Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet

Relevanta dokument
Verksamhetsplan. för. Nätverket Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Utbildning för samtal om bra matvanor

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september Helena von Knorring Göran Zetterström

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

System för kunskapsstyrning

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

HFS indikatorer en ny generation

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Modell för kollegialt lärande Östergötland - Jönköping Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Verksamhetsberättelse 2017

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327

Sammanställning av återrapporteringar utifrån patientperspektivet

BILAGA 1. Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling REGIONALA RESURSCENTRA/PROGRAMOMRÅDEN PSYKISK HÄLSA

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

RMPG Hälsofrämjande strategier

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Verksamhetsberättelse 2017

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

RPO (Regionalt Program Område)

Utmaningar och möjligheter i den nya kunskapsmodellen. Lars Rex Enhetschef Koncernkontoret

Regionala dialoger. inför Begäran om nationellt likvärdig YH-utbildning inom äldreomsorgen

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård

Verksamhetsrapport 2015 nationella arbetsgruppen för prevention

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Levnadsvanedag 29 november

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION

En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Vård och Insatsprogrammet (VIP)

Återrapport - Aktivitetsplan 2016

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

PROTOKOLL. Landstingets kansli FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa

Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne

Nationellt system för kunskapsstyrning

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Standardiserade vårdförlopp

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Landstingens kunskapsstyrningsmodell

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Kunskapsstyrning -Vad är det och vilka är utmaningarna? Marianne van Rooijen och Helena de la Cour, Kunskapsstyrningsgruppen

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Transkript:

Temagrupp: Levnadsvanor Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Gemensamma mål Att arbetet med cancerprevention är en del av regionernas arbete kring prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Bevaka hälsosamma levandsvanor i de lokala cancerpreventions-planerna. Verka för fortsatt samarbete med RCC:s preventionsgrupp. Gemensamt alla teamgrupper inom levnadsvanor. 2018-2020 Temagrupperna har inlett samverkan med RCCs preventionsgrupp. Ökad kunskap om framgångsfaktorer för hållbart implementeringsarbete av Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Bjud in RCC till ett möte under våren, kring samverkan. Vad gör RCC, vad gör HFS, vad gör den enskilda regionen? Genomföra en workshop 28:e januari som ska ligga till grund för: Temadag den 22 oktober med fokus på levnadsvanearbetet inom Hälso- och sjukvården, i samarbete med Svenska Läkaresällskapet. Samverkan med Nationellt programområde levnadsvanor, olika myndigheter och professionsorganisationer. Tydliggöra HFS temagruppers roll i förhållande till nationellt programområde (NPO), regionalt programområde (RPO) och nationell arbetsgrupp (NAG). På vilket sätt strukturen för samverkan kan se ut. Planeringsgrupp (Temagruppsordförande samt 1-2 personer från respektive temagrupp, HFS sekretariat). Workshop 28:e januari. Temadag 22 oktober. Utvärdering efter genomförd workshop i januari och temadag i oktober för att se om kunskapen ökat. Verksamhetsplan HFS-nätverket Sida 10

Ökad kunskap om nationell kunskapsstyrning NKS och nationellt kliniskt kunskapastöd KKS. Alkoholprevention Öka antalet medlemmar som har infört alkoholfri operation. Ökad kunskap hos medlemsorganisationerna om riskbruk i socialt sårbara grupper, med fokus på äldre. Ökad kunskap om sambandet mellan alkohol och cancer nationellt, regionalt och lokalt. Fysisk aktivitet Ökad omvärldsbevakning kring nationell och internationell forskning gällande FA och FaR. Gemensam mötesdag för temagrupper levandsvanor och deras deltagare kring arbetet med kunskapsstyrningen och kliniskt kunskapsstöd. Stödja implementeringen genom omvärldsbevakning, kunskapsspridning om metoder, erfarenhet och goda idéer för att inspirera till en lokal/ regional/nationell struktur för alkoholfri operation. Kartlägga lokala/ regionala behov av stöd utifrån enkät, utskickad till processledare novdec 2018. Erbjuda stöd utifrån behov. Bidra i utbildningsinsatser exempelvis i samverkan mellan kommuner och regioner. Sprida kunskap om sambandet, bland annat genom cancerpreventionsplanerna och skriften Alkohol och cancer (2016). Samarbeta med RCC lokalt för att utveckla det gemensamma preventiva arbetet. Bjuda in föreläsare och sprida internt arbete från gruppen. Temagruppsordförande. Maj. Utvärdering av genomförd temadag för att mäta om kunskapen har ökat. Alla gruppmedlemmar Löpande under året Sammanställning av antalet medlemmar som har infört alkoholfri operation i slutet av i jämförelse med 2018. Alla temagruppsmedlemmar Löpande under året Följa upp genomförda insatser för att se om kunskapen ökat. Alla temagruppsmedlemmar Löpande under året Följa upp hur preventionsarbetet sker samt titta på hur flödesscheman vid exempelvis övergång från slutenvård till primärvård ser ut. Dialog inom temagruppen kring hur omvärldsbevakningen har fungerat. Verksamhetsplan HFS-nätverket Sida 11

