Fiskars museums verksamhetsberättelse

2012 Fiskars museums verksamhetsberättelse

Innehållsförteckning Inledning... 3 Förvaltningen och personalen... 4 Fastigheterna... 4 Inbrottsalarm och brandskydd... 4 Fastighetsskötsel och städning... 4 Inventarierna... 5 Försäkringar... 5 Föremåls- och bildsamlingarna... 5 Insamling och katalogisering... 5 Vård av samlingarna... 7 Forskning och användning av samlingarna... 7 Referensbiblioteket och arkivalierna... 7 Utställnings- och besöksverksamheten... 7 Permanenta utställningar... 7 Temautställningar... 8 Evenemang och guidningar... 8 Museibutik... 9 Inträdes- och övriga avgifter... 9 Besökarantal... 9 Informationsspridning... 10 Hemsidan, bloggen och facebook... 10 Projekt... 11 IMAGE 2012-2014... 11 Museipedagogik i Raseborg... 12 Föremålsarkivprojektet... 12 2

Inledning År 2012 var museets 63:e verksamhetsår. Efter ett flerårigt arbete med att utveckla museipedagogisk verksamhet, bygga Opp-i-bruke utställning och museiträdgård upplevde alla i personalen att det var dags för ett ansiktslyft bl.a. gällande informationsspridningen och den permanenta utställningen i museibyggnaden. I början av året startades därför ett projekt vid namn IMAGE 2012-2014. Projektet ledde bland annat till nya hemsidor och broschyrer, en kulturstigsbroschyr, ny park framför Slaggbyggnaden och en plan för en ny utställning. Samarbetet med de västnyländska yrkesmuseerna fortsatte också aktivt under året. Flera diskussioner fördes bl.a. gällande ett gemensamt västnyländskt samlingsarkiv. Man utsåg en arbetsgrupp och anställde arkitekt Katarina Ockenström för att göra en behovsutredning. Arbetsgruppen för utställningssamarbete samlades också flera gånger för diskutera hur man kunde samarbeta gällande marknadsföring och utställningar. Initiativ togs bl.a. för en gemensam utställning för att uppmärksamma Finlands 100-åriga självständighet. 3 I november gick vi med i det nationella insamlings- och dokumentationssamarbetet TAKO (Tallennus- ja kokoelmayhteistyö). Avsikten med samarbetet är att dela upp insamlingsansvaret mellan yrkesmuseerna för att undvika överlappning i samlingarna samt att skapa en gemensam Finland-samling. Verksamheten sköts genom sju olika pooler med olika teman. Varje museum som är med i samarbetet ingår i minst en pool. Vi gick med i pool 1. Människan och naturen och har som uppgift att dokumentera trädgårdsredskap och trädgård som hobby. Visaftonen i den nya parken framför Slaggbyggnaden, ett av resultaten av projekt IMAGE 2012-2013. (Foto: Fiskars museum)

