Woodsafe brandskyddsimpregnerat trä Typgodkänt och CE-märkt trä och plywood
EN NÖJD THOMAS BENGTSSON EFTER EN LYCKAD BRANDPROVNING ENLIGT SP-FIRE 105 I BORÅS. LAGAR SOM REGLERAR OCH BESKRIVER BRANDKRAV Det finns flera lagar och regler som behandlar brandkrav på trä och annat brännbart material. I Sverige gäller bland annat BVL, BVF och BBR. I de fall som ny ENproduktstandard finns för aktuellt material är denna införd i nationell lagstiftning. I Sverige är den nya EN-produktstandarden införd i BVL. BVL (1994:847) och BVF behandlar lagstadgade krav. Föreskriften BBR (BFS 1993:57) medför att kraven är likställda med lag. De allmänna råden är inte tvingande men utgör sakkunnig vägledning och råd till teknisk lösning för att uppfylla lagkrav. Det gäller dock att beakta helheten, enskilda textavsnitt kan inte tas ut ur sitt rätta sammanhang. Helheten beskrivs i Boverkets BBR med Läsanvisningar kapitel 1, 2 och 5 samt hänvisningar till bl.a. 1993:2 Riktlinjer för typgodkännande och BVL. Enligt BVL (1994:847) lag om tekniska egenskaper på byggnadsverk är det tydligt skrivet att byggnadsverk som uppförs eller ändras, skall under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om brand. Byggprodukter som avses användas i permanent och långvariga installationer skall ha beprövade egenskaper, riktlinjer om typgodkännande 1993:2 eller vara CE certifierade. Brandegenskaper skall vara underställda extern tillverkningskontroll enligt typgodkännande och CE märkning i tillägget Annex ZA. BEDÖMNING AV BRANDTEKNISKA DATA Resultatet av en provning innebär inte att produkten automatiskt är certifierad och godkänd. Många faktorer måste samverka för att slutprodukten skall kunna certifieras, till exempel verifiering av applicerat brandskydd samt att fortlöpande tillverkningskontroll utförs. Av praktiska skäl certifieras inte alla träslag, anledningar till detta kan vara den stora mängden av olika träslag samt de fortlöpande kostnaderna för tillverkningskontroll. I de fall ett träslag inte har nationell certifiering eller CE-certifiering men innehar brandrapporter rekommenderar vi att man i stället beaktar andra certifieringar, typ av impregneringsutrustning, referenser, teknisk kunskap, m.m. En tumregel är att åtminstone gran, furu och plywood t.ex. gran, björk, furu är certifierade, då vet man att nivån på slutprodukterna är tillräckligt hög. NYA EN-STANDARDER OCH NATIONELLA BRANDKRAV Ytskikt trä Tidigare nationella brandkrav i Sverige var NT-Fire 004, ytskiktklass 1, 2 eller 3. När ytskikt på trä numera fastställts enligt Annex ZA i EN14915:2006 och EN14915/ AC:2007 ersätts dessa benämningar med euroklass B, C eller D med tilläggsklass s och d. Högsta ytskiktsklass idag benämns B-s1,d0. Generellt krav i Br1-byggnader är B-s1,d0 i tak och C-s2,d0 på väggar. Generellt krav i Br2-byggnader är C-s2,d0 i tak och D-s2,d0 på väggar. Generellt krav i Br3-byggnader är D-s2,d0 i tak och på väggar. I applikationer av trä i offentliga utrymmen såsom samlingslokaler, utrymningsvägar är kravet B-s1,d0 i tak och på vägg. I och med att den nya EN-standarden nu gäller går det inte längre att typgodkänna ytskikt, istället skall ytskiktet CE-certifieras i enlighet med Annex ZA i EN14915:2006 och EN14915/AC:2007. Ytskikt plywood På samma sätt som för trä kan ytskikt på plywood inte längre typgodkännas utan ska certifieras i enlighet med Annex ZA, EN13986:2004. Plywood ska dessutom vara godkänd för formaldehydemission. Tändskyddande beklädnad Den nya, korrekta benämningen på tändskyddande bekläd nad är K 2 10 och ytskiktet är alltid B-s1,d0. Trä som tändskyddande beklädnad kan inte ha ytskiktklass