Förteckning över medverkande personer och myndigheter

Bilaga 1 2012-06-09 1 (1) Förteckning över medverkande personer och Projektgrupp på Bolagsver Ewa Carlsson Projektledare Viktoria Hagelstedt Metodansvarig Mattias Ekhem Verksamhetsanalytiker Jimmy Everitt Jurist Jan Westerberg Jurist Per Granstrand Verksamhetsarkitekt Monica Ljungmark Åfeldt Koordinator Martin Bylund IT-arkitekt Mattias Lindahl Utvecklare Åsa Sikström Administratör Myndighet Styrgrupp Utförargrupp och kontaktperson Bolagsver Koordineringsprojekt Helena Morgonsköld, ordförande Ewa Carlsson, projektledare Viktoria Hagelstedt, metodansvarig Arbetsförmedlingen Stanislav Skowron Eva Domeij Bolagsver Sven-Henrik Granlund Helene Thorgren och Pär Salmi Försäkringskassan Ulrika Persson Markus Bill Jordbruksver Anna Olsson Emma Zackrisson Kronofogdemyndigheten Margareta Eriksson Margareta Eriksson Livsmedelsver Stefan Ernlund Stefan Ernlund och Helena Jansson Statistiska Centralbyrån Eva Bolin Margareta Andersson Magnus Wallin Mathias Karlsson och Pelle Nilsson Skogsstyrelsen Mikael Norén Jörgen Ringagård Tillväxtver Lena Rooth Lejla Babjic Löfgren och Jon Nyqvist Trafikanalys Jan Östlund Jan Östlund Trafikver Katarina Norén Roger Fagerrud Transportstyrelsen Lennart Schölin Kjell Tolkstam Tullver Sofia Ekelöf Pernilla Brandberg och Charlotte Wiklander

Bilaga 2 2012-01-30 1 (9) Anvisningar för kartläggningen Uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande Regeringsbeslut N2011/5884/ENT AD 1871/2011

Bilaga 2 2012-01-30 2 (9) 1. Bakgrund Vårt gemensamma uppdrag är att inom respektive verksamhetsområde genomföra en kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till statliga som följer av lag, förordning eller föreskrift. Kartläggningen ska ligga till grund för insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande. Motivet till uppdraget är att näringsidkare idag ofta tvingas lämna samma uppgift till flera olika statliga. Detta väcker irritation och innebär kostnader både för näringsidkare och för. Ett minskat uppgiftslämnade skulle innebära en märkbar positiv förändring i näringsidkarens vardag. Utgångspunkten är att en och samma uppgift bara ska behöva lämnas en gång till statliga och att na i största möjliga mån ska hämta uppgifter från varandra. Bolagsver har fått i uppdrag att koordinera och leda arbetet med kartläggningen och att sammanställa uppgiftskraven i ett register. För att kartläggningen ska kunna samordnas krävs att varje myndighet identifierar vilka uppgifter som näringsidkare lämnar till myndigheten och även besvarar ett antal frågor om uppgiftslämnandet. Frågorna syftar till att utreda möjligheterna till återanvändning av uppgifterna.

Bilaga 2 2012-01-30 3 (9) 2. Allmänt Kartläggningen kommer att ske på två nivåer. Dels en övergripande över hela uppgiftslämnandet och dels en djupare som avser lämnandet av vissa grundläggande uppgifter. Kartläggningen utgår från de informationskrav som finns i Tillväxtvers databas Malin. Databasen innehåller resultaten från mätningarna av ens administrativa kostnader för att följa regelverk. För att söka på informationskrav inom ert verksamhetsområde kan ni logga in i Malin http://scm.tillvaxtver.se. För att kunna använda databasen behöver du en personlig inloggning. Om du önskar en inloggning eller har glömt ditt lösenord, mejla till: malin@tillvaxtver.se. För varje informationskrav ska ansvarig myndighet ange om kravet leder till att en näringsidkare ska lämna uppgifter till en myndighet. De informationskrav som leder till en insamling av uppgifter från näringsidkare/ kallar vi för uppgiftskrav och det är dessa som ska ingå i den övergripande kartläggningen. Om det som lämnas till myndigheten innehåller vissa grundläggande uppgifter ska dessa ingå i den fördjupade kartläggningen. De exempel som ges i detta dokument är endast avsedda att förklara de anvisningar som ges. Samtliga exempel har hämtats ur Tillväxtvers Malin-databas och kan vara inaktuella. De har inte kontrollerats med ansvarig myndighet och det kan därför även finnas felaktighet i beskrivningen av de faktiska förhållandena. Förhoppningen är att de ändå ska kunna ge vägledning om hur anvisningarna ska förstås. Inrapporteringen av myndighetens kartläggning ska ske genom att fylla i inrapporteringsformuläret (excel) och se till att Bolagsver får tillgång till det ifyllda formuläret senast den 1 april 2012. Formuläret består av ett antal flikar med både förifyllda uppgifter och celler som ska fyllas i av myndigheten. Den förifyllda informationen har hämtats från Malindatabasen. De celler som ska fyllas i kan antingen innehålla uttömmande förslag på innehåll eller vara öppna för fritext. På varje flik ges en övergripande beskrivning över vad syftet är med de frågor som ställs. De olika cellerna har också försetts med förklarande kommentarer. För att se kommentaren ska pekaren hållas över den röda markeringen i cellens högra hörn. På inrapporteringsformulärets första flik ges närmare instruktioner och tips om hur formuläret ska användas.

Bilaga 2 2012-01-30 4 (9) 3. Övergripande kartläggning Den övergripande kartläggningen ska ge samlad kunskap om den uppgiftslämning som sker med anledning av informationskraven. Det som kartläggs för denna uppgiftslämning är när informationskravet uppstår, vem som kravet riktar sig mot, hur uppgifterna lämnas och vilka av de grundläggande uppgifter vi valt ut som ingår i uppgiftslämnandet. Alla informationskrav som innebär ett uppgiftslämnande ska ingå i den övergripande kartläggningen, även om uppgifterna lämnas till annan myndighet än den som är ansvarig för informationskravet enligt Malin. Det kan också finnas informationskrav som någon myndighet som inte är med i kartläggningen ansvarar för, men som innebär att det lämnas uppgifter till en medverkande myndighet. Även dessa ska vara med i kartläggningen. Om det är så att en viss myndighet står som ansvarig för ett informationskrav, men uppgiftslämningen sker till en myndighet som omfattas av uppdraget ska det kartläggas av den myndighet som står för uppgiftsinsamlandet. Om myndigheten som står för insamlandet däremot inte omfattas av uppdraget ska den kartläggas av den myndighet som står som ansvarig. EXEMPEL Jordbruksver står som ansvarig myndighet för informationskravet Rapportera in bekräftelse av utförsel (T5). Uppgiften lämnas dock till Tullver. Både Jordbruksver och Tullver omfattas av kartläggningsuppdraget. I detta fall ska Tullver utföra kartläggningen av uppgiftsinlämningen. Jordbruksver bör dock meddela Tullver att kravet finns. Jordbruksver står också som ansvarig för informationskravet Rapportering till härstamningskontroll. Det står i författningen att uppgifter ska lämnas till genbanksverksamhet och officiell husdjurskontroll. Då uppgifter inte lämnas till en myndighet så ska uppgiftsinlämningen inte kartläggas. Jordbruksver står som ansvarig för informationskravet Ansökan utbetalning kompetensutvecklingsstöd. Informationskravet innebär att uppgifter lämnas till Sametinget, som är en myndighet som inte omfattas av uppdraget. I detta fall ska Jordbruksver kartlägga uppgiftsinlämnandet. Bokföringsnämnden står som ansvarig för myndighet för informationskravet Formalia enligt 8 kap årsredovisningslagen. Kravet innebär att årsredovisning ska lämnas till Bolagsver. Bokföringsnämnden omfattas inte av kartläggningsuppdraget, men det gör Bolagsver. I detta fall ska Bolagsver kartlägga uppgiftsinlämnandet. Den övergripande kartläggningen omfattar flikarna Insamling, Vad, När, Vem och Hur. För att underlätta kartläggningen har vi sökt fram och förifyllt de informationskrav som finns registrerade i Malin-databasen. Sökningen har st efter vilken myndighet som är huvudsakligen ansvarig för det verksamhetsområde som den författning som kravet finns i. Detta visas i bild 1 nedan.

Bilaga 2 2012-01-30 5 (9) Bild 1. Bilden visar hur vi gjort för att söka ut informationskrav per myndighet i Malin-databasen. Den förifyllda listan av informationskrav är inte komplett, utan ska betraktas som en utgångspunkt, en hjälp, för kartläggningen. Bland annat så innehåller Malin till största delen krav som uppkommer löpande och dessutom skedde inrapporteringen till Malin 2009. För att kartläggningen ska vara komplett och avse nuläget ska ni lägga till de uppgiftskrav som inte finns med i Malin. Till exempel ska nya uppgiftskrav läggas till och även de uppgiftskrav som inte uppkommer löpande och som därför inte är med i Malin. En lämplig utgångspunkt för att komplettera listan är att inventera det faktiska insamlande av uppgifter som sker till myndigheten och sedan granska om insamlandet sker på grund av krav i lag, förordning eller föreskrift. Detta kan ske genom att ni går igenom myndighetens blanter eller e-tjänster som används av /näringsidkare. Om det är så att den förifyllda texten, informationskravet, som är hämtad från Malin databasen har upphört, ändrats etc. kan det underlätta för er egen kartläggning om ni gör noteringar om det i cellen under rubriken Upphört?. Detta är en frivillig uppgift och kommer inte att ingå i kartläggningen. Det är endast uppgiftslämnande som sker på grund av lag, förordning eller föreskrift som ska kartläggas. Detta innebär att uppgiftslämnande som sker efter anvisningar i allmänna råd eller liknande som inte är tvingande för näringsidkarna inte ska tas med. Ni måste dock vara uppmärksamma på att de allmänna råden i sin tur kan grundas på en tvingande författning, och ska då ingå i kartläggningen. Allt uppgiftslämnande som sker i samband med ett informationskrav ska kartläggas. Det betyder att uppgifter som lämnas i kompletteringar, bilagor och liknande också ska ingå i kartläggningen. Om uppgiftslämnandet kan ske i flera steg, till exempel genom att först ansöka om ett tillstånd och sedan anmäla handläggning enligt tillståndet, så ska allt uppgiftslämnande som sker i ärendet kartläggas i samma uppgiftskrav. Det kan vara till hjälp att försöka se

Bilaga 2 2012-01-30 6 (9) uppgiftslämnandet från näringsidkarens perspektiv och avgöra utifrån detta vil uppgiftslämnande som sker.

