Kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsredovisning

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsredovisning

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Lokal Arbetsplan för VALEN

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Arbetsplan Violen Ht 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för Norrgården

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för Östangården

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gullvivan

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Månen

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Kvalitetsredovisning Sörgården

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för 2012/2013

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Transkript:

Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2017-2018 Organisation Avdelning: Östangården Åldersindelning (antal per födelseår): 2014 = 1 st 2013= 11 st 2012=9 st Antal barn: 21 st Antal pojkar: 11 st Antal flickor: 9 st Antal flerspråkiga barn: 3 st Dessa språk är representerade: Svenska, Ryska, Vietnamesiska och Persiska Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrar där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 2016 2017: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har använt oss av språkdomäner tillsammans med föräldrarna vid höstens samtal. Vi har frågat barnen hur de tycker att miljön ska se ut och vad de saknar, men barnen har inte kommit med några egna förslag. Därför har vi istället utgått från barnens intressen och behov när vi har utformat miljön. Under året har vi arbetat med tema Veckans land där vi har pratat om saker som kännetecknar det specifika landet. Vi har också räknat på landets språk vid måltiderna och andra tillfällen. 2017-2018:

Kompetensutveckling (Skriv i punktform och ange antal som deltagit) HLR 1 personal NTA luft 2 personal Bok Återerövra din yrkesroll 3 personal Arbetsplatsombud för Lärarförbundet 1 personal Lämna/Hämta 1 personal Föreläsning - Anmälningsplikt - 3 personal Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.

Normer och värden Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Metoder: Vi reflekterar kontinuerligt i arbetslaget och strävar efter att utveckla vårt förhållningssätt. Vi uppmuntrar och samtalar med barnen om att ha en egen vilja. Vi låter alla barn få leka vad de vill och klä ut sig till vad de vill. Vi synliggör inte normer som skiljer på flickor och pojkar utan alla barn är barn och får välja de färger eller leka med de leksaker som de själva vill. Om andra barn uppmärksammar flick- och pojkfärger eller leksaker så förklarar vi pedagoger att det bara finns färger och leksaker för alla barn utan att vara kopplade till ett specifikt kön, alla får använda och tycka om alla färger och leksaker. Vi reflekterar kontinuerligt i arbetslaget och strävar efter att utveckla vårt förhållningssätt. Vi uppmuntrar och samtalar med barnen om att ha en egen vilja. Vi uppmuntrar exempelvis alla barn att prova på att väva, snickra, sy och bygga med lego. 2016-2017: 2017-2018:

Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Förebyggande integritetsarbete Vi reflekterar kontinuerligt i arbetslaget och strävar efter att utveckla vårt förhållningssätt. Vi uppmuntrar och samtalar med barnen om att ha en egen vilja. Om andra barn uppmärksammar flick- och pojkfärger eller leksaker så förklarar vi pedagoger att det bara finns färger och leksaker för alla barn utan att vara kopplade till ett specifikt kön, alla får använda och tycka om alla färger och leksaker. Vi uppmuntrar barnen att exempelvis leka rollek med olika familjekonstellationer som bland annat pappa, pappa och barn. Ett annat exempel är om vi leker En bonde i vår by så får barnen välja om de vill ha en man eller fru. Det finns dörrar till båda toaletterna för att barnen ska kunna välja om de vill stänga in sig och vara i fred när de går på toaletten. En dörr går även att låsa, men personalen kan öppna utifrån. Vi har en ringklocka som barnen kan använda om de behöver hjälp på toaletten. Vi har insynsskydd i fönstret vid toaletterna. Vi visar alltid respekt genom att låta barnet gå undan eller stänger en dörr om det råkar hända en olycka för att skydda barnets integritet från nyfikna kompisar. Om vi fotograferar så undviker vi att ta kränkande bilder, exempelvis vid bad och vattenlek. Vid vattenlek har barnen alltid badkläder eller underkläder på sig. Analys: Vi reflekterar kontinuerligt i arbetslaget och strävar efter att utveckla vårt förhållningssätt. Vi uppmuntrar barnen att prova på saker som enligt gamla normer överskrider könsrollerna. Vi arbetar aktivt med förebyggande integritetsarbete och respekterar barnens viljor. Åtgärder: Vi fortsätter med att vara närvarande pedagoger, ser till individens behov och uppmuntrar deras egen vilja. Vi strävar efter att barnen ska utveckla en förståelse för att respektera sin egen och kompisarnas integritet.

Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar; Mål: Metoder: 2016 2017: 1. öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, 2. förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, 3. sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 4. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions- nedsättning, 5. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Arbetslaget strävar efter att vara bra förebilder och värnar om en trevlig arbetsmiljö i förskolan. Vi har en trevlig ton när vi kommunicerar och uppmuntrar barnen att hjälpa till och ta ansvar över olika sysslor. Arbetslaget strävar efter att vara bra förebilder och värnar om en trevlig arbetsmiljö i förskolan. Vi uppmuntrar barnen att vara hjälpsamma samt ha ett trevligt förhållningssätt gentemot andra människor. Vi pedagoger är konsekventa och litar på varandras beslut. Vi bjuder in till samtal när situationer och diskussioner uppstår kring olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Vi låter även barnen bjuda in till diskussion om de har något de vill prata om. Vi reflekterar kontinuerligt i barngruppen och strävar efter att personalen är goda förebilder. Vi uppmuntrar och samtalar med barnen om att ha en egen vilja och förståelse för att alla är unika och får tycka olika. Vi vill att barnen ska lära sig att ibland får man kompromissa när man tycker olika, det går inte alltid att tillgodose individens önskemål. Arbetslaget strävar efter att barnen ska respektera varandra och visa hänsyn till andra människor och djur. Vi har ofta utflykter till skogen och gör barnen medvetna om allemansrätten, nedskräpning och hur man behandlar insekter och djur. 2017-2018:

Analys: Arbetslaget strävar efter att alltid värna om den sociala kompetensen. Vi vill ha en bra och fungerande social arbetsmiljö i förskolan där vi tar hänsyn och respekterar varandra genom att vara bra förebilder som vuxna. Åtgärder: Arbetslaget ska fortsätta med det nuvarande arbetet med att utveckla personalens och barnens förhållningssätt och sociala kompetens. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? 9 12 0 0 : Hela barngruppen är positiva i sitt svar. Analys: Barngruppen verkar trivas bra hos oss. Åtgärder: Fortsätta ha en varierande och lustfylld verksamhet.

Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metoder: 2016-2017: 1. utvecklar sin Vi uppmuntrar och berömmer identitet och känner barnen för deras personlighet och trygghet i den agerande för att stärka deras självförtroende. Vi samtalar med barnen om att ha en egen vilja och förståelse för att alla är unika och får tycka olika. Vi låter alla barn få leka vad de vill och klä ut sig till vad de vill. Vi synliggör inte normer som skiljer på flickor och pojkar utan alla barn är barn och får välja de färger eller leka med de leksaker som de själva vill. Om andra barn uppmärksammar flick- och pojkfärger eller leksaker så förklarar vi pedagoger att det bara finns färger och leksaker för alla barn utan att vara kopplade till ett specifikt kön, alla får använda och tycka om alla färger 2. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, 3. utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, och leksaker. Vi uppmuntrar barnen att våga prova sig fram och utveckla ett samspel med andra barn och vuxna. Vi ska se till att barnen har material som stimulerar till att leka och lära. Vi låter alla barn få leka vad de vill och klä ut sig till vad de vill. Vi synliggör inte normer som skiljer på flickor och pojkar utan alla barn är barn och får välja de färger eller leka med de leksaker som de själva vill. Vi uppmuntrar exempelvis alla barn att prova på att väva, snickra, sy och bygga med lego. Vi uppmuntrar och samtalar med barnen om att ha en egen vilja. Vi uppmuntrar barnen att våga prova sig fram och lita på sig själva. 2017-2018:

4. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, 5. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, 6. utvecklar sin motorik, koordinationsförmå ga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, 7. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, I vardagliga diskussioner samtalar vi kring olika kulturer och strävar efter att barnen ska respektera och utveckla en förståelse för att alla är unika och får tycka olika. Vi vill att barnen ska lära sig att ibland får man kompromissa när man tycker olika, det går inte alltid att tillgodose individens önskemål. Arbetslaget strävar efter att vara bra förebilder och värnar om en trevlig arbetsmiljö i förskolan. Vi uppmuntrar barnen att vara hjälpsamma samt ha ett trevligt förhållningssätt gentemot andra människor. Barn och vuxna ska respektera och ta hänsyn till varandra och våra gemensamma regler. Vi tränar vardagligen på att hantera konflikter som uppstår och olika förslag på hur konflikterna går att lösa. Vi strävar efter att barnen ska lära sig att lösa konflikter på egen hand. Vi uppmuntrar barnen att våga prova sig fram, exempelvis prova på att väva, snickra, sy och bygga med lego. Vi ska se till att barnen får daglig utevistelse och får möjlighet att använda material som stimulerar till att leka och utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Vi går ofta iväg på promenader till lekparken, skogen och andra utflyktsmål som stimulerar barnens grovmotorik. Vi samtalar kontinuerligt med barnen om vikten av god hälsa och välbefinnande. Vi bjuder in till samtal när situationer uppstår kring vardagliga funderingar och vi uppmuntrar till diskussioner i barngruppen.

8. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, 9. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, 10. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, 11. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 12. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Vi samtalar kontinuerligt i barngruppen och vi i personalen strävar efter att vara goda förebilder. Vi uppmuntrar och samtalar med barnen om att ha en egen vilja och förståelse för att alla är unika och får tycka olika. Vi vill att barnen ska lära sig att ibland får man kompromissa när man tycker olika, det går inte alltid att tillgodose individens önskemål. I dokumentationen låter vi barnen enskilt berätta om olika händelser med deras egna ord. Vi samtalar med barnen i alla vardagliga situationer, exempelvis vid måltider, påklädning och samling. När vi har NTA får barnen träna på att ställa hypoteser, argumentera och diskutera vad som hände och varför. Vi uppmuntrar barnen att utveckla sitt intresse för skriftspråk och symboler bland annat genom att jobba med bokstäver och att lära sig känna igen och skriva sitt eget namn med olika material eller på datorn. Vi använder oss av olika medier under temaarbeten samt när vi ska fånga barnens intressen inför ett nytt arbetsområde. Barnen får vid enstaka tillfällen tillsammans med en pedagog prova sig fram inom olika appar som stimulerar till lärande. Vi uppmuntrar barnen att våga prova sig fram inom olika uttrycksformer. Vi ska se till att barnen har lättillgängligt material som stimulerar till att skapa, leka och lära på ett lustfyllt sätt. Barnen får exempelvis prova olika instrument, läsa flanosaga, dansa och sjunga tillsammans i barngruppen.

13. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, 14. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 15. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 16. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 17. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, Vi samtalar om matematik med barnen i alla vardagliga situationer, exempelvis vid måltider, hembak, påklädning och samling. Vi uppmärksammar den vardagliga matematiken. Barnen får undersöka och prova sig fram vid olika matematiska problem, exempelvis vid dukning. Vi samtalar om matematik med barnen i alla vardagliga situationer, exempelvis vid måltider, påklädning och samling. Barnen får undersöka och prova sig fram vid olika matematiska problem, exempelvis vid dukning när barnen själva får dela upp tallrikar, glas och bestick som ska vara jämnt fördelat vid ett visst antal bord. Vi samtalar om matematik med barnen i alla vardagliga situationer, exempelvis vid måltider, påklädning och samling. Barnen får undersöka och prova sig fram vid olika matematiska problem, exempelvis vid hembak och dukning. Vi samtalar om matematik med barnen i alla vardagliga situationer, exempelvis vid måltider, påklädning och samling. Barnen får undersöka och prova sig fram vid olika matematiska problem, exempelvis vid dukning och NTA. Vi har ett bra förhållningssätt och strävar efter att barnen ska lära sig att respektera och värna om vår natur och miljö i samband med arbetet med Grön flagg. Vi samtalar om olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

18. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 19. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, 20. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 21. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, 22. och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vi samtalar om, visar och lär barnen om olika växter och djur och deras samband i naturen. Vi strävar efter att barnen ska lära sig att respektera växter och djur och synliggöra hur årstiderna förändras. Tillsammans med barnen jobbar vi med NTA där vi utforskar olika material och experiment. Tillsammans med barnen jobbar vi med NTA där vi utforskar olika material och experiment. Vi uppmuntrar till att barnen ska vara delaktiga och reflektera under pågående experiment eller om naturvetenskap i vardagen, exempelvis samtal under utflykter till skogen. Vi uppmuntrar barnen att våga prova sig fram och visar hur enkel teknik fungerar. Vi erbjuder olika material som bland annat sax, salladstång, visp, magneter och hammare som barnen kan utforska och använda sig av. Vi uppmuntrar barnen att våga prova sig fram och erbjuder olika material som barnen kan utforska och använda sig av. Vi uppmuntrar exempelvis alla barn att prova på att väva, snickra, sy och bygga med lego, plusplus och magneter. Vi strävar efter att stärka barnens identitet och att känna trygghet i sin kulturella identitet. De barn som vill uppmuntrar vi att dela med sig av sina kunskaper om andra språk. Under året har vi arbetat med tema Veckans land där vi synliggör olika kännetecken för ett specifikt land. Vi sjunger och räknar på olika språk under samlingen och vid måltiderna.