C-s1,s0 eller C-s2,d0. Tändskyddande beklädnad när det gäller trä och plywood påverkas av tjockleken, eftersom isoleringsförmågan minskar ju tunnare materialet är. Det behövs mer impregneringsmedel desto tunnare material som används. Till exempel kan 4 mm plywood inte fungera som tändskyddandebeklädnad, även om materialet inte brinner, på grund av att värmegenomstrålningen blir för hög mot bakomvarande underlag. Tändskyddande beklädnad har ännu ingen EN-standard och kan därför inte CE-certifieras. Tändskyddande beklädnad och trä kan dock fortfarande typgodkännas enligt BVL, därav innehar Woodsafe både CE märkning B-s1,d0 på ytskikt och TG bevis på tändskydd och ytskikt K 2 10/B-s1,d0. Woodsafe brandskyddsimpregnerat trä och plywood är typgodkänt och CE-certifierat enligt ovanstående beskrivning som K 2 10/B-s1,d0 samt B-s1,d0 från 12 mm tjocklek och grövre.
Tidigare nationell jämförelse av brandkrav Euroklass Sverige Danmark Finland Norge Spanien Holland Tyskland Frankrike England* Officiellt introducerat i byggnorm (år) 2002 2004 2002 2003 2006 2003 2003 2006 A1 NC M0 NC A1 NC NC A2 NC NC NC NC M0 1 A2 M0/M1 LC B I A 1/I In1/Ut1 M1 1/2. B1 M1 0 C II 1/II M2 2/3. B1 M2 1 D III B 2/- In2/Ut2 M3 4 B2 M3/M4 3. E B2 UC F B3 UC Huvudgrupp utan tillägg s (rök) och d (droppar). I Sverige är alltid ytskiktklass 1 B-s1,d0. *NC = Obrännbart, LC = Begränsat brännbar (UK, Irland) Woodsafe Timber Protection BRANDKRAV I SVERIGE Ytskikt på tändskydd I BBR nämns ofta att ytskikt skall vara av klass B-s1,d0 fäst på tändskyddande beklädnad (K210). Vad som menas med detta begrepp är att ytskiktet, alltså det yttersta brandskyddet skall appliceras på tändskyddande beklädnad. Om man t.ex. målar brandskyddsfärg på träets yta så applicerar man det på brännbart underlag. Det enda sättet att uppfylla kravet ytskikt skall fästas på A2-s1,d0 eller tändskyddande beklädnad är att välja typgodkänt trä eller plywood enligt certifiering K210/B-s1,d0. Enligt CPD direktivet (89/1066 EEG) material jämställs materialets olika egenskaper, inte brännbarhet. Som exempel är kravet ytskikt B-s1,d0 fäst på A2 jämställd med tändskyddande beklädnad (K210) som alltid har ett ytskikt B-s1,d0. Fasadkrav Br1 byggnader med fler än två våningar har krav på SP-Fire 105 och NT-Fire 054 EXT, kravet förekommer även i tvåvåningshus med loftgångar då dessa fungerar som utrymningsväg. I BBR 5:631 regleras detta utifrån BVL, särskilda åtgärder kan tillämpas, t.ex. automatiska sprinklers, men dessa ska då vara godkända enligt SBF 120 och monterade på sådant sätt att fasadbrand förhindras. Att använda boendesprinkler inomhus som enda brandtekniska åtgärd är felaktigt utifrån BBR 5:235, 5:631 samt kapitel 1 och 2 och Läsanvisningar i BBR. Brandtest SP-Fire 105 är en fullskalig konstruktionsbrandprovning som simulerar brand ut ifrån fönster, men tyngdpunkten ligger på att fasaden ska klara brandbelastningen oavsett om branden startar inomhus eller utomhus. Till skillnad från konstruktionsprovningen SP-Fire 105 är inte B-s1,d0 tillräcklig eftersom det endast är en ytskiktsprovning. I Norge godkänns B-s3,d0 utomhus, men inte i Sverige, där kravet entydigt är SP-Fire 105. Fasadkravet berör och reglerar: Brandspridning i fasadkonstruktionen Brandspridning längs fasadytan Brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller Nedfallande delar Även andra faktorer som brandspridning ut genom fönster regleras. Åtgärder med boendesprinkler, automatiska fönsterluckor m.fl., utesluter dock inte att kravet på SP- Fire 105 kvarstår. Övriga krav Övriga krav på trä kan gälla skärmtak över läktare, entré, balkong samt trädekor på fasad.