Bilaga 2 2012-01-30 7 (9) 4. Fördjupad kartläggning Den fördjupade kartläggningen ska användas som grund för att bedöma möjligheterna till återanvändning av vissa grundläggande uppgifter. Med grundläggande uppgifter menar vi uppgifter som förekommer vid flera tillfällen och i olika situationer. Det är uppgifter som främst används till att identifiera och kontakta näringsidkaren men också uppgifter för att kontrollera behörighet och få information om verksamheten. Dessa uppgifter är i flera fall frivilliga att lämna, men behövs för myndighetens handläggning av ärendet. Vi vill att ni skriver när det förekommer att rutinmässigt begärs in även om uppgiftskravet kan komma att anses uppfyllt utan att just den specifika har lämnats. EXEMPEL Trafikver har en blant för Ansökan om skylt för vägvisning. I blanten finns cell för ifyllande av e-postadress och fax, bland annat. Även om dessa uppgifter inte fylls i av den sökande så kan Trafikver handlägga ärendet. Uppgifterna är således frivilliga att lämna, men eftersom de begärs in rutinmässigt vill vi att ni ändå tar med dessa i den fördjupade kartläggningen. Den fördjupade kartläggningen omfattar flikarna Vilka grundläggande uppgifter (GU) och GU per uppgiftskrav. Vi har valt ut och förklarat vissa uppgifter som vi kallar för grundläggande uppgifter. Om ni anser att det finns fler uppgifter som är grundläggande kan ni lägga till dem längst ner och besvara frågorna även för dessa. Det finns också utrymme för er att lämna kommentar på vår förklaring/definition av. Denna möjlighet finns för att vi ska vara säkra på att vi lägger samma innebörd i uppgifterna, vil är viktigt för att kunna identifiera möjligheterna till återanvändning. Uppgifter som normalt sett begärs in i ett ärende ska ingå i den fördjupade kartläggningen. Vissa uppgifter kan vara sådana som ni begär in, men som inte är avgörande för att ärendet ska kunna handläggas. Vi vill att ni även svarar Ja i dessa fall på frågan om används av myndigheten. Om används av myndigheten kommer den att föras över till fliken GU per uppgiftskrav. Om annan källa än et vill vi även att ni anger källan för att vi ska kunna kartlägga den återanvändning som redan sker.

Bilaga 2 2012-01-30 8 (9) 5. Tider och arbetsformer Den 1 april ska kartläggningen vara klar och finnas sparad på projectplace.se i myndighetens mapp. Vi vill också att ni med jämna mellanrum sparar ert inrapporteringsformulär på projectplace.se, men under tiden ni arbetar med det är det bra att spara lokalt. Om flera olika personer på myndigheten ska arbeta med formuläret parallellt är det bra om ni kontaktar oss så kan vi hjälpa er med att skapa flera formulär. Klipp inte ut rader eller flikar eller klistra in dem i ett annat dokument själva för då kan de kopplingar som finns mellan flikarna förstöras. Den 15 februari är det utförargruppsmöte för att följa upp hur det går i kartläggningen, reda ut eventuella frågeställningar och avgränsningsproblem. Till dess bör ni, minst, ha arbetat igenom fliken Insamling för att vi ska få en uppfattning om: hur många informationskrav som leder till insamling från hur myc uppgiftslämnande som saknas i Malin Arbetsmängden är olika stor för respektive myndighet och beror på hur stort uppgiftslämnandet är till myndigheten, hur många av de olika grundläggande uppgifterna som samlas in och hur många av myndighetens informationskrav som leder till uppgiftslämnande. För att få en uppfattning om hur stor arbetsinsats det är för varje myndighet rekommenderar vi att ni börjar med att gå igenom alla informationskrav i fliken Insamling och besvarar frågan om kravet leder till uppgiftslämnande. Om ni därefter bedömer att ni inte kommer att ha möjlighet att genomföra kartläggningen på utsatt tid behöver vi, projektgruppen och myndigheten, tillsammans diskutera lämpliga avgränsningar. Avgränsningar bör ske utifrån hur myc uppgiftslämnandet påverkar /näringsidkare. De informationskrav som finns med i inrapporteringsformuläret är sorterade med de informationskrav som innebär högst administrativ börda överst. Vi har valt att ta bort frågorna om återanvändning och lagring ur inrapporteringsformuläret. Istället kommer vi att återkomma med dessa frågor till de som har grundläggande uppgifter som används av många och därmed är aktuella för återanvändning och delning. Vi kommer att använda inrapporteringarna som utgångspunkt för att bestämma vilka dessa är. Det innebär att en myndighet som inte är en trolig källa för en viss grunduppgift inte kommer att behöva besvara dessa frågor. På utförargruppsmötet den 15 februari kommer vi att diskutera hur dessa frågor ska vara utformade. Den 27 mars är det utförargruppsmöte för att utvärdera progressen i kartläggningen och för att diskutera hur materialet kan användas för ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande. Vi har bjudit in norska kollegor från myndigheten Brønnøysundregistrene och samarbetsprojektet Semicolon till mötet för att få ta del av deras kunskap på området. Den 24 maj har vi ett utförargruppsmöte för att diskutera resultatet av kartläggningen. Vi vill ha en löpande dialog med er för att genast rätta till eventuella frågetecken och bekymmer.

Bilaga 2 2012-01-30 9 (9) 6. Frågor Frågor som dyker upp under kartläggningen ska ställas till projektet. Det kan vara dels frågor om inrapporteringsverktyget, men också om definitioner av begrepp som används eller om ett visst informationskrav innebär uppgiftslämning som ska ingå i kartläggningen. Frågorna skickas med e-post till viktoria.hagelstedt@bolagsver.se eller om ni vill ringa till 060-16 88 08. En sammanställning av ställda frågor och svar kommer att finnas på projektets gemensamma arbetsyta på projectplace.se.

Bilaga 3 Person-/organisationsnummer Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet, SPAR, SCB Domstolsv er, Revisorsn ämnden Bolagsver, Lantmäter iet, Länsstyrel sen, Kammark ollegiet. Kontroller ar ifylldapers /orgn i samband med att ärendet inkommer. Lantmäter iets fastighetsr Företagsd egister atabasen hos SCB SCB:s SKV sre gister, Transport styrelsens fartygsregi ster, Trafikanal ys statistikre gister för fordon InfoTorg/ InfoTorg Navet ( )Bolag sver X X X Registrerat snamn (Firma) Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet, SCB bv Bolagsver Bolagsver Företagsd atabasen hos SCB Kredituppl.ftg, SKV InfoTorg/B olagsverk et/skattev er/bas un InfoTorg, CreditSaf e X Sida 1 av 12

Bilaga 3 Företagsnamn Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor kolla om enskilt finns i Soliditet SCB Lantmäter Företagsd iets atabasen fastighetsr hos SCB egister SCB:s Kredituppl sre.ftg, SKV gister, Transport styrelsens fartygsregi ster InfoTorg/B olagsverk et/skattev er/i vägtrafikre gistret kan s k filialnr anges. Denna uppgift används endast av Transport styrelsen InfoTorg, CreditSaf e Postadress till et Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB bv, Svensk adressänd ring Bolagsver Lantmäter Webbsido iets r fastighetsr egister SCB:s Kredituppl sre.ftg gister, Transport styrelsens fartygsregi ster InfoTorg/B olagsverk et/skattev er/bas un InfoTorg, CreditSaf e X X Sida 2 av 12

Bilaga 3 E-post Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Källor Soliditet Webbsido r Fax Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Källor Soliditet Webbsido r Telefon Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB Juridiska personer via, fysiska personer via Relevant X Företagsd atabasen hos SCB Webbsido r Sida 3 av 12

Bilaga 3 Mobiltelefon Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Källor Juridiska personer via, fysiska personer via Relevant Webbsido r Företagets webbadress Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Källor Soliditet Webbsido r Postadress för ets arbetsställe Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB, Svensk adressänd ring Företagsd atabasen hos SCB Webbsido r /I vägtrafikre gistret kan s k filialnr anges. Denna uppgift används endast av Transport styrelsen X Sida 4 av 12

Bilaga 3 Belägenhetsadress till ets arbetsställe Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Källor SCB, Svensk adressänd ring Företagsd atabasen hos SCB Webbsido r X Kommun Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB X X Bolagsver Lantmäter iets fastighetsr egister Län Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB X X Bolagsver Lantmäter iets fastighetsr egister anställda Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB UC Kredituppl.ftg, SKV UC X Sida 5 av 12

Bilaga 3 Räkenskapsår Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Källor Bolagsver X X Kredituppl.ftg Bolagsver Firmatecknare Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet X Bolagsver Kredituppl.ftg InfoTorg/B olagsverk et InfoTorg och CreditSaf e Verkställande direktörens namn Samlas in från Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Källor X X Bolagsver Kredituppl.ftg Bolagsver InfoTorg och CreditSaf e Verkställande direktörens personnummer Samlas in från Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Källor X Bolagsver Kredituppl.ftg Bolagsver InfoTorg och CreditSaf e Sida 6 av 12

Bilaga 3 Verkställande direktörens postadress Samlas in från Ja Samlas in från annan källa Ja Källor Bolagsver Verkställande direktörens folkbokföringsadress Samlas in från Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Källor SPAR X Enskild näringsidkares namn Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SPAR, Domstolsv er skatteverk et X Lantmäter iets fastighetsr egister Kredituppl.ftg, SKV InfoTorg/ InfoTorg Navet och ( CreditSaf ) e Enskild näringsidkares personnummer Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SPAR, Domstolsv er X Lantmäter Företagsd iets atabasen fastighetsr hos SCB egister Kredituppl.ftg, SKV InfoTorg/ InfoTorg Navet och ( CreditSaf ) e Sida 7 av 12

