Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport

SLUTRAPPORT 2010-08-31 Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport Marita Nilsson September 2010

2(23) Uppsökande hembesök hos personer 80 år och äldre 3 Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund och förutsättningar 4 Syfte 5 Projektorganisation 6 Metod och tillvägagångssätt 6 Urval och undersökningsgrupp 6 Projektår 1, 2008 2009 6 Projektår 2, 2010 6 Datainsamling 7 Databearbetning 7 Etiska aspekter 7 Resultat 8 Boende 9 Behov av bostadsanpassning 9 Hälsa 10 Välbefinnande 11 Fall och fallprevention 11 Aptit och vikt 12 Behov av insatser från hemtjänst samt trygghetslarm 12 Närstående 13 Sociala kontakter 13 Sociala aktiviteter 14 Känsla av ensamhet 14 Fysisk aktivitet 15 Resor 16 Vardagliga sysslor Hjälpbehovet 16 Iakttagelser och reflektioner vid hembesöken 17 Diskussion 17 Slutsatser 19 Förslag på vidareutveckling 20 Referenser 21

3(23) Uppsökande hembesök hos personer 80 år och äldre Sammanfattning I Täby kommun pågick projektet Uppsökande hembesök mellan september 2008 och juni 2010. Syftet var att kartlägga de äldres behov av vård och omsorg, hälsa och välbefinnande samt ge information om vad Täby kommun och primärvården kan erbjuda för hälsofrämjande och fallförebyggande åtgärder. Projektet vände sig till äldre personer, födda mellan 1913-1922, och som inte hade några insatser från äldreomsorgen, Täby kommun och som inte var sammanboende med personer som hade omsorgsinsatser. De äldre erbjöds genom brev ett hembesök och efter ytterligare ett år ett uppföljande hembesök. Första året deltog 152 personer i projektet och andra året 83 personer. Vid hembesöken användes en samtalsguide med frågor om hälsa, välbefinnande, fritidsintresse, sociala och fysiska aktiviteter, bostadssituation, närmiljö m.m. Resultatet av projektet visade att de flesta äldre mådde bra, hade goda relationer med sina anhöriga och var fysiskt aktiva. Flertalet av de äldre hade planerat för sitt boende och hade bostäder som var anpassade för eventuella funktionsnedsättningar. Vid hembesöken framkom att några av de äldre var i behov av att få kontakt förmedlad till socialtjänst och landstinget, t.ex. biståndshandläggare, bostadsanpassningsenhet, anhörigkonsulent och arbetsterapeut. Vidare framkom att många av de äldre hade hjälpinsatser av anhöriga. Hembesöken var mycket uppskattade och de äldre var överraskade att kommunen ville veta hur de mådde. Det var även uppskattat att de äldre gavs tid att berätta om sin livssituation och vardag. En mängd information lämnades vid hembesöken, t ex vad kommunen kan bistå med för hjälp, samt upplysningar om avgifter och telefonnummer. Vidare gavs också information vart de äldre kan vända sig vid behov av hjälpmedel, bostadsanpassning samt information om fallpreventiva åtgärder. Informationen anpassades efter individens behov. En slutsats som framkom i projektet var att de äldre fick sina hjälpbehov tillgodosedda i större utsträckning genom uppsökande verksamhet jämfört med om de själva söker sig fram till socialtjänsten och sjukvården. Projektledaren kom även i kontakt med drygt 10 % av de äldre som uttryckte att de besvärades av ensamhet och som inte alltid själva skulle söka kontakt med kommunen eller landstinget. Dessa fick också information om sociala dagverksamheter, frivilligorganisation samt det nyöppnade Seniorcenter.

4(23) Inledning Täby kommun erhöll år 2008 och 2009 stimulansmedel från Socialstyrelsen för att bedriva uppsökande hembesök till äldre. Projektet startade år 2008 och avslutades 2010. Under år 2010 var fokus på projektet att göra uppföljande hembesök hos de deltagare som deltog i projektet år 2008-2009. Följande rapport inleds med att beskriva vilken kunskap som finns på området. Därefter beskrivs projektets syfte, och hur projektet genomfördes samt resultat och en diskussion om projektets slutsatser med förslag till vidare utveckling. Bakgrund och förutsättningar Både i Socialtjänstlagen (SOL) och i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) talas om kommunens och landstingets ansvar då det gäller förebyggande arbete. I Socialtjänstlagen slås det fast att socialnämnden bland annat skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt att den i sin uppsökande verksamhet ska upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område (bilaga 1). I Hälso- och sjukvårdslagen sägs bland annat att de förebyggande åtgärderna ska ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom och skada (bilaga 2). I Danmark har ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete visat att regelbundna hembesök ger trygghet och har en positiv effekt när det gäller äldres livskvalitet och vårdkonsumtion. I mitten av 80-talet jämförde forskarna hälsa och funktionsförmåga hos en grupp äldre som hade deltagit i försök med förebyggande hembesök med en grupp som inte hade fått hembesök. Resultaten visade att man med regelbundna hembesök hade kunnat förebygga behov av sjukhusvård och senarelägga flytt till särskilt boende. Danmark har sedan 1996 lagstiftat att personer över 75 år ska ha rätt till två förebyggande hembesök per år (Socialstyrelsen, 2002). Under åren 1999-2002 bedrevs försöksverksamhet med förebyggande hembesök i 21 kommuner i Sverige. Socialstyrelsens slutsats efter försöksverksamheten är att metoden borde utvecklas och att fler kontrollerade studier behövs för att utvärdera de långsiktiga effekterna på både individ- och samhällsnivå. Några av de resultat som kunnat ses är en ökad trygghet hos de äldre, men också att bland annat vårdbehov minskar, vilket indirekt innebär att det man investerar i hembesöken sparas in genom minskade sjukvårdskostnader. En hypotes kan vara att hembesöken medverkar till att den äldre tas på allvar och görs delaktig i beslut samtidigt som han/hon får trygghet av att känna till systemet (Cornelius & Wånell, 2005). Enligt socialstyrelsen är det tre faktorer som har haft betydelse för i vilken utsträckning s.k. förebyggande hembesök har påverkat deltagarnas hälsa och funktionsförmåga. För det första handlar det om deltagarnas ålder, med stigande ålder ökar riskerna för sjukdom och funktionsnedsättning. De pro-

