2012-08-01 BO I SKOGEN NÄRA STAN
MÅLPUNKTER & AVSTÅND Slalombacken 1,5 km 1 km 0,5 km Klockardalen Sjukhuset Vitberget Erikslid Förskola/demensboende Norrhammarskolan Vitbergsbadet Skellefteå Kraft Arena Norrvalla Eddahallen Balderskolan Busstorget Torget
KONCEPT ETAPPINDELNING VITBERGET rekreation gröna kilarna eriksberg Etapp 3 Etapp 2 klockardalen sjungandedalen erikslid Etapp 1 Varsam exploatering av Eriksberg för att bevara rekreationsområdet Det nya områdena ska ha goda kopplingar till befi ntliga kringliggande bostadsområden. Etapp 4 3
pulkabacke TALLBACKE stigar REKREATION grillplatser FRILUFTLIV ljus & luft bäckravin fl ora BO I SKOGEN NÄRA STAN blandskog LIVSKVALITET fauna NATUR kulturminne ÅRSTIDERNA LEK OMRÅDETS KARAKTÄR & KVALITETER 1
Erikslid - entrén till området Eriksberg Befi ntliga gång och cykelbanor Klockardalen STRÅK & PLATSER VID OMRÅDET Passager genom området 2
ERIKSBERG planförslag Planförslaget Eriksbergsområdet ger möjligheter till ett boende som är väldigt centralt med tio minuters cykelväg till centrum, men som också ligger mitt i skogen. Området är samtidigt känsligt med gammal skog och vacker natur samt sociala värden med friluftsliv och sport. Etapp 3 Etapp 2 Strukturen i förslaget utgår från en skiss som togs fram 2007 av MAF arkitektkontor och senare bearbetats av Skellefteå Kommun. Den nya bebyggelsen är sammanhållen i de tre etapperna. De gröna stråken ska vara sammanhållna och så öppna som möjligt. Här läggs alla de gång, skid- och hundspår som knyter ihop vitberget med Sjungande dalen. I de gröna släpp som fi nns i kvarteret anläggs stigar, anslutningar till eljusspår, skidspår och gång- och cykelvägar. Detta för att knyta samman bostadskvarteren med varandra och med sin omgivning. Detta ger också en bättre förutsättning för rörelser genom kvarteren, något som är önskvärt då är lätt att området annars lätt kan bli en enklav. Att de gröna släppen används på det här sättet minskar också risken för privatisering. Privatisering innebär att boende börjar ta mark utanför sin tomtgräns i anspråk och på så sätt förhindrar att allmänheten har tillgång till området. Det är viktigt att Eriksberg fortsätter att vara ett rekreationsområde som är tillgängligt för allmänheten, skelleftebor och besökare i staden. Etapp 4 Etapp 1 parhus villor flerbostadshus I förslaget delas området upp i tre etapper med tre olika tätheter. Etapp 1, närmast Erikslids centrum blir tätast. Sluttningen mot söder kan bebyggas med radhus, parhus i sutteräng. I östra delen av etappen (närmast gatan) fi nns plats för två eller tre friliggande fl erfamiljshus i tre till fyra våningar. Resten bebyggs med radhus, parhus och villor. Etapp 3, i nordväst, blir den glesaste. Här fi nns plats för 37 tomter för friliggande småhus. I mitten av etappen, där gatan delar sig lämnas utrymme för en allmänning. En mötesplats för boende i området. Om intressen fi nns skapas en samfällighet där de boende kan t ex anlägga en isbana, lekpark eller liknande. Med en sådan gemensam anläggning kan man förhoppningsvis minska behovet att göra stora ingrepp på tomterna. I etapp 2, den närmast Slalomvägen blandas tomter för friliggande småhus med ev parhus. I etapp 4 placeras förskolan så att den får två sidor, en mera publik vänd mot gata eller gång- och cykelväg och en mer avskiljd, vänd mot skogen. Placeringen mellan Erikslid (allmännyttan), Eriksberg (främst småhus) och nya Klockardalen (blandade upplåtelseformer) gör att förskolan knyter ihop dessa tre områden som en mittpunkt och ger en god social blandning i barngrupperna. Kollektivtrafi k Erikslidsplatsen, ev en till busstation längre upp, mellan vitberget, eriksberg och erikslid. Planförslag PREL. antal bostäder Etapp 1 Parhus 7 st (14 st bostäder) Villor 13 st Flerbostadshus 2 st (16-20 st bostäder) Etapp 2 Parhus 8 st (16 st bostäder) Villor 11 st Etapp 3 Villor 37 st (Etapp 4) (Flerfamiljshus ca 14 st ( 140 bostäder)) Total antal per kategori Parhus 15 st (30 st bostäder) Villor 61 st Flerbostadshus 2 st (20 st bostäder) Total antal bostäder, etapp 1-3 : 111 st 5