Bilaga 3 Enskild näringsidkares postadress Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet Kredituppl.ftg, SKV InfoTorg/ Navet ( ) Enskild näringsidkares folkbokföringsadress Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor SPAR skatteverk et X Lantmäter iets fastighetsr egister InfoTorg/ Navet ( ) SNI-kod (bransch) Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB SCB Kontroller as i Företagsr egister, Infotorg Företagsd atabasen hos SCB UC SCB:s sre gister Kretditupp l.ftg Bolagsver /UC X X Sida 8 av 12

Bilaga 3 Företagsform Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB Bolagsver, Lantmäter iet, Länsstyrel sen, Kammark ollegiet. Kontroller ar ifylldapers /orgn i samband med att ärendet inkommer. Bolagsver SCB:s sre gister Kredituppl.ftg, SKV InfoTorg/S InfoTorg katteverke och t/bolagsve CreditSaf r e X X X Datum för registrering av ett hos Bolagsver Samlas in från Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB X Bolagsver Kredituppl.ftg Bolagsver InfoTorg och CreditSaf e Sida 9 av 12

Bilaga 3 Företagets status Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB KFM, Bolagsver UC Företagsr egister, Infotorg Företagsd atabasen hos SCB Kredituppl.ftg, SKV InfoTorg/ UC/Bolag sver/b asun InfoTorg och CreditSaf e X Näringslivs-registrering Samlas in från Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB X Kredituppl.ftg, SKV Bolagsver InfoTorg och CreditSaf e F-skatt status Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet X UC SKV Sida 10 av 12

Bilaga 3 Om et är vilande Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet UC SCB:s sre gister SKV InfoTorg och CreditSaf e Momsregistrering Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet X SCB:s sre gister SKV InfoTorg, VIES och CreditSaf e Momsregistreringsnummer Samlas in från Ja Ja Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet UC X SKV InfoTorg, VIES och CreditSaf e Arbetsgivar-registrering Samlas in från Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB X SCB:s sre gister SKV Sida 11 av 12

Bilaga 3 CFAR-nummer Samlas in från Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Källor Soliditet SCB SCB Företagsd atabasen hos SCB X Arbetsställenummer (ASTNR) Samlas in från Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Källor Soliditet SKV X Församling Samlas in från Ja Ja Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Ja Ja Källor SCB Lantmäter iets fastighetsr egister EORI-nummer Samlas in från Ja Samlas in från annan källa Ja Ja Källor Tullver Tullver X CPV-kod Samlas in från Samlas in från annan källa Ja Sida 12 av 12

Bilaga 4 2012-06-20 1 (18) Bilaga 4: Resultat och rekommendationer per grundläggande uppgift Bilagan sammanställer kartläggningens resultat för respektive grundläggande uppgift från både inrapporteringsformuläret och fördjupade frågor om återanvändning och delning. Dessutom ges rekommendationer om återanvändning och vidare arbete. Denna bilaga kompletterar slutrapporten med detaljer som behövs för fortsatt arbete hos respektive myndighet för att undersöka lämpliga källor, för i kommittén som ska utreda förenklat och minskat uppgiftslämnande för och i fortsatt arbete med att myndighetsgemensamt skapa förbättringar runt grundläggande uppgifter. För att läsa respektive myndighets svar för återanvändning av grundläggande uppgifter, se bilaga 5. 1.1 Person-/Organisationsnummer som samlar in från uppgiftskrav där 13 870 77 484 335 12 som samlar in från annan källa Person-/organisationsnummer 1 av samtliga kartläggande och är obligatorisk i princip i alla uppgiftskrav och alla ärenden. Uppgiften används för att identifiera en och det är en nödvändig uppgift för att t.ex. kunna söka upp ytterligare uppgifter som myndigheten redan har om näringsidkaren. Uppgiften är nyckel för återanvändning mellan och inom. Formatet är därför viktigt för att informationsutbyten ska bli korrekta. Enskilda näringsidkare inte har ett organisationsnummer utan identifieras utifrån personnumret. Det innebär att det inte finns ett nummer som entydigt identifiera näringsidkare utan det kan vara antingen organisationsnummer eller personnummer eller en del andra tillfälliga nummer (såsom samordningsnummer). Person/organisationsnummer återanvänds från SCB, och Bolagsver samt ett antal privata som säljer sinformation, bl. a. Infotorg. När ett nytt registrerats och får ett organisationsnummer hos den myndighet (oftast Bolagsver) som ansvarar för registrering av den sformen aviseras detta till andra. 1.1.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Alla som har rätt att samla in person/organisationsnummer borde fortsätta göra det eftersom att är främsta nyckeln för att identifiera näringsidkare och för att återanvända uppgifter. En utredning av format behöver göras där ett standardiserat 1 Person-/Organisationsnummer: Nummer som identifierar näringsidkare/. För juridiska personer tilldelas organisationsnummer av Bolagsver,, Kammarkollegiet, Lantmäteriet, Länsstyrelse eller SCB, beroende på associationsform. För fysiska personer med näringsverksamhet används personnumret. Med personnummer menas här även sådant samordningsnummer som tilldelas av. Mer information om organisationsnummer finns i s broschyr SKV 709.

Bilaga 4 2012-06-20 2 (18) format beslutas och alla åtar sig att arbeta för att använda det standardiserade formatet. bör besluta om formatet. SCB, och Bolagsver kan användas som källor vid återanvändning av person-/organisationsnummer. Bolagsver har inte alla enskilda näringsidkare in sina register, se bilaga 5. 1.2 Registrerat snamn och snamn som samlar in från uppgiftskrav där Företagsnamn 14 822 75 124 896 9 Registrerat snamn 10 498 73 050 103 10 som samlar in från annan källa Registrerat snamn 2 (firma) och snamn 3 skiljdes på i kartläggningen för att se om det är just det registrerade snamn som efterfrågades eller det snamn som aren anger. Här finns också en skillnad i att alla enskilda näringsidkare inte registrerat ett snamn. Företagsnamn samlas in av från näringsidkare av samtliga och i en stor del av uppgiftskraven. Registrerat snamn samlas in av något färre och i något färre ärenden. Både snamn och registrerat snamn är ofta frivilliga uppgifter att lämna. Det är möjligt att dessa uppgifter behövs för att identifiera et som en säkerhetsåtgärd om person- /organisationsnummer skulle vara inlämnad med felaktigheter, det är dock bara ett behov vid pappersinlämnande eftersom korrekt uppgift kan kontrolleras vid elektronisk inlämning. Nio samlar både in snamn från näringsidkare och från annan källa, för registrerat snamn är motsvarande siffra sju. Återanvändningen sker från, SCB, Bolagsver, Lantmäteriet och privata som säljer sinformation. 1.2.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Registrerat snamn borde aldrig behöva näringsidkare eftersom Bolagsver registerför den och den finns att tillgå offentligt där, med undantag om den behövs för identifikation enligt ovan. Uppgiften snamn är svårare att bedöma möjligheten till återanvändning av eftersom det inte finns någon myndighet som registrerar formellt. Anledningen till att samlar in och behöver borde utredas ytterligare för att avgöra möjligheten till återanvändning. 2 Registrerat snamn: Namn på et som Bolagsver har registrerat och som därmed har namnskydd. 3 Företagsnamn: Namn som identifierar et (men som inte nödvändigtvis behöver ha registrerats av Bolagsver.)

Bilaga 4 2012-06-20 3 (18) 1.3 Postadress till et som samlar in från uppgiftskrav där 14 787 64 840 026 12 som samlar in från annan källa Postadress till et 4 samlas in av samtliga myndighet och i merparten av de kartlagda uppgiftskraven, men det är i många av ärendena en frivillig uppgift att lämna. Utifrån kartläggningen kan man se att behovet att samla uppgifter för att kunna kommunicera med näringsidkare via post av stort och större än andra kanaler såsom e-post, telefon och fax. Förutom att samla in från näringsidkare direkt så tas också från andra källor såsom Bolagsver, SCB,, Lantmäteriet och privata som säljer sinformation. 11 samlar både in från näringsidkare och annan källa. I teorin vore Bolagsver en lämplig källa som har ansvar för att registrera flertalet sformer utom vissa enskilda näringsidkare. Dock har Bolagsver vissa problem med uppdatering när missar att uppdatera sina adresser och Bolagsver enligt aktiebolagslagen endast kan registrera lämnad från. är naturlig källa när det gäller folkbokföringsadress som kan användas till enskild näringsidkare men flera tar också in annan inlämnad postadress. SCB sammanställer adressuppgifter från flera källor enligt regeringsuppdraget Basregister över och andra organisationer 1981:11. Enligt det uppdraget bör basregistret också användas som uppdateringsregister för andra statliga sregister. I SCBs sregister finns adressuppgifter från, Bolagsver, näringsidkare och privata som säljer sinformation, bl. a. Svensk adressändring. Även SCB har problem med att adresser inte uppdateras av en. Bolagsver arbetar med en översyn av sin insamling av postadresser. ser över sin begreppsmodell och informationsarkitektur för grundläggande uppgifter. Både SCB och ser över och förändringar sina register för grundläggande uppgifter. 1.3.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete SCB eller är idag mest lämpade som källor och deras postadresser till bedöms kunna återanvändas av andra. Ett fördjupat arbete behövs för att se över hela hanteringen av insamling av postadresser från, något som också föreslagits i slutrapporten. Den vållar stora problem för na i form av postreturer på utsänd post och felaktiga data i register, vil också drabbar en som i värsta fall inte kan fullgöra sina uppgiftskrav. Bolagsver, och SCB bör samarbeta för att hitta en gemensam lösning, som innefattar analys av hur insamlingen går till, semantiska frågeställningar och tekniska lösningar för informationsutbyte. 4 Huvudsaklig adress som används för att kommunicera med et via post. Ej ärendespecifik. (innehåller utdelningsadress, postnummer och postort, samt ev c/o-adress)

Bilaga 4 2012-06-20 4 (18) 1.4 E-post som samlar in från uppgiftskrav där 13 371 3 555 889 2 som samlar in från annan källa E-post 5 samlas in av de flesta na och relativt ofta men är nästan alltid frivillig att lämna. Återanvändningen från annan källa är begränsad till två som även samlar in från näringsidkare. 1.4.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete I kartläggningen har vi inte funnit att någon myndighet är lämplig källa för e-post. Mina meddelanden är en lösning för att kommunicera elektroniskt med näringsidkare (och privatpersoner) som kan ersätta behovet av att samla in e-postadress. 1.5 Fax som samlar in från uppgiftskrav där 10 271 369 257 2 som samlar in från annan källa Fax samlas in av tio i en mindre andel av uppgiftskraven och i relativt liten del av ärendena. Den är också ofta en frivillig uppgift. Återanvändningen från annan källa är begränsad till två som även samlar in från näringsidkare. 1.5.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Ingen av de kartläggande na har fått svara på fördjupande frågor avseende återanvändning av fax eftersom ingen bedömts vara en lämplig källa. Vi föreslår att ser över om faxnummer verkligen behöver näringsidkare. 5 E-post: Elektronisk adress som används för att kommunicera med et. Huvudsaklig, ej ärendespecifik.

