodblyhalter på 1,5-2 μmol/l
Biologiska gränsvärden för bly Avstängning Män och kvinnor >50 år >2,0 µmol/l Kvinnor <50 år >1,2 µmol/l Utredning och åtgärder Män och kvinnor >50 år >1,8 µmol/l Kvinnor <50 år >1,0 µmol/l
Aluminiumexponering i samband med svetsning Vanligaste metallen i jordskorpan Används i flygplan, båtar, bilar och andra fordonskonstruktioner, fälgar, fasad och takplåt, möbler, etc MIG och TIG-svetsning Lufthalter kan uppgå till 10 mg/m 3 vid MIG-svetsning (Sjögren, 1985) Exponering via inhalation Aluminium, atomnummer 13
CNS Aluminumexponering och Dialysdemens på 70-talet (exponering via dialysvätska) hälsoeffekter Exponeringsrelaterade effekter: Ganska få studier Försämring av motorik, koncentration, reaktionstid och minne beskrivet
Svetsning och hjärtkärlsjukdom Exponering Interleukin-6 Fibrinogen Hjärtinfarkt
Akut hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom bland svetsare Sjukdom Akut hjärtinfarkt Antal fall bland män HR (95% KI) Antal bland kvinnor HR (95% KI) 3368 1,19 (1,13-1,25) 110 1,29 (1,07-1,56) Ischemisk hjärtsjukdom 4499 1,18 (1,13-1,23) 162 1,14 (0,98-1,33) HR står för hazard ratio och KI för konfidensintervall Wiebert m fl, Occup Environ Med 2012;69:651-657
Possible biological mechanisms linking PM with cardiovascular disease Brook, R. D. et al. Circulation 2004;109:2655-2671
KAFFE!!
Svetsning och cancerny klassning 2017
Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för riskhanteringen Referenser
Vad är nytt? Svetsrök klassificerat som cancerframkallande för människa: Ökar risken för lungcancer (Grupp 1) Tidigare bedömning (1990): Möjligen cancerframkallande för människa (2B; lungcancer) UV-strålning från svetsning orsakar malignt melanom i ögat
Vem gjorde bedömningen International Agency for Research on Cancer (Lyon, Frankrike) WHO-organ Väl etablerad systematisk klassificering som inkluderar alla typer av evidens (men med olika viktning) Mest citerade klassningen av cancerrisk Internationell expertpanel av oberoende experter (forskare) Exponeringsbedömning, epidemiologi, djurstudier, cellstudier Observatörer från företag, organisationer, myndigheter
Hur gjordes bedömningen Systematisk litteratursökning Experter värderar var och en evidens före mötet Samsyn kring värdering utarbetas under en veckas möte Värdering av evidens för samband -men inte risk vid viss exponeringsnivå Underlag -Exponeringsförhållanden -Epidemiologiska studier av risk hos exponerade människor -Cancerstudier på exponerade djur -Evidens vad gäller biologiska mekanismer av betydelse för cancerrisk
Tillgänglig information lungcancer 59 studier (36 kohortstudier och 23 fall-kontrollstudier) Summerade riskskattningar -typ av studiedesign, studiens storlek, olika typer av svetsning, risk för påverkan av andra faktorer (asbest, rökning), tecken på brister i samstämmighet beroende på tidsperiod eller geografisk plats -uteslutning av överlappande grupper -värdering av studiernas kvalitet
Bedömning lungcancer Riskökning konsistent Olika tidsperioder Arbetssituationer Geografiska lokalisationer Ökad risk vid högre exponering (anställningstid/total exponering) i flera stora studier av hög kvalitet Ökning både vid svetsning i rostfritt och i låglegerat stål Bedömning: Ökad risk för lungcancer vid exponering för svetsrök - ej förklarad av exponering för asbest eller tobaksrökning
Arbetat som svetsare Svetsning ingår i yrket Kendzia 2013
Lungcancerrisk svetsning i olika branscher Bransch Oddskvot (95% konfidensintervall) Kendzia 2013
Malignt melanom i ögat 10 studier. Flertalet visade samband. -2 av 3 studier av exponeringstid och risk visade positiv trend -Risken kvarstod efter justering för solexponering och solarieanvändning. Väl känt att exponering för UV-strålning från solljus ger malignt melanom, men inte tidigare bedömt för UV-ljus från svetsning Malignt melanom i ögat är en ovanlig cancer så för den enskilde är inte detta en väsentlig risk -Men UV-strålningen från svetsning kan, liksom UV-strålning från solarier, ge upphov till brännskador och på läng sikt hudcancer. I ögat kan UV-strålningen ge inflammation (svetsblänk) och öka risken för grå starr.
