Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF)

Relevanta dokument
Presentation av NMF. Sara Nygårdhs (VTI) Presentation av NMF under Nordisk vägmarkeringskonferens

Projektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Nordisk geosyntet grupp Slutrapportering

Minnesanteckningar från styr- och arbetsgruppsmöte

VTInotat. (Lib. v: Vägval, Trafik_ Statens vag- och trafiklnstltut. Pa: Linköping. Tel. 013-ZQ40 0Q. Telex VTISGIS. Telefax

Fysikalisk mätning av vägmarkeringars area

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

Minnesanteckningar NORTEK. Datum: Plats: Malmö

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken

NORDISK CERTIFIERING VÄGMARKERING I DANMARK, NORGE OCH SVERIGE

Öppning av mötet Tuomas öppnade mötet och hälsade alla välkomna till Helsingfors.

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Tillståndsbeskrivning av vägutrustning med fokusering på vägmarkeringar och mitträcken på trefältsväg

Minnesanteckningar från möte inom projekt Lysgener den 3/9 i Olso (Gardermoen)

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003

Pia Brix, Vejdirektoratet, Danmark Ulrik Winther Blindum, Vejdirektoratet, Danmark

ISSN Variation i torra vagmarkeringars specifika. luminans över årstid. Sven-Olof Lundkvist

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003

Nordiska Ministerrådets Miljö- och Ekonomigrupp Verksamhetsberättelse 1999

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Organisation, kontrakt och uppföljning

din I Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars Danmark, Finland, Island och Sverige Sven-Olof Lundkvist Transportsäkerhet och vägutformning 15144

Utskottens verksamhetsplaner och resultatuppföljning för perioden 7/2008-6/2012

Minnesanteckningar Utskottsmöte

Upptäckt av hinder och visuell ledning. i fordonsbelysning

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Välkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg Göran Nilsson

ISSN V f/ meddelande. Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid. Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

Trafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning).

Projektbeskrivning STÖRANDE LJUS VID VÄGARBETEN OM NATTEN

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

Nordiskt samarbetsprojekt inom NMF

Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 28 AUGUSTI 2008

Svenska Bågskytteförbundet

H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2

Vägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

Sammenstilling av kunnskap om fordeler og ulemper med ulike typer forsterket vegoppmerking. Sinus eller intermittenta räfflor

I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.

NordFOU projektledarmöte 14 mars 2012 Erfarenheter från två tunnelprojekt

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Nordisk konference - Kørebaneafmerkning

svenska NordForsk Strategi

Stadgar för Nordiska Träskyddsrådet

Rektors strategiska makt i forskningen. NUS-seminar Trondheim Jorma Sipilä Tammerfors universitet

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy

Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska Ministerrådet.

Effekter av UV-ljus i mörkertrafik. Sven-Olof Lundkvist

Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden Nordiskt provfält SVMF 12. november Trond Cato Johansen

STADGAR. Nordiska samarbetskommittén (NSK) kan fastställa ytterligare riktlinjer gällande implementeringen av dessa normalstadgar.

7 Utformning av belysningsanläggning

EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Utskottens verksamhetsplaner och resultatuppföljning för perioden 7/2008-6/2012

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

PR BAROMETER SAMHÄLLE JOURNALISTERS UTVÄRDERING AV DEN EXTERNA KOMMUNIKATION BLAND ORGANISATIONER I DEN OFFENTLIGA SEKTORN

Vad händer i vår omvärld?

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003

Grundläggande information

Version Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning

41» Vägmärkens funktion. Gabriel Helmers. VTI notat Trafik och Trafikantbeteende Projektnummer Reflexfoliers retroreflexion

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige

BVFF Bana Väg För Framtiden

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Det nordiska samarbetet

Ta steget in i SIS värld

NVF, beläggningar. Memo. Plats : Nynäs, Johanneshov, Stockholm. Tid: Torsdagen den ,

På kommande sidor kan du läsa mer om CFI, dess innehåll och uppbyggnad.

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

En skola på vetenskaplig grund. Samverkan inom Kommunförbundet Skåne, mellan kommuner, gymnasieförbund och högskolor

Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram

Verksamhetsberättelse för det tematiska forskningsområdet Bilens sociala och ekonomiska betydelse Bisek verksamhetsåret 2007

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse

Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga.

Kulturfakta.