5(23) jekt som har haft högre medelålder bland sina deltagare har därmed också haft svårare att visa att hembesöken förbättrat hälsa. För det andra har antalet besök haft betydelse. I de fall där man bara gjort två besök under projekttiden ser man inga positiva effekter på funktionsförmågan. De som gjorde fyra eller fler besök visar överlag bättre resultat. För det tredje kan man se att besökens struktur har påverkat resultatet. Noggrant planerade besök med ett konkret sjukdomsförebyggande innehåll har gett bättre effekter (Socialstyrelsen, 2002). Den forskning som bedrivits visar att förebyggande hembesök har ett värde förutsatt att det bedrivs på ett strukturerat sätt av utbildad personal och att den äldre erbjuds flera besök. En svensk studie från Nordmaling har påvisat att kostnaderna för hembesöken uppvägdes av lägre kostnader för hemtjänst och hälso- och sjukvård. Även andra tidigare gjorda studier visar att fler besök hos den äldre visar positiva effekter i jämförelse med endast ett besök med gles regelbundenhet, till exempel en gång per år (Sahlén, 2008; Sherman, Söderhielm Blid, Törnkvist, Karp & Wånell, 2007). Vissa forskare har dragit slutsatsen att förebyggande hembesök minskar mortaliteten, förbättrar fysisk funktion, minskar behovet av sjukhusvård och hemtjänst och det är färre som bor i ett särskilt boende (Sahlén, 2008). Under tre år, från september 2000 till och med juni 2003, bedrev Täby kommun och Nordöstra sjukvårdsområdet i samverkan projektet Uppsökande verksamhet bland äldre i eget boende. Målgruppen var personer födda 1921 och 1923. Fyra hembesök gjordes hos 145 slumpmässigt utvalda personer. Ungefär två år förflöt mellan det första och sista besöket. Det visade sig att de flesta mådde bra, var nöjda med sitt boende, hade goda relationer med anhöriga var aktiva och rörliga. En mindre grupp var ensamma, nedstämda och kände oro (Eriksson, 2003). Täby kommun saknar strukturer för att bedriva uppsökande verksamhet hos äldre personer. Resultatet från detta projekt kan komma att ligga till grund för befintlig uppsökande verksamhet hos äldre personer i Täby kommun. Projektet genomfördes som två delprojekt, och kommer i sammanställningen benämnas som projektår 1, första hembesöket, och projektår 2, uppföljande hembesök. Syfte Att vid uppsökande hembesök kartlägga äldre personers, 80 år och äldre, behov av vård och omsorg samt ett år senare följa upp denna kartläggning. Att vid uppsökande hembesök hos äldre ge individuell anpassad information om vad Täby kommunen, landstinget och frivilligorganisationer