Bilaga 4 2012-06-20 5 (18) 1.6 Telefon som samlar in från uppgiftskrav där 13 711 80 561 952 4 som samlar in från annan källa Telefon 6 samlas in av 13 i stor andel av ärendena och i ca hälften av uppgiftskraven. Uppgiften är ofta frivillig. Återanvändning från annan källa sker av fyra som även samlar in från näringsidkare. 1.6.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete SCB samlar in telefon från, från upplysningset Relevant och direkt från näringsidkare. Därmed är SCB den myndighet som har bäst möjlighet att fungera som källa för, något som också ingår i deras regeringsuppdrag att hålla ett sregister. 1.7 Mobiltelefon som samlar in från uppgiftskrav där 11 258 71 592 305 2 som samlar in från annan källa Mobiltelefon 7 samlas in av elva i en mindre andel av uppgiftskraven men i stor andel av ärendena. Uppgiften är nästa alltid frivillig. En myndighet samlar in mobiltelefon från annan källa och inte från näringsidkare. 1.7.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Mina meddelanden är en lösning för att kommunicera elektroniskt med näringsidkare i form av bland annat SMS. Denna lösning kanske till del kan ersätta behovet av ickeärendespecifika mobiltelefonnummer. I övrigt har vi inte funnit någon myndighet som är en lämplig källa för mobiltelefonnummer. 6 Telefon: Nummer till telefon som används för att kommunicera med et. Huvudsaklig ej ärendespecifik. 7 Mobiltelefon: Nummer till mobiltelefon som används för att kommunicera med et. Huvudsaklig ej ärendespecifik

Bilaga 4 2012-06-20 6 (18) 1.8 Företagets webbadress som samlar in från uppgiftskrav där 10 57 359 252 2 som samlar in från annan källa Företagets webbadress 8 är i de flesta fallen frivillig att lämna. Återanvändningen från annan källa är begränsad till två som även samlar in från näringsidkare. 1.8.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Vi har inte funnit någon myndighet som är en lämplig källa för ets webbadress. 1.9 Postadress och belägenhetsadress till ets arbetsställe Postadress till ets arbetsställe Belägenhetsadress till ets arbetsställe som samlar in från uppgiftskrav där 11 72 731 667 5 10 293 1 281 245 3 som samlar in från annan källa Postadress 9 och belägenhetsadress 10 till ets arbetsställe näringsidkare av elva. Arbetsställe har i kartläggningen definierat som en geografiskt avgränsad del av ett (en adress) där verksamhet bedrivs. Skillnaden på belägenhetsadress och postadress är att belägenhetsadressen är där et finns geografiskt för besök och postadressen är dit posten utdelas, vil kan vara samma eller olika. De som samlar in post- eller belägenhetsadress till arbetsställe från annan källa samlas också in den från näringsidkaren. Belägenhetsadressen samlas in i fler uppgiftskrav och i större andel av ärendena än postadressen. 8 Företagets webbplats kan nås med hjälp av webbadressen, ex. http://www.sca.com 9 Postadress till ets arbetsställe: Adress/er som används för att kommunicera med ets arbetsställe/en via post. Arbetsställe är en geografiskt avgränsad del av ett (en adress) där verksamhet bedrivs. Begreppet innefattar både verksamma och nedlagda arbetsställen. 10 Belägenhetsadress till ets arbetsställe: Adress/er som anger var ets arbetsställe/n är belägna. Som exempelvis används för att kunna besöka et eller avgöra var ets arbetsställen fysiskt är belägna. Arbetsställe är en geografiskt avgränsad del av ett (en adress) där verksamhet bedrivs. Begreppet innefattar både verksamma och nedlagda arbetsställen.

Bilaga 4 2012-06-20 7 (18) 1.9.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete SCB har enligt sitt regeringsuppdrag Basregister över och andra organisationer 1981:11 ansvar för att hålla postadress till ets arbetsställe. Arbetsstället ska då uppfylla tre villkor; någon typ av verksamhet bedrivs (näringsgren), en plats där verksamheten bedrivs (geografiskt avgränsad) verksamheten ska bedrivas minst 29 timmar/vecka och ha anställd personal Det innebär att för arbetsställen med dessa villkor uppfyllda har SCB både belägenhetsadress och postadress. De som kan återanvända dessa uppgifter bör göra det istället för att själva samla in från en. 1.10 Kommun och län som samlar in från uppgiftskrav där Kommun 8 164 484 629 7 Län 9 183 344 524 7 som samlar in från annan källa Med kommun 11 och län 12 har vi avsett en huvudsaklig plats där et finns. Denna uppgift är beroende av sform. Därför är den svår att beskriva enhetligt. Uppgift om kommun är det tre som återanvänder från eller Lantmäteriet och inte samlar in den från näringsidkare. För län är motsvarande siffra två som återanvänder men inte näringsidkare. Bolagsver, och SCB håller kommun och län knutna till. Bolagsver registrerat kommun och län för aktiebolag, banker, bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare (som antingen frivilligt har valt att registrera sig eller som är att anse som ett större 13 ), europabolag, 11 Kommun där styrelsen har sitt säte för aktiebolag och andra sformer med säte. Kommun där huvudkontoret är beläget för handelsbolag och kommanditbolag. Kommun där innehavaren är skriven för enskilda näringsidkare. 12 Län där styrelsen har sitt säte för aktiebolag och andra sformer med säte. Län där huvudkontoret är beläget för handelsbolag och kommanditbolag. Län där innehavaren är skriven för enskilda näringsidkare. 13 Med större menas eller förening som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller minst två av följande villkor: Medelantalet anställda har uppgått till fler än 50 (50). Värdet av ets eller föreningens tillgångar enligt balansräkningarna (balansomslutningen) har uppgått till mer än 40 (25) miljoner kronor. Nettoomsättningen i et eller föreningens enligt resultaträkningarna har uppgått till mer än 80 (50) miljoner kronor. SCB har tre kommunuppgifter; kommunsäte där et har sitt säte, kommun där arbetsstället är utpekat som huvudkontor samt kommun för resp. övriga arbetsställen. Kommunvariabeln är oberoende av sform.

Bilaga 4 2012-06-20 8 (18) europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, europakooperativ, försäkrings, utländska filialer, handelsbolag/kommanditbolag, ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet. Ett problem är att Bolagsvers definition inte överensstämmer med projektets. För handelsbolag, kommanditbolag och enskilda näringsidkare är län och kommun knutet till postadressen och behöver nödvändigtvis inte vara samma plats där et finns. registrerar kommun för alla. För enskilda näringsidkare är det samma sak som folkbokförings (län, kommun och församling). I s översyn av begrepp kallas detta begrepp för hemvistkommun. SCB har tre kommunuppgifter; kommunsäte där et har sitt säte, kommun där arbetsstället är utpekat som huvudkontor samt kommun för resp. övriga arbetsställen. Kommunvariabeln är oberoende av sform. Detsamma gäller län. Bolagsver, SCB och kan vara källa för kommun och län enligt deras definitioner. 1.10.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Återanvändning kan ske från SCB och beroende på vil ändamål och användningsområde som de andra na har. Behovet av uppgift om kommun och län borde ytterligare utredas tillsammans med utredning av adressuppgifter för att identifiera myndighetsgemensamma lösningar. 1.11 anställda som samlar in från uppgiftskrav där 14 66 567 775 6 som samlar in från annan källa anställda 14 samlas in av samtliga men i en liten del av uppgiftskrav och även i en liten del av ärendena. Vi misstänker dock att det inte i alla fall är samma uppgift som samlas in och det finns olika sätt att beräkna antalet anställda. SCB har till exempel följande definition som inte stämmer överens med den som användes i kartläggningen: Som anställd räknas personer för vilka arbetsgivaren är skyldig att innehålla och redovisa A-skatt, personer som för närvarande är anställda, personer för vilka 14 anställda ska utvisa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället. En fysisk person anses som anställd i ett om han eller hon arbetat en normal årsarbetstid. Tid som avser betald semester, tjänstledighet och sjukfrånvaro samt kompensationsledighet ska ingå i årsarbetstiden. Däremot ska inte timmar vid övertidsarbete ingå. Normal årsarbetstid ska bestämmas i enlighet med villkoren för anställningen. Normal årsarbetstid får av förenklingsskäl antas vara 1 920 timmar. Årsarbetstiden ska justeras om räkenskapsåret omfattar annan tid än tolv månader.