Transkript:

Gabriel Helmers 2005-05-28 1 Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF) Samarbetet startade 1973 Initiativtagare till NMF var Erik Frederiksen (chef vid dåvarande Lysteknisk Laboratorium, Lyngby, Danmark). Han tog kontakt med forskarna Kåre Rumar vid Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet och Hans-Henrik Björset vid Elektrisitetsforsyningens Forskningsinstitutt, (EFI) i Trondheim samt med de nationella väghållarna, Vejdirektoratet i Köpenhamn, Vägverket i Helsingfors, Vegdirektoratet i Oslo och Vägverket i Stockholm. Grundtanken bakom samarbetet var att dessa nationella väghållare samt åtminstone en forskningsinstitution, som bedriver för samarbetet relevant forskning, skulle delta från varje nordiskt land. De nationella väghållarna i Danmark, Norge och Sverige var med från starten liksom forskningsinstitutionerna Lysteknisk Laboratorium, (LTL)(nu del av DELTA Lys & Optik), Danmark, Elektrisitetsforsyningens Forskningsinstitutt, (EFI)(nu del av SINTEF), Norge, samt Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet, Sverige. Vägverket i Finland och VTT kom efter en kort tid med i samarbetet. Under senare år har också Island anslutit sig. De bärande tankarna bakom samarbetet Styrka genom nordisk samverkan De nordiska länderna är små. Det är därför orealistiskt för varje land att bygga upp egen kompetens och forskningsresurser inom alla nischer av forskningsområdet. Om däremot varje land utvecklar sina starka sidor och samverkar med övriga nordiska länder är vi starka på ett internationellt plan. Hög kvalitet Genom samverkan kan vi genomföra forskningsprojekt med större djup och bredd. God relevans Forskningens relevans säkras genom samverkan mellan forskare och väghållare. Forskningsprojekt genomförs i samverkan Varje del av ett samarbetsprojekt utförs i det land, som har de bästa förutsättningarna för att genomföra uppgiften, d.v.s. bästa metoder, kompetens och utrustning. Att vara ett nordiskt forum för samråd, information och forskning NMF s forskningsområde NMF var från början inriktat mot att studera problemen i mörkertrafik för att förbättra de dåliga synförhållandena. Under senare år har problemområdet utvidgats att gälla synbarhet och informationsöverföring till trafikanten mera generellt.det är därför en huvuduppgift för NMF att genom FoU ta fram kunskap, som gör det möjligt att förbättra informationsöverföringen till trafikanten från vägen med dess utrustning i form av t.ex. vägmarkeringar, vägkantstolpar och vägmärken Samarbetets organisation och finansiering Basen för samarbetet är densamma som vid starten 1973. Den utgörs då som nu av de projekt som planeras och genomförs i samverkan. Samordningen av arbetet sker vid två

2 möten per år - vår och höst. Samarbetet genomförs med ett minimum av administration. Ordföranden kallar till möte och sänder ut föredragningslista. Sekreteraren skriver minnesanteckningar. Värdskapet för mötena roteras mellan länderna. Varje land täcker möteskostnaderna för sina väghållar- och forskarrepresentanter. Samarbetsprojekten kan genomföras på två sätt. Det ena innebär att de olika delarna av ett projekt utförs i det land, som har de bästa förutsättningarna för att genomföra varje deluppgift. Om det huvudsakliga arbetet då faller på ett land bidrar övriga länder till finansieringen. Det andra innebär att projektarbetet utförs parallellt i varje land. Detta arbetssätt är aktuellt vid tester av material som t.ex. vägmarkeringar. I detta fall bär varje land kostnaderna för projektarbetet i det egna landet. De nationella väghållarna finansierar forskningsprojekten i samverkan. För projektledarskap och nordisk slutrapportering fordras att gemensamma resurser avsätts. Under senare år har forskningsinstitutionernas möjligheter att bidra med finansieringen praktiskt taget upphört, varför finansieringen av samarbetet och genomförande av samarbetsprojekten nu vilar på de nationella väghållarna. Resultat av samarbetet Samarbetet har varit framgångsrikt och nordisk samverkan är sedan länge etablerad inom området. Ett antal samarbetsprojekt har genomförts, som inneburit väsentliga framsteg. Som exempel kan följande nämnas: Baskunskap för vägbanors och vägmarkeringars reflexionsegenskaper har vunnits. Fysikaliska mätinstrument, som nu finns på marknaden, har utvecklats. NMF är en resurs för industrin vid utvärdering av nya produkter (fältprov, mätning och analys). Metoder för utvärdering av vägutrustningsmaterial med avseende på synbarhet, slitage och åldring har utvecklats. Nordisk samverkan vid genomförandet av EU-projektet, COST 331, Requirements for Horizontal Road Marking, gav resultat, som innebar ett kunskapsgenombrott. Nordisk samverkan i CEN (TC 226). Parter i samarbetet Sedan ett antal år deltar alla de fem nordiska länderna i samarbetet. Deltagande parter och personer framgår nedan. (Listan aktuell 2005-05). Tag gärna kontakt med lämplig person för ytterligare information. Nationell väghållare Forskningsinstitution Danmark Vejdirektoratet DELTA Lys & Optik Kenneth Kjemtrup [kk@vd.dk] Kai Sørensen [ks@delta.dk] Erik Randrup [r@vd.dk] Peter Jørgen Andersen [pja@vd.dk]