6(23) kan erbjuda för hälsofrämjande insatser med fokus på fallförebyggande åtgärder. Projektorganisation Beställare: Socialnämnd, Täby kommun, Styrgrupp: Susanne Rading Projektledare: Marita Nilsson Handledning: FoU Seniorium, Pia Klein, utvecklingskoordinator Referensgrupp: Barbro Vikberg, distriktssköterska, Täby Centrum Doktorn, Agneta Skeppström, arbetsterapeut, Primärvårdsrehab, Sanna Öhman, Anhörigkonsulent Metod och tillvägagångssätt Urval och undersökningsgrupp Urvalet skedde utifrån förutbestämda kriterier. Kriterierna var inledningsvis att personerna skulle vara födda mellan 1913-1922 och inte ha några insatser från äldreomsorgen, Täby kommun och inte vara sammanboende med personer som hade omsorgsinsatser. Under projektår 1 tillkom personer som hade två timmar avgiftsfri hemtjänst/månad, till följd av styrgruppens nya direktiv. Under projektår 2 var kriteriet att man skulle ha deltagit i projektet år 1 och vara bosatt i eget boende. Projektår 1, 2008 2009 Under projektår 1 deltog 152 personer, 79 män och 73 kvinnor, födda mellan 1913-1922. De flesta, 110 personer, var födda mellan 1913 till 1922. Urvalet gjordes genom att 220 personer identifierades i befolkningsregistret som uppfyllde projektets kriterier och av dessa avböjde 68 personer att delta i projektet. Orsakerna till att de inte ville delta i projektet varierade, bland annat uttrycktes att de inte hade behov och några uttryckte att de inte orkade ta emot besök på grund av t ex sjukdom. De som avböjde att delta i projektet erbjöds att få informationsmaterial hemskickat. Projektår 2, 2010 Under projektår 2, deltog 83 personer, 43 kvinnor och 40 män, födda mellan 1913-1922. Urvalet gjordes genom att de deltagare som medverkat i projektet år 1, 152 personer, erbjöds ett år senare ett uppföljande hembesök. 69 personer avböjde att delta bland annat på grund av att de upplevde sig inte ha behov av uppföljande hembesök och några hade flyttat till särskilt boende och uppfyllde därmed inte projektets kriterier. Några deltagare hade också avlidit.

7(23) Datainsamling Datainsamlingen genomfördes på samma sätt projekt år 1 och 2. För att ge befolkningen i Täby en första information beskrevs projektet både på kommunens hemsida samt i lokaltidningen. Därefter skickades ett brev med information om projektet samt erbjudan om ett hembesök, (bilaga 3). Efter ca en vecka kontaktades deltagarna via telefon för förfrågan om de ville delta i projektet och var de positiva till att delta bokades tid för hembesök. Vid hembesöken användes en samtalsguide med frågeområden som berörde faktorer som livsstil med bl. a. fysisk aktivitet, fallprevention, boendemiljö, hjälpbehov (bilaga 4). Samtalsguiden utarbetades av projektledaren. Intervjuerna skedde i dialogform, med möjlighet till att ställa följdfrågor. Angående fallprevention erbjöds deltagarna också en genomgång av hemmet i vad som kan vara viktigt att tänka på för att förebygga fall. Vidare erbjöds deltagarna broschyrer med information om äldreomsorgens och primärvårdens verksamheter, färdtjänst, frivilligverksamheter samt hur fallskador kan förebyggas. Vid hembesöken fördes också fältanteckningar. Efter hembesöken förmedlade projektledaren vid behov kontakt med olika professioner t ex bistånds- och färdtjänsthandläggaren i kommunen, samt till arbetsterapeuterna i primärvården. De brister i närmiljön som deltagarna i projektet tog upp sammanställdes och överlämnades skriftligt till gatukontoret. Projektledaren har under projektets gång träffat referensgruppen vid 3 tillfällen för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Databearbetning Resultaten från samtalsguiden med fältanteckningarna dokumenterades och sammanställdes i Excel och Netigate. Därefter har datamaterialet, resultat från samtalsguiden och fältanteckningarna analyserats och sammanställts. Etiska aspekter Allt material avidentifierades gällande person och plats. Samtliga deltagare fick skriftlig information om projektet samt att de utan någon förklaring hade rätt att avbryta sitt deltagande om de så önskade.

8(23) Resultat Figur 1. Andelen deltagare, ensamboende respektive sammanboende, män och kvinnor, födda 1913 1922, bosatta i Täby kommun, 2009 och 2010. 90% 2009 2010 80% 75% 80% 70% 66% 60% 58% Andel (%) 50% 40% 34% 43% 30% 20% 25% 20% 10% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Bor ensam Bor med maka/make eller annan De ensamboende och sammanboende grupperna var nästan lika stora. Det var dock övervägande kvinnor som var ensamboende och flest män som var sammanboende.

9(23) Boende Figur 2. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda 1913-1922 som bor i flervåningshus utan hiss, flervåningshiss med hiss, villa och radhus samt seniorboende, i Täby kommun, 2009 och 2010. 70% 2009 2010 60% 55% 61% 50% Andel (%) 40% 30% 30% 25% 20% 10% 0% 13% 12% 3% 1% Flervåningshus utan hiss Flervåningshus med hiss Villa/radhus Seniorboende De flesta personerna bodde i flervåningshus med hiss eller villa/radhus. Drygt 10 % bodde i flervåningshus utan hiss. Flera av de äldre hade fått sin bostad anpassad, t ex var trösklarna borttagna samt att ledstänger och stödhandtag var monterade. Det sistnämnda framför allt i badrum. De allra flesta hade planerat för sitt boende med hänsyn till framtida behov och var nöjda med sitt boende. Några var bekymrade över att hiss saknades i fastigheten och uttryckte att de borde ha planerat för sitt boende tidigare. Ett fåtal av de äldre önskade flytta till ett äldreboende när de inte längre klarade av sitt boende. Några tänkte sälja sin villa och köpa en lägenhet i flerfamiljshus med hiss. Ett par personer ville flytta närmare sina anhöriga. Behov av bostadsanpassning Analysen visade att vid första hembesöket var det 16 personer som hade behov av bostadsanpassning, t ex önskade flera personer byta ut badkar till dusch, någon behövde hjälp med att ta bort trösklarna, en annan få hjälp med en dörröppnare till hiss- och entrédörren. De som hade behov av bostadsanpassning fick upplysning samt kontakt förmedlad till ansvarig för