Förvaltningen och personalen Museet upprätthölls av Fiskars hembygdsförening r.f. i enlighet med det reglemente som trädde i kraft 9.4.2008. För verksamheten ansvarade museichef Emi Ingo och amanuens Lotta Friberg och som museibiträde arbetade Nina Lindstedt. Därutöver hade museet sju visstids- eller säsongsanställda. Fastigheterna Fiskars hembygdsförening har haft rätt att disponera museibyggnaden och liderbyggnaden sedan 1942. Hyresavtalet som ingicks med Fiskars Oyj Abp 1.1.1978, fortlöper med ett (1) års uppsägningstid. I museibyggnaden finns museets basutställning och i lidret museipedagogiska utrymmen och en permanent utställning. 4 Avtal för Slaggbyggnaden ingicks 4.3.1983 och utlöper 1.3.2033. I Slaggbyggnaden finns föremålslager, utställnings- och personalutrymmen. Köket kom under året till användning även vid tidsresor, verkstäder och evenemang, medan kammaren var uthyrd som bostad åt sommarpersonalen. Temautställningsutrymmet användes under sommaren som serveringsutrymme för pop-up kaféet. Resten av museets lager var som tidigare belägna i Pojo lokalhistoriska arkivs utrymmen. Under året förhandlade vi med fastighetsägaren om en renovering av museibyggnaden. Det planerades att renoveringen skulle påbörjas under hösten av restaureringskursen vid yrkesskolan Axxell. I slutet av sommaren fick vi av fastighetsägaren beskedet att renoveringen inte kunde finansieras och därför skulle skjutas upp till följande år. På grund av beslutet blev museets kontor inte heller flyttat till Slaggbyggnaden som planerat. Däremot byggdes kompletterande hyllor i textillagret och i farstuns vedlider byggdes ett rekvisita lager. Inbrottsalarm och brandskydd Museet, Slaggbyggnaden och Arkivet har sedan år 1997 varit försedda med inbrottsalarm. Ett undantag utgör de sociala utrymmena i Slaggbyggnaden som saknar alarm. År 2006 anskaffades brandalarm till alla husen som även är försedda med koldioxidsläckare. Alarmen är kopplade till vaktbolaget Sydbevakning. I april skedde ett inbrott i museets sociala utrymmen. Inbrottstjuven tog sig in genom att krossa toalettfönstret. Inget av värde blev stulet, däremot försvann lite billiga smycken som tillhörde rekvisitasamlingen. Inbrottet anmäldes till polisen. Fastighetsskötsel och städning Fastighetsägaren Fiskars Oyj Abp ansvarade för fastighetsskötseln under året. Trädgården och trimning av gräs i byggnadernas närmaste omgivning sköttes av sommarpersonalen i samarbete med Fiskars bolags parkavdelning. I Slaggbyggnadens sluttning betade under sommaren av Stig Monthéns får.

Städningen av museibyggnaderna sköttes av den fasta personalen och sommarpersonalen enligt ett städschema. Gångmattorna i museet tvättades under våren och farstumattorna sköttes enligt avtal med Lindström Oy Ab. Inventarierna Inga större anskaffningar gjordes under året. Till kontoret anskaffades en ny laserskrivare/kopieringsmaskin och ett nytt kylskåp. Kylskåpet erhölls som en donation. Dataöverföringskabeln mellan museet och arkivbyggnaden gick under vintern av på grund av snömassorna och reparerades av Westcom Ab. 5 Försäkringar Museets lösöre var försäkrat för ett belopp på 88 636 euro. Slaggbyggnadens och arkivets fasta lösegendom var försäkrat för 49 003 euro i Skadeförsäkringsbolaget IF. Föremåls- och bildsamlingarna Insamling och katalogisering Insamling och katalogisering av föremål och bilder sköttes i enlighet med de västnyländska museernas samlingspolitiska program. Under årets mottogs 28 donerade föremål av vilka 12 katalogiserades i den egentliga föremålssamlingen. Rekvisitasamlingen utökades med 26 objekt. I slutet av året bestod föremålssamlingen av 5477 föremål och rekvisitasamlingen av 361 föremål. Med hjälp av praktikanter och projektanställda framskred digitaliseringen av föremålssamlingen under året med 426 objekt. Föremålsdatabasen innehöll således vid årets slut 4179 objekt, vilket är en ökning på ca 10 % från året innan. I samband med digitaliseringen togs också 290 nya digitala bilder vilket innebär att det vid årets slut fanns 6326 föremålsbilder. En stor del av arbetet med bildsamlingen gick ut på att komplettera de bilduppgifter som konverterats från gamla databasen. Totalt kompletterades 209 bilder under året. Bildsamlingen utökades med 38 nya bilder och bestod i slutet av året av totalt 3512 objekt. Inga nya originalbilder mottogs men däremot fem bildkopior.

