Dövas kultur och historia, 5 hp LITU10/LITN12/LITN02 Kursbeskrivning Höstterminen 2017
2 (10) Välkommen till Dövas kultur och historia, 5 hp Delkursen behandlar ämnen ur fältet dövstudier med fokus på dövas språk, kultur och historia. Delkursen behandlar även teckenspråkets ställning och dövrörelsens framväxt ur ett historiskt perspektiv, samt dövas språk och kultur i teckenspråkssamhället. Den tekniska utvecklingen och hur denna påverkat teckenspråkssamhället berörs också. Lärare: Johanna Mesch E-post: johanna.mesch@ling.su.se Juli af Klintberg E-post: Josefina Safar E-post: josefina.safar@ling.su.se Kursens förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa förmåga att: - förstå teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten - beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället - redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kurslitteratur Delkurs 2: Dövas kultur och historia, 5 hp Bauman, H-Dirksen L. 2016. Poetry, Signed. I Gertz, G. & Boudreault, P (red.): The SAGE Deaf Studies Encyclopedia. SAGE Publications, Inc. DOI: http://dx.doi.org/10.4135/9781483346489.n229 736-738. 2 s. Bergman, Brita & Engberg-Pedersen, Elisabeth. 2010. Transmission of sign languages in the Nordic countries. I: Brentari, D. (red.), Sign languages. Cambridge: Cambridge University Press. S. 74 94. 21 s. (E-resurs, SUB.) Brown, Keith (red.). 2006. Encyclopedia of Language and Linguistics. Oxford: Elsevier. http://www.sciencedirect.com/science/referenceworks/9780080448541 (E-resurs, SUB.) Woll, B. Sign language: History. 307 309. 3 s. Zeshan, U. Sign languages of the world. 358 364. 7 s. Chateauvert, Julie. 2016. Poetry. I Gertz, G. & Boudreault, P (red.): The SAGE Deaf Studies Encyclopedia. SAGE Publications, Inc. DOI: http://dx.doi.org/10.4135/9781483346489.n230 734-735. 2 s. Einarsson, Jan. 2009. Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. 29 50. 22 s.
3 (10) Fredäng, Päivi. 2006. Dövas liv med teckenspråk. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. http://www.regeringen.se/sb/d/6150/a/60648. 77 82, 101 104, 107 126. 29 s. Hammar, Åsa. 1995. Döva elever vid Institutet för blinda och döfstumma i Stockholm åren 1808 1820. I Eriksson, B. E. & Törnqvist, R. (red.), Likhet och särart. Handikapphistoriska föreningen. 253 266. 14 s. (Finns i Mondo.) Hedberg, Thomas. 2006. Dokumentation av ålderdomliga och regionala tecken i svenskt teckenspråk. I Hoyer, K, Londen, M. & Östman, J-O. (red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv. Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. 97 106. 10 s. (Finns i Mondo.) Hedberg, Thomas. 2009. Persontecken i teckenspråket. Studia anthroponymica Scandinavica 27. 97 114. 18 s. (Finns i Mondo) Lundström, Beata. 1997. Den gemensamma kraften. Sveriges Dövas Riksförbund 1922-1997. 8 92. Valda sidor, ca 15 sidor. (Finns i Mondo) Lundström, Beata. & Stockholms dövas förening. 1995. Som en syskonkedja. Stockholms dövas förening, Stockholm. 11 30. 20 s. (Finns i Mondo) Mesch, Johanna. 2009. Tio teckenspråkskonstnärer. DVD-produktion. Sveriges Dövas Riksförbund. Tillgänglig: Teckenspråkig litteratur Dövstudier för alla (2014) http://www.ling.su.se/teckenspr%c3%a5ksresurser/d%c3%b6vstudier/teckenspr%c3%a5ki g-litteratur Mesch, Urban & Mesch, Johanna. 2010. Dövidrottens historia 200 år dess utveckling och betydelse. Stockholm. 2 15. 14 s. (Finns i Mondo) Nordell, Patrik & Sundholm, Maria. 2008. Dövmedvetande. DVD-produktion. Stockholms Dövas Ungdomsråd och Sveriges Dövas Riksförbund. Tillgänglig: Teckenspråkig litteratur Dövstudier för alla (2014). http://www.ling.su.se/teckenspr%c3%a5ksresurser/d%c3%b6vstudier/teckenspr%c3%a5ki g- litteratur Svartholm, Kristina. 2010. Tvåspråkighet och måluppfyllelse i ett historiskt perspektiv. Avdelningen för svenska som andra språk för döva, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 12 s. (Tillgänglig på webben.) (Publ. i förkortad version i: Dövas Tidning, Tidskrift för Sveriges Dövas Riksförbund, nr 1, 24 25 och nr 2, 24 25.) Ytterligare litteratur om högst ca 50 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Undervisningsformer Undervisningen ges på teckenspråk och sker i form av föreläsningar och seminarier.