10(23) bostadsanpassningsenheten i kommunen. Vid det andra, uppföljande hembesöket, var det nio personer som hade behov av bostadsanpassning då främst med byte av badkar till dusch. Hälsa Figur 3. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda 1913 1922, bosatta i Täby kommun som bedömde sin hälsa med variablerna mycket bra, bra, dålig samt mycket dålig, 2009 och 2010. 80% 2009 2010 70% 60% 60% 70% 56% 55% 50% Andel (%) 40% 30% 20% 10% 0% 25% 23% 21% 20% 18% 15% 14% 12% 4% 5% 1% 3% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Mycket bra Bra Dålig Mycket dålig Övervägande delen av de äldre uppgav att deras hälsa var bra och mycket bra trots vissa krämpor som de ofta relaterade till det naturliga åldrandet. Det fanns ingen större skillnad mellan könen. Vid det första besöket uppmärksammades 25 % kvinnor och 21 % män med ohälsa. Några av dessa behövde få kontakt med biståndshandläggare, färdtjänsthandläggare bostadsanpassningsenhet eller till arbetsterapeuten i primärvården, och fick kontakterna förmedlade av projektledaren. Vid det andra besöket uppmärksammades att det var flest män som upplevde sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Vid önskemål förmedlades även då kontakter till olika aktörer, bland annat till biståndshandläggare, arbetsterapeuten i primärvården eller bostadsanpassningsenhet.

11(23) Välbefinnande Figur 4. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda 1913 1922, bosatta i Täby kommun som bedömde sitt välbefinnande med variablerna mycket bra, bra, dåligt samt mycket dålig, 2009 och 2010. 2009 2010 80% 70% 74% 66% 66% 73% 60% 50% Andel (%) 40% 30% 26% 27% 20% 10% 0% 15% 12% 13% 9% 7% 6% 5% 1% 1% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt De allra flesta personerna upplevde sitt välbefinnande som mycket bra och bra. Flera personer var aktiva och deltog i föreningsliv, utövade någon form av fysiska aktiviteter och hade ett socialt nätverk. Det fanns ett visst vemod över att de inte längre klarade av eller orkade vara aktiva. Det fanns även vemod och sorg över att livskamraten, vänner och bekanta blivit sjuka eller avlidit. Fall och fallprevention Vid hembesöken informerades de äldre om fallpreventiva åtgärder samt erbjöds i samband med detta en genomgång av hemmet. Några fick också praktiskt hjälp med att t ex plocka bort mattor som kunde utgöra ett hinder och orsaka fallolycka och även kontakt förmedlad till arbetsterapeuten i primärvårdsrehab för inskaffande av hjälpmedel. Antal fallolyckor och andel av de intervjuade 2009 och 2010 2009 2010 Inomhus 33 22% 21 25% Utomhus 23 15% 11 13% Summa 56 37 % 32 39 %

12(23) Tabell 1. Antalet och andelen fallolyckor inomhus och utomhus, hos deltagarna, män och kvinnor, födda år 1913 1922, bosatta i Täby kommun, 2009 och 2010. Analysen visade att vid det första hembesöket hade 37 % av personerna råkat ut för en fallolycka under det senaste året och vid det uppföljande hembesöket hade 39 % av personerna råkat ut för en fallolycka under det senaste året. De äldre uppgav att fallolyckorna berodde bland annat på yrsel, dålig balans, sladdar eller mattor som man snubblade på. Några personer uppgav även att påverkan av mediciner hade orsakat fall. År 2009 skedde15 % av fallen utomhus och orsakades bland annat av isfläckar eller dåligt underhållna vägar och gator varav 15 personer fick uppsöka sjukhus eller läkare för sina skador. Vid uppföljande hembesök var det en ökning med 3 % av fallolyckor inomhus och en minskning med 2 % av fall utomhus. Flera av de äldre hade då fått tillgång till bland annat ledstänger monterade i badrummen, duschpallar samt gånghjälpmedel både inom- och utomhus och uttryckte att det var lättare och tryggare att förflytta sig. De brister i närmiljön som personerna tog upp sammanställdes och överlämnades skriftligt till gatukontoret. Aptit och vikt Vid första hembesöket var det 25 personer som påtalade att de ofrivilligt hade gått ned i vikt under det senaste året. Och vid det uppföljande hembesöket svarade sex personer att de hade ofrivilligt gått ned i vikt under det senaste året. De äldre uppgav att orsaker till viktnedgång var bland annat olika sjukdomar, nära anhörigs bortgång, pågående tandvårdsbehandling och sämre aptit med stigande ålder. Några äldre önskade få hjälp med matlagning och dessa fick kontakt förmedlad till biståndshandläggare i kommunen. De flesta äldre lagade sin mat själva, några köpte och värmde färdiglagad mat. En del fick hjälp med matlagning av sina anhöriga. Många uppgav också att det var tråkigt att laga mat åt sig själv och att äta ensam. Behov av insatser från hemtjänst samt trygghetslarm Vid första hembesöket visade analysen att 32 personer behövde 2 timmar avgiftsfri hemtjänst i månaden, t ex städhjälp. Några personer hade också behov av trygghetslarm. 17 personer var i behov av daglig hjälp från kommunen i form av tillsyn, personlig omvårdnad, hjälp med hushållsarbete samt trygghetslarm. Vid uppföljande hembesöket behövde 13 personer 2 timmar avgiftsfri hemtjänst i månaden, då främst hjälp med städ. Sex personer var i behov av mer omfattande hjälp, och det kunde handla om allt ifrån tillsyn, personlig om-