Antalet donerade, katalogiserade, fotograferade och digitaliserade föremål under år 2012 ses i tabellen nedan: Föremålssamlingen 2010 2011 2012 Donerade föremål 70 58 28 6 Katalogiserade föremål 70 17 12 Fotograferade föremål 1707 1276 290 Digitaliserade föremål 340 592 426 Antalet mottagna, katalogiserade och kompletterade bilder under år 2012 se i tabellen nedan: Bildsamlingen 2010 2011 2012 Donerade original 2 lådor 0 0 Donerade bildkopior 127 36 5 Katalogiserade bilder 46 12 38 Kompletterade bilder 98 104 205

Vård av samlingarna Föremål (reg. nr. 147:1-2) och (reg.nr. 2556, 5253) var under året fortfarande kvar för konservering vid konservatorsskolan Metropolia i Vanda. Förebyggande vård av samlingarna förverkligades genom fortsatt uppföljning av temperatur och fukt med en datalogger i museets industrirum. Föremålslagren försågs med nya mörkläggande gardiner för att förbättra ljusförhållandena. Forskning och användning av samlingarna Museipersonalen forskade under året i huvudsak kring teman i anknytning till den nya basutställningen t.ex. Fiskars produkter, brukssamhället och arbete och fritid i bruket. Forskning kring övre brukets byggnader gjordes i samband med planeringen av en kulturstigsbroschyr. I samband med julutställningen forskades i julgranstraditionen 7 Under året deltog museet i publikationen Oppimisretket Fiskarin koulun laajennettu oppimisympäristö med en artikel om museipedagogik samt i Joulupuu seuran lehti med en artikel om julgranstraditioner. Mindre forskningsuppdrag har offentliggjorts via museets blogg Livet på Fiskars museum, http://www.museum.ratata.fi. På den nya hemsidan uppmuntrades också besökare eller utomstående forskare att bekanta sig med museets samlingar. Under året mottog vi 12 föremålsförfrågningar och 7 bildförfrågningar, som i huvudsak berörde Fiskars produkter och byggnader i bruket. Samlingarna intresserade allmänheten också såtillvida att 44 bildkopior användes i olika sammanhang, främst i publikationer och på hemsidor. Från föremålssamlingen var 42 föremål utlånade under året. Största delen av dem till utställningar vid Lojo museum. Långtidslånet på åtta föremål till Tekniikan museo utgår år 2015. Referensbiblioteket och arkivalierna Museets referensbibliotek utökades med sex böcker varav tre var donationer. De nya böckerna skrevs in i databasen Klaani och ett tiotal gamla böcker utsorterades. I slutet av året innehöll museets referensbibliotek totalt 444 böcker. Tidningsurklippssamlingen och ljudbandsarkivet LBA överflyttades under året till Pojo lokalhistoriska arkivs samlingar. Utställnings- och besöksverksamheten Permanenta utställningar Museets basutställning Livet i Fiskars bruk var öppen 1.5. 30.9.2012, vardagar kl. 11-17 och lösö 11-16. I oktober och under julutställningen 1.12. 13.1.2013 var museet öppet dagligen kl. 11-16. Övriga tider av året var museet öppet tisdagar kl. 15-18 med fritt inträde. Möjligheten att

besöka museet avgiftsfritt utnyttjades däremot av ganska få. Midsommardagen, juldagarna, nyårsdagen och trettondagen var museet stängt. Opp-i-bruke utställningen och Slaggbyggnadens övre våning var öppna 26.5. 31.8.2012 mån-fre 11-17, lö-sö 11-16. Temautställningar Traditioner i anknytning till julgranen lyftes fram i julutställningen Du sköna gran, du gröna gran.... I utställningen berättades det bl.a. om hur traditionen kom till Finland, hur bruket fick sin första utomhusgran och hur granen kläddes i olika tider. Museet fylldes med granar av olika slag, allt från den traditionella med pepparkakor och äpplen till en modern plastgran med inbyggd ledbelysning. Utställningen hade ca 360 besökare. 8 Evenemang och guidningar Internationella museidagen firades 18.5. med fritt inträde. Sommarevenemanget gick av stapeln 26.5 och innehöll som vanligt rollfigurer, guidningar, verkstäder och evenemangskafé. Besökarna fick bland annat baka bröd med rollfiguren Fina Ring, gjuta tenn med Karl Wiman och åka häst och kärra. I trädgården underhöll violinisten Pauliina Pajala besökarna med fiolspel. Bakningsverkstad med rollfiguren Fina Ring vid museets sommarevenemang. (Foto: Fiskars museum) Under högsäsong i juli arrangerades baknings- och tennverkstäder samt öppna tidsresor varje vecka. Speciellt tenngjutningsverkstaden var populär men även tidsresorna lockade efter lite uppmärksamhet i den lokala pressen totalt 47 deltagare. Från midsommar fram till mitten på augusti var det också dagligen möjligt att bekanta sig med basutställningen med ledning av museets guider. På guidningarna deltog sammanlagt ca 300 personer. Mest populär var guidningen klockan 14 på eftermiddagen.

