REGISTERBLAD 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN Nr KN 35 Namn : i-iamstad, INNERSTADEN OCH OSTRA FöRSIADEN HALMSTADS KOMMUN' KARTA: 4C NV LAGE: X 6287 Y 1319 KULTURGMX=RAFISK RM;ION: 2 Sydsvenska odlingsbygderna AREAL: Större än 100 ha NATURGMX=RAFISK REGION: 10 Södra Hallands kustlandskap SPECIF~KATION AV NA~~]FORUTSA~ : Området utgörs av två delområden på ömse sidor om Nissan, nara Ans utflöde i v'ästerhavet. INNEHh (sektorsvis, tidsskede, sökord) : Innerstad 1300-tal - nutid Bebyggelsemiljö F ~ R U T SFOR A ATT ~ KULTURVÄRDEUA SKALL BIBEH~AS: upprättande eller ändring av detaljplan varvid särskild hänsyn tas till områdets kulturhistoriska värden. Förändring av befintlig bebyggelse och andra anlaggningar av betydelse för områdets miljökaraktar samt rivning av enstaka byggnader prövas restriktivt. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar övervägs som påtagligt kan inverka på miljöns kulturhistoriska värden. PLANERING OCH säuxtällande: Halmstads äldre stadsområde utgör känd, under mark dold fast fornlämning. h- råde t ar markera t på specialkar ta (raä). Broktorpsgården och Kirsten Munks hus är byggnadsminnen. Föreskrifter i kungörelsen rgrande det offentliga byggnadsväsendet reglerar vården av kyrkan och av Slottet (byggnadsminnesmärke 1935). Miljön är redovisad i förslag till W-program, 1988 och i bevarandeplan för Halmstad 1985. Områdesplanen Halmstad inför 2000-talet anger kulturminnesvårdens intressen. OMRÅDFTC HUVUDDRAG: I hrnstadrnt Halmstad präglas mycket av det danska arvet - stadens befästningsgördel fran tidigt 1600-tal med slottet och Norre Port som de viktigaste bevarade tyngdpunkterna. Dessa binder samman stadens paradgata, Storgatan, vilken i söder tangerar stadens Stora Torg med en innehållsrik treklang av 1400-talskyrka, 1700-talskorsvirkeshus och 1900-talsrådhus. Den medeltida staden totalförstördes praktiskt taget genom den stora stadsbranden 1619 och idag står endast S:t Nikolai kyrka kvar fran medeltiden (1400-talets förra hälft).
Efter branden 1619 fick staden på den danske kungen Christian IV befallning en ny stadsplan av renässanssnitt med två varandra korsande huvudgator med utsparat torg vid skärningspunkten. Gatustrackningarna anpassades också till den renassansbefastning som hade byggts kring staden och som i stort hade stått färdig 1605. 1600-talets rutnatsplan är fortfarande i stort sett bevarad liksom en av stadsportarna, Norre port. Även slottet, som ar från samma tid, är bevarat liksom rester av fastningsvallar och kassematter på skilda platser, framför allt i slottsparken och i Norre Katts park. Även ett par hus vid Storgatan, "Twistens gård" och "Kirsten Munks hus" ar från 1600-talet. Stora Torg och Storgatan är Halmstads hjärta och stora kroppspulsåder. Längs detta stråk ligger nästan alla stadens gamla välkända byggnader, de som ger staden karakär och identitet: Slottet, kyrkan, Tre Hjärtan, Kirsten Munks hus, Twistens gård ("Norre Kava1 jeren") och Norre Port. Förutom dessa solitärer finns val bevarade miljöavsnitt som speglar den förindustriella stadens utseende, framför allt langs Storgatan västra sida i kvarteren Drottning Kristina och Dghuset samt vid torgets norra sida. I anslutning till Vall- och Kyrkogatorna finns ålderdomlig, småskalig f d hantverks- och småfolksbebyggelse. Också beträffande byggnadskulturen präglas