13(23) vårdnad, matlagning, ledsagning, städ, tvätt och avlastning till anhöriga. Nio personer var i behov av trygghetslarm. Närstående De flesta äldre hade kontakt med någon eller några närstående. Flera av dessa fick hjälp av närstående och andra gav hjälp till närstående. Fick hjälp av närstående 2009 2010 Antal Andel Antal Andel 104 68 % 50 60 % Tabell 2. Antalet och andelen deltagare, män och kvinnor, födda år 1913 1922, bosatta i Täby kommun, som fick hjälp av närstående, 2009 och 2010. Stor andel av de äldre fick sitt hjälpbehov tillgodosett av anhöriga, det gällde framför allt med de praktiska göromålen i hemmet. Vid hembesöken uppmärksammades att flera av de äldre önskade hjälp från kommunen istället för av anhöriga och fick kontakt förmedlad till biståndshandläggare i kommunen. Vid uppföljande hembesök var det flera som hade fått hjälp från kommunen och var mycket nöjda med dessa insatser. Gav hjälp till närstående 2009 2010 Antal Andel Antal Andel 40 26 % 19 23 % Tabell 3. Antalet och andelen deltagare, män och kvinnor, födda år 1913 1922, bosatta i Täby kommun, som gav hjälp till närstående, 2009 och 2010. Vid första hembesöket gav 26 % av de äldre hjälp till sina närstående och flertalet av dessa var make/maka eller sambo. Ett fåtal var anhörigvårdare och hade behov av avlastning i hemmet, dessa fick kontakt förmedlad till biståndshandläggare och anhörigkonsulent i kommunen. Vid uppföljande hembesök var andelen äldre som hjälpte någon av sina anhöriga 23 %. Några av de äldre hade fått 2 timmar avgiftsfri hemtjänst i månaden och bistånd i form av avlastning i hemmet. De som önskade fick kontakt förmedlat till biståndshandläggaren i kommunen. Sociala kontakter Många av de äldre hade ett väl fungerande socialt nätverk. De fick besök och besökte själva sina anhöriga, barn, barnbarn, grannar och andra bekanta varje vecka. Några ställde även upp vid behov som barnvakt och hämtade

14(23) och lämnade på dagis och skola. Trots den höga åldern hos de äldre, födda 1913 1922, var många aktiva, familjen betydde mest och utgjorde det viktigaste sociala nätverket. Vid första hembesöket var det 24 %, av de äldre som träffade någon annan person en gång i månaden eller inte alls. 35 % av de äldre gjorde nästan aldrig eller inga alls planerade besök utanför hemmet. Vid uppföljande hembesök var det 25 % av de äldre som träffade någon annan, en gång i månaden eller inte alls, och 58 % gjorde nästan aldrig eller inga alls planerade besök utanför hemmet. Orsaker var att de inte orkade delta i olika aktiviteter, några hade anhöriga som inte bodde i närheten eller att de inte ville vara till besvär för sina anhöriga, ligga till last som någon uttryckte det. De som hade få eller inga kontakter alls med andra fick vid båda besöken information om frivilligorganisationer samt möjlighet att delta i kommunens sociala dagverksamhet och det nyöppnade Seniorcenter. Sociala aktiviteter Flera hade ett socialt nätverk utöver barn och barnbarn eller andra anhöriga, flera deltog även regelbundet i olika aktiviteter och sammankomster. Många uttryckte att det var viktigt att få vara delaktig och umgås med andra. Det gav en känsla av samhörighet och att fortfarande vara del i ett sammanhang. Flera var passiva medlemmar i någon förening. Några uppgav att de aldrig varit aktiva inom föreningsliv och hade inget intresse eller behov av att delta. De flesta uppgav dock att de var nöjda med att ha kontakt med sina nära anhöriga och hade ingen ork eller lust att delta i olika aktiviteter. Att klara av sin vardag med de sysslor som det innebar var viktigt. Livet fick en mening när man hade struktur i sin tillvaro och klarade av så mycket som möjligt själv. Vid första hembesök var det 22 % av de äldre som besökte någon mötesplats för äldre och 20 % deltog regelbundet i evenemang. Exempel på aktiviteter/evenemang som personerna deltog i var pensionärsföreningar, väntjänsten, föreläsningar på biblioteket, konserter, opera, teater, olika aktiviteter på seniorboende, idrottsevenemang, sångträffar, aktiviteter i kyrkan. Vid uppföljande hembesök var det 13 % av de äldre som besökte någon mötesplats för äldre och 24 % av de äldre deltog regelbundet i olika evenemang. De som inte var så aktiva uttryckte att dagen gick åt att sköta om hemmet eller att de hade ingen lust eller ork. Känsla av ensamhet Vid första besöket var det 12 % av de äldre som uttryckte att de besvärades av ensamhet. Vid det uppföljande hembesöket uttryckte 14 % av de äldre att de led av ensamhet. Orsaker till det uppgavs bland annat vara att man hade mist en make/maka, många av vännerna var sjuka eller hade avlidit. Några