För skol- och förskolegrupper erbjöds tidsresor till 1908 med fintvätterskan Fina, arkivverkstaden Arkivdetektiverna och rollfigursguidningar med tant Lulla. Tidsresorna var så gott som fullbokade och förutom skolklasser från Raseborg hade man besök också från Kyrkslätt och Lojo. Den 1 december var det dags för museets julöppning. Den här gången var det museets tomtar som presenterade julgransutställningen och därefter kunde besökarna delta i pepparkaksdekorering i bagarstugan, besöka evenemangskafét eller t.ex. köpa havrekärvar. Den planerade ponnyridningen och julgransförsäljningen uteblev på grund av snövädret. Julevenemanget besöktes av ca 140 personer. Museibutik 9 Museibutiksverksamheten utvecklades under året genom att utöka produktutbudet. I valet av försäljningsartiklar tog vi fasta på att produkterna antingen skulle ha en lokal anknytning eller anknytning till museisamlingar. På prov tryckte vi upp ett tjugotal kökshanddukar med motiv från Fiskars produktkataloger. Hos en lokal hantverkare lät vi även göra egna tvålar, Tant lullas rosentvål och arbetarhustrun Finas universaltvål. Museibutiken inbringade 6530,55 av vilket 2462,31 var vinst. Inträdes- och övriga avgifter Inträdesavgifterna var 3 /vuxen, 2,50 /rabattbiljett, 1,00 /barn (7-16 år). Veteraner, lottor, hembygdsföreningens medlemmar och personer med presskort eller ICOM:s medlemskort gavs fritt inträde till museet. I samband med evenemang var inträdet fritt för alla besökare. En guidad tur i museets utställningar på en timme kostade vardag 20 /grupp och veckoslut 30 /grupp. Halvtimmes guidningar för skolklasser kostade 15 /grupp. För guidningar utanför öppethållningstid togs 30 och för guidningar som inte annullerats i tid 20 /grupp. Raseborgs skolor erbjöds under året fritt inträde till museet. Tidsresorna för skolgrupper kostade däremot 5 /barn plus materialavgift 15 /grupp. Verkstäderna kostade 25 /grupp för max 15 elever. De för alla öppna tidsresorna kostade 6 /person och verkstäderna 3 /deltagare. Besökarantal Museets besökarantal var något högre än år 2011, totalt 6385. Av det totala antalet besökare gavs 447 personer fritt inträde. Per öppethållningstimme var antalet besökare fem. Totalt var museet öppet 1254 h under året, vilket var mer än tidigare år. Antalet grupper som besökte museet ökade till 49 vilket var några mer än föregående år. Största delen av grupperna var barngrupper.