3 Finland Vägförvaltningen VTT, Communities & Infrastructure Pauli Velhonoja Timo Unhola [timo.unhola@vtt.fi] [pauli.velhonoja@tiehallinto.fi] Per-Olof Linsén [per-olof.linsen@tiehallinto.fi] Tuomas Österman [tuomas.osterman@tiehallinto.fi] Osmo Anttila [osmo.anttila@tiehallinto.fi] Island Vegagerdin Islands Tekniska Institut Björn Ólafsson Pàll Arnason [pall.arnason@iti.is] [bjorn.olafsson@vegagerdin.is] Norge Vegdirektoratet SINTEF, Samferdselsteknikk Morten Hafting Torgeir Vaa [morten.hafting@vegvesen.no] [torgeir.vaa@civil.sintef.no] Geir-Ove Nordgård Per J. Lillestøl [geinor@vegvesen.no] [per.lillestol@sintef.no] Sverige Vägverket VTI Peter Aalto [peter.aalto@vv.se] Sven-Olof Lundkvist Jan-Erik Elg [jan-erik.elg@vv.se] [sven-olof.lundkvist@vti.se] KONSULT Gabriel Helmers (ordförande) [gabriel.helmers@tele2.se] Kort historik över samarbetsprojekt Under samarbetets första år avrapporterades samarbetsprojekten i en särskild rapportserie, Mörkertrafik. Sex rapporter utgavs i denna serie under perioden 1977-1984 med följande titlar: Bländning från belysningsanläggningar vid sidan av vägen. Mörkertrafik, Rapport nr 1, 1977. Vägbeläggningars ljustekniska egenskaper. Mörkertrafik, Rapport nr 2, 1978. Lystekniske og visuelle forhold på veje uden fast belysning. Problemformulering og projektforslag. Mörkertrafik, Rapport nr 3, 1980. Reflection properties of road surfaces in headlight illumination. Dependence of measurement geometry. Mörkertrafik, Report no. 4, 1982. Pedestrian retroreflectors. Functional and technical requirements. Mörkertrafik, Rapport nr. 5, 1982. Reflection properties of road markings in headlight illumination. Dependence on measurement geometry. Mörkertrafik, Report no. 6, 1984. Parallellt med dessa tidiga samarbetsprojekt utvecklades ett instrument för mätning av vägmarkeringars retroreflexion. Detta arbete inleddes vid EFI och slutfördes vid LTL. Valet av mätgeometri för instrumentet baserades på grundläggande mätningar utförda i nordiskt samarbete och rapporterade i Mörkertrafik, Report no. 4 och 6. Resultatet av samarbetet var Reflektometern LTL 800, (som i senare versioner benämns LTL 2000 ochltl-x).