Ett gemensamt webbaserat utbildningsmaterial om FA och FaR som prevention och medicinsk behandling finns framtaget. Följa utvecklingen av antalet rådgivande samtal om FA och förskrivna FaR i landet. Öka antalet regioner som kan använda behandlingsmodulen för fysisk aktivitet i Stöd och Bidra till utvecklingen av en användarvänlig nationell e- FaR blankett. Ökad kunskap och fokus på arbetet med ohälsosamma levnadsvanor i socialt sårbara grupper. Färdigställa och kvalitetsgranska (via YFA) materialet. Därefter publicera på HFS hemsida, sprida kunskapen till nätverket samt uppdatera vid behov. Ta del av datainsamling från Socialstyrelsen för användning vid verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling regionalt och nationellt. Följa utvecklingen av Stöd och Bjuda in Cecilia Berg, vårdutvecklingsledare på HSF/Region Stockholm med uppdrag att arbeta med stöd och Påverka utformningen blanketten som tas fram av YFA och SLL. Ge feedback till arbetsgruppen samt erbjuda att FaR-förskrivare i några regioner testar blanketten och ger synpunkter. Socialt sårbara grupper ska vara ett tema under året. Helen Sundberg, Stefan, Lundkvist, Ulrika Sälgeback, Hanna Johansson Margareta Eriksson Lena Hedin Iwona Jakobsson Avstämning kring att utbildningsmaterialet har tagits fram och används. Analys av datainsamlingen för att följa utvecklingen kring rådgivande samtal om FA och FaR. Frågan har aktualiserats på minst ett av årets möten. Eva Flygare Wallén Följa upp om bidrag har lämnats till arbetsgruppen och bidragit till utveckling av nationellt e-far. Dialog inom gruppen om kunskapen har ökat samt om området har fått fokus. Matvanor Ökad kunskap och fokus på arbetet med ohälsosamma levnadsvanor i socialt sårbara grupper. Göra en inventering av de insatser som görs utifrån riktlinjerarbetet med fokus på barn och unga, familjestödsprogram samt förtydliga arbetet. Beakta perspektivet föräldrar och Jannette Grahn Vera, Karin Kauppi.. Sammanställning framtagen och spridd i nätverket. Utvärdering av dess användning. Verksamhetsplan HFS-nätverket Sida 12

vårdnadshavare samt koppla arbetet till barnkonventionen. Förbättra samverkan och kommunikation nationellt och inom sjukvårdsregioner samt med tandvården, kring matvanor. Att hälsoekonomiska beräkningar görs på matvanor och att matvanor finns med som en del i olika riskkalkylatorer. Mat och måltider på sjukhus ses som en del av personcentrerad vård och patientsäkerhetsarbetet samt bidrar på ett pedagogiskt sätt till att sprida kunskap om hälsosamma matvanor. Att det finns en namngiven kontaktperson eller medlem i temagrupp matvanor från varje region. Ta fram en struktur för spridning av temagruppens arbete via mail och skype till alla regioner. Verka för att få med en representant från tandvården i temagruppens arbete. Lyfta betydelsen av och verka för att hälsoekonomiska beräkningar tas fram för ohälsosamma matvanor. Kartlägga nutritionsvårdsprocessen utifrån patientens perspektiv. Inkludera måltidens pedagogiska betydelse. Ta fram ett underlag till en kravspecifikation avseende mat och måltider på sjukhus (caféer, restauranger, servicebutiker etc) som stöd till sjukhusorganisationer med syfte att verka för hälsosamma matvanor för patient, medarbetare och övriga besökare och för att skapa trovärdighet för en hälsofrämjande hälso-och sjukvård. Christin Anderhov Eriksson, Elisabeth Drugge. Det finns kontaktpersoner i alla regioner. Struktur för kommunikation om och spridning av temagruppens arbete finns i alla regioner. Karin Kauppi, temagruppen -2020 Att hälsoekonomiska beräkningar börjar tas fram för matvanor. Ebba Linderoth, Elisabeth Drugge Sammanställa goda exempel där mat och måltider på sjukhus ses som en del av personcentrerad vård och patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetsplan HFS-nätverket Sida 13

Tobaksprevention Alla regioner genomför enkäten Global network for tobaccofree healthcares kring standards. Alla regioner använder framtaget material kring en rökfri psykiatri. Sprida och öka kunskapen om verktyget Tobakshjälpen via stöd och behandling 1177 till alla regioner. Bjuda in olika nationella aktörer (Socialstyrelsen, SKL, livsmedelverket, folkhälsomyndigheten) till ett gemensamt möte våren. I samband med mötet tydliggöra behovet av att mat- och nutritionsområdet hålls samman. Även initiera samverkan kring mat och måltider på sjukhus med fokus på patientsäkerhet och personcentrerad vård. Ta fram ett underlag till en modell för arbetet med hälsosamma måltider på sjukhus som en del av personcentrerad vård Skicka ut omarbetad enkät tillsammans med följebrev till alla regioner för genomförande av enkät. Sammanställning av enkätsvar och delge resultatet. Skicka ut enkät kring material om en rökfri psykiatri. Arbeta för att samtliga regioner använder framtaget material genom ny spridning av materialet. Erbjuda samtliga regioner utbildning kring Tobakshjälpen. Öppna upp programmet för samtliga regioner som deltar vid utbildningstillfällen. Susanne Fredén Susanne Ask Mattias, Marie Mattias Temagruppen Verksamhetsplan HFS-nätverket Sida 14 Våren med resultatuppföljning under året. Hösten Sammanställning av enkät för att se antal regioner som genomfört undersökningen. Meddela resultat i antal poäng. Sammanställning av resultat från framtagen enkät där frågor ställs om spridning och användande. Region Jönköpings län Våren Sammanställa hur många regioner som deltagit på utbildningarna och hur många som startat upp Tobakshjälpen.