Bilaga 4 2012-06-20 9 (18) utbetald lön per år beräknas överstiga ett prisbasbelopp, personer som är vikarier längre tid än tre månader. Bolagsver tar in antal anställda i årsredovisningar, enligt definitionen i kartläggningen, men finns endast i ett fåtal fall lagrat så att den enskilda kan sökas ut, hanteras eller presenteras. Uppgift om antal anställda hämtas också av flera från privata som säljer sinformation. Att det finns flera olika definitioner på antal anställda kan skapa förvirring och göra arens vardag komplex när uppgift om antal anställda måste beräknas olika till olika. 1.11.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete För att avgöra möjligheterna till återanvändning kan de na som samlar in antal anställda se över om deras behov kan täckas av den uppgift som SCB håller i sitt sregister. Det ska dock påpekas att antal anställda endast kan återanvändas klassindelat från SCB av andra, då den exakta siffran skyddas av Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Kartläggningen visar att alla samlar in uppgifter om antal anställda och att det finns flera olika definitioner av begreppet antal anställda. Med det som grund rekommenderar vi ett myndighetsgemensamt arbete i syfte att analysera behov och finna lösningar för återanvändning av uppgifter om antal anställda. Exempelvis avseende om det går att enas om ett färre antal begrepp vil även borde förenkla för en att slippa redovisa antal anställda ur flera olika perspektiv beroende på vilken myndighet som aren lämnar uppgift till. 1.12 Räkenskapsår som samlar in från uppgiftskrav där 7 58 2 562 013 3 som samlar in från annan källa Räkenskapsår 15 samlas in av Bolagsver från aktiebolag, banker, bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, europabolag, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, europakooperativ, försäkrings, utländska filialer. Uppgiften återanvänds från Bolagsver av två och en myndighet hämtar från ett privat som säljer sinformation.. samlar in för att avgöra beskattningsår och håller därför för alla. 15 Begreppet räkenskapsår innefattar räkenskapsperiod, ex. 2012-01-01 2012-12-31 (även förlängt och förkortat räkenskapsår), datum för när räkenskapsåret avslutas, ex. 2012-12-31 eller 1231.

Bilaga 4 2012-06-20 10 (18) 1.12.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Räkenskapsår kan återanvändas från Bolagsver eller och inte begäras in från. En översyn om antingen eller Bolagsver kan använda den andra myndighetens insamlade uppgift i något fall rekommenderas. 1.13 Firmatecknare som samlar in från uppgiftskrav där 12 289 11 151 111 7 som samlar in från annan källa Firmatecknare 16 samlas in av 12 i en fjärde del av uppgiftskraven och i relativt många ärenden. Sju hämtar från annan källa, av dem samlar tre ändå in den från en. Bolagsver har ansvar för att samla in och offentliggöra uppgift om firmatecknare för aktiebolag, banker, bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, europabolag, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, europakooperativ, försäkrings, utländska filialer, handelsbolag/kommanditbolag, ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet. För enskilda näringsidkare finns ingen firmatecknare utan innehavaren kan teckna ets firma. 1.13.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Firmatecknare borde återanvändas från Bolagsver, se ovan för vilka sformer som Bolagsver har, och inte behöva begäras in från. 16 Firmatecknare är den eller de personer som har rätt att skriva under i juridisk persons namn med rättsligt bindande verkan.

Bilaga 4 2012-06-20 11 (18) 1.14 Verkställande direktörens namn, personnummer, postadress och folkbokföringsadress Verkställande direktörens namn Verkställande direktörens personnummer Verkställande direktörens postadress Verkställande direktörens folkbokföringsadress som samlar in från uppgiftskrav där 3 34 138 665 4 2 22 138 605 4 1 16 138 430 1 2 20 138 584 1 som samlar in från annan källa Verkställande direktörens (VD) namn och personnummer 17 samlas in av tre respektive två i relativt få uppgiftskrav och ärenden. Företag som har utsett VD (kan vara obligatoriskt) är skyldiga att anmäla till Bolagsver. Bolagsver ska göra offentlig. Bolagsver samlar in verkställande direktörens namn, personnummer, postadress och folkbokföringsadress. Postadress och folkbokföringsadress till VD kan vara samma uppgift men i registrering hos Bolagsver väljer et vilken adress man vill ange till VD. Förutom Bolagsver är det endast Tullver som någon gång samlar in folkbokföringsadress till VD. Återanvändning sker från Bolagsver eller som säljer sinformation, förutom VDs folkbokföringsadress som återanvänds från i ett fall. 1.14.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Om en myndighet vill veta vem som är VD, dvs. få reda på personnummer och namn borde dessa uppgifter hämtas från Bolagsver. Folkbokföringsadresser borde alltid hämtas från och inte. 17 Namn och personnummer på aktiebolagets verkställande direktör I ett aktiebolag är det den verkställande direktören som sköter den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.

Bilaga 4 2012-06-20 12 (18) 1.15 Enskild näringsidkares namn, personnummer, postadress och folkbokföringsadress Enskild näringsidkares namn Enskild näringsidkares personnummer Enskild näringsidkares postadress Enskild näringsidkares folkbokföringsadress som samlar in från uppgiftskrav där 12 639 72 037 883 9 12 592 74 081 325 9 12 556 70 485 405 6 7 89 60 502 769 6 som samlar in från annan källa Enskild näringsidkares namn och personnummer 18 samlas in av 12 i relativt många uppgiftskrav och ärenden. Det stämmer överens med bilden för uppgifterna person- /organisationsnummer och snamn och anledningen till insamling är troligen att kunna identifiera den enskilda näringsidkaren. För enskild näringsidkares postadress 19 och folkbokföringsadress 20 är situationen lite mer oklar. Skillnaden mellan folkbokföringsadress och postadress kan ha varit svår att förstå hos de kartläggande na. Den skillnad vi sett är att i vissa fall används folkbokföringsadress, dvs. postadressen till enskild näringsidkares grundläggande registrering om bosättning och i andra fall kan näringsidkaren ange valfri postadress. Därför gjorde vi en delning av dessa uppgifter i kartläggningen. Kartläggningen visade postadress samlas in av 12 och folkbokföringsadress av sju. Någon myndighet har uttryckt det så att näringsidkaren anger själv vart den vill ha posten och att det då är oviktigt om det är folkbokföringsadress eller annan registrerad adress. Andra använder endast folkbokföringsadress till enskilda näringsidkare eller den särskilda postadress som finns i folkbokföringen. Det är också vanligt att dessa uppgifter hämtas från annan källa och näringsidkare. Åtta samlar in enskild näringsidkares namn och personnummer från både näringsidkare och annan källa, fyra samlar in enskild näringsidkares postadress från både näringsidkare och annan källa samt fem samlar in enskild näringsidkares folkbokföringsadress från både näringsidkare och annan källa. 18 En fysisk person som bedriver näringsverksamhet betraktas som enskild näringsidkare. Namn och personnummer som den enskilda näringsidkaren har. 19 Postadress till den enskilda näringsidkaren. 20 Den postadress där den enskilda näringsidkaren är folkbokförd.

Bilaga 4 2012-06-20 13 (18) 1.15.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Folkbokföringsadresser borde hämtas från och inte. Även namn går att hämta från om na behöver personnamnet. Det behövs ett fördjupat arbete för att se över hela hanteringen av insamling av postadresser från. Den vållar stora problem för na i form av postreturer på utsänd post och felaktiga data i register, vil också drabbar en som i värsta fall inte kan fullgöra sina uppgiftskrav. Bolagsver, och SCB bör samarbeta för att hitta en gemensam lösning, som innefattar analys av hur insamlingen går till, semantiska frågeställningar och tekniska lösningar för informationsutbyte. 1.16 SNI-kod som samlar in från uppgiftskrav där 6 16 258 382 8 som samlar in från annan källa SNI-kod (bransch) 21 näringsidkare av sex i ett fåtal av uppgiftskraven och liten andel av ärendena. Näringsidkaren beskriver sin verksamhet i blant som skickas till som tilldelar en SNI-kod eller så väljer näringsidkaren SNI-koden själv vid registrering på verksamt.se. SNI-koden annan källa av åtta och sex av dem samlar också in från. Återanvändningen sker från, SCB och privata som säljer sinformation. 1.16.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete SNI-koden finns hos både och SCB för återanvändning av de som behöver och borde inte näringsidkare. 1.17 Företagsform som samlar in från uppgiftskrav där 10 97 549 405 9 som samlar in från annan källa 21 Svensk Näringsgrensindelning (SNI) bygger på EU:s standard, NACE Rev.2. SNI är primärt en aktivitetsindelning. Produktionsenheter, som och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. Ett, arbetsställe kan ha flera aktiviteter (SNI koder).

Bilaga 4 2012-06-20 14 (18) Uppgiften sform 22 registerförs av Bolagsver, och SCB. Återanvändning sker av nio, sex av dem samlar också in från. Återanvändning sker från, Bolagsver, SCB, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen, Lantmäteriet och som säljer sinformation. 1.17.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Företagsform finns hos Bolagsver, och SCB för återanvändning av de som behöver, och borde inte näringsidkare. SCB håller för alla sformer eftersom de sammanställer från samtliga som registrerar näringsidkare. 1.18 Datum för registrering av ett hos Bolagsver som samlar in från uppgiftskrav där 3 18 1 308 7 som samlar in från annan källa Datum för registrering av ett hos Bolagsver 23 som förstås av är detta en uppgift som skapas av Bolagsver. Tre har sagts sig begära in från, men Försäkringskassan är intresserad av om de finns i arbetsgivarregisteret vil vi bedömer är en annan uppgift. Sju samlar in från annan källa, bland annat, SCB, Bolagsver och privata som säljer sinformation. 1.18.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Datum för registrering av ett hos Bolagsver kan återanvändas från Bolagsver och behöver inte begäras in från. Om andra uppgifter om datum för registrering behövs bör respektive subjektregistrerande myndighet användas som källa. 1.19 Företagets status som samlar in från uppgiftskrav där 7 54 324 575 9 som samlar in från annan källa 22 Typ av, t ex följande: Enskild näringsidkare, Aktiebolag, Handelsbolag, Kommanditbolag, Bostadsrättsförening, Ekonomisk förening 23 Det specifika datum för när ett har registrerats hos Bolagsver.