Hur vi integrerar arbetet med Finskt förvaltningsområde Vi har en pedagog som kan finska. Vi sjunger sånger och räknar på finska. Vi såg en finsk-svensk teater. Vi har också firat Finlands självständighetsdag. Analys: Vi är närvarande pedagoger som utgår från barnens intressen i utformandet av verksamheten. Vi strävar efter att tillgodose barngruppen med olika material som det finns behov av eller stimulerar deras utveckling och lärande. Vi har också arbetat med Veckans land som fokuserar på olika kulturer och språk. De barn som ville har delat med sig av sina kunskaper om andra språk. Åtgärder: Vi ska fortsätta ta tillvara på barnens intressen och låta barnen ha inflytande över verksamheten. Vi ska fortsätta uppmärksamma olika språk, hemland och traditioner genom sånger, media och berättelser samt arbeta för att stärka barnens identitet och nyfikenhet för andra språk och länder. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? 9 10 0 2 : Majoriteten av barngruppen är positiva i sitt svar. Två barn upplever att de inte lär sig saker på förskolan. Analys: Vi vet inte hur de två barnen, som har svarat att de inte lär sig saker, har uppfattat frågan. Åtgärder: Vi ska fortsätta att synliggöra vad barnen lär sig i förskolan.

Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metod: 2016 2017: 1. utvecklar sin Vi uppmuntrar och samtalar med förmåga att uttrycka barnen om att ha en egen vilja och sina tankar och förståelse för att alla är unika och får åsikter och därmed tycka olika. Vi uppmuntrar barnen få möjlighet att att påverka sin situation och vill att påverka sin barnen ska lära sig att ibland får situation, man kompromissa när man tycker olika. Det går inte alltid att tillgodose individens önskemål exempelvis när gemensamma beslut i barngruppen ska tas genom röstning. Ibland har vi elevens val 2. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, där individens önskemål står i fokus. Vi strävar efter att barnen ska lära sig att respektera och ta ansvar över sina egna handlingar och för förskolans miljö och material. 2017-2018: 3. Och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi uppmuntrar och samtalar med barnen om att ha en egen vilja och förståelse för att alla är unika och får tycka olika. Vi vill att barnen ska lära sig att ibland får man kompromissa när man tycker olika. Det går inte alltid att tillgodose individens önskemål exempelvis när gemensamma beslut i barngruppen ska tas genom röstning. Bland annat får barnen själva bestämma över avdelningens trivselregler som vi strävar efter att alla följer. Vi brukar också ha elevens val/barns inflytande där individens önskemål står i fokus. Analys: Vi i personalen försöker alltid vara öppna och positiva till barnens idéer och vi strävar efter att utforma verksamheten utifrån barnens förslag och önskemål. Åtgärder: Vi fortsätter med att låta barnen ha stort inflytande i vår verksamhet genom att lyssna in barnens önskemål och idéer.

Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? 8 10 1 2 : Majoriteten av barngruppen upplever att de får vara med och bestämma på förskolan. Tre barn upplever att de inte har inflytande över verksamheten. Svaren är jämnt fördelade mellan pojkar och flickor. Analys: Ett positivt resultat som vi får fortsätta att sträva mot. Åtgärder: Vi fortsätter att vara lyhörda pedagoger och lyssna in barnens önskemål samt fortsätta arbeta med demokratiska beslut där majoriteten påverkar beslutet. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Riktlinjer: Metod: 2016 2017: 1. visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, 2. föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och 3. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vi vill att barnen och deras familjer ska känna sig välkomna och ha en tillitsfull relation med oss. Vi värdesätter den vardagliga kontakten med barnens familjer och vill ha en öppen dialog om vad som händer på förskolan och andra personliga angelägenheter som kan påverka barnet. För att familjerna ska känna sig delaktiga i vår verksamhet så skickar vi ut veckobrev och uppdaterar vår Instagram när tillfälle ges. Vi bjuder in barnens familjer för en trivselkväll en gång om året där vi har roliga aktiviteter tillsammans. Familjerna bjuds även in till luciafirandet. Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare vid lämning och hämtning. Vi erbjuder samtal två gånger om året, eller fler om behovet finns, där vi för en dialog om hur barnet trivs och utvecklas på förskolan. Vi lyssnar dagligen in vårdnadshavarnas synpunkter och önskemål. På vårterminen ger vi ut en föräldraenkät som vårdnadshavare har möjlighet att framföra sina åsikter. För att ge familjen en inblick i vår verksamhet så försöker vi uppdatera vår Instagram när tillfälle ges där det finns möjlighet att kommentera vår verksamhet. 2017-2018: Analys: Vi har en god relation till barnen och deras familjer och vill att de ska känna sig välkomna och delaktiga i verksamheten. Vi upplever att familjerna känner sig trygga med oss och vi får ofta positiv feedback på det vi gör. Åtgärder: Vi ska sträva efter att utveckla en tillitsfull relation med barnens familjer och fortsätta att använda oss av Instagram och skicka ut veckobrev för att involvera familjerna i vår verksamhet.