Andra tumörer: Njurcancer Njurcancer (Begränsad evidens) Ökad risk för svetsare i flera studier, men -Kan vara ett slumpfynd Flera studier är små Svaga belägg för ökad risk med ökad exponering -Andra faktorer än svetsrök kan ligga bakom Trikloretylen vid rengöring av metall
Djurstudier och biologiska mekanismer Begränsat stöd för att svetsrök orsakar cancer hos försöksdjur Svetsrök orsakar kronisk inflammation och påverkar (sänker) immunförsvaret (stark evidens) Genotoxiska studier visar blandade resultat
Innebörd för riskhantering Klassningen av svetsrök som lungcancerframkallande är viktigast -Lungcancer är en vanlig cancerform (drygt 4000 insjuknade*), exponering för svetsrök är vanligt, en riskökning ger många extra insjuknade Gränsvärdet behöver anpassas till kunskapsläget Svetsrök bör markeras som cancerframkallande i gränsvärdeslistan Det bör sättas ett specifikt gränsvärde för svetsrök, fokuserat på de små partiklarna Ett underlagsdokument behövs för att veta vilken nivå som skyddar också mot andra allvarliga effekter * hela landet, hela befolkningen
Innebörd för riskhantering Malignt melanom i ögat är mycket ovanligare (ca 120 insjuknade*) Ögon och hud skall skyddas från den ultravioletta strålningen från svetsningen Cancerklassningen har betydelse för riskbedömning vid graviditet * hela landet, hela befolkningen
Sammanfattning Tydlig och samstämmig evidens för att svetsrök orsakar lungcancer. Risken gäller många typer av svetsning Det är angeläget att reducera exponeringen för svetsrök också med tanke på andra allvarliga effekter Ett gränsvärde för svetsrök inriktat på små partiklar behövs Det kräver ett vetenskapligt underlag som visar vid vilken nivå olika risker uppträder
Referenser Fullständig värdering: Monografi publicerad är tillgänglig på http://publications.iarc.fr/569 Sammanfattning: http://www.thelancet.com/journals/lanonc/article/piis1470-2045(17)30255-3/fulltext Kort sammanställning av fynden vad gäller lungcancer http://oem.bmj.com/content/oemed/74/suppl_1/a106.2.full.pdf Tidigare poolad analys Kendzia och medarb
Svetsning andra exponeringar och dess effekter
Svetsning olika exponeringar Luftföroreningar, svetsrök och svetsgaser Strålning Optisk strålning Elektromagnetiska fält (EMF) Elektricitet (elolyckor) Buller Hand-/arm-vibrationer Kroppsbelastning
Strålning - elektromagnetiska spektrat ej aktuella ej aktuella Källa SNRV Lågfrekventa magnetfält, elsvets och punktsvets Optisk strålning
Strålning optisk strålning Svetssprut och gnistor risk för brännskador Stark strålning inom de UV-, synliga och IR våglängdsområdena UV-strålning vid TIG-svetsning Synligt ljus vid TIG, MIG/MAG, gassvetsning IR-strålning vid MIG/MAG, vid pinne och gassvetsning Elektromagnetiska fält (EMF) framförallt vid elsvetsning och punktsvetsning Li ns
Optisk strålning Effekter på ögat Bländning UV-strålning (osynligt ljus) Kortvarig exponering: Fotokeratit/Svetsblänk (Arc eye / Welder s eye) Långtidsexponering: Katarakt (Grå starr grumlad lins) Malignt melanom i ögat (jfr hudcancer)
Optisk strålning Effekter på hud UV-strålning Effekt efter kort tid: Bränna oskyddad hud ( solbränna ) Effekt efter lång tid: Hudcancer Synligt ljus och IR (värmestrålning) I princip ingen effekt
Strålning Elektromagnetiska fält (EMF) Vid stora strömmar och höga spänningar - Elsvetsning samt Punktsvetsning - Exponering beror på avstånd, handhavande, svetsinställningar
Strålning Elektromagnetiska fält (EMF) Effekter Särskilt utsatta arbetare med medicinska implantat Hörselimplantat, pacemaker, insulinpump Magnetofosfener ljusblixtar Vad göra? Öka avståndet mellan arbetare och utrustning Föreskrifterna om elektromagnetiska fält, AFS 2016:3
Elstötar och elolyckor 300 elolyckor anmäls till Elsäkerhetsverket varje år Stort mörkertal 1500 personer söker akutsjukvård för elolyckor varje år Elektriker, hemmafixare Svetsare Akuta besvär samt skador som visar sig långt senare! Smärta, svaghet, förändrad känsel Problem med minne, uppmärksamhet, sömn, depression
Gränsvärde 85/115/135 db Undre insatsvärde 80/-/135 db Hörselskydd skall erbjudas Övre insatsvärde 85/115/135 db Utreda exponering och vidta åtgärder Principer vid åtgärder: 1. Åtgärd vid källan 2. Skärmning/avstånd/rumsakustik 3. Hörselskydd
Tillfälliga besvär Svårare att samtala & höra Buller tröttar och stressar Tillfällig hörselnedsättning Måste höja rösten Bestående hörselskador Bestående hörselnedsättning Tinnitus och ljudförvrängning Ljudöverkänslighet Buller ökad risk för olyckor du arbetar sämre efter jobbet risk röstproblem Och på sikt Högt blodtryck, stress hjärtinfarkt/stroke
Vibrationer Exponeringen bestäms av vibrationers nivå (acceleration, mäts i m/s 2 ) och tid A 8 = n 1 8 i=1 a 2 Ti T i T i = arbetstiden med maskinen i a Ti = Vibrationsnivån från maskinen i
Beräkning vibrationsdos www.vibration.db.umu.se Hand-arm vibrationer Insatsvärde (8 tim) 2,5 m/s 2 Gränsvärde (8 tim) 5 m/s 2
Beräkning vibrationsdos www.av.se Hand-arm vibrationer Insatsvärde (8 tim) 100 p Gränsvärde (8 tim) 400 p
Vibrationer Vibrerande verktyg skadar händerna! Kärl Nerver Muskler, leder Permanenta skador, saknas behandling!
