Användningen av statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området Årlig redovisning till regeringen

Transkript

1 Användningen av statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området 2011 Årlig redovisning till regeringen

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad juli

3 Förord Denna rapport är en årlig redovisning till regeringen och ingår i Socialstyrelsens uppdrag att fördela verksamhetsbidrag enligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. Rapporten redogör för verksamhet genomförd av organisationerna som mottog bidraget för 2011 och för Socialstyrelsens bidragsgivning. I arbetet har utredarna Eva Elfver-Lindström, Elis Envall, Sara Holsbrink, Ann Jönsson, Karin Lindgren, Lotta Nilsson, Eldrid Röine, Åke Setréus, Daniel Svensson samt juristen Charlotte Gedda deltagit. Rapporten har sammanställts av utredaren David Lorentzon. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord Sammanfattning Uppdraget Fyra anslag, en förordning 62 organisationer beviljades statsbidrag 2011 Fördelning mellan områden Organisationernas återrapportering 61 organisationer har återrapporterat i tid Fortsatt förbättring av mål- och resultatstyrningen Målen i regleringsbrevet är uppfyllda Blandad verksamhet Förebyggande och socialt stödjande arbete Opinionsbildning och utbildning Samverkan med andra Sammanslutningar av riksorganisationer Organisationerna främjar demokrati och välfärd Röstbärare Utförare av service och tjänster för utsatta grupper Opinionsbildare och övriga Procentuell fördelning per område Verksamhetsområdena i förordningen har främjats Stort engagemang mot skador från alkohol och narkotika Röstbärare Service- och tjänsteutövare Opinionsbildare Utsatta barn och deras familjer är en framträdande målgrupp Röstbärare Service- och tjänsteutförare Opinionsbildare Insatser mot våld mot kvinnor Det lokala stödet för våldsutsatta har stärkts Röstbärare Service- och tjänsteutförare Opinionsbildare Bilaga tabeller

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen fördelade 2011 totalt kronor i verksamhetsbidrag till 62 organisationer inom det sociala området. Organisationerna har i enlighet med förordning 1998:1814 fått bidragen för sin sociala verksamhet inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Många organisationer som har fått del av medlen är verksamma inom flera av dessa områden. Socialstyrelsen gör bedömningen att syftet med bidraget som anges i förordningen har främjats. Av de 62 organisationer som beviljades bidrag har 61 återrapporterat i tid och finns med i bedömningen av användningen av 2011 års medel. Organisationerna har genomfört verksamhet på följande sätt: 45 organisationer har rapporterat verksamhet mot skador från alkohol och narkotika. 54 organisationer har rapporterat verksamhet för utsatta barn och deras familjer. 47 organisationer har rapporterat verksamhet för att motverka våld mot kvinnor. Socialstyrelsen ska, enligt regleringsbrevet, särskilt beakta tre verksamheter vid fördelningen av statsbidrag. Organisationerna har i sin återrapportering redovisat dessa tre verksamheter enligt följande: 61 organisationer har genomfört förebyggande och socialt stödjande arbete. 60 organisationer har genomfört påverkansarbete och opinionsbildning. 59 organisationer har genomfört verksamhet i samverkan med andra. Socialstyrelsen har bedömt att 37 organisationer i stor utsträckning och 22 organisationer delvis genomfört verksamhet enligt plan. En organisation har genomfört verksamhet enligt plan i liten utsträckning. En annan organisation har i varierande utsträckning genomfört verksamheten som planerat. Förväntat resultat har under 2011 uppnåtts i stor utsträckning av 36 organisationer, delvis av 24 organisationer och i liten utsträckning av en organisation. Socialstyrelsen har under 2011 fortsatt det tidigare påbörjade utvecklingsarbetet för att förbättra mål- och resultatstyrningen av statsbidraget. Intresserade organisationer har inbjudits att delta i en endagsutbildning i mål- och resultatstyrning. Dessutom har och ansöknings- och återrapporteringsblanketterna samt tillhörande anvisningar m.m. vidareutvecklats, inte minst vad gäller delarna om mål och resultat. 7

8 Organisationernas återrapportering av 2011 års medel visar att drygt en fjärdedel av organisationerna i stor utsträckning har rapporterat sammanhängande mål och konkreta resultat. Mer än hälften har rapporterat delvis mål- och resultatstyrd verksamhet och knappt en femtedel har gjort det i liten utsträckning. Totalt sett saknade 2011 nästan tre fjärdedelar av organisationerna en tydlig styrning av verksamheten mot mål och resultat. Det finns således en stor utvecklingspotential inom det här området. Utvecklingen av organisationernas mål- och resultatstyrning över tid är dock tydlig. Organisationernas återrapportering påvisar en successiv förbättring. Andelen som rapporterar mål och resultat i stor utsträckning ökar samtidigt som andelen organisationer som i liten utsträckning använder mål- och resultatstyrning minskar. Vidare märks även att andelen organisationer som delvis rapporterar mål- och resultatstyrd verksamhet ökar. I denna rapport om användningen av 2011 års statsbidrag framkommer hur organisationerna i varierande grad är verksamma inom olika områden. Sinsemellan skiljer de sig åt en hel del och skapar tillsammans en mångfald i verksamhet och sätt att organisera arbetet på. Organisationerna har både en demokratifrämjande och en välfärdsfrämjande funktion. Av organisationernas återrapportering framkommer att en stor del av den bidragsfinansierade verksamheten 2011 bidrog till att förbättra många utsatta människors situation i Sverige. I rapporten finns flera exempel på detta. Socialstyrelsen har för avsikt att fortsätta prioritera att bevilja medel till organisationer med verksamhet som tydligt fokuserar på att bidra till att människor, som befinner sig i eller riskerar att befinna sig i en utsatt levnadssituation, ska kunna förbättra sina levnadsvillkor samt påverka och delta i samhällsutvecklingen, enligt 2 i den nya förordningen för statsbidraget (2011:1062). Mål- och resultatstyrningen kommer få ökad betydelse för Socialstyrelsens fördelning av bidraget. 8