OLIKA BRANDSKYDDSMETODER Naturliga egenskaper och förutsättningar hos träslag och skivmaterial påverkar resultatet av impregneringen. Ytbehandling med expanderande brandskyddsfärg Färgen appliceras på träets yta och bildar ett färgskikt av varierade tjocklek, beroende på fabrikat används 300-600 gram per kvadrat för att uppnå B-s1,d0. Tändskyddande beklädnad kan inte uppfyllas eftersom färgen är ytskikt. Brandskyddsfärg kan används inomhus men bör inte användas utomhus på grund av hygroskopiska egenskaper. Brandskyddsfärg bör ej heller användas i applikationer med högt slitage och nötning, t.ex. idrottshallar. Brandskyddsfärg fungerar endast tillsammans med en bärare. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan ytskikt och t.ex. konstruktion såsom EI60. Ser man till EI60 så gäller godkännandet konstruktionen som brandprovats, inte enskild färg på spegeldörr av t.ex. 10 mm trä. Ytskikt uppfylls av många produkter, men det är fortfarande ytskikt och inte tändskydd. Ytbehandling genom sprayning, doppning, rollning eller borstning Dessa appliceringsmetoder ger inte permanent brandskydd på nytt trä eller plywood eftersom impregneringen endast fixeras i de yttersta träfibrerna. Viss ytskiktklass kan uppnås men beroende på skillnader i träslag, ytstruktur, fuktkvot och densitet är det mycket svårt att verifiera upptagen mängd brandskyddsmedel. TABELL 1 Genomsnittlig styrka uttryckt i procent av ett obehandlat kontrollprov Typ av Torktemperatur Brotthållfashet Elasticitets- Hållfasthet BEHANDLING i C modul Snitt av fyra 25 93 99 81 oorganiska saltimpregneringar 60 81 91 64 som finns i handeln 92 58 86 34 Dricon 25 99 106 89 TABELL 2 Prov Obehandlad rödek Plywood av Douglasgran Southern Pine Hemlocksgran Amerikansk gran Douglasgranträ 60 101 102 63 92 91 103 87 Obehandlat trä RÖKDENSITET Dricon -behandlat trä 0 25 50 75 100 Impregnering Med impregnering avses vakuum- och tryckimpregnering. Mängden tillfört brandskyddsmedel datorövervakas under hela processen. Endast vakuum- och tryckimpregnering kan säkerställa ett fullgott brandskydd och är den enda process som enligt BVL kan certifieras såsom Typgodkänd eller CE märkt. TABELL 3 % FUKTINNEHÅLL 120 100 80 Konventionell oorganisk behandling EGENSKAPER HOS BRANDSKYDDSMEDEL Det förekommer olika typer av brandskyddsmedel på marknaden och olika fabrikat kan ha samma brandklassificering. Flera viktiga faktorer måste beaktas, t.ex. korrosiva egenskaper, hygroskopiska egenskaper, rökutveckling, mm. Hygroskopiska brandskyddsmedel löses upp i fuktig miljö och kan leda till allvarliga konsekvenser, t.ex. korrosion i fästmaterial eller nedbrytning av limning i plywood vilket är mycket allvarligt om den används i golv- eller takkonstruktioner. Woodsafe använder brandskyddsmedlet Dricon som kan visa upp omfattande oberoende data som verifierar att brandskyddsmedlet i sig självt inte bidrar till korrosion, ökad rökutveckling eller negativ hygroskopisk påverkan. Dricon är marknadens mest beprövade och väldokumenterade brandskyddsmedel och har använts globalt i mer än 25 år. Den brandhämmande substansen som tillförts under impregneringsprocessen aktiveras vid värmepåverkan varvid