PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

Relevanta dokument
PM Miljöambitioner, Wijk Oppgård September 2016

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Fakta om pollinatörer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

, uppdaterad KS/KF 2012:

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Kommunfullmäktige

PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten.

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Äger du ett gammalt träd?

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp,

Naturvärdesinventering

Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

Förslag på kreotoper i parkmiljö/grönområde vid Börje tull, Uppsala kommun

Svar på motion (MP) anläggande av ängsmark 4 KS

Motion till Kommunfullmäktige

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

Miljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl.

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

arbetstillfällen

NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov

Detaljplan för Himlabackarna, etapp 3 Vetlanda, Vetlanda kommun Kvalitetsprogram

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Brf Viva. Therese Berg

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Multifunktionella landskap med golfbanor

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN

Granskning av föreslagen detaljplan för Ordenskapitlet 10 i stadsdelen Nockebyhov, Dp

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

ANTAGANDEHANDLING. Kvalitets- och gestaltningsprogram för TOLLARE DEL 2

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Version 1.00 Projekt 7461 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström SBK

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Bygg bostäder på Läroverksvallen!

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Särö Väg- & Villaägareföreningar

KV. SKOLSKEPPET VÄSTERÅS

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Behovsbedömning av detaljplan för Solskensvägen i Tullinge

Spridningssamband Vaxö Vaxholm

Kv Tjädern (Sofieberg)

Transkript:

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 I planuppdraget för Wijk Oppgård uppmuntras en miljöprofil för området. I planhandlingen prioriteras både miljöhänsyn och hållbarhetsaspekter på flera sätt: En naturinventering av området har gjorts av Naturföretaget. Planen har anpassats efter existerande vegetation och man har sparat flera av de värdefulla åkerholmarna i jordbrukslandskapet. En stor yta (0,3ha) har avsatts för odling i närheten av bebyggelsen Detta är också positivt för många ekosystemtjänster. Äppellunden sparas och införlivas som park i planen. Gång- och cykeltrafik har prioriterats i området genom att gång- och cykelvägar är separerade samt att det skall integreras med befintligt huvudnät i kommunen. Exempel på gemensam odling Ambitionen är att exploatera området med ett högt fokus på hållbarhet. Ett antal viktiga aspekter vad gäller hållbarhet lyfts i denna PM fram för att förtydliga inriktningen på hållbarhetsarbetet där både kommunen och exploatören kan bidra. Ambitioner som sträcker sig längre än gällande lagstiftning och kommunens strategier uppmuntras och välkomnas.

Hållbart resande Hållbart resande innebär i första hand att resande med hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik premieras. Det kan också handla om att resor inte behöver genomföras alls. Människors attityd och inställning till resande påverkas i en positiv inriktning vilket medför ett minskat bilberoende. Hållbart resande med cykel För att främja hållbart resande med cykel i, samt till och från området är det viktigt att: Planera för väderskyddade cykelparkeringar med bra låsmöjligheter vid t.ex. busshållplats, skolan och vid flerbostadshusen. Tågtrafiken. Bild från SJ Cykelparkering motsvarande två platser per lägenhet skall finnas vid flerbostadshusen. Områdets planering innebär att avståndet från bostäder/förskola/skola till närmaste grönområde/skog blir relativt kort. Cykel och kollektivtrafik i stadsmiljö. Bild från halmstad.se Hållbart resande med kollektivtrafik För att få till en effektiv och attraktiv kollektivtrafik är det viktigt att se till att avståndet till busshållplatsen är kort och att turtätheten är god. Förbindelse till pendeltåg skall ske utan omstigning. Kommunen skall verka för att busshållplatsen flyttas 100 m västerut mot Almungevägen för att ge en genare väg till planområdet. Eventuell förflyttning av busshållplats samt utökning av rådande turtäthet sker i samarbete med SL.

Hållbart resande med bil För att främja mer effektivt och hållbart resande med bil är det viktigt att: Underlätta och uppmuntra till elbilsanvändning, genom att sätta upp laddningsstolpar i området. Motorvärmare kan installeras för att minska bränsleåtgången och koldioxidutsläppen för dem som inte har nyaste bilmodellen. Energieffektivitet och sunt byggande Energieffektivt byggande är en strävan efter att bygga på sådant sätt att energiåtgången under produktion, uppförande, brukande samt återvinning av ett byggnadsverk uppfyller ställda krav och ambitioner på effektivitet. I enlighet med kommunens energi- och klimatstrategi bör minst kraven motvarande Green Building uppnås för kommunens fastigheter. Innovativa och effektiva lösningar vad gäller förnybar energi såsom solceller och vindkraft samt miljövänliga och återvinningsbara byggmaterial uppmuntras. Klimatskalet (tak, väggar etc) är nyckeln för att bygga energieffektiva hus. Så kallade passivhus eller lågenergihus är exempel på möjliga lösningar. Ambitioner som sträcker sig längre än gällande lagstiftning och kommunens strategier välkomnas. Klimatskal och värmeförluster i hus. Bild: Bo Reinerdahl

