Upptäck Sverige Lgr 11

Relevanta dokument
Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Upptäck Jordens resurser

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Alla vänners dag. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Syfte

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Spektrum Biologi Provlektion

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Våra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel 12.

Liv och miljö Lärarmaterial

Mjölkkon & biologisk mångfald

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion.

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1

Ämnen runt omkring oss åk 6

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Utveckling och hållbarhet på Åland

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Minifakta om djurungar i staden

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Lektion nr 3 Matens resa

Förnybara energikällor:

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Hur mycket jord behöver vi?

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Min bok om hållbar utveckling

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Vad ska ni kunna om djur?

SO-S Religion Lärarhandledning

Tummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan

Minifakta om igelkottar

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Fakta om klimatförändringar

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

1. Vad är naturkunskap?

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Transkript:

Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser. PROVLEKTION: Människan, naturen och resurserna Följande provlektion är ett utdrag ur Upptäck Sverige Lgr 11 för årskurs 4-6. Provlektionen tränar kunskapskravet: Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. 1

Lektionen består av: Upptäck Sverige Lgr 11 Grundboken: s. 30-33. Upptäck Sverige Lgr 11 Arbetsboken: s. 17-18. Tips Tips, vill du arbeta med provlektionen digitalt? Du kan kostnadsfritt beställa ett utvärderingsabonnemang av Upptäck Sverige Lgr 11 på www.liber.se. Så här arbetar du med provlektionen: 1. Introducera begreppen näring, nedbrytare och näringskedja. Låt varje barn enskilt fundera över begreppen och skriva ned sina förklaringar. Låt sedan barnen två och två jämföra sina förslag. Avsluta med en gemensam klassdiskussion där ni försöker enas om en gemensam definition. 2. Läs texten på s. 30-31 och diskutera kring bilderna. Jämför författarnas definitioner av begreppen med klassens. 3. Låt eleverna arbeta med uppgift 1-4 i arbetsboken självständigt. 4. Introducera begreppen naturresurs, råvara, industri och produkt. Låt varje barn enskilt fundera över begreppen och skriva ned sina förklaringar. Låt sedan barnen två och två jämföra sina förslag. Avsluta med en gemensam klassdiskussion där ni försöker enas om en gemensam definition. 5. Läs texten på s. 32-33 och diskutera kring bilderna. Jämför författarnas definitioner av begreppen med klassens. 6. Låt eleverna arbeta med uppgift 5-6 i arbetsboken självständigt. Tips för fortsatt arbete: Introducera begreppet hållbar utveckling och arbeta kring hur vi ska få naturens begränsade resurser att räcka till många. Vilka beslut kan eleverna själva fatta i sin vardag för att bidra till hållbar utveckling. 2

MÄNNISKAN, NATUREN OCH RESURSERNA I naturen hör allt ihop Allt och alla som lever i naturen behöver varandra för att klara sig. Djuren äter växter och ibland andra djur. Vi människor får också vår mat från växterna och djuren. Näringen i växterna förs vidare till djuren 1. På marken växer gräs. I gräset finns näring. 2. En larv äter gräset och får i sig näringen. 3. Talgoxen äter larven och får i sig näringen. 4. Sparvhöken äter upp talgoxen och får i sig näringen. 5. Sparvhöken är död. Små insekter, maskar och bakterier äter upp den döda kroppen. De kallas nedbrytare. Sedan bajsar de ut något som blir ny jord med mycket näring i. Smart av naturen att samma näring kan användas om och om igen! 6. Nytt gräs växer upp ur den näringsfyllda jorden. Sedan börjar allt om igen... Och smart att det inte blir några sopor när naturen använder allt om och om igen 30 Näring är något som växter, djur och människor behöver för att växa och må bra. Djur och människor får sin näring från maten. Växterna skapar sin näring själva med hjälp av solljus och koldioxid i en process som kallas fotosyntesen. Nedbrytare Små insekter, bakterier och maskar som bryter ner en död kropp och gör om den till näringsrik jord. 3

MÄNNISKAN, NATUREN OCH RESURSERNA I havet fungerar det precis som på land 4. Maja fiskar upp gäddan. Den är full med näring från mörten som fick sin näring från räkan som fick näring från algerna. 1. Växterna i havet kallas alger och är fulla med näring. En räka äter alger. 3. En gädda äter mörten och får i sig näringen. 2. En mört äter räkan och får i sig näringen. Alla sorters växter och djur behövs I serierna ser du hur näringen flyttar mellan växter, djur och människor. Det kallas för en näringskedja. Näringskedjor finns överallt i naturen. Då blir det lätt att förstå hur viktiga alla är. Varje djur och växt har sin del i flera olika näringskedjor. Om någon art försvinner påverkar det genast andra arter. Titta bara på näringskedjan här bredvid: Vad skulle hända med talgoxarna om sparvhökarna försvann? Och med larverna? Vi behöver alltså vara rädda om alla sorters växter och djur för att balansen i naturen ska fungera bra. Näringskedja En kedja som visar hur näringen förflyttas från en växt och fortsätter till djur som äter växten och ibland kanske till en människa som äter djuret. 31 4

