Energiknuten kraftvärme i Landskrona Informationsblad för rundvisning, rev C, 2012-08-12 1
Energiknuten leverans ut på nätet Effekt 33 MW, bränsle 15% flis och 85% PTP (plast+trä+papper) 10% förluster 21+4 MW värme EL 7 MW Effektbehov till 2500 villor eller värmebehovet till 8000 villor (180 GWh/år) Hushållsel till 10 000 villor (50 GWh/år) Intern EL 1 MW 2
Invägning av bränsle sker vid våg, rätt port öppnas därefter med automatik. (Lastbil 30 ton, 12-16 transporter/dygn Tömning sker som bakåt tipp /sidotipp i bränsleficka 750m3 Inlastning till bränslelager 5000 m3 sker med gripklo. Lagerkapacitet 5 dygn (reserv ficka finns) Blandning av bränsle till jämn kvalité sker kontinuerligt i bränslelagret med hjälp av gripklo (volym 3m3) Gripklo hämtar vid max last 10 ton bränsle/h och lyfter upp detta till bränsletratten för vidare inmatning till förbränningsrost. PTP-bränslet mottages som en färdig fraktion om 50 000 ton/år (1040 m3/dygn) Inlastning av bränslet sker via bränsletratten, PTP-bränsle består av 85% papper, trä och plast resterande bränsle är 15% skogsflis 3
Inmatningsschaktet till pannan är försedd med hydraul drivna pushers (5 st.) som förser brännkammaren med rätt bränslemängd. Pannan är försedd med en tvådelad vibrationsrost som matar bränslet under torkning/förgasning och förbränning till ask zonen för att slutligen hamna i containers som bottenaska. (deponi 500 kg/h) Förbränningstiden är ca 30 min Förbränningsgaserna leds från eldstaden via kok ytor till överhettaren och därefter vidare till ekonomiser. För att minska utsläpp av kväveoxider görs insprutning av ammoniak i en zon där rökgaserna har lämplig temperatur (omkring 800-900 grader) Steg 1, förbränning, vibrationsrost i pannan Bild: montering av vibrationsrost 4
Temperaturen i eldstaden är drygt 1000 C. För att förbränningen skall bli effektiv och fullständig tillsättes luft in i förugnen. Först så kallad primärluft, som tas från bunkerhallen. Kraftiga fläktar blåser in luft mellan rosterstavarna under bränslebädden. En stor del av sekundärluften innehåller återcirkulerade rökgaser vilket bidrar till bättre omblandning och utbränning av rökgaserna och till att minska bindningen av kväveoxider (Nox) Förugnen är också försedd med 2 st. oljeeldade stödbrännare, som används vid uppstart och nedsläckning av ugnen. Bild. Överhettaren lyfts på plats våren 2011. Steg 1, förbränning, vibrationsrost i pannan 5
Steg 2, överhettare fullständigt torr ånga För att ytterligare öka ångcykelns verkningsgrad leds ångan efter förångning från ångdom där torr mättad ånga separeras från vattenfasen till överhettarna där den får sin slutliga temperatur. Ånga med trycket 74 bar och ca. 450 grader leds därefter upp till turbinen (70 bar). Ångmängd 39,6 t/h. Rökgaserna, efter överhettaren passerar gaserna genom ekonomisern för att förvärma matarvattnet till ångpannan, och inkommande luft till pannan för att sedan ta sig vidare upp till rökgasreningen på plan 2. 6
Panndel 1. Bränsletratt 2. Vibrationsrost 5 3. Eldstad, förstadrag 4. Tomdrag 5. Ångdom (75% 11m3) 6. Kylda eldstadsväggar 7. Överhettare 3 st. 8. Ekonomiser 8 7 6 4 3 1 9. Bottenaska 2 Rökgaser till rökgasrening Pannleverantör Völund A/S, självcirkulations dom panna 9 7