staden av det danska arvet. Halmstad är det nordligaste exemplet på v'ästkusten för den sydskandinaviska byggnadskulturen (regel- och korsvirke) och har bevarat flera illustrativa exponenter för korsvirkestraditionen. Nästa stora omdaningsepok kommer inte förrän i slutet av 1800-talet med flervåniga hyreshus, bankpalats, institutioner som fattighus och tekniska verk såsom elverk och brandstation. Stadens ekonomiska uppvaknande som en följd av industrialismens genombrott under 1870-talet illustreras bl a av Hallands Enskilda Banks byggnad i kv Drottning Kris tina, hörnet S torgatan-bankgatan (1883). Sekelskiftets och det tidiga 1900-talets bebyggelseexpansion kan belysas med Sternerska huset, kv Vat tenporten 6 (1905), Halmstads Sparbank (1914) och f d Göteborgs Bank, kv Brovakten 6 (1925). Idag är ca 50% av innerstadsbebyggelsen från tiden efter 1960 och består av varuhus med parkeringsanläggningar, kontor, banker och förvaltningsbyggnader. Trots det stora inslaget av modern bebyggelse ar äldre epoker fortfarande klart avläsbara i bebyggelsen och arvet från 1600-talet och dansk byggnadskultur fullt skönjbar. Stadskärnans södra tyngdpunkt ar slottet med slottspark och befästningslämningar. Söder om slottet finns en institutionsensemble med länscellfangelse, kronobränneri och lasarett. Den norra avslutningen av stadskärnan utgörs av Norre Port och Norre Katts park. Mellan dessa löper paradgatan, Storgatan, som framför allt i sin norra del har en ålderdomlig prägel. Stora Torg har i söder en innehållsrik treklang av 1400-talskyrka, 1700-talskorsvirkeshus och rådhus från 1900-talet. I sydväst finns ålderdomlig, småskalig f d hantverks- och srn&folksbebyggelse.
OSTRA FORSTADEN Industrialismens framväxt under 1800-talets sista fjärdedel skapade ekonomiska Srutsättningar för anläggande av en helt ny stenstad på östra sidan av Nissan, ett konkurrerande centrum och Halmstads nya representativa ansikte mot omvärlden. Centralstationens förläggning hit (ca 1875) blev säkert avgörande för stadsdelens framvaxt. Med en tidstypisk rutnätsplan från 1884 som grund innehåller stadsdelen de flesta av den oscarianska epokens stadsbyggnadselement: breda boulevarder - Bredgatan och Viktoriagatan, jämvagsspark, högklassiga hyreshus, prestigefyllda institutioner såsom riksbank,tingshus, flickskola, Grand Hotel m m. Stadsdelen er fortfarande en mycket god bild av stadsbyggnadsidealen kring sekelskiftet 1906 med de för tiden typiska nystilama och jugend. CAMMANFATWE VÄRDEIEXT: Medeltida innerstad med ett stort antal lämningar efter 1600-talets befästningsstad,vissa välbevarade och för den sydsvenska byggnadskulturen representativa byggnader från den förindustriella staden under 1700- och 1800-talen samt flera goda exponenter för ett storskaligare stenhusbyggande från tiden för industrialismens genombrott och ekonomiska expansion mellan 1870-1930. Indus trialismens framväxt skapade också förutsa t tningar för Östra förstaden, vilken fick en tidstypisk rutnatsplan och innehåller de flesta av den oscarianska epokens stadsbyggnadselement, som boulevarder, institutioner och högklassiga hyreshus i tidens nystilar och jugend. KÄL,TAR : Bevarandeplan för Halmstad 1985. Program för kulturminnesvård, Halmstads kommun. Koncept 1988. Områdesplan.Halmstad inför 2000-talet, 1987. I övrigt, se utförlig litteraturhänvisning i programmet. 4