15(23) av dessa hade också ett mycket litet socialt nätverk. Information gavs om olika frivilligorganisationer samt till kommunens sociala dagverksamhet och det nyöppnade Seniorcenter. Fysisk aktivitet Figur 5. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda år 1913 1922, bosatta i Täby kommun som utövade promenader/annan fysisk aktivitet respektive utövade ingen fysisk aktivitet. 2009 2010 80% 74% 70% 63% 60% 53% 50% 47% Andel (%) 40% 37% 38% 30% 26% 20% 10% 0% Kvinnor Män Kvinnor Ingen fysisk aktivitet Promenader och/eller annan akt Vid det första hembesöket utövade 58 % av de äldre någon form av fysisk aktivitet dagligen, framför allt promenader. 31 % av de äldre ägnade sig även åt andra motionsaktiviteter bland annat gymnastik cykling, stavgång, simning, bassängträning, trädgårdsarbete, golf eller tennis. 16 % av de äldre behövde hjälp med att komma ut och den hjälpen gavs av nära anhöriga. Vid det uppföljande hembesök var det 42 % av de äldre som utövade någon form av fysisk aktivitet, framför allt promenader, och 12 % av de äldre deltog i gymnastik, simning, golf eller skidåkning. Orsaker till att de äldre inte deltog i fysisk aktivitet var bland annat nedsatt syn/hörsel, försämrad hälsa på grund av sjukdomar eller att orken inte räckte till. Flera var nöjda med att sköta om hemmet och få vardagen att fungera. Endast två personer önskade sällskap vid utevistelse och dessa fick kontakt förmedlad till biståndshandläggare i kommunen och frivilligorganisationer.

16(23) Resor Relativt många personer körde bil men undvek stadstrafik och mörkerkörning. För att kunna göra inköp var tillgång till bil eller färdtjänst en förutsättning för många av de äldre som bodde i ytterområdena. Vid det första hembesöket körde 63 personer bil, flest män och 26 personer hade färdtjänst. Vid uppföljande hembesök var det 37 personer som körde bil och 27 personer hade färdtjänst.flera av de äldre använde sig även av kollektivtrafik, framför allt Närtrafiken. De som hade behov av färdtjänst fick kontakt förmedlad till färdtjänsthandläggare i kommunen. Projektledaren gjorde även åtta färdtjänstutredningar. Vardagliga sysslor Hjälpbehovet Figur 6. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda år 1913 1922, bosatta i Täby kommun som klarade följande aktiviteter på egen hand: toalettbesök, bad/dusch, klädsel, stiga ur sängen/lägga sig i sängen, städning, tvätt, lakanstvätt, matlagning samt inköp. 2009 2010 gå på toaletten? bada eller duscha? klä av och på dig? stiga upp och lägga dig i sängen? 99% 100% 92% 95% 98% 99% 99% 100% sköta städning? 46% 73% sköta tvätt av sängkläder? 67% 72% sköta tvätten? 72% 78% matlagning? 86% 89% inköp? 69% 80% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 12 Andel Ja (%) De flesta personer klarade sig när det gällde den personliga omvårdnaden. Behovet av hjälp bestod främst i praktiska göromålen i hemmen, såsom matlagning, städ, tvätt och handling. De flesta hade make/maka, barn eller andra anhöriga i närheten som de vände sig till vid behov av hjälp. Vid upp-