Den överhettade ångan från överhettaren leds upp till Turbinen som via växellådan ger Generatorn en effekt på 8 till 9 MW sommartid då man har som lägst framledningstemperatur till nätet, och något mindre vintertid då en högre framledningstemperatur krävs i distributionsnätet. Årsproduktionen beräknas till ca 45 GWh el. Hela turbininstallationen står på ett fristående fundament som i sin tur vilar på pelare fyllda med sand för undvikande av vibrationer i byggnaden. Utloppsånga från turbinen leds därefter till två kondensorer för växling av restvärme till fjärrvärmenätet, effekt ca 21 MW (tillopp turbin DN 200 utlopp 2 st. DN 800) Matarvattenberedning samt ångturbin, växellåda och generator är tillkommande utrustning för elproduktion. Steg 3, elproduktion, turbin och kondensorer Bild: Aktionsångturbin och växellåda från Fincantieri lyfts på plats via montagehål i taket den 27/1-2012 8
Huvudkomponenterna på vatten-ångsidan Mavatank Plan 3 Vattenlab FV Kondensorer Plan 2 FV Ekonomiser Ångpanna 21 MW Turbin Plan 3 Kokytor Ångpanna 7 MW EL Överhettare Ångpanna 9
Processen utan rökgaskondensering 1. Gripklo hämtar bränslet ifrån bränslelagret (volym 5000 m3) 2. Bränslet dumpas i bränsletratten för vidare färd ner i stupet mot ugnen där 5 st. pushers matar in bränslet i pannan. (förbränningstid 30 min) 3. Ammoniak sprutas in i pannan för att minska kväveoxidutsläppen. 4. Förvärmd luft tillsätts till förbränningen i olika steg. 5. Vattnet kokas till ånga som leds till en turbin som i sin tur driver en generator via en växellåda. 6. Efter turbinen kondenseras ångan till vätska som sedan lämnar värme till fjärrvärmenätet via 2 st. kondensorer (växlare) 7. Efter det att rökgaserna har passerat Ekonomisern går de vidare till det semitorra rökgasreningssytemet där aktivt kol och kalk tillförs för att minska svavelutsläppen. (textilfilter) 8. Bottenaska 500 kg/h, Flygaska 300 kg/h 10
Efter det att rökgaserna har passerat Ekonomisern går de vidare till det semitorra Rökgasreningssystemet där aktivt kol och kalk tillförs, därefter passeras ett slangfilter för att ytterligare rena rökgaserna (i textilfilter silas rökgasen) Rökgaskondenseringssystemet kopplas därefter på för att tillvara ta resterande värmeinnehåll från rökgasen Skrubberkondensorn rökgastvätt är utrustad med fyllkroppar av ADIOX-material för att öka värmeöverföringsytan mellan rökgasen och den cirkulerade kylkretsen. Den återvunna energieffekten på 4 MW från rökgasen överförs till fjärrvärmenätet via en värmeväxlare Restprodukt är flygaska 300 kg/h som uppsamlas i asksilo för vidare transport till deponi. Rökgasrening och rökgaskondensering 11
4. Rökgaserna bonus för miljön, 23 GWh/år Option på 20 Mkr Eftersom inget nytt bränsle tillförs Rökgaskondenseringen minskar utsläppen av CO2 till luft med 2070 ton/år, vilket motsvarar 565 ton kol Kostnaden för att neutralisera denna mängd koldioxid är motsvarande 186 000 kr/år Värmeåtervinningen motsvarar ca 23 GWh/år beräknat efter 8 månaders full drift av rökgaskondenseringssystemet. 12
Huvudkomponenterna på luft-rökgassidan (förbränningsluft) uteluft bunkerhall Luftfläkt pannhall Skorsten Luftförvärmare Rökgas kondensering Ångpannan Option 20 Mkr Payoff-tid 3 år 23 GWh/år 4 MW värme Flygaska Rökgasrening Dosering Slangfilter KOL + KALK 13
Distribution av värme I pumprummet på bottenplan finns 6 st. distributionspumpar för distribution av värme till fjärrvärmenätet, 3-tillopp och 3-returpumpar som vardera kan leverera 50% av maxflödet 1450 m3/h, vilket motsvarar effekten 80 MW vid temp. differensen 49 grader. Ledningsdimensionen ut till staden är DN 500/710 mm Ackumulatorn (6000 m3) är atmosfärisk och laddas via fjärrvärmesystemet med en temperatur av 100 C, växling sker via en värmeväxlare med max uttag 25 MW effekt, (ackumulatorn är 35 m hög och rymmer totalt 225 MWh Värmeväxlare för sommarkylning, effekt max 10 MW, plan4 Värmeväxlare för rökgaskondensering effekt ca 4 MW 14