Svetsning kroppsbelastning Belastande arbetsställningar Utsträckta armar (armar i axelnivå) Extrema nackvinklar Knästående Huksittande Statisk belastning Kraftgrepp ofta i trånga utrymmen!
Tinnitus (buller) 5% Övrigt 11% Arbetssjukdomar hos svetsare Hjärtkärlsjukdom (svetsrök) 5% Luftvägsbesvär (svetsrök) 8% Muskel- och ledbesvär (ergonomi) 47% Nacke? Rygg? Axlar? Annat? Nervskador (svetsrök, vibrationer) 10% Nedsatt hörsel (buller) 14%
Förebyggande åtgärder Utbildning Ventilation Förebyggande åtgärder medicin Hälsokontroller Vaccination?? Gravida arbetstagare
Resurser på nätet AFS 1992:9 Smältsvetsning och termisk skärning Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:5 (www.av.se) www.svets.se/kunskapsbanken (svetskommissionen) www.andningsskydd.nu (IVL) www.svetsaratt.se (IVL)
www.svetsaratt.se
Ventilation Punktutsug Svetshjälm med filtrerad luft
Förebyggande åtgärder medicin Hälsokontroller? Vaccinationer? Gravida arbetstagare
Hälsokontroller I dagsläget inga obligatoriska medicinska kontroller
Hälsoundersökning innan arbete som svetsare Undersökning innehållande frågor om luftvägsbesvär + spirometriundersökning Syfte: Avslöja sjukdom som påverkar lungfunktionen svetsarbete mindre lämpligt Utgångsvärde! Personer med uttalade luftvägsbesvär och astma bör avrådas från arbete som svetsare. Lindriga besvär måste bedömas i relation till exponeringen vid den aktuella svetsuppgiften. Om arbetet innebär exponering för bly, kadmium eller diisocyanater regler kring Medicinska Kontroller i Arbetslivet tillämpas (AFS 2005:6)
Hälsoundersökning under arbete som svetsare Sänkning av spirometrivärdena utöver förväntat: Preventiva åtgärderna måste se över och man får ta ställning till om svetsaren kan fortsätta sitt arbete Luftvägsbesvär i samband med svetsning : Se över preventiva åtgärder: andningsskydd, punktutsug, allmänventilation. Vad kan förbättras? Spirometriundersökningarnas periodicitet inte given Kan vara 3 år eller längre
Vaccination? Epidemiologiska studier har observerat en ökad dödlighet i lunginflammation hos svetsare Vaccination mot pneumokocker diskuteras som preventiv åtgärd för att minska risken för insjuknande i lunginflammation. I Storbritannien rekommenderas att vaccination mot pneumokocker övervägs för personer som yrkesmässigt exponeras för metallrök. Känsliga svetsargrupper, som kan vara en målgrupp för vaccination, är äldre än 50 år, rökare och personer som tidigare behandlats på grund av lunginflammation eller annan respiratorisk sjukdom (Sjögren & Johanson Läkartidningen 2014; 111: 454; Flodin Läkartidningen 2017; 114: 225-7).
Förebyggande åtgärder medicin Gravida arbetstagare
Risker för gravida svetsare Risker som ska minimeras enligt tidigare bedömning Buller Tungt arbete Sexvärt krom Elektromagnetiska fält Kolmonoxid Helkroppsvibrationer Förbud mot blyarbete vid graviditet!
Gravida svetsare Arbetsmiljöverkets tidigare bedömning var att det kan vara befogat att tillämpa försiktighetsprincipen och om möjligt omplacera gravida svetsare till arbeten där man inte utsätts för starka elektromagnetiska fält, tungt arbete, svetsrök mm.
Gravida svetsare Nu är svetsrök klassat som cancerframkallande Gravida ska inte exponeras för cancerframkallande ämnen Ofta tänker man då på mutagena ämnen. Vi vet inte säkert mekanismen för att svetsrök är cancerframkallande, kan vara kronisk inflammation och påverkan på immunförsvaret I väntan på ny bedömning bör individuell riskbedömning göras där alla faktorer beaktas inkl svetsrök, tveksamt om arbete bör tillåtas
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5) Åtgärder när arbetsmiljön bedöms vara skadlig 1. Anpassning av arbetssituationen (eliminera skadliga uppgifter) 2. Omplacering till andra uppgifter 3. Om ovanstående inte är möjligt avstängning från arbetet, ansöka om graviditetspenning
TACK!