17(23) följande hembesöket var det flera som hade fått hjälp t.ex. med städ, det fanns även de som hade fått mer omfattande insatser från kommunen. Iakttagelser och reflektioner vid hembesöken Analysen visade att de äldre uttryckte uppskattning över att kommunen tog initiativ och personlig kontakt med de äldre. Detta gav kommunen ett ansikte och tillit skapades över tid vilket skapade trygghet för de äldre. De äldre hade stort behov av information och stöd. Det framkom att många av de äldre hade tänkt kontakta kommunen kring frågor gällande äldreomsorgen men att det inte hade blivit av. Flera av de äldre hade tankar och funderingar kring äldreomsorgen. Bland annat vad man kan få för hjälp den dagen man är i behov av det? Vad det är för kostnad och hur man går till väga? Några av de äldre hade även en viss negativ bild och misstänksamhet mot äldreomsorgen som den ibland hade framställts via media och fick under hembesöket möjlighet att ställa frågor. Det var även viktigt för de allra flesta äldre att klara sig så självständigt som möjligt, och de flesta hade planerat för sitt boende och ville bo kvar i det egna hemmet. Under hembesöket gavs tid för de äldre att berätta om sin livssituation och vardag. Det var många av de äldre och även deras anhöriga som återkom till projektledaren med ytterligare frågor. Diskussion De allra flesta äldre som deltog i projektet upplevde sin hälsa och välbefinnande som gott. De var fysiskt aktiva och hade ett fungerande socialt nätverk vilket ligger i linje med Wånell, Lagergren, & Thorslunds studie (2001) som hälsobringande särskilt angelägna faktorer. Ca 25 % av de äldre uppgav att de hade dålig eller mycket dålig hälsa och välbefinnande. Det fanns även äldre som besvärades av ensamhetskänslor. I Wånell, Lagergren & Thorslunds studie (2001) om äldres hälsa och välbefinnande i Stockholms län, framkom att god hälsa är relaterat till socioekonomiska förutsättningar. Nästan alla kommuner med relativt stor andel äldre ligger i länets centrala delar. I majoriteten av kommuner har en stor andel av de äldre hög genomsnittlig inkomst och längre utbildning. När det gäller ohälsan är den ojämnt utspridd över länet. Danderyd har lägsta ohälsonivån bland de äldre ca 11.8 %, Täby har ca 12 % i ohälsotal i jämförelse med Norrtälje som har högsta ohälsonivå, ca 15.6 %. Vidare framkom att en ökning av fysiska aktiviteter ger hälsoeffekter även efter 60 års ålder. Till och med i den fjärde ådern, 85 år och äldre kan man se resultat av nyinsatt fysisk träning i form av ökad muskelstyrka, förbättrad balans och kondition. Det man främst behövde hjälp med var de praktiska göromålen i hemmet som inköp, städ, och tvätt. Den hjälpen gavs som regel av anhöriga, make/maka eller barn och de allra flesta ville bo kvar i eget boende.

18(23) I befolkningsregistret uppfyllde 220 personer projektets kriterier och av dessa avböjde 68 personer att vara med, bland annat att de var så friska och aktiva att de inte hade behov eller tid, det fanns även de som inte orkade på grund av ohälsa. Att så många avböjde att medverka kan vara en bidragande orsak till det positiva resultatet. Vid hembesöken framgick att de äldre hade behov av information, stöd och hjälp. De var många av de äldre som fick hjälp av sina anhöriga. Exempelvis fick vid första hembesöket 40 personer sitt hjälpbehov tillgodosett av anhöriga, som annars skulle ha varit kommunens ansvar. Vid det uppföljande hembesöket var det 29 av de äldre som fick hjälp av sina anhöriga. Flera av besöken ledde till förmedling av kontakt med biståndshandläggare, bostadsanpassning och arbetsterapeuter. De äldre fick även information om frivilligorganisationer och möjlighet att delta i social dagverksamhet. Information gavs även om kommunens anhörigstöd och anhörigkonsulenten. Flertalet av äldre ville bo kvar i sina hem och hade redan tidigare planerat för att bostaden skulle fungera även högre upp i åldern. Endast nio personer hade vid det uppföljande hembesöket behov av bostadsanpassning som skulle kräva åtgärder såsom att ta bort trösklar eller byta ut badkar till dusch. I projektet framkom att 37 % av de äldre hade fallit vid det första hembesöket och att vid uppföljande hembesöket var det trots information en ökning med två procent till 39 % av fallolyckor. Fallolyckor bland äldre leder till fler dödsfall, större antal vårdtillfällen på sjukhus och fler besök på akutmottagningar än någon annan typ av olycka gör. 2003 utgjorde fallolyckor 48 procent av antalet dödsolyckor (Estreen, 2007). Fallolyckor är också ett folkhälsoproblem som orsakar stora lidanden och kostnader. Kostnader som är förknippade med fallolyckor uppskattas till ca.14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader för landstingen och kommunerna och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Man beräknar att kostnader för fallolyckor kommer att öka till ca 22 miljarder kronor år 2050 (Gyllensvärd, 2009 ). Den totala vårdkostnaden för okomplicerad höftoperation orsakad av fallolycka kostar 250 000 kronor (Räddningsverket, 2007). Vid hembesöken gavs fallpreventiva insatser, som kan tänkas minska antalet fallolyckor. Vidare framkom i projektet att ca 20 personer valde att hålla sig inomhus under vintermånaderna av rädsla att falla och skada sig p.g.a. halka och dåligt underhållna vägar. Några av de äldre fick hjälp av sina anhöriga att komma utomhus. Både de äldre och deras anhöriga var nöjda med hembesöken. Besöken upplevdes som ett bra initiativ av kommunen. Många äldre hade någon av sina anhöriga med under besöket och samtalet. Flera uttryckte att det var posi-