Informationsspridning Information om museets utställningar och evenemang spreds huvudsakligen via museets och brukets hemsida, blogg och facebook-sida. Broschyrer delades ut i bruket skickades till bl.a. researrangörer grundskolor och daghem. För broschyrerna som placerades i bruket anskaffades ställningar i plexi. En sommaraffisch trycktes i ca 100 exemplar och hängdes upp i bruket med omnejd. Hemsidan, bloggen och facebook Museets nya hemsida hade under året 5768 unika besökare, vilket var betydligt mer än föregående år. Av dem som gick in på sidan var 70% nya besökare. De flesta besökare hittade till museets hemsida via fiskarsvillage.fi, Museot.fi, visitraseborg.com och facebook. Av besökarna kom de flesta från Finland, men besökare fanns också från Sverige och USA. De flesta finska besökarna var som förut från Raseborg och Helsingfors. 10 Besökarantalet på Bloggen - Livet på Fiskars museum ökade också till totalt 2611. Av bloggbesökarna var ca 70 % nya besökare. De flesta hittade bloggen via museets facebook-sida, hemsidan eller sökmotorn google. Bloggen besöktes av samma nationaliteter som hemsidan. Museets facebook-sida gillades av 280 personer, en ökning på nästan 80 personer från tidigare år. Av dem var ca 40% 25-44 åringar medan 45-65+ åringarna utgjorde ca 20%. Gillarna kom i huvudsak från Helsingfors, Raseborg och Åbo. Antal besök på internet 2011 2012 Hemsidan (unika besök) 3993 5768 Bloggen (unika besök) 1876 2611 Facebook (gillare) 201 280

Projekt IMAGE 2012-2014 Projekt IMAGE 2012-2014 startades i början av året som ett treårigt projekt med målsättning att utveckla museet till ett levande bruksmuseum som känner tidens puls. För projektet erhölls ett understöd på 2300 av sparbanksstiftelsen för Karis-Pojo samt ett understöd på 3000 av Fiskars Oyj Abp. Under år 2012 hade vi som mål att fräscha upp museets image genom att förnya informationsspridningen, flytta kontoret och planera en ny basutställning. Den nya hemsidan och broschyrerna blev klara redan till resemässan i slutet av januari och fick bra respons av både besökare och turistinformationen i Fiskars. Broschyrerna riktade till skolor ledde helt konkret till ett ökat antal skolbesök under året. 11 Under våren beslöt vi tillsammans med Fiskars parkavdelning att snygga upp museets omgivning. Sly röjdes vid bombskyddet och framför Slaggbyggnaden, på den plats där det i tiderna stått en arbetarbostad. Här beslöt vi sedan att anlägga en liten park med traditionella växer som rosor, humle och bärbuskar och i mitten placerades rejäla bänkar av stockar som sittplatser för besökare. I parken placerades också de valsverksämnen som funnits intill arkivet. Inom projektet arrangerades på prov i samband med olika evenemang ett pop-up kafé i Slaggbyggnaden. Kaféet var välbesökt och besökarna trivdes, vilket torde vara ett tecken på att det finns underlag för ett museikafé under sommarsäsongen. Pop-up kafét i Slaggbyggnaden. (Foto: Fiskars museum) Under sommaren startade också planeringen av museibyggnadens renovering och en ny basutställning. På grund av omställningar i personalen vid Fiskars Fastigheter kom renoveringen inte i gång under hösten. I stället sammanställdes en kulturstigsbroschyr som berättar om

byggnaderna i övre bruket och som vi hoppas kommer att locka besökare att promenera till museet. Museipedagogik i Raseborg Samarbetsprojektet med Västra Nylands landskapsmuseum - Museipedagogik i Raseborg - fortsatte under året med FM Ulrika Lindblad som projektanställd museipedagog. Ulrika jobbade bl.a. med att planera och förverkliga tidsresor och verkstäder vid båda museerna. Hon ansvarade också för inköp och katalogisering av rekvisita. 12 Föremålsarkivprojektet Under samarbetsmöten mellan västra Nylands yrkesmuseer aktualiserades behovet av större och bättre förvarningsutrymmen samt konservatorstjänster vid alla museer. Då väcktes tanken om ett gemensamt samlingsarkiv som också kunde innehålla utrymmen för konservering. Pengar för en behovsutredning söktes från museiverket och tack vare ett positivt beslut kunde projektet komma igång under våren. Utredningen gjordes av arkitekt Katarina Ockenström som besökte alla museer och kartlade behovet av förvarningsutrymmen. I utredningen lyftes bland annat också fram exempel på fastigheter och tomter som kunde passa för ett samlingsarkiv. Utredningen blev klar i slutet av året. Fiskars, den 30.1.2013 Emi Ingo Museichef