4 Prototypen testades under olika förhållanden i nordisk samverkan. Mätinstrumentet innebar att man för första gången på ett praktiskt sätt kunde mäta vägmarkeringars retroreflexion ute på vägen i en realistisk mätgeometri. Detta innebar i sin tur en väsentligt förbättrad möjlighet att utvärdera både befintliga och nya vägmarkeringsmaterial. De nationella väghållarna inbjöd industrin att testa sina material i olika provfält på väg medan forskarna mätte, analyserade och rapporterade resultaten. Detta har på ett avgörande sätt bidragit till den stora förbättring av vägmarkeringsmaterialen, som skett under de senaste 20 åren. Framgångarna med LTL 800 stimulerade NMF att i ett samarbetsprojekt undersöka de mättekniska förutsättningarna för att utveckla ett mätinstrument för vägmarkeringars synbarhet i dagsljus. Resultaten var positiva. Projektet lade grunden för DELTA Lys & Optik att konstruera och utveckla Qd-mätaren. Grundarna av NMF, Erik Frederiksen, Kåre Rumar och Hans-Henrik Björset var alla engagerade i det frivilliga standardiseringsarbetet som bedrevs inom CIE. På NMF s möten informerades om aktuella frågeställningar och diskuterades fram gemensamma nordiska ståndpunkter. I slutet på 1980-talet förflyttades tyngdpunkten i NMF s engagemang i standardiseringsarbetet från CIE till det mera auktoriserade europeiska standardiseringsarbetet inom CEN. Målsättningen för NMF har alltid varit att bidraga till att skapa goda standarder. Våra insatser har till viss del vilat på den empiriska kunskap, som genererats i våra nordiska samarbetsprojekt. Vid sidan av projekt rapporterade i serien Mörkertrafik, har samarbetsprojekt inom NMF dokumenterats i någon av de medverkande institutionernas rapportserier. Att publicera samarbetsprojekt i någon av forskningsinstitutionernas rapportserier har flera fördelar, nämligen minskade administrativa kostnader för rapportframställning och en betydligt större spridning av rapporterna. Nackdelen är att rapporterna över samarbetsprojekten inte publiceras på ett enhetligt sätt och att informationen om att projektet varit ett samarbetsprojekt ofta bara framgått av förordet. Under de senaste 10 åren har ett antal samarbetsprojekt genomförts. I ett projektet lades identiska vägmarkeringar på identiska provfält i varje nordiskt land. Målet var att studera om de funktionella egenskaperna hos vägmarkeringarna, uppmätta på ett provfält, kan återfås på de andra identiska provfälten. Resultaten visade att överensstämmelsen mellan provfälten var relativt begränsad. Resultatet innebar viktig kunskap när det gäller den aktuella frågan hur vägmarkeringar bör testas för att bli CE märkta. (Det aktuella Durabilityprojektet, som nu pågår på EU nivå, har detta syfte). I ett annat samarbetsprojektet har aktuella reflexfolier för vägmärken testats med avseende på hur retroreflexionen försämras med exponeringstid i trafik. Reflexfolierna sitter monterade på ett antal identiska skyltar, som sitter uppsatta på tillsammans nio provvägar i Norden. Skyltarna har nu suttit uppe under snart åtta år (hösten 2005) varvid retroreflexionen mäts i augusti september varje år. Resultaten visar foliernas hållbarhet över tid en kunskap som kan vara av stor ekonomisk vikt för väghållarna. Samarbetet inom NMF har också varit en förutsättning för en stor del av de grundläggande forskningsinsatser, som genomförts inom det tidigare nämnda projektet i COST 331, Requirements for Horizontal Road Marking, EUR 18905, (se rapporten

5 med denna titel). Arbetet inom Task 300 leddes av Vejdirektoratet. VTI hade uppdraget att genomföra fullskaliga experiment på väg. I dessa experiment erhölls basdata om synavstånden i fordonsbelysning till vägmarkering, som funktion av vägmarkeringens area ( mönster ) och retroreflexion. DELTA Lys & Optik skapade på basis av dessa data en PC modell för beräkning av synavstånd till vägmarkering. Modellen är avsedd att användas som hjälp vid dimensionering av vägmarkeringar. Förslag till nya samarbetsprojekt NMF håller en lista över förslag till forskningsprojekt inom problemområdet aktuell. Listan upptar projekt bl.a. under följande rubriker. Avmärkning på vägbanan Vägmärken Trafiksignaler Vägbelysning Ett aktuellt projekt i en tidig fas av genomförande är t.ex. Läsbarhet hos vägmärken i fordonsbelysning för förare av stora fordon Listan är avsedd att vara en projektbank och ett verktyg när det gäller att utforma lämpliga samarbetsprojekt. Fortsatt nordiskt samarbete inom NMF NMF är idag ett etablerat nordiskt forum för samverkan mellan de nationella väghållarna och forskarna när det gäller att utveckla och förbättra vägens utrustning. NMF s mål är att med FoU ge kunskapsunderlag för förbättrad synbarhet och/eller läsbarhet hos vägen och dess olika komponenter (vägmarkeringar, vägmärken, etc.) Genom en förbättrad informationsöverföring mellan väg och trafikant skall trafikantens orientering i och förståelse av vägen och den aktuella trafiksituationen underlättas. En viktig del i NMF s arbete är att medverka i det europeiska standardiseringsarbetet inom CEN. Genom att utföra forskning vars resultat direkt bör få konsekvenser för hur standarder under utarbetning bör utformas, har våra nordiska länder tillsammans en möjlighet att spela en positiv och avgörande roll i detta arbete. Gabriel Helmers ordförande