Utveckling av gröna tjänster För att anknyta till den omgivande naturen och bibehålla spridningsvägar för olika arter behövs en satsning på s.k. gröna tjänster i området. Detta speciellt med tanke på att planen innefattar en del av Stockholmsregionens gröna kilar- Rösjökilen. Arbetet kan vara alltifrån insatser för att gynna viktiga ekosystemtjänster såsom pollinering till att anpassa bebyggelsen till naturen och landskapet och i största möjliga mån bevara den befintliga vegetationen i och omkring området. Att försöka få till så mycket gröna inslag som möjligt emellan bebyggselsen är viktigt för att öka spridningsmöjligheter, öka bidraget till den biologiska mångfalden och inte minst för att öka områdets attraktivitet. Exempel på skola med grönt tak, Ängsslättskolan, Bunkeflostrand Faunadepå, Harva, Upplands Väsby

Viktiga aspekter för att utveckla de gröna tjänsterna: Stadsdelen anpassas till omgivningen och befintlig vegetation bibehålls i så stor utsträckning som möjligt. Gröna samband och rekreativa värden förstärks och mindre värdefulla områden bör avsättas för exploatering. För att förstärka skolan som ett föredömde inom hållbart och miljöanpassat byggande ska denna förses med grönt tak s.k. sedumtak eller liknande. Ekosystemtjänster och naturvärden som skadas eller förloras skall kompenseras i så hög utsträckning som möjligt. En faunadepå/trädkyrkogård där delar av de i området värdefulla gamla tallarnas grova stamdelar placeras, ger viktiga habitat av död ved för insekter. Detta i sin tur gynnar fåglar och fjärilar. Den allé som tas ned vid exploateringen sparas också som träddepå och ersätts med nya träd efter byggandet. En skylt med information bör också sättas upp i anslutning till faunadepån/trädkyrkogården. Ett fint exempel på faunadepå finns redan i kommunen. Ett bärande eller blommande träd eller buske ska planteras inom förgårdsmark för småhusbebyggelse. Bostadfastigheterna bör avgränsas med häck eller buskar. På förgårdsmark vid småhusbebyggelse bör beläggningen vara av genomsläpplig karaktär t.ex. gräs eller grus. På allmän platsmark och inom fastigheten för flerbostadshus bör blommande/bärande buskar och träd planteras t.ex. hagtorn, slån, oxel, fläder och rönn. Spetshagtorn Fläder Rönn

Pollinering och bin Vilda bin minskar kraftigt i Sverige och världen och 16 arter befaras redan ha försvunnit. Hela 80 arter vilda bin finns idag med på Artdatabankens lista över hotade arter. Det kan till exempel bero på att man använder mycket bekämpningsmedel i jordbruket, men också på att landskapet förändras så att det finns färre platser där pollinatörer kan leva och fortplanta sig. Pollinerande insekter är avgörande för en rik biologisk mångfald och pollination är en så kallad ekosystemstjänst d.v.s. en tjänst vi får gratis av naturen. För att skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörer kan olika insatser göras: Plantering av nektar- och pollenrika växter, ger bina ökade chanser till överlevnad. För att främja pollinering och skapa boplatser för vedlevande vilda bin kan kommunen sätta upp s.k. insektsholkar på lämpliga ställen i området. Pollinering. För att främja pollinering och skapa boplatser för de marklevande vilda bina kan kommunen anlägga små partier med blottad sand på lämpliga ställen i området. Exempel på insektsholk. Sandiga miljöer som boplats för bin. Foto: Cristina Jardim Ribeiro/P4 Gotland Sveriges Radio

Ytterligare åtgärder som kan göras för att gynna pollinerare i området är att se till att nektarväxter ingår i de planteringar som görs på allmän platsmark samt kring flerbostadshusen. Exempel på detta är rödklöver, honungsört, blåeld och vit sötväppling. Sådana planteringar på kvartersmark premieras vid markanvisning. En annan åtgärd som kan göras är att man besår en del av den gamla åkermarken med ängsfrön. Denna ängsmark bör sedan skötas med slåtter. Detta blir också ett trevligt inslag i miljön som knyter an till den historiska användningen av marken. Honungseld Blåeld Vit sötväppling Information om hållbarhet För att ytterligare främja hållbarhetsarbetet kan kommunen satsa på ett informationsblad till nyinflyttade. Detta informationsblad kan sedan distribueras till de boende med fördel i samarbete med exploatören. I informationspaketet bör det framgå var närmaste busshållplats finns och vilka busslinjer som går samt möjligheter att ställa sin cykel där på ett säkert, tryggt och väderskyddat sätt. Det bör också framgå vilka cykelbanor som finns i kommunen och hur man på bästa sätt kan cykla till t.ex. pendeltågsstationen. Det kan också innehålla information om vikten av att inte anlägga för mycket hårdgjord yta på den egna tomten samt information vikten av att spara gamla träd i faunadepåer och att plantera buskar och träd som gynnar pollinatörer. Detta informationspaket kunde vara ett pilotprojekt som, om det slår ut väl, kunde användas för alla nybyggnadsområden i Upplands Väsby. Kriterierna för detta PM berör såväl allmän platsmark som kvartersmark. I det fortsatta planarbetet kommer kommunen att arbeta vidare med, och precisera, vilka åtgärder som ska vidtas inom allmän platsmark. För ambitioner som rör kvartersmark ansvarar exploatören och markanvisning kommer att ges till de exploatörer som bäst uppfyller hållbarhetsambitionerna. I det fortsatt arbetet kommer kommun och exploatör att komma överens om vilka åtgärder som exploatören ska vidta. Detta kommer sedan att regleras i avtal.