Värmeleverans och värmebehov i Landskrona MW Energiknuten 135 78 36 Värmeleverans i GWh/år Normalår är ca 320 GWh 15
Processbyggnad (B) bottenplan Rökgasrening, 3 st. traforum, högspänningsställverk, reservkraft pumprum, mavapumpar och fläktrum. Askhantering finns på gårdssidan med silo på tak för hantering av flygaska, kol och eldningsolja. Plan-2, +4,70m Lågspänningsställverk, turbinkondensorer, vattenrening, vattenlab. och hydraul aggregat Plan-3, +14,35m Rökgasrening, mavatank och turbin Plan-4, +24,35m Ventilationsrum för process byggnad Byggnaden kan indelas i fyra huvuddelar, bränsle A, process B, panna C och administration D A C B D 16
ADM-byggnad ADM-Bottenvåning Pallager, förråd serviceverkstad och mekanisk verkstad med kontorsplatser. ADM 2-plan + 5,35m Omklädning herrar och damer, ventilation, förråd, träningslokal, server rum, vilrum samt el- och instrumentverkstad. ADM 3-plan + 9,20m Kontor 8+2 st. grupprum, arkiv, lunchrum, pentry och kontrollrum, förbindelsegång mot HVC. 17
Resterande arbeten Non CO2 ett konstverk av C.F. Reuterswärd Pågår, kontroll och besiktning samt undervisning av personal för drift av anläggningen. V 25 Betning panna V 26 Entrepr. i stort klar V 27 Ångblåsnig startar V 28 Leverans av PTP V 30 Start provdrift panna (24/7) V 31 75% last V 32 100% last V 33 Start provdrift turbin (16/8) V 34 Elhandel Modity V 38 Invigning KVV (21/9) V 42 Drift, övertagande (20/10) V 45 Prestandaprov 18
Mkr 700 600 500 400 300 200 100 0 KVV-budget Investeringsnivån beräknades till 550 Mkr i 2009-års penningvärde, omräknat för år 2012 är nivån 580 Mkr (KPI-index) Utöver budget har marksanering och optioner tillkommit med 55,2 Mkr 620,0 Totalsumma inkl. 55,2 Mkr. (2012-08-01) 55,2 19,2 6,0 30,0 Prognos RGK Sommarkylning Marksanering EL Styr FV-rör Ackum. Bygg Turbin Panna Mark 19
Mkr Kostnadsfördelning KVV byggtid ca 24 månader eller 154 manår 20
Huvudentreprenörer Lot 0, Mark efterbehandling m.m. (arbeten i egen regi) Lot 1, Panna, Völund a/s (babcock & wilcox) Lot 2, Turbin, växellåda och generator från Fincantieri Lot 3, Byggnad, PEAB (konstruktör WSP) Lot 4, Ackumulator, YIT Lot 5, Fjärrvärmerör, Värmesvets Lot 6, Styrsystem, Logiksystem AB Lot 7A, Ställverk, European Electric Technology Lot 7B, Elsystem, Goodtech Lot 7C, MCC-skåp, ABB Lot 7R, Reservkraft, Olsons Elektromekaniska AB Lot 7T, Mellantransformator, Unitrafo Huvudkonsult, RENG CONSULTING Arkitekt, GRIAB 21
Principriktningsbeslut för utbyggnad av kraftvärme togs i KF den 15/6-2009. Länsstyrelsens yttrande med förslag till beslut om förlängd igångsättnings tid med tre år (31/12-2013) togs den 20/4-2010. Länsstyrelsens beslut angående sanering av fastigheten är att åtgärda den del som skall bebyggas i vertikalled utan gräns ner till <MKM-massor. Lot 0, massor motsvarande 5800 transporter eller en volym av en fotbollsplans yta och höjden 5,9m transporterades till godkänd mottagningsanläggning under sommaren 2010. Uttransport av 13 435 ton farligt avfall till Hässleholm motsvarar resan för en lastbil 2,5 ggr runt ekvatorn. Lot 0, uppfyllnad med sjösand inom fastigheten avslutas 20/9-2010. Lot 0, uppför därefter bränslelager, släckvattenmagasin, våghus och VA. Byggarbetet för Kraftvärmeverket påbörjas av PEAB den 1/10-2010. Lot 0. Viktiga händelser och förberedande arbeten inför uppstarten. Bild. Uppfyllnad med sjösand på fastigheten. 22