Bilaga 4 2012-06-20 15 (18) Företagets status 24 av sju och nio samlar in från annan källa, samma förutom SCB och Jordbruksver som endast återanvänder. Denna uppgift skapas på olika sätt; efter anmälan från näringsidkaren själv, eller avisering från annan myndighet, t.ex. domstol eller efter beslut av Bolagsver. I kartläggningen har det framkommit att det kan finnas problem med avisering från domstolarna vid konkursbeslut. Det kan göra att om ets status hos Bolagsver inte uppdateras korrekt. 1.19.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Uppgiften ets status finns hos Bolagsver och kan återanvändas därifrån. Med hänsyn till problem med aviseringar från domstolarna föreslås en översyn för att säkerställa att Bolagsver har uppdaterade och korrekta uppgifter för återanvändning. 1.20 Näringslivsregistrering som samlar in från uppgiftskrav där 4 13 1 130 6 som samlar in från annan källa Uppgiften om att ett registrerats hos Bolagsver och alltjämt existerar, i kartläggningen även benämnd Näringslivsregistrering, finns hos Bolagsver. Uppgiften existerar dock inte i form av en statusuppgift utan går att få reda på via exempelvis ett registreringsbevis eller telefonförfrågan. Anledningen till att projektet tog med näringslivsregistrering 25 var för att identifiera efterfrågan av denna uppgift. Något som också bekräftas i kartläggningen. Både Bolagsver och har påpekat att det finns problem med definitionen: Bolagsver påpekade att näringslivsregistrering visar att ets fortfarande är registrerat men inte huruvida de bedriver näringsverksamhet eller inte. påpekar att alla näringsidkare inte registreras hos Bolagsver och att därför inte finns för alla näringsidkare enligt projektets definition. Ett bättre sätt att benämna hade varit Registrering i Näringslivsregistret, anser. Återanvändning av sker från SCB,, Bolagsver och som säljer sinformation. 24 Uppgift om ett s statusanmärkning hos Bolagsver, t.ex. om konkurs är inledd, avslutad m.m. 25 Uppgift om att ett /näringsidkare har registrerats hos Bolagsver och alltjämt existerar. (Begreppet innefattar inte som upphört att existera genom konkurs, likvidation, fusion, delning, avregistrering eller på något annat sätt.)

Bilaga 4 2012-06-20 16 (18) 1.20.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Näringslivsregistrering kan återanvändas från Bolagsver som registreringsbevis eller via enskild förfrågan. Det är att föredra före att fråga näringsidkaren. För att främja återanvändning skulle behöva bli mer lättillgänglig elektroniskt. Denna uppgift tros vara en del i det kommande fördjupningsarbetet kring förenkling av kontroller vid Offentlig upphandling. 1.21 F-skatt status som samlar in från uppgiftskrav där 8 31 117 245 6 som samlar in från annan källa Uppgiften F-skatt status 26 skapas av utifrån vilka som ansökt om och godkänts för F-skatt. De sex som hämtar F-skatt status från en annan källa, har angett eller kreditupplysnings som källor. Fyra av dessa sex begär både in från och från annan källa. 1.21.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete F-skatt status kan återanvändas från och behöver inte begäras in från. 1.21.2 Om et är vilande som uppgiftskrav samlar in från där 5 58 673 664 6 som samlar in från annan källa Projektet valde att ta med Om et är vilande 27 eftersom flera beskrev det som en intressant och behövd uppgift. Under kartläggningen har det visat sig att egentligen inte finns på det sätt vi beskrivit den. Det är en kryssruta på inkomstdeklarationen där en näringsidkare kan ange att et är vilande och slippa deklarera. Den här hämtas från och återanvänds av andra för att exempelvis låta en slippa svara på statistiska undersökningar trots att det inte var det tänkta ändamålet. Sex hämtar från en annan källa (, SCB eller privata som säljer sinformation), fyra av dessa begär både in från och från annan källa. 26 Status som visar om et/näringsidkare är godkänd för F-skatt hos. 27 Uppgift om et angett att det är vilande till.

Bilaga 4 2012-06-20 17 (18) Vår bedömning är att det finns oklarheter kring vilande. En sådan status önskas av flera, till exempel för att inte ska få krav på att lämna statistiska uppgifter. SCB har en egen kod som heter vilande i deras sregister. registerför inte om et är vilande utan det är en kryssruta på inkomstdeklarationen. Vi tror detta är en källa till missförstånd för både näringsidkare och. 1.21.3 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete En översyn av behov, insamling och återanvändning av uppgifter om vilande behövs för att tydliggöra hur denna uppgift ska samlas in och återanvändas. 1.22 Momsregistrering och Momsregistreringsnummer som samlar in från uppgiftskrav där Momsregistrering 7 52 250 269 7 Momsregistreringsnummer 5 37 287 560 5 som samlar in från annan källa Momsregistrering 28 samlas in av sju, sju hämtar från en annan källa (, SCB eller kreditupplysnings), tre av dessa begär både in från och från annan källa. Momsregistreringsnummer samlas in av fem, fem hämtar från en annan källa ( eller kreditupplysnings), två av dessa begär både in från och från annan källa. Uppgifterna momsregistrering och momsregistreringsnummer skapas av när ett ansökt om och godkänts för att få samla in och betala moms. 1.22.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Momsregistrering och Momsregistreringsnummer kan återanvändas från och behöver inte begäras in från. 1.23 Arbetsgivarregistrering som samlar in från uppgiftskrav där 3 3 210 7 som samlar in från annan källa 28 Uppgift om et/näringsidkaren är registrerat för moms hos. Om et bedriver verksamhet som innebär en skyldighet att betala eller rätt att få tillbaka moms, måste et anmäla sig för att bli momsregistrerad hos.

Bilaga 4 2012-06-20 18 (18) Arbetsgivarregistrering 29 av tre, sju hämtar från en annan källa (, SCB eller privata som säljer sinformation), en av dessa begär både in från och från annan källa. Uppgiften arbetsgivarregistrering skapas av när ett registrerar sig som arbetsgivare. 1.23.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Arbetsgivarregistrering kan återanvändas från och behöver inte begäras in från. Arbetsförmedlingen är intresserad av arbetsgivarregistrering i samband med olika former av anställningsstöd. s datum för arbetsgivarregistrering har samband med när första arbetsgivardeklarationen ska lämnas. Detta skapar missförstånd, varför det behöver utredas vidare om ett ytterligare datum (när den förste anställde påbörjar sin anställning) i samband med arbetsgivarregistrering. 1.24 CFAR-nummer och Arbetsställenummer (ASTNR) som samlar in från uppgiftskrav där som samlar in från annan källa CFAR-nummer 2 13 478 519 4 Arbetsställenummer 1 2 12 000 2 CFAR-nummer 30 från två, fyra hämtar från en annan källa (SCB eller privata som säljer sinformation), tre av dessa begär både in från och från annan källa. Arbetsställenummer (ASTNR) 31 från en myndighet, två hämtar från en annan källa, en av dem begär både in från och från annan källa. En myndighet uppger att återanvänds från men samlar själva inte in. 29 Uppgift om /näringsidkare är registrerat som arbetsgivare hos. Arbetsgivare är den som betalar ut ersättning för arbete. Innan et anställer någon för första gången ska det anmäla sig för registrering som arbetsgivare hos. 30 Identitetsnummer för arbetsställen. Används i SCB:s Företagsdatabas (FDB). CFAR-numret följer arbetsstället över tiden, även när et byter juridisk identitet. Arbetsställe är en geografiskt avgränsad del av ett (en adress) där verksamhet bedrivs. Begreppet innefattar både verksamma och nedlagda arbetsställen. 31 Identitetsnummer. Alla arbetsgivare med flera arbetsställen ska ange arbetsställenummer för de anställda på lönekontroll som lämnas till. Arbetsställenumret är kopplat till arbetsställets belägenhetsadress. Arbetsställe är en geografiskt avgränsad del av ett (en adress) där verksamhet bedrivs. Begreppet innefattar både verksamma och nedlagda arbetsställen.

Bilaga 4 2012-06-20 19 (18) 1.24.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete CFAR-nummer och Arbetsställenummer (ASTNR) kan återanvändas från SCB och behöver inte begäras in från. 1.25 Församling som samlar in från uppgiftskrav där 3 44 87 532 4 som samlar in från annan källa Församling 32 av tre och fyra hämtar från en annan källa, en av dem begär både in från och från annan källa. Församlingsbegreppet är under utredning kopplat till folkbokföring, varför det är oklart vilken betydelse församling kommer att få i den framtida folkbokföringen. 1.25.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Ingen myndighet i kartläggningen samlar in och registrerar uppgift om församling så att den täcker alla behov hos övriga. Däremot kan församling hämtas kopplat till enskildas folkbokföring hos (dock under utredning), fastigheter hos Lantmäteriet och hos privata aktörer kopplat till postnummer. 1.26 EORI-nummer som samlar in från uppgiftskrav där 1 49 5 488 962 4 som samlar in från annan källa EORI-nummer 33 samlas endast in av Tullver och återanvänds från Tullver av två andra. Företag ansöker om EORI-nummer hos Tullver innan det startar tullaktivitet, det vill säga exempelvis exporterar, importerar, ansöker om ett tillstånd eller ansöker om certifiering. 1.26.1 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Om någon fler myndighet skulle ha behov av (används endast vid tullaktivitet) bör den hämtas från Tullver, det är dock reglerat vilka som kan ta del av. 32 En rikstäckande indelning i territoriella områden, vars mest lokala del är församlingen. 33 Unikt registreringsnummer som ska användas vid all tullrelaterad verksamhet inom EU, exempelvis import från och export till land utanför EU. De ekonomiska aktörer som har tilldelats ett EORI-nummer finns registrerade i en databas som är gemensam för hela EU. Ekonomiska aktörer etablerade inom EU ska alltid ansöka om EORI-nummer i sitt hemland.