19(23) tivt att ha en person från kommunen att vända sig till med sina frågor. Det uppskattades av de äldre att det gavs tid att ställa frågor och få berätta sina livsberättelser under besöken. För många av de äldre var det lättare att få information om kommunens stödinsatser via uppsökande hembesök än att själva söka rätt på information. Hembesöket upplevdes inte heller som att det var en myndighetsperson som kom på besök utan mer som ett besök som möjliggjorde att få prata om sin vardag, sin livssituation och samtidigt få information och upplysning. Som en följd av besöken har flera av de äldre eller deras anhöriga återkommit till projektledaren med ytterligare frågor. Samtidigt som de har uttryckt hur värdefullt det är att ha någon att ringa till vid frågor och funderingar. Kommunen har fått ett ansikte och blivit personlig. Av de totalt 152 personer som fick hembesök var det 83 personer som ville få uppföljande hembesök. Orsaker till att man tackade nej till hembesöket var bland annat att de äldre tyckte att de inte hade behov av ytterligare besök. Under projektår 1, 2008-2009 deltog 152 personer och projektår 2, 2010 deltog 83 personer. De äldre fick ett brev hemskickat med information och ett erbjudande om hembesök. Brevet följdes upp efter en vecka med ett telefonsamtal. Under detta samtal bokades en tid för hembesök om intresse fanns. Under besöken användes en samtalsguide som låg till grund för samtalet. Samtalet var anonymt och tog ca 1.5 2,5 timmar till anspråk. En viktig förutsättning för samtalen var att hembesöken inte var tidsbegränsade. Flexibilitet fanns under hembesöket, t.ex. frågorna i samtalsguiden gicks igenom när det passade under samtalet. Samtalsguiden har inte heller följts upp strikt då den kunde motverka ett bra och fritt samtal. Samtalsguiden har kompletterats och omformulerats efter att intervjuerna har avslutats då det under projektets gång visade sig att vissa frågor inte var relevanta. Registrering av svaren och fältanteckningarna har registrerats i Exel och Natigate. Det har dock visat sig vara svårhanterad och ska man fortsätta att registrera svaren måste man se efter ett bättre verktyg för detta ändamål. Slutsatser Projektet gav oss kunskap om äldre personer i Täby födda mellan 1913-1922 som inte hade omsorgsinsatser under 2008. Under tiden för den första intervjuomgången tillkom personer med två timmar avgiftsfri hemtjänst/månad till följd av styrgruppens nya direktiv. Svarsfrekvensen uppgår till 69 % baserat på det ursprungliga urvalet. Population dvs. personer bosatta i Täby födda mellan 1913-1922 utan någon form av omsorgsinsatser under 2008. 220

20(23) Urval dvs. antal deltagare som 152 blev intervjuade under projektår 1 Bortfall 68 Tabell 4. Population, urval och bortfall. Man kan konstatera att äldre i Täby i det här urvalet hade god hälsa och ett väl fungerande socialt nätverk. Endast 5 % (7,6 personer) hade mycket dålig hälsa. De äldre fick sina hjälpbehov tillgodosedda i större utsträckning genom uppsökande verksamhet jämfört med om de själva söker sig fram till socialtjänsten och sjukvården. Anhöriga är på olika sätt en resurs. Mot bakgrund av resultaten från detta projekt är det angeläget att lyfta fram deras individuella behov och önskemål. Uppsökande verksamhet kan även här fylla en funktion genom att förmedla kontakter mellan anhöriga och anhörigkonsulter och anhörigstödets verksamhet. Drygt 10 % av de äldre uttryckte att de besvärades av ensamhet. Dessa personer är det angeläget att fånga upp och att följa dessa personer över tid. De uppsökande hembesöken möjliggjorde detta. Många deltagare i projektet upplevde att de hade lite kunskap om vad kommunen, landstinget och frivilligorganisationerna kan erbjuda för tjänster. De uppsökande hembesöken möjliggjorde att de äldre fick individuellt anpassad information med möjlighet att ställa frågor. Den information som gavs vid hembesöken var på det sättet ett komplement till de utskick som kommunen och landstinget gör. De äldre ökade sin kunskap vilket kan skapa trygghet för de äldre. De äldre upplevde att de var nöjda med att få hembesök och flera återkom till projektledaren med olika frågeställningar som ibland ledde till olika åtgärder. En tillit mellan de äldre och projektledaren utvecklades under projektets gång. Flera personer uttryckte också önskemål om ytterligare hembesök. Förslag på vidareutveckling Med utgångspunkt från ovanstående slutsatser föreslås att de uppsökande hembesöken fortsätter med projektets metod som bas. Metoden bör utvecklas för att kunna erbjuda mer individuellt riktade insatser till de äldre som utrycker att de besväras av ohälsa och ensamhet. Slutligen bör det skapas möjlighet och utrymme för att följa dessa individer över tid.