4 (10) Examination Delkursen examineras genom i) muntlig gruppredovisning; ii) en skriftlig presentation av en fallstudie. Datum, tid och form för inlämning av examinationsuppgifter, se nedan. a) skriftlig presentation av en fallstudie 24 november 2017 b) muntlig gruppredovisning 28 november 2017 Instruktion för skriftlig (individuell) presentation av en fallstudie Uppgiften som bygger på ett självständigt val av tema från kursinnehållet eller kurslitteraturen. Uppgiften ska innehålla en frågeställning, vilken typ av händelse/aktivitet/förändring i dövsamhället/teckenspråkssamhället man avser att referera till samt en kort diskussion. Det ska finnas minst en referens från kurslitteratur. Den skriftliga redovisningen ska sammanfattas på max 4 sidor inkl figurer/tabeller som är nödvändiga för att budskapet ska nå fram. Så här ser dispositionen ut: 1. Frågeställning (ex. Hur ser tolkens roll ut i den teckenspråkiga gemenskapen?) 2. Inledning (kort presentation om t.ex. bakgrunden) 3. Material och metod (metod ej nödvändigt här men du kan nämna vilka material du använt) 4. Resultat (vilka resultat har du fått fram) 5. Diskussion (kort diskussion om resultaten och ev material/metod) 6. Referenser Texten ska vara datorskriven i A4-format, enkelt radavstånd, normal marginalvidd, 12 punkters text, typsnitt Times New Roman. Rubriken på arbetet ska vara i 14 punkters fetstil och underrubrikerna i 12 punkters fetstil. Figurer och tabeller ska vara numrerade och ha en förklarande tabell/figur-text. -Tabelltext: Ska vara ovanför tabellen i 12 punkters New Times Roman (ej kursiv). -Figurtext: Ska var nedanför figuren o 12 punkters New Times Roman (ej kursiv). -Referenser ska vara skrivna 12 punkters New Times Roman längst ner på sidan (ej kursiv). Gruppredovisning Gruppens presentation bör främst göras muntligt (eller på teckenspråk) med hjälp av PowerPoint. Presentationen tar högst 15 minuter. Komplettering av examinationsuppgifterna kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Kompletterande obligatoriska uppgifter kan lämnas in under förutsättning att kursen fortfarande ges.