9 Uppdraget Socialstyrelsen har uppdraget att fördela verksamhetsbidrag enligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området, härefter kallad förordningen. Bidrag får lämnas till ideella organisationer som bedriver frivilligt arbete inom något av följande områden: alkohol och narkotika utsatta barn och deras familjer våld mot kvinnor. Enligt 1 i förordningen är syftet med bidraget att förstärka och komplettera statens, landstingens och kommunernas insatser inom de angivna områdena i form av stöd till organisationerna i deras arbete med utbildning, information, opinionsbildning eller olika former av stödjande socialt arbete. I regleringsbrevet till Socialstyrelsen (s. 12) för budgetåret 2011 anges att Socialstyrelsen vid fördelning av statsbidraget särskilt ska beakta att organisationerna bedriver förebyggande och socialt stödjande arbete (till sådant arbete kan räknas att stärka förmågan till social delaktighet i samhället för ekonomiskt och socialt utsatta grupper) att riksorganisationernas nationella opinions- och utbildningsinsatser stärker det lokala arbetet samt att den lokala nivåns arbete och erfarenheter tillvaratas i den nationella opinionsbildningen att samverkan stärks, dels mellan organisationerna, dels mellan organisationerna och kommunerna och andra intressenter. Enligt 10 i förordningen ska Socialstyrelsen varje år lämna en samlad redovisning till regeringen om statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och de mål som har angetts i myndighetens regleringsbrev. Fyra anslag, en förordning Totalt fyra anslag avser statsbidraget. Tre av anslagen finns på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och ett på utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Det sistnämnda utgör en särskild jämställdhetsåtgärd för att stödja organisationer som arbetar med att motverka våld mot kvinnor. De tre anslagen inom utgiftsområde 9 ska enligt regleringsbrev användas tillsammans och ses som en helhet. Anslagssumman för 2011 var kronor. 9

10 Tabell 1. Anslag till statsbidraget 2011 Anslag 2011 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: 2:6 Folkhälsopolitiska åtgärder ap.1 Bidrag till sammanslutningar av f d alkoholmissbrukare, vissa nykterhetsorg m.fl. Belopp (tkr) :7 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiska åtgärder ap.9 Alk.narkotpol.åtg del till Kammarkollegiet :2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m ap.3 Bidrag till org. på det sociala området Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet: 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ap.8 Särsk jämställdhetsåtg del till Socialstyrelsen Summa anslag organisationer beviljades statsbidrag 2011 Den 31 oktober 2010 gick ansökningstiden ut och Socialstyrelsen hade då tagit emot 88 ansökningar. Den totala summan som organisationerna tillsammans ansökte om var kronor (2010 var summan kronor). Totalt beviljades 62 organisationer bidrag till en total summa om kronor. Detta kan jämföras med 2010 då 75 organisationer beviljades bidrag till en lika stor summa. Socialstyrelsen beslutade 2011 att avslå ansökningar från 26 organisationer, vilket var 19 fler jämfört med 2010 då 7 organisationer fick avslag på sin ansökan. Av de 26 organisationer som fick avslag på sin ansökan 2011 hade 12 fått bidrag året innan. Övriga 14 organisationer som fick avslag hade 2010 antingen inte ansökt om bidrag eller hade ansökt men fått avslag. Skälen till varför organisationerna fick avslag var olika, men generellt saknades det tillräckliga grunder i deras ansökningar för att Socialstyrelsen skulle kunna bevilja medel. Av de 75 organisationer som beviljades bidrag 2010 fick 58 bidrag även I genomsnitt fick dessa 58 organisationer 2011 en 17-procentig höjning av den beviljade bidragssumman. I faktiska summor fick 22 organisationer höjda bidrag 2011 och 13 organisationer fick sänkta bidrag. Oförändrade medel fördelades till 23 organisationer. Fyra organisationer fick statsbidrag för första gången Elva av de 62 organisationerna beviljades 2011 bidrag på kronor. Bidrag på över en miljon kronor fördelades till 18 organisationer. Medianvärdet 2011 för beviljade bidrag till organisationerna låg på kronor och medelvärdet var kronor. Skillnaden mellan medianvärdet och medelvärdