Linnaeus University Dissertations Nr 73/2011 I DIALOGENS NAMN - IDÉN OM EN ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REGERINGEN OCH IDEELLA ORGANISATIONER MAIRON JOHANSSON LINNAEUS UNIVERSITY PRESS UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK KIEL gsfflralbbuothek -
Innehållsförteckning 1 Inledning 9 Ett samarbetsavtal lanseras 9 Några forskningsfrågor 11 Avhandlingens syfte 14 Tidigare forskning 15 Begreppet ideella organisationer och en avgränsning 18 Fortsatt disposition 20 2 Den teoretiska ramen 23 Inledning.: 23 Två sätt att studera idéspridning 23 Idéers översättning 26 Idéers institutionalisering 28 'Översättningsperspektivets gräns - behov av kompletterande teorier 29 Organisationers osäkerhet - beroende och makt 30 Legitimitet for att överleva 32 Anpassning eller motstånd 35 3 Metoder, tillvägagångssätt och material 37 En processinriktad fallstudie 37 Ett "känsligt" samarbete 39 T extdokument 40 Observationer 43 Intervjuer 45 Material och metod under undersökningens gång 47 Analysstrategier 48 Några ord om tillförlitlighet och trovärdighet 50 4 En historisk kontext 53 Inledning 53 Folkets kollektiva rättighet och offentliga välfärd 54 Egenmakt i centrum 60 Ideella organisationers villkor 64 Sammanfattning 70 5 Idéns ursprung en engelsk förlaga 71 Inledning : 71 En brittisk välfärdkontext 72 Koalitioner inom den engelska ideella sektorn 73 Compacts bakgrund och genomförande 76 Compacts innehåll - abstrakta och vaga riktlinjer 77 Efter Compacts tillkomst 81 6 Idén hämtas och sprids 83 Inledning 83 Ideella organisationsaktörer tar initiativ.. 83 Idén blir vilande men väcks till liv igen 84 3
Forums tolkning av den engelska idén 87 Parallella spridningsprocesser 89 Ett färdigformulerat spelregelsavtal lanseras 92 Spelreglernas innehåll - krav på politiskt inflytande och självständighet 93 Framgång och motstånd.. 96 Forums begäran hamnar i en utredning 99 En borgerlig regering väcker hopp 100 Två lobbyarbeten och en överenskommelse 103 Sammanfattande diskussion 105 7 Dialogprocessen begynner 109 Inledning 109 Regeringens förberedelser 109 Ideella organisationers förberedelser 117 Enighet och motsättningar 119 Sammanfattande diskussion 130 8 Dialogprocessen tar form 133 Inledning 133 Den kortvariga dialogens period 133 En förhandlingspart formeras 136 En första hearing - försök att förankra principer 141 En andra hearing - ideella sektorn förväntas formulera åtaganden 141 Två eller flera parter? 144 Ideella aktörers försök att påverka tid och organisering 144 Diskussionen om en "brukarprincip" 145 En del drar sig ur 146 Sammanfattande diskussion 147 9 Dialogprocessen går mot sitt slut 149 Inledning 149 Förslaget till en överenskommelse 149 Ideella organisationers positioner 157 Tillskyndarna 159 Kompromissande 162 Tveksamma 165 Ifrågasättande... 168 Jämförelse inom och mellan positioner 171 Parallella inomsektoriella diskussioner 174 Att balansera röst och utförande 175 Färdigställd överenskommelse 177 Vem äger och tar ansvar för arbetets slutskede? 180 Sammanfattande diskussion 180 10 Ideella organisationer tar ställning 183 Inledning 183 Att underteckna eller inte 183 Aktivt och passivt motstånd 190 4
Många eller fa som undertecknat? 192 Efter överenskommelsens tillkomst 193 Sammanfattande diskussion 195 11 Avslutande diskussion 197 Översättningsprocess med olika aktörer 197 En samarbetsprocess på olika villkor 201 Interorganisatoriska relationer - marginella förändringar 204 Ideella organisationer som en enad part? 205 Summary 209 Referenser 215 Bilaga 1 229 Bilaga 2 235 Bilaga 3 237 Tabell och figurförteckning Tabell 1 Compacts innehåll 79 Tabell 2 Regeringens arbetsgrupper under dialogprocessen 112 Tabell 3 Organisationer inbjudna till dialogprocessen 116 Tabell 4 Dokument inskickade av ideella organisationer 117 Tabell 5 Förslag till överenskommelse - principer och åtaganden 151 Tabell 6 Dokument inskickade av organisationer rörande förslag på överenskommelse 156 Figur 1 Ideella organisationers positioner för eller emot en reglering 159 Figur 2 Idén om en överenskommelse översätts och sprids från England till Sverige 198 5
Förkortningar: AA, Anonyma Alkoholister BRIS, Barnens rätt i samhället Cesam, Stiftelsen Centrum för Samhällsarbetare och Mobilisering CSA, Centralförbundet för socialt arbete DHR, De Handikappades Riksförbund EAPN, European Anti Poverty Network EU, Europeiska Unionen Forum, Forum för frivilligt socialt arbete FRU, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning FVO, Föreningen för välgörenhetens ordnande GFC, Göteborgs Föreningscenter HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan KFO, Arbetsgivarföreningen KFO KFUK-KFUM, Kristna Föreningen för Unga Kvinnor och Kristna Föreningen för Unga Män KRUM, Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering LO, Landsorganisationen i Sverige LRF, Lantbrukarnas Riksförbund LSU, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer Länkarna, Sällskapen Länkarnas Riksförbund MIP, Malmö ideella föreningars Paraplyorganisation NCVO, National Council for Voluntary Organisations Nätverket SIP, Samhällsförändring i praktiken PRO, Pensionärernas Riksorganisation RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende RFS, Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande 6
RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning RIKSKRIS, Kriminellas Revansch i Samhället RIO, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation ROKS, Riksorganisation för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SISE, Svenska Institutet för Social Ekonomi SKL, Sveriges Kommuner och Landsting SKOOPI, Sociala Arbetskooperativens Intresseorganisation SKR, Sveriges Kvinno-och tjejjourers Riksförbund SLAN, Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor SPEC, Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevande Stöd SPF, Sveriges Pensionärsförbund S:t Lukas, Sankt Lukas stiftelsen SWEBLUB, Swedish Bureau for Lesser Used Language