5 (10) Schema/lokal i Timeedit https://se.timeedit.net/web/su/db1/stud1/ri151xq9543z52qv2z023q46yyyg804x5y 15Y5gQ7075575ZX7661332Z55y25931X5Y4o79Q0Yy7Q4.html# Vecka Veckodag Startdatum Starttid Sluttid Lokal v 41 Tisdag 2017-10-10 10:00 12:00 v 42 Tisdag 2017-10-17 10:00 12:00 v 43 Tisdag 2017-10-24 10:00 12:00 v 46 Torsdag 2017-11-16 13:00 15:00 v 47 Tisdag 2017-11-21 13:00 15:00 v 48 Tisdag 2017-11-28 13:00 15:00 Kursöversikt Datum Innehåll Lärare Referenser F1 2017-10-10 Kursintroduktion Teckenspråkets historia Persontecken JM Bergman & Engberg-Pedersen 2010, Woll 2006, Hedberg 2009:97-114, Hedberg 2006:97-106, Fredäng 2006:77-83, 101-134, (Nordell & Sundholm 2008) F2 2017-10-17 Språkgemenskap JS Föreläsningsanteckningar, Zeshan 2006 F3 2017-10-24 Dövundervisningens JK Hammar 1995, Svartholm 2010 historia, tvåspråkighet i samhället F4 2017-11-16 Dövrörelsen förr och idag JM Lundström & Stockholms Dövas Förening 1995:11-30, Lundström 1997:8-92, Mesch & Mesch 2010:2-15, Einarsson 2009:29-50, stenciler F5 2017-11-21 Vad är dövkultur? Teckenspråkig litteratur och poesi 2017-11-24 Skriftlig redovisning Lärare 2017-11-28 Gruppredovisning JM/JK Johanna Mesch (JM), Josefina Safar (JS), Juli af Klintberg (JK) JK Bauman 2016, Chateauvert 2016, Mesch 2009, stenciler
6 (10) Kriterier för kursbetyg Förväntat studieresultat 1. förstå teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten 2. beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället 3. redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. A Studenten kan på ett insiktsfullt sätt redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. Studenten kan på ett insiktsfullt sätt beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. Studenten kan på ett insiktsfullt sätt redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. Studenten kan identifiera de viktigaste områdena och förstår att tydligt särskilja de olika nivåerna åt. B redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studenten visar prov på fördjupade och breddade kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. Studenten
7 (10) kan i huvudsak identifiera de viktigaste områdena och särskiljer de olika nivåerna åt. C redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra egna slutsatser. beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra egna slutsatser. redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra egna slutsatser. Studenten kan identifiera några viktiga områden och kan generellt särskiljer de olika nivåerna åt. D Studenten kan allmänt och metodiskt redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten och kan utifrån sin inhämtade kunskap dra vissa egna slutsatser. Studenten kan allmänt och metodiskt beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället och kan utifrån sin inhämtade kunskap dra vissa egna slutsatser. Studenten kan allmänt redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studenten kan utifrån sina inhämtade kunskaper dra vissa egna slutsatser. Studenten identifierar enstaka viktiga områden, de olika nivåerna hålls isär men är summariska i sin beskrivning. E Studenten kan allmänt och summariskt redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten men saknar insikt och kunskapsbredd för att dra egna slutsatser. Studenten kan allmänt beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället men saknar insikt och kunskapsbredd för att dra egna slutsatser. Studenten kan allmänt och summariskt redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studenten
8 (10) identifierar inga viktiga områden och de olika nivåerna hålls inte isär på ett tydligt sätt. Fx F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder, samt uppfylla kurskraven, för att vara godkänd på kursen. Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna ska du kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning URL: su.se/funktionsnedsattning E-post: studentstod@su.se Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. Ta sedan kontakt med institutionens kontaktperson: Åsa Gustafsson Telefon: 08-16 23 37 E-post: asa.gustafsson@ling.su.se När du börjar en ny kurs ska du kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet ska du kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen i god tid, och senast vid kursstart. Regler för examination För universitetets regler gällande utbildning, examination, tentamensskrivningar och regler om disciplinära förseelser och åtgärder enligt högskoleförordningen, se Regelboken, Bok 2. (http://www.su.se/regelboken/) Kontakta din lärare om du känner dig osäker på vad reglerna innebär.
9 (10) Rektorsbeslut 2015-12-17, dnr SU FV 1.1.2-4021-15, innehåller universitets regler för tentamensskrivningar. Dessa regler gäller främst vid salstentamina men ska om möjligt även tillämpas vid andra examinationsformer så som hemtentamina, promemorior, laborationer och dylikt. De har antagits för att motverka risken för att fusk och/eller störande beteende ska förekomma vid tentamina. (http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-på-grundnivå-ochavancerad-nivå/regler-för-tentamensskrivningar-vid-stockholms-universitet-1.26334) Disciplinärenden Ur Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet, Regelboken, Bok 2: Disciplinära åtgärder regleras i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100) och får vidtas mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen begåtts. Vissa former av disciplinära förseelser, t.ex. störande beteende (hot eller våld), trakasserier (ofredande, sexuellt ofredande eller hatbrott), urkundsförfalskning eller osant intygande, kan också falla under brottsbalken och därmed även föranleda åtal. Plagiat och fusk Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du tidigare lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum
Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information, se avsnittet om examination i Stockholms universitets regelbok. 10 (10)