Bilaga 4 2012-06-20 20 (18) 1.27 CPV-kod CPV-kod 34 lades till som grundläggande uppgift av Tullver men inte någon annan kartläggande myndighet. Vi saknar därför underlag om vilka som samlar in CPV-kod från eller annan källa. 1.28 Rekommendation om återanvändning och fortsatt arbete Vi saknar tillräckliga kunskaper om återanvändning kring CPV-kod. Uppgiften bör vara med i ett framtida arbete med grundläggande uppgifter alternativt offentlig upphandling. 1.29 Bortfall I kartläggningen ingick att för varje uppgiftskrav besvara vilka av de 38 fördefinierade grundläggande uppgifter som näringsidkare eller annan källa. I några fall saknas svar för de angivna grundläggande uppgifter men bortfallet är begränsat: Uppgiftskrav Volym Svar saknas för nedanstående Grundläggande uppgifter FKA14 Lämna upplysningar till FK 14 000 Samtliga KFM2 Ansökan om verkställighet 500 E-post (inregistreringsteam) 000 KFM6 Ansökan om skuldsanering 500 Firmatecknare SJV768 Rapportera in leveransplan 0 Firmatecknare SKS16 Ansökan om godkännande av frökälla 5 Firmatecknare TRV2 Tillgång till Trafikskolebokning 50 Enskild näringsidkares postadress TRV9 Ansökan om tågläge 8 300 Firmatecknare TRV18 Ansökan om tillstånd enligt Väglagen 100 Firmatecknare TUV229 Authorised Economic Operator, 43 Om et är vilande AEO TUV60 Anmälan om ändring av proviantlokal 0 Momsregistrering, Momsregistreringsnummer I inrapporteringsformuläret fanns: en generell flik där na fick ange om de samlar in de 38 grundläggande uppgifterna från och/eller annan källa en flik där na fick ange per uppgiftskrav vilka grundläggande uppgifter som samlades in från Syftet med detta var att de na som sagt att de inte samlade in en uppgift från skulle slippa svara på den för varje uppgiftskrav. I några fall upptäcktes skillnader mellan svaren. Vi har då utgått från att svaren per uppgiftskrav är korrekt. 34 CPV fastställer ett enda klassificeringssystem för offentlig upphandling i syfte att standardisera de referenser som används av upphandlande och enheter för att beskriva föremålet för upphandlingen. (http://simap.europa.eu/codes-and-nomenclatures/codes-cpv/codes-cpv_sv.htm)

Bilaga 6 2012-06-01 1 (9) Metadataregister över uppgiftskrav Myndigheternas uppgiftskrav hanteras i ett register där varje post består av 68 delar. Innehållet i registret beskrivs i Tabell 1 och exempel på en post återfinns i Tabell 2. Registret innehåller metadata om uppgiftskrav och i många fall länk till Tillväxtvers databas Malin. Registret är inte utformat för att möjliggöra att ett eventuellt framtida elektroniskt uppgiftslämnande från till kan ske mot ett gränssnitt som är gemensamt för alla statliga, något som i uppdraget verkar vara en lapsus. Registret är upplagt i en databas hos Bolagsver och man kan se sammanställningar på valda delar av kartläggningen i en webbpresentation med adressen https://uppgiftskrav.bolagsver.se. Rubrik Värde Beskrivning Verksamhetsområde Fritext Avdelningsnamn eller motsvarande på kartläggande myndighet om det är angett, annars ansvarig myndighets namn. Ansvarig myndighet Fritext Namn på den myndighet som är ansvarig för kravet. I de flesta fall är det samma som kartläggande myndighet men i vissa fall samlar kartläggande myndighet in uppgift för annans räkning och då är det den myndigheten som är ansvarig. Kartläggande Fritext Namnet på den myndighet av de 14 som kartlagt uppgiftskravet. myndighet ID Fritext En treställig bokstavskod som utgår från kartläggande myndighets namn, följt av ett löpnummer. Informationskrav Fritext I de fall informationskravet fanns i Tillväxtvers databas Malin motsvarar det namn och länk från Malin. Om kartläggande myndighet har lagt till informationskrav själv är det ett beskrivande namn på informationskravet. Informationskrav: Innebär att en författning (lag, förordning eller myndighets föreskrift) anger att en näringsidkare ska leverera, eller hålla tillgänglig, viss information till och/eller tredje part. Författning Fritext Beteckning på den lag, förordning eller myndighetsföreskrift som informationskravet finns i. Paragraf Fritext Hänvisning i aktuell författning. Ursprung EU mm/ Vil ursprung författningen har. Nationellt Beskrivning Fritext Beskrivning av informationskravet. Anteckning Fritext Anteckning om informationskravet. Leder till insamling från Ja/ Om frågan har besvarats med Ja kallas informationskraven för uppgiftskrav. Upphört? Fritext Om informationskravet har upphört, ändrats etc. finns det möjlighet att göra noteringar om det i denna cell. Innehåller ekonomiska uppgifter om et Ja/ Om uppgiftskravet leder till insamling av ekonomiska uppgifter om et t.ex. omsättning, nettoomsättning och resultaträkning, d.v.s. om kronor och ören (även euro etc.) inrapporteras. Innehåller uppgifter om ets anställda Ja/ Om uppgiftskravet leder till insamling av uppgifter om ets anställda, t.ex. sjukdagar, arbetad tid, löneinformation. Kalenderstyrt Ja/ Om uppgiftskravet lämnas in utifrån förutbestämd tidpunkt. Periodicitet Kan vara ett av följande: Om man svarat Ja under Kalenderstyrt ska anges vid vilken tidpunkt som uppgiftskravet lämnas in.

Bilaga 6 2012-06-01 2 (9) Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December, Kvartalsvis, Månadsvis, Inte relevant Händelsestyrt Ja/ Om uppgiftskravet lämnas in utifrån händelse. Övrigt Fritext Eventuella övriga upplysningar som rör när uppgiftslämnande sker. Bransch en eller flera av bokstävern a A-T eller X Om uppgiftskravet endast berör specifik bransch. A jordbruk, skogsbruk och fiske B utvinning av mineral C tillverkning D försörjning av el, gas, värme och kyla E vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F byggverksamhet G handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H transport och magasinering I hotell- och restaurangverksamhet J informations- och kommunikationsverksamhet K finans- och försäkringsverksamhet L fastighetsverksamhet M verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster P utbildning Q vård och omsorg; sociala tjänster R kultur, nöje och fritid S annan serviceverksamhet T förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk X inte relevant eller avser alla Arbetsgivare Ja/ Om uppgiftskravet endast berör arbetsgivare. Företagsform En eller flera av förkortning arna E, AB, HB, KB, BRF, EK, A eller X. Om uppgiftskravet endast berör specifika sformer. E Enskild näringsidkare AB Aktiebolag HB Handelsbolag KB Kommanditbolag BRF Bostadsrättsförening EK Ekonomisk förening A Annan sform X Inte relevant eller avser alla Storlek Ja/ Om uppgiftskravet endast berör eller produktion av viss storlek. Storlekskriterier Fritext Om man svarat Ja i Storlekskriterier ska storlekskriterier anges. Övriga urvalskriterier Fritext Om uppgiftskravet begränsas av olika urvalskriterier av näringsidkare/ som inte är hänförligt till bransch, arbetsgivare, sform eller storlek. Ingivare annan Ja/ Om uppgiftskravet kan lämnas av ombud för

Bilaga 6 2012-06-01 3 (9) Kan uppgifter i uppgiftskravet samlas in via e-tjänst Ja/ näringsidkaren/et (alltså någon som har fullmakt och inte är anställd). Om myndigheten har en e-tjänst som kan användas för insamling av uppgiftskravet (d.v.s. tjänst som möjliggör automatiserad behandling av uppgifterna). Här avses även dator-till-datorkoppling, men inte t.ex. pdf-blant som måste skrivas ut. Underskrift Ja/ Om uppgiftskravet kräver underskrift (på papper eller elektroniskt). Volymer Siffror Här efterfrågas hur många ärenden, t.ex. anmälningar, ansökningar, undersökningar etc., som totalt lämnas in varje år för ett visst uppgiftskrav. I första hand ska man ange hur många näringsidkare som kravet riktar sig mot, om det riktar sig mot en bestämd grupp. I andra hand hur många som lämnas in. Om det är så att bara lämnas exempelvis vart tredje år ska man ange volymen och skriva i kolumnen Övrigt att uppgiftskravet uppstår vart tredje år Övrigt Fritext Om det finns övrig relevant information om hur samlas in. Person- /organisationsnumme r Registrerat snamn (Firma) Företagsnamn Postadress till et E-post Fax Telefon Mobiltelefon Företagets webbadress Postadress för ets arbetsställe Nummer som identifierar näringsidkare/. För juridiska personer tilldelas organisationsnummer av Bolagsver,, Kammarkollegiet, Lantmäteriet, Länsstyrelse eller SCB, beroende på associationsform. För fysiska personer med näringsverksamhet används personnumret. Med personnummer menas här även sådant samordningsnummer som tilldelas av Namn på et som Bolagsver har registrerat och som därmed har namnskydd. Namn som identifierar et (men som inte nödvändigtvis behöver ha registrerats av Bolagsver.) Huvudsaklig adress som används för att kommunicera med et via post. Ej ärendespecifik. (innehåller utdelningsadress, postnummer och postort, samt ev c/oadress) Elektronisk adress som används för att kommunicera med et. Huvudsaklig, ej ärendespecifik. Nummer till fax som används för att kommunicera med et. Huvudsaklig, ej ärendespecifik. Nummer till telefon som används för att kommunicera med et. Huvudsaklig ej ärendespecifik. Nummer till mobiltelefon som används för att kommunicera med et. Huvudsaklig ej ärendespecifik Företagets webbplats kan nås med hjälp av webbadressen, ex. http://www.sca.com Adress/er som används för att kommunicera med ets arbetsställe/en via post. Arbetsställe är en geografiskt avgränsad del av ett (en adress) där verksamhet bedrivs. Begreppet innefattar både verksamma och