vatten och koldioxid bildas som effektivt stör balansen mellan brännbara gaser, s.k. pyrolysgaser. Resultatet av detta är att träet endast får en kolande effekt i stället för okontrollerad brandspridning som vid obehandlat trä. Brandskyddsmedlet som är fixerat inuti träets cellstruktur är okänsligt för mekanisk nötning, naturliga rörelser, m.m. 60 40 20 0 70 75 80 85 90 95 RELATIV FUKTIGHET % TABELL 4 Aluminium Kolstål Galvaniserat Dricon -behandlat trä Obehandlat trä MPY 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 0.45 0.39 0.32 0.31 0.15 0.17 Koppar 0.25 0.12 Röd mässing 0.08 0.04 < Mindre än 2 % av > gränsvärdet Dricon -behandlat trä Obehandlat trä Gränsvärde 25 MPY
CERTIFIERING AV WOODSAFES PRODUKTER Woodsafe Timber Protections produkter, som impregneras med Dricon, innehar ett flertal nationella och internationella certifieringar. Dricon kommer ursprungligen från USA och har sitt europeiska center i England. Woodsafes certifieringar: Typgodkännande enligt K 2 10/B-s1,d0 på massivträ och plywood från 12 mm och grövre, TG nr. 0263/08 CE-certifiering enligt B-s1,d0 på massivträ 12 mm och grövre, SE0243/09 WOODSAFES IMPREGNERINGSANLÄGGNING ÄR UNIK I UTFÖRANDE I VÄRLDEN. WOODSAFES PROCESSIMPREGNERING Woodsafe Timber Protection har en vakuum-/tryckimpregneringsanläggning som designats och utvecklats av Arch Timber Protection. Anläggning mäter och analyserar hela processen för att säkerställa att rätt mängd brandskyddsmedel tillförs. Processen bygger på tänkande i kubik Mängden brandskyddsmedel som tillförs beräknas utifrån att hela massan impregneras, inte bara ytan. Därigenom uppnås klassificeringen K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad med ytskikt B-s1,d0) på materialets alla sidor och genom hela materialet så långt det är möjligt. Innan impregneringen utförs tas stickprover ut, fuktkvoten mäts och volymen beräknas. När volymen är fastställd programmeras dataövervakningen för att önskad brandklass ska uppnås, t.ex. B-s1,d0, C-s2,d0, SP-Fire 105. Under processens gång omges träet av vakuum under fastställd tid, därefter transporteras brandskyddsmedlet långt in i materialets cellstruktur med hjälp av tryck, avslutningsvis omges materialet av eftervakuum för avlägsnande av överflödigt brandskyddsmedel. Efter processen fixeras brandskyddsmedlet genom torkning i speciella torkkammare. Avslutningsvis arkiveras hela processen i en databas vilket möjliggör återgång till specifika projekt. Även med denna process kan det ibland vara svårt att uppnå rätt mängd brandskyddsmedel vilket ibland resulterar i att vi måste impregnera träet två gånger. CE-certifiering enligt B-s1,d0 på plywood 12 mm och grövre, SE0268/09 Tekniskt godkännande enligt SP-Fire 105, fasadkrav Br1 Tekniskt godkännande enligt NT-Fire 054, beständighet. Typgodkänd enligt SP-Fire 105, NT-Fire 054 EXT som är fasadkrav i Br1 byggnader överstigande 2 våningar. TG nr. 0263/08. Hela tillverkningsprocessen tillverkningskontrolleras av SP TRÄTEK 1002. TG NR 0263/08. Woodsafes produkter är typgodkända och CE-märkta.
Wooodsafe Timber Protection Fågelbacken brandövningsplats 725 95 Västerås tfn 021-147273 fax 021-305701 www.woodsafe.se