M Ä N N I S K A N, N AT U R E N O C H R E S U R S E R N A Så använder vi naturen I Sverige finns många naturtyper som vi har mycket glädje av. Från naturen får vi mat, vatten och det vi behöver för att bygga och tillverka saker. Vi får också elektricitet till lampor och apparater. Sådant som vi på olika sätt har nytta av i naturen kallas för naturresurs. Av naturresurserna får vi råvaror som kan användas till att tillverka olika produkter. Det gör man i industrier. På bilden ser du mycket av det som vi får från naturen. Våra viktigaste naturresurser BERGGR UNDEN I berggrunden finns järn och andra metaller. Av järnet kan man göra allt från små skruvar till stora lastbilar. ÅKR AR NA På bondens åkrar växer olika sädesslag och grönsaker. Det blir mat till oss och till bondens djur. Från djuren på bondgården får vi kött, mjölk, ägg, skinn och ull. ÄLVAR NA Av kraften i älvarnas forsande vatten kan vi göra el. HAVEN I havet och sjöarna finns fiskar som vi kan äta. SKOGAR NA Av skogens träd får vi virke. Av virket kan man bygga hus, möbler och mycket annat. Det blir också till papper. 32 28-39 mskn.indd 32 2012-06-29 10.01 5

MÄNNISKAN, NATUREN OCH RESURSERNA Från naturresurs till färdig produkt NATURRESURS Något i naturen som vi kan ha nytta av. RÅVARA Det vi använder för att tillverka produkter. INDUSTRI Där råvaran används för att göra en produkt. PRODUKT Den färdiga varan. Från åker till bulle På åkern odlas vete. Vetet skördas. Kvarnen mal vetet till mjöl. Mjölet bakas till en bulle. Från hav till fiskpinne I hav och sjö finns fisk. Fisken fångas. Fiskfabriken gör fiskpinnar av Fiskpinnar till lunch! fisken. Från berg till nyckel I berget finns järnmalm. Malmen bryts ur berget. Stålverket gör stål av malmen. Stålet blir en nyckel. Från skog till tidning Sverige har mycket skog. Träden sågas ner. Pappersbruket gör papper av träd. Tidningen är av papper. Från älv till el Älven forsar fram. Det forsande vattnet har stor kraft. Vattenkraftverket gör om kraften till el. Elen kommer hem till dig och mig. 33 28-39 mskn.indd 33 2012-06-29 10.01 6

Slå upp sidorna 28 29 i grundboken. Människan, naturen och resurserna 1. Titta på stora bilden på sidan 28 29 och svara på frågorna. a) Ge fem exempel på saker i bilden som är något vi människor har skapat. b) Tänk dig att du befinner dig på den plats som bilden visar, men för 100 år sedan. Hur såg det ut då? Skriv några stolpar i din skrivbok. Jämför med en kompis. Du tränar att se samband Slå upp sidorna 30 31 i grundboken. 2. Titta på den här näringskedjan: I NATUREN HÖR ALLT IHOP Du tränar att se samband a) Det kommer flera varma och lagom fuktiga år i rad. Plantorna trivs och ger ovanligt mycket jordgubbar. Vad händer: jordgubbsplanta sork huggorm med antalet sorkar. Kopiering förbjuden. Se sidan 80. med antalet huggormar. b) Året därpå har människorna tröttnat på alla huggormar. De dödar så många de kommer åt. Vad händer: med antalet sorkar. med antalet plantor. 17 7

3. Året därefter drabbas sorkarna av en dödlig sjukdom, sorkfebern. Vad händer nu: med antalet plantor med antalet huggormar 4. Varför är det så viktigt att vi är rädda om alla slags arter (djur och växter) i naturen? Slå upp sidorna 32 33 i grundboken. SÅ ANVÄNDER VI NATUREN 5. På sidan 33 kan du läsa om hur vi använder naturen på olika sätt. Vad är en naturresurs? Du tränar att se samband och visar att du förstår 6. Fyll i tabellen. Naturresurs Råvara Industri Produkt Bageri Havet Järnmalm El Kopiering förbjuden. Se sidan 80. 18 8