Bilaga 6 2012-06-01 4 (9) Belägenhetsadress till ets arbetsställe Kommun Län anställda Räkenskapsår Firmatecknare Verkställande direktörens namn Verkställande direktörens personnummer Verkställande direktörens postadress Verkställande direktörens folkbokföringsadress Enskild näringsidkares namn Enskild näringsidkares nedlagda arbetsställen. Adress/er som anger var ets arbetsställe/n är belägna. Som exempelvis används för att kunna besöka et eller avgöra var ets arbetsställen fysiskt är belägna. Arbetsställe är en geografiskt avgränsad del av ett (en adress) där verksamhet bedrivs. Begreppet innefattar både verksamma och nedlagda arbetsställen. Kommun där styrelsen har sitt säte för aktiebolag och andra sformer med säte. Kommun där huvudkontoret är beläget för handelsbolag och kommanditbolag. Kommun där innehavaren är skriven för enskilda näringsidkare. Län där styrelsen har sitt säte för aktiebolag och andra sformer med säte. Län där huvudkontoret är beläget för handelsbolag och kommanditbolag. Län där innehavaren är skriven för enskilda näringsidkare. anställda ska utvisa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället. En fysisk person anses som anställd i ett om han eller hon arbetat en normal årsarbetstid. Tid som avser betald semester, tjänstledighet och sjukfrånvaro samt kompensationsledighet ska ingå i årsarbetstiden. Däremot ska inte timmar vid övertidsarbete ingå. Normal årsarbetstid ska bestämmas i enlighet med villkoren för anställningen. Normal årsarbetstid får av förenklingsskäl antas vara 1 920 timmar. Årsarbetstiden ska justeras om räkenskapsåret omfattar annan tid än tolv månader. Begreppet räkenskapsår innefattar räkenskapsperiod, ex. 2012-01- 01 2012-12-31 (även förlängt och förkortat räkenskapsår), datum för när räkenskapsåret avslutas, ex. 2012-12-31 eller 1231. Begreppet räkenskapsår innefattar dock inte datum för registrering hos Bolagsver, vil i många fall är tidpunkten för när räkenskapsåret inleds. Firmatecknare är den eller de personer som har rätt att skriva under i juridisk persons namn med rättsligt bindande verkan. Namn på aktiebolagets verkställande direktör I ett aktiebolag är det den verkställande direktören som sköter den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Personnummer på aktiebolagets verkställande direktör Postadress till aktiebolagets verkställande direktör Den postadress där den verkställande direktören är folkbokförd. En fysisk person som bedriver näringsverksamhet betraktas som enskild näringsidkare. Namn som den enskilda näringsidkaren har. Personnummer på den enskilda näringsidkaren.

Bilaga 6 2012-06-01 5 (9) personnummer Enskild näringsidkares postadress Enskild näringsidkares folkbokföringsadress SNI-kod (bransch) Företagsform Datum för registrering av ett hos Bolagsver Företagets status Näringslivsregistrerin g F-skatt status Om et är vilande Momsregistrering Momsregistreringsnu mmer Arbetsgivarregistrerin g CFAR-nummer Postadress till den enskilda näringsidkaren. Den postadress där den enskilda näringsidkaren är folkbokförd. Svensk Näringsgrensindelning (SNI) bygger på EU:s standard, NACE Rev.2. SNI är primärt en aktivitetsindelning. Produktionsenheter, som och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. Ett, arbetsställe kan ha flera aktiviteter (SNI koder). Typ av, t ex följande: Enskild näringsidkare Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Bostadsrättsförening Ekonomisk förening Det specifika datum för när ett har registrerats hos Bolagsver. Uppgift om ett s statusanmärkning hos Bolagsver, t.ex. om konkurs är inledd, avslutad m.m. Uppgift om att ett /näringsidkare har registrerats hos Bolagsver och alltjämt existerar. (Begreppet innefattar inte som upphört att existera genom konkurs, likvidation, fusion, delning, avregistrering eller på något annat sätt.) Status som visar om et/näringsidkare är godkänd för F-skatt hos. Uppgift om et angett att det är vilande till. Uppgift om et/näringsidkaren är registrerat för moms hos. Om et bedriver verksamhet som innebär en skyldighet att betala eller rätt att få tillbaka moms, måste et anmäla sig för att bli momsregistrerad hos. Unikt serienummer som tilldelas alla /näringsidkare som registreras för redovisning av moms av. Kallas internationellt för VAT-number. Uppgift om /näringsidkare är registrerat som arbetsgivare hos. Arbetsgivare är den som betalar ut ersättning för arbete. Innan et anställer någon för första gången ska det anmäla sig för registrering som arbetsgivare hos. Identitetsnummer för arbetsställen. Används i SCB:s Företagsdatabas (FDB). CFAR-numret följer arbetsstället över tiden, även när et byter juridisk identitet. Arbetsställe är en geografiskt avgränsad del av ett (en adress)

Bilaga 6 2012-06-01 6 (9) Arbetsställenummer (ASTNR) Församling EORI-nummer CPV-nummer där verksamhet bedrivs. Begreppet innefattar både verksamma och nedlagda arbetsställen. Identitetsnummer. Alla arbetsgivare med flera arbetsställen ska ange arbetsställenummer för de anställda på lönekontroll som lämnas till. Arbetsställenumret är kopplat till arbetsställets belägenhetsadress. Arbetsställe är en geografiskt avgränsad del av ett (en adress) där verksamhet bedrivs. Begreppet innefattar både verksamma och nedlagda arbetsställen. En rikstäckande indelning i territoriella områden, vars mest lokala del är församlingen. Unikt registreringsnummer som ska användas vid all tullrelaterad verksamhet inom EU, exempelvis import från och export till land utanför EU. De ekonomiska aktörer som har tilldelats ett EORInummer finns registrerade i en databas som är gemensam för hela EU. Ekonomiska aktörer etablerade inom EU ska alltid ansöka om EORI-nummer i sitt hemland. CPV fastställer ett enda klassificeringssystem för offentlig upphandling i syfte att standardisera de referenser som används av upphandlande och enheter för att beskriva föremålet för upphandlingen. (http://simap.europa.eu/codes-andnomenclatures/codes-cpv/codes-cpv_sv.htm) Tabell 1 Tabellen beskriver innehållet i det metadataregister som skapats i kartläggningen. Verksamhetsområde Transportstyrelsen-Sjöfart-sjöpersonalsektionen Ansvarig myndighet Transportstyrelsen Kartläggande myndighet Transportstyrelsen ID TRS175 Informationskrav Rapportering sjömansregistret Författning SFS 1983:929 Paragraf 10 Ursprung Nationellt Beskrivning Företagen har uppgett att det är befälhavaren som sköter detta ombord på fartyget. I nyare fartyg finns det ett automatiserat system där informationen skickas iväg via e-mail. På äldre båtar skriver man ut en pappersversion, skriver under och postar. Första gången en nyanställd mönstrar på tar registreringen lite längre tid, sedan går det snabbt. Standardiserad tid för detta är 5 minuter per av- eller påmönstring.

Bilaga 6 2012-06-01 7 (9) Anteckning Standardiseringsbeskrivning: Den tidigare standardiseringen anger att det är befälhavaren som sköter detta ombord på fartyget. I nyare fartyg finns det ett automatiserat system där informationen skickas iväg via e-mail. På äldre båtar skriver man ut en pappersversion, skriver under och postar. Första gången en nyanställd mönstrar på tar registreringen lite längre tid, sedan går det snabbt. Standardiserad tid för detta är 5 minuter per av- eller påmönstring. Den totala populationen för kravet är 54,000 vil anger antalet på- och avmönstringar under ett år. Standardisering Processen för rapportering till sjömansregistret genom redarwebben skiljer sig från den tidigare standardiseringen. Nu loggar befälhavaren in på Transportstyrelsens hemsida och fyller i personnummer på den som ska mönstras. Personens uppgifter visas då på dataskärmen och befälhavaren kryssar i vilken båt personen ska mönstras på samt dennes befattning (totalt 1,5 minuter för uppgiftslämning). Sedan kontrolleras att uppgifterna stämmer (0,5 minuter). Totalt tar det två minuter per på- eller avmönstring. Leder till insamling från Upphört? Innehåller ekonomiska uppgifter om et Innehåller uppgifter om ets anställda Kalenderstyrt Periodicitet Händelsestyrt Övrigt Bransch Arbetsgivare Företagsform Storlek Storlekskriterier Övriga urvalskriterier Ingivare annan Kan uppgifter i uppgiftskravet samlas in via e-tjänst Transportstyrelsen anger följande populationssiffror för användande av tjänsten 2009: 7499. Detta motsvarar 6 procent av det totala antalet mönstringar (124 886 st). Omräknat till den population som finns i nollbasen (54 000 avoch påmönstringar) så gjordes 3242 mönstringar direkt i webbtjänsten. Den totala minskningen av kostnaden för kravet är 76 997 kr (2 137 500-2 060 503). Ja nej Ja Ja Inte relevant Ja Vissa fartyg har årsmönstring. Då sker mönstringen en gång/år. Andra fartyg mönstrar varje gång en sjöman tillträder eller frånträder en befattning. X Ja X Ja Gäller fartyg med en bruttodräktighet om 20 eller mer. x Ja

Bilaga 6 2012-06-01 8 (9) Underskrift Volymer 50000 Övrigt I många fall samkörs lönesystemen ombord med de tjänster TS tillhandahåller och på så vis blir rapporteringen inte myc mer än en knapptryckning. Person-/organisationsnummer Registrerat snamn (Firma) Företagsnamn Postadress till et E-post Fax Telefon Mobiltelefon Företagets webbadress Postadress för ets arbetsställe Belägenhetsadress till ets arbetsställe Kommun Län anställda Räkenskapsår Firmatecknare Verkställande direktörens namn Verkställande direktörens personnummer Verkställande direktörens postadress Verkställande direktörens folkbokföringsadress Enskild näringsidkares namn Enskild näringsidkares personnummer Enskild näringsidkares postadress Enskild näringsidkares folkbokföringsadress SNI-kod (bransch) Företagsform Datum för registrering av ett hos Bolagsver Företagets status Näringslivsregistrering F-skatt status Om et är vilande Momsregistrering Momsregistreringsnummer Arbetsgivarregistrering

Bilaga 6 2012-06-01 9 (9) CFAR-nummer Arbetsställenummer (ASTNR) Församling EORI-nummer CPV-nummer Tabell 2 Exempel på en post ur registret. Figur 1 Informationsmodell över metadataregistret.