Övergång och samverkan Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med läraren i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer: Metoder: 2016 2017: 1. i samverkan med På vårterminens samtal lärare i fyller vi tillsammans med förskoleklassen, barnets vårdnadshavare i en skolan och blankett som tar upp viktig fritidshemmet information om barnet som förbereda barnen ska med till förskoleklass. och deras Vårdnadshavarna blir vårdnadshavare inbjudna till ett inför övergångar. informationsmöte under vårterminen. De barn som började förskoleklass förra året blir inbjudna att få hälsa på hos oss och berätta hur det är att gå i förskoleklass. Vid två tillfällen i maj får de barn som börjar förskoleklass till hösten hälsa på hos förskoleklassen. 2017-2018: Analys: Pärmen handlingsplaner finns i samtalsrummet bredvid personalrummet. Barn och föräldrar uppskattar upplägget som vi har i samverkan med förskoleklassen. Åtgärder: Fortsätta att följa planen som finns för övergång till förskoleklass.

Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.

Riktlinjer: Metoder: 2016 2017: 1. kontinuerligt och Vi utvärderar kontinuerligt efter varje systematiskt avslutat tema eller större aktivitet. Vi dokumentera, följa upp dokumenterar våra aktiviteter som och analysera varje stöd för barnen att återberätta och barns utveckling och för oss pedagoger att kunna följa upp lärande samt utvärdera och utvärdera en aktivitet. hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner 2017 2018: 2. använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, 3. dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med Vi dokumenterar barnens utveckling genom fotografier, filmer och barnens egna ord. Vi utvärderar våra aktiviteter med hjälp av olika utvärderingsverktyg som vi anser passar bäst för respektive aktivitet. Materialet synliggör nuvarande kunskaper och barnens utveckling som ligger till grund för nya aktiviteter. Vi dokumenterar barnens utveckling och sociala samspel genom fotografier, filmer och barnens egna ord. Vi utvärderar våra aktiviteter och vår verksamhet med hjälp av olika utvärderingsverktyg som vi anser passar bäst för respektive aktivitet samt med barnens behov och intressen i fokus. Materialet synliggör barnens intresse, utveckling och nuvarande kunskaper som ligger till grund för nya aktiviteter.

4. dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara Vi låter barnen ha inflytande över verksamheten och vara delaktiga i dokumentationen efter varje aktivitet och vara delaktiga i utvärderingen av större teman. Vi utgår från barnens behov, intressen och önskemål i utformandet av verksamheten och dess innehåll. Vårdnadshavare har möjlighet att framföra sina önskemål varje dag och delta i en skriftlig utvärdering av verksamheten och framföra sina önskemål och funderingar skriftligt i en föräldraenkät. Analys: Vi utvärderar vår verksamhet kontinuerligt och bjuder in barn och vårdnadshavare att vara delaktiga och påverka verksamhetens innehåll. Åtgärder: Vi strävar efter att barnen ska ha möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Genom Instagram får föräldrarna en inblick i verksamheten och kan utifrån det framföra sina åsikter för att kunna utveckla och förbättra vår verksamhet, bland annat genom föräldraenkät, samtal och daglig kontakt. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. ( De som är röda eller eventuellt gula, endast 2-3 åtgärder från hela kvalitetsredovisningen). utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Handlingsplan (Beskriv hur arbetslaget ska arbeta för att få bättre måluppfyllelse): Vi ska fokusera mer på NTA och ha det schemalagt där vi pratar om barnens hypoteser, tankar och reflektioner gällande naturvetenskap. Vi ska fokusera på att läsa mycket böcker och flanosagor för att barnen ska utveckla sitt ordförråd och förmåga att berätta och tolka olika sagor. Vi ska också träna på rim och ramsor och sjunga olika sånger. Vi ska låta barnen få prova att berätta sagor och historier för varandra.