Läs noggrant följande anvisningar och iaktta dem. Förfarande i strid med anvisningarna länder inträdessökanden till skada.

Efternamn, TEXTA! Förnamn, TEXTA! Personbeteckning Ort där provet skrivs JURIDISKA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET URVALSPROV 13.6.2012 (svenskspråkiga sökande) Jag avstår Läs noggrant följande anvisningar och iaktta dem. Förfarande i strid med anvisningarna länder inträdessökanden till skada. De här uppgifterna är avsedda för dem som söker till Helsingfors och Vasa för att avlägga examen på svenska. Uppgifterna är sju till antalet och bedöms på poängskalan 0-10. Det maximala antalet poäng är härvid 70. Svaren på uppgifterna skall Du skriva på separata papper. Svaren skall Du lämna till övervakarna. I övre kanten av varje svar skall Du tydligt på de utmärkta platserna skriva Ditt namn, Din personbeteckning och orten där provet äger rum. Om Du lämnar någon uppgift obesvarad, skall ett tomt papper också lämnas till övervakaren. Även på ett sådant tomt papper skall Du skriva namn, personbeteckning och ort där provet äger rum. Om Du ansöker om inträde i det svenska urvalsprovet, skall Du också svara på svenska. För svaren på uppgifterna finns reserverat ett knippe med svarspapper. Svaren på uppgifterna 1-5 ges i enlighet med det reserverade utrymmet på svarspappret. Svaret bör hållas inom de yttre ramarna för utrymmet och på varje rad får finnas endast en textrad. Den överskridande delen läses inte. Handstilen bör skäligen kunna läsas. Uppgifterna 6 och 7 besvaras i sin helhet på svarspappret på det för svaret reserverade rutfältet. Vid bedömningen av svaren beaktas endast kunskaper som framgår av urvalsprovslitteraturen. En helhetsbedömning tillämpas på uppgifterna 1-5. Således kan utöver svarets riktighet och fullständighet betydelse ges åt svarets följdriktighet, klarhet och betoning på det väsentliga. Brister härvidlag kan medföra poängavdrag. De som helt avstår från provet lämnar detta papper samt sina svarspapper (som således inte bedöms) till övervakarna. På varje papper skall skrivas namn, personbeteckning och orten där provet äger rum samt på detta papper även antecknas ett kryss på raden Jag avstår. Från provsalen får Du avlägsna Dig tidigast kl. 13. Provresultaten kommer att offentliggöras 17.7.2012. LÄS INSTRUKTIONERNA OCH UPPGIFTERNA SYNNERLIGEN OMSORGSFULLT

UPPGIFT 1 Bolaget A Ab (byggherre) och bolaget B Ab (byggnadsentreprenör) har samarbetat i många år och de räknar med att samarbeta i många år framöver. Under de senaste åren har vissa rättsliga frågor i fråga om penningtrafiken mellan bolagen och eventuella räntor som ska betalas varit oklara för A Ab och B Ab. Bolagen har nu tillsammans gett en advokatbyrå i uppdrag att reda ut hur dessa rättsliga frågor ska skötas på ett sätt som är förenligt med finsk rätt. Du sommarjobbar vid advokatbyrån och du har fått i uppdrag att skriva en promemoria över vad finsk rätt säger om de här frågorna. Analysera frågorna, berätta om den bakomliggande rättsliga problematiken och berätta vilka lösningar den finska rätten ger på problemen. Motivera dina synpunkter med rättsliga argument. a) A Ab och B Ab har av tradition ett arrangemang där A Ab på B Ab:s vägnar tar emot vissa betalningar av kunder som beställt byggprojekt. A Ab skickar pengarna genast vidare till B Ab, men innehåller 10 % av varje betalningspost för den händelse B Ab skulle råka i dröjsmål med det byggskede för vilket en betalning influtit. Vid B Ab:s dröjsmål får A Ab använda de innehållna beloppen som betalning av avtalsviten. Enligt B Ab är det fråga om stora summor som årligen innehålls och B Ab vill nu veta vilka rättigheter B Ab har att få ränta på de innehållna medlen. A Ab vill inte betala någon ränta, eftersom det ju inte är fråga om någon kredit. Avtalsparterna har dessutom ett avtal sinsemellan att när ett givet byggprojekt har slutförts utan dröjsmål, betalar A Ab de innehållna medlen rörande det projektet till B Ab senast tre månader efter att parterna tillsammans har konstaterat att projektet har slutförts och att inga dröjsmål har ägt rum. b) Vidare vill A Ab och B Ab veta vad som gäller A Ab:s eventuella skyldighet att betala dröjsmålsränta på de innehållna betalningarna. Har A Ab en sådan skyldighet? Om så är fallet, när börjar skyldigheten? Hur bestäms dröjsmålsräntan? c) A Ab anser att det inte kan bli aktuellt med någon skyldighet för A Ab att betala dröjsmålsränta, men om så skulle vara fallet, vill A Ab veta vad lagen säger om möjligheten att jämka dröjsmålsräntan. Enligt A Ab:s beräkningar handlar det alltid om