ERIKSBERG planförslag Avstånd ca 200 m Förskola Teckenförklaring stigar skidspår skidbro Park N skala 1:1000 9
ERIKSBERG illustrationer 7
ERIKSBERG tomtindelning Väg 5 m Etapp 3 Antal villatomter 40 st Väg 5 m Cykelbana 2 m Antal tomter 800 m²: 44 st 840 m²: 37 st Gatunät Ca 2040 m Antal villatomter 21 st Etapp 2 Väg 6 m Cykelbana 2 m Väg 5 m Antal villatomter 20 st Etapp 1 Väg 5 m N skala 1:1000 11
ERIKSBERG Inspirationsbilder RIKSTEN AV LUND & VALENTIN ARKITEKTER OCH DESIGN JÄMLIKHETEN, BAGARMOSSEN, AV ARKITEKTER ENGSTRAND OCH SPEEK AB UDDHADEN AV BENGT BILÉN NORDMARK OCH NORDMARK EDSBACKA AV LUND & VALENTIN ARKITEKTER OCH DESIGN WALTER UNTERRAINER KV. ARMBORSTET 3-7, ÄLVSJÖ CENTRUM, AVARKITEKTER ENGSTRAND OCH SPEEK AB SILVERDAL, SOLLENTUNA ANEBYHUS NORDMARK OCH NORDMARK ANDERS HOLMGREN ARKITEKTER VILLOR I SANDGRIND, KUNGSÄNGEN, AV ARKITEKTER ENGSTRAND OCH SPEEK AB SILVERDAL PLATÅ, SOLLENTUNA, AV ARKITEKTER ENGSTRAND OCH SPEEK AB WALTER UNTERRAINER 15
ERIKSBERG Sutteränghus Gröna tak på garage, carport och bostadshus Armerat gräs på biluppfarter istället för grus eller hårdgjorda ytor a sektion a-a sektion aa planskiss a Skogens undervegetation på tomten bevaras situationsplan 1:200 Situationsplan 1:200 N Stora träd bevaras på bägge sidor om huset fasad nordväst fasad sydöst tak fasad sydväst Dagvattenhantering Eriksbergområdet kommer att behöva hantera stora mängder dagvatten, både från området i sig men också eftersom dagvatten kommer att behövas ledas om från vitbergsområdet via Eriksberg istället för att som idag ledas öster ut via den redan överbelastade Boströmsbäcken. Det blir därför extra viktigt att försöker omhänderta det dagvattnen som är möjligt lokalt och att man försöker att fördröja och hantera avrinningen på ett sätt som liknar naturen. I förslaget ges idéer till hur dagvattnesystem kan bidra till områdets identitet. Dagvattnet ska dock inte bara ses som ett problem som ska lösas tekniskt utan som en möjlighet att ge både ekologiska kvaliteter och skönhetsupplevelser. Dessutom så fi nns det många goda exempel på att vackra och ekologiskt hänsynsfulla lösningar ofta också är de tekniskt och ekonomiskt bästa lösningarna ur ett längre perspektiv. Huvudavledningen av dagvatten kommer att ske genom redan befi ntliga bäckar och det dike som ansluter till Dödmansbäcken just innan Klockardalen. Den trappning för syresättning och de fördröjningsdammar som kommer till måste gestaltas på ett bra sätt. Framförallt blir det viktigt med gestaltningen och att undvika för mycket stillastående vatten där bäcken rinner igenom etapp 2. För bostadsgatorna på Eriksberg så föreslår vi den så kallade bergsbysektionen. Gatorna blir fem meter breda, med ett gräsparti på vardera sidan. Gräspartiet fungerar som infi ltrationsyra innan dräneringen. Gräspartiet ligger inne på tomtmark och klipps av tomtägaren. skala 1:100 fasad nordöst För att minimera dagvattenbelastningen bör hårdgjorda ytor undvikas i det nya området. Till exempel bör garageuppfarter och eventuella parkeringsplatser inte tillåtas att asfalteras, istället bör man använda armerat gräs. Gröna tak med sedum eller gräs hjälper också till att fördröja och öka avdunstningen av vattnet. Det är också viktigt att bevara vegetation, särskilt träd, då de binder både vatten och jord samt förhindrar erosion. 12
ERIKSBERG Dagvattenhantering Sedumtak Genomsläppliga beläggningar i vägbanan Dagvattnet trappas och en syresättning av vattnet erhålls Dagvattendamm Lek Estetisk lösning på dagvattenhanteringen Armerat gräs Park i Rotterdam som tar hand om dagvattnet 13
ERIKSBERG Material Byggande och gestaltning Området bebyggs i förslaget med med en eller två våningar, plus en våning i sutteräng där topografi n tillåter. Det är önskvärt att så mycket som möjligt av marken lämnas opåverkad med bibehållen vegetation. Eftersom topografi n ska lämnas så opåverkad som möjligt och utan terrasseringar och stödmurar ska det inte schaktas för att bygga på platta där marken sluttar. I sluttningar ska byggnaden anpassas efter topografi n och inte tvärtom, detta innebär att man på vissa tomter endast kommer att kunna bygga på sutteräng eller höga plintar. När det gäller priskillnaden mellan att bygga med platta på mark och att bygga med sutterängvåning så är det svårt att ge en generell skillnad i prisbild då markförhållandena självklart påverkar priset, men runt 150 000 kronor mer för sutteräng är en rimlig generalisering. En stor summa kan tyckas, men det utgör bara några procent av totalkostnaden vid nybyggnad. Det är bättre om man bygger i två våningar med mindre fotavtryck än med samma boyta på ett plan och därmed större fotavtryck. Mindre yta till grunderna gör att mer av tomten kan lämnas till annat. Det är också bättre med två hela våningar än en och en halvplansvillor. Två hela våningar upplevs ofta lättare och bättre proportionerade då taken på en och en halvplansvillornas tak blir en oproportionerligt stor del av huskroppen. Det är inte heller en typologi som behöver bli aktuell på Eriksberg då vi anser att man kan vara generös med byggrätten. Vi ser att det gärna får bli en ganska enhetlig färgskala med naturpigment och färgtyper där man låter träets textur lysa igenom. Röd och svart slamfärg eller tjärfärg om man vill ha täckande färg. Roslagsmahogny eller pigmenterade tjärlasyrer ger en vackert skiftande rödbruna eller brunsvarta toner. Man kan också låta träfasaderna bli vackert silvergråa genom att lämna dem obehandlade eller behandla med järnvitriol. Ett annat alternativ är att på traditionellt japanskt vis använda trä som värmebehandlats för att få en varmbrun till förkolnad svart färg. Andra material som är lämpliga är det roströda cortenstålet och tegel i samma färgskala som träet, det vill säga rött, brunt och svart. Fyra exempel på Roslagsmahogny (tjärlasyr) t.v Villa Ramberget, Bornstein Lyckefors arkitekter mitten vänster. Sommarhus, Nordmark & Nordmark mitten höger, Bastu, Nordmark & Nordmark höger, lada, hägnan luleå Fem exempel på japanska träbehandligar de tre till vänster värmebehandlat trä andra från höger tjärad fasad första från höger, pigmenterad tjärlasyr Alla dessa fasadmaterial har gemensamt att underhållet är litet eller lättskött. Färgtyperna kräver ingen skrapning och låter träet andas. Det är också alla material som åldras värdigt, och bara blir vackrare med tiden. Där husen ligger nära gatan bör garage och eventuella carportar ligga antingen i liv med huset eller helst indragna. Där tomten gör att huset ligger längre från gatan bör man endast tillåta små och nätta enkelgarage och carportar. Allt för att undvika intrycket av det är en gata där enbart bilar bor. Röd slamfärg tv. magasinsbyggnad i umeå t.h Villa Ekfors, Marge arkitekter Cortenstål 14