stora belopp i penningtrafiken mellan A Ab och B Ab och de regler som tillämpas måste också leda till ett skäligt resultat för A Ab. B Ab vill inte ha separata avtalsarrangemang på denna punkt, utan vill att också denna fråga ska lösas enligt vad lagen säger.

UPPGIFT 2 Merkonom A hade i mars 2012 fått höra att hans granne, författaren B, hade en optimistjolle till salu. Priset var 200 euro. Eftersom A hade ont om pengar beslöt han sig för att sälja sin relativt nya TV till studenten C, som också var granne till A. C, som inte heller hade kontanter men som i maj 2012 skulle lyfta sommarstudielån, erbjöd sig att köpa TV:n mot en betalning med ett enkelt skuldebrev på 200 euro. A accepterade anbudet och TV:n bytte 20.3.2012 ägare mot att A fick det skuldebrev som C samma dag hade ställt ut till förmån för A och vars förfallodag var 10.6.2012. Med detta skuldebrev kunde A 1.4.2012 köpa optimistjollen av B, som således fick skuldebrevet i sin besittning. I morse (13.6.2012) begav sig B till C för att kräva C på betalning. C var förvånad över att det inte var A som stod vid dörren och avvisade bestämt B:s krav på betalning. A hade ju i början av maj 2012 av vårdslöshet lyckats fälla ett träd på C:s dyra terrängcykel. C hade låtit reparera cykeln för 300 euro. I slutet av maj hade C meddelat A sitt specificerade krav med betalningsdagen 7.6.2012. Eftersom C inte hade fått någon ersättning av A för den skadade cykeln, vägrade C betala med motiveringen att skuldebrevet saknar verkan till den del det motsvarar C:s krav på ersättning av A. B känner sig lurad och kommer nu oroad till dig. Han vill nu veta om han kan få betalning av C med stöd av skuldebrevet. Förklara den rättsliga situationen för B. Kom ihåg att motivera ditt svar!

UPPGIFT 3 Definiera kort vad som avses med följande begrepp och uttryck! Ta med i svaret endast det väsentliga, eftersom svarsutrymmet är begränsat! Den rekommenderade längden av Ditt svar är 2-3 rader per delfråga. a) Ignorantia juris nocet inom skadeståndsrätten b) Conditio sine qua non inom skadeståndsrätten c) Oklarhetsregeln inom avtalsrätten d) Dispositiv lagstiftning e) Avtalsvite f) Kollektivavtal g) Proprieborgen h) Orderskuldebrev i) Konfusion j) Preklusion

UPPGIFT 4 Du arbetar som tingsdomare vid Vanda tingsrätt. Idag (13.6.2012) påbörjas huvudförhandlingen i ett brottmål, där de två kumpanerna Petter A och Magnus U står åtalade. Som försvarare för bägge åtalade fungerar advokat Mårten F från advokatbyrån Fransman & Hansson. Domarsammansättningen består utöver dig av tre nämndemän. I åklagarens stämningsansökan anges att Petter A mottagit ett stort parti amfetamin i Hangö 14.1.2012. Efter detta har han transporterat narkotikan vidare till Magnus U:s bostad i Vanda, varefter Petter A sålt och förmedlat narkotikan vidare under perioden 30.1.2012 3.3.2012. Åklagaren yrkar på straff åt bägge för grovt narkotikabrott. Ytterligare anges att Petter A olovligen tagit i bruk sin granne Claes L:s bil i syfte att transportera narkotikan mellan Hangö och Vanda. Åklagaren yrkar på straff för bruksstöld av motordrivet fortskaffningsmedel. Claes L yrkar i egenskap av målsägande också på straff för det inträffade. Under huvudförhandlingen uppkommer följande frågor som du måste ta ställning till. 1. Åklagaren har kallat Claes L som vittne. Är det möjligt att höra honom som vittne? Om inte, varför? Om Claes L hörs i bevissyfte, kan han då avlägga någon slags ed eller försäkran, och vad kan han därvid höras om? 2. Under bevisupptagningen framkommer att Petter A i verkligheten hade transporterat narkotikan i en bil han lånat av sin småkusin. Claes L hade uppenbarligen gjort brottsanmälan mot Petter A enbart för att hämnas på honom för någon tidigare upplevd oförrätt. Mårten F meddelar omedelbart att Petter A yrkar på straff åt Claes L för denna osanna anmälan. Åklagaren inflikar då att Petter A inte kan yrka på straff utan att först framställa en åtalsbegäran och att saken hur som helst måste behandlas i en separat huvudförhandling. Stämmer detta? Motivera ditt svar! 3. Under bevisupptagningen framkommer ytterligare att Magnus U aldrig tagit del i själva säljandet eller förmedlandet av narkotikan. Inte heller ur stämningsansökan framgår det att han skulle ha deltagit i den egentliga försälj-

ningsverksamheten. Däremot framgår det ur stämningsansökan klart att han medvetet underlättat Petter A:s verksamhet genom att bl.a. hålla sin bostad till förfogande och låna ut sin bil. Åklagaren meddelar då att han yrkar på straff åt Magnus U för medhjälp till grovt narkotikabrott (SL 5 kap. 6 ) istället för grovt narkotikabrott (SL 50 kap. 2 ). Mårten F opponerar sig omedelbart och menar att detta åtal ska lämnas utan prövning, eftersom åtal inte får ändras sedan det väckts. Kan åklagaren yrka på straff åt Magnus U för medhjälp till grovt narkotikabrott i samband med denna huvudförhandling? Motivera ditt svar! 4. Under huvudförhandlingen framkommer även att ett av åklagarens vittnen tidigare varit gift med en av nämndemännen. Mårten F gör direkt en jävsinvändning och menar att en ny huvudförhandling måste hållas. Föreligger jäv och måste en ny huvudförhandling i så fall hållas? Motivera ditt svar!

UPPGIFT 5 a) Vilka är förundersökningens s.k. ledstjärnor? Förklara också kort deras innehåll. (6 poäng) b) Vissa besvärsmål kräver att hovrätten beviljar tillstånd till fortsatt handläggning. Ange på vilka grunder hovrätten kan bevilja ett sådant tillstånd till fortsatt handläggning. (4 poäng)

UPPGIFT 6 Uppgiften består av 10 punkter. Varje punkt har ett (och endast ett) rätt svarsalternativ. Utmärk Ditt svar tydligt med ett kryss i rutfältet. Ifall Du inte vill besvara en punkt, skall Du inte sätta ut något kryss. Ifall Du vid en punkt kryssar i flera än ett alternativ anses svaret vara fel. Ifall Du utmärker rätt svarsalternativ, får Du 1 poäng för den punkten. 1 poäng avdras ifall Du utmärker fel eller flera än ett svarsalternativ. Det totala poängantalet för denna uppgift kan inte bli negativt. Ifall Du inte sätter ut något kryss vid en punkt får Du 0 poäng för punkten ifråga. Uppgiften bedöms således med poängen 0-10. Inga verbala förklaringar beaktas. Uppgift nummer 6 besvaras på basis av innehållet i boken Christian Dahlman, Rätt och rättfärdigande En tematisk introduktion i allmän rättslära. 1. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Juridiken och filosofin har det gemensamt att de angriper frågor med en analytisk metod. b) Syftet med facktermer är att hantera komplicerade problem klart och redigt. c) Rättsreglerna har sitt ursprung i rättskällorna. d) Det finns gällande rättsregler som inte tillhör rättsordningen. 2. Vilket påstående nedan är riktigt? a) Alla sociala regler är i grunden rättsregler. b) Alla rättsregler är i grunden sociala regler. c) Rättsordningen är ett statiskt regelsystem. d) Hela rättsordningen framgår ur lagboken.

3. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Befallningsteorin förknippas i första hand med Jeremy Bentham och John Austin. b) Enligt befallningsteorin är en rättsregel förbunden med effektiva sanktioner. c) Sedvana räknas aldrig som rättskälla. d) Enligt befallningsteorin är regler i internationella konventioner inte rättsregler. 4. Vilket påstående nedan är riktigt? a) Nomokrati är latin och betyder regelstyre. b) Verkliga rättsordningar saknar inslag av despoti. c) Enligt Oliver Wendell Holmes prognosteori är en regel en rättsregel om den tillämpas av domstolarna då mål behandlas. d) Den av Herbert Hart utvecklade erkänningsregeln skall framgå ur var och en grundlag för att vara giltig. 5. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Rättskälleläran innehåller en uppräkning och rangordning av de erkända rättskällorna. b) En regel är en preskriptiv konditionalsats. c) Rättsregler kopplar ihop vissa rättsfakta med en rättföljd. d) Motiveringarna för en dom kallas domslut.

6. Vilket påstående nedan är riktigt? a) Ett rättsförhållande är ett naturligt faktum. b) Förbudet mot non liquet betyder att domstolen skall avstå från att döma i oklara fall. c) Teleologisk tolkning avser tolkning i enlighet med rättsregelns syfte. d) Kontradiktoriska handlingsföreskrifter tillhör gruppen konträra handlingsföreskrifter. 7. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) En negativ frihet avser att en person får göra något som skadar en annan. b) En rättighet handlar alltid om den juridiska relationen mellan (fysiska eller juridiska) personer. c) En rättighet är alltid en rättighet mot och korrelerande skyldighet för någon. d) Äganderätten innefattar ett knippe med rättigheter. 8. Vilket påstående nedan är riktigt? a) Äganderättsbegreppet har en naturlig innebörd som är oberoende av rättsreglernas innehåll. b) Kvalifikationsregler fastslår inte institutionella fakta. c) Enligt Thomas Hobbes råder i naturtillståndet ett allas krig mot alla. d) Enligt David Hume har varje människa anledning att acceptera rättsordningen som ett samhällskontrakt.

9. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Rättsordningen befrämjar långsiktigt samarbete mellan också främlingar. b) Allmänningens tragedi är ett fenomen som avser att gemensamma naturresurser tenderar att bli överutnyttjade om det inte finns rättsregler som begränsar deras användning. c) Enligt John Locke och Montesquieu skall samhällskontraktet skapa en rättsstat. d) Enligt John Locke skall suveränen som garant för samhällskontraktet stå ovanför lagen. 10. Vilket påstående nedan är riktigt? a) Enligt Montesquieu skall domarna ha full frihet att döma som de finner gott. b) Det hör till de materiella egenskaperna för en god rättsordning att lagstiftaren inte får lagstifta i enskilda fall. c) Enligt Montesquieus lära om maktdelning har rättstillämparen inte makten att utfärda generella regler. d) Montesquieu lyfter fram nomokrati som den viktigaste förutsättningen för ekonomiskt välstånd.

UPPGIFT 7 Uppgiften består av 10 punkter. Varje punkt har ett (och endast ett) rätt svarsalternativ. Utmärk Ditt svar tydligt med ett kryss i rutfältet. Ifall Du inte vill besvara en punkt, skall Du inte sätta ut något kryss. Ifall Du vid en punkt kryssar i flera än ett alternativ anses svaret vara fel. Ifall Du utmärker rätt svarsalternativ, får Du 1 poäng för den punkten. 1 poäng avdras ifall Du utmärker fel eller flera än ett svarsalternativ. Det totala poängantalet för denna uppgift kan inte bli negativt. Ifall Du inte sätter ut något kryss vid en punkt får Du 0 poäng för punkten ifråga. Uppgiften bedöms således med poängen 0-10. Inga verbala förklaringar beaktas. Uppgift nummer 7 besvaras på basis av innehållet i boken Christian Dahlman, Rätt och rättfärdigande En tematisk introduktion i allmän rättslära. 1. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Nulla poena sine lege betyder inget straff utan lag. b) Förutsebarhet i rättsordningen kan åstadkommas genom ad hoc beslut i enskilda fall. c) Regelstyre åstadkoms genom att regler tillämpas enligt sin språkliga innebörd. d) Retroaktiv rättstillämpning äventyrar förutsebarheten i rättsordningen. 2. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Det synsätt på domstolarnas roll i rättsordning som betonar att domstolarna bör döma enligt lagens ordalydelse kallas lagpositivism. b) Enligt Ronald Dworkin som är anhängare av lagpositivism bör domstolarna aktivt komplettera lagens innehåll varje gång då dess ordalydelse är vag. c) Den rättsfilosofiska teori som hävdar att regler inte kan åstadkomma någon bundenhet kallas regelskepticism. d) De tankar Jerome Frank och Duncan Kennedy framfört ger uttryck åt regelskepticism.

3. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Att demokrati råder i en rättsordning hänger ytterst på att människor upprätthåller rättsordningens grundläggande spelregler. b) Grundlagen sätter gränser för riksdagens lagstiftningsmakt att ge människor rättigheter. c) Att avgöra hur lagar skall tillämpas i individuella fall tillkommer inte riksdagen utan domstolarna. d) Det finns grundrättigheter som kan begränsas genom vanlig lag. 4. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Enligt Ronald Dworkin skall demokrati likställas med majoritetsstyre. b) Enligt den rikssvenska regeringsformen kan kungen inte åtalas för sina gärningar. c) Lagprövning innebär att domstolarna kontrollerar att lagar på stadgat sätt överensstämmer med grundlagen. d) Poängen med John Rawls tankeexperiment med en okunnighetsslöja är att konstruera en situation som omöjliggör egoism. 5. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Tanken om att lika fall skall behandlas lika kallas stundom formell rättvisa. b) Dagens moderna utilitarister anser att man alltid bör handla på det sätt som leder till största möjliga lycka för största möjliga antal personer. c) Utilitarismen kan betecknas som en konsekvensetik. d) Enligt Jeremy Bentham innebär rättvisans krav på opartiskhet att nyttan för varje människa skall räknas lika.

6. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Enligt preferensutilitarismen bör man alltid handla på det sätt som i största möjliga omfattning tillfredsställer preferenser. b) Rättsekonomen Richard Posner företräder uppfattningen att rättigheter borde fördelas enligt personers betalningsvilja på marknaden. c) Rättvisehänsyn inom juridiken bygger ofta på en utilitaristisk rättviseuppfattning. d) Utilitarismen är en teori om formell, men inte materiell rättvisa. 7. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Enligt pliktetiken finns det saker som vi har en absolut moralisk plikt att göra. b) Förtjänstetik är en inställning till materiell rättvisa. c) Som moralteori anser liberalismen att rättigheter och skyldigheter har ett moraliskt egenvärde med hänvisning till människors frihet. d) Liberalismens skadeprincip innebär att varje människa har rätt att leva sitt liv som hon vill så länge hon inte skadar sig själv. 8. Vilket påstående nedan är riktigt? a) Frihet har ett instrumentellt moraliskt värde för en utilitarist. b) Utilitarister och förtjänstetiker är oense om att straffrätten har ett moraliskt berättigande i sig. c) Allmänprevention är den preventiva effekt som ett straff har på den som blir straffad. d) Enligt Immanuel Kant bygger straffrättens moraliska rättfärdigande på individualprevention.

9. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Förtjänstetiken är tillbakablickande medan utilitarismen är framåtblickande. b) Enligt libertarianismen är en omfördelning av resurser i samhället genom beskattning inte rättvis. c) Den utilitaristiska rättviseteorin stödjer välfärdsstaten. d) Enligt Robert Nozick har varje människa en okränkbar äganderätt till sin person, men inte till frukterna av sitt arbete. 10. Vilket påstående nedan är felaktigt? a) Enligt Platon tillhör den sanna rättvisans idé den materiella världen. b) Enligt värdenihilisten Axel Hägerström är eviga etiska principer en omöjlighet. c) Frågan om argumentationen är relevant tillhör positioneringen vid argumentationsanalys. d) Vid argumentationsanalys är argument ad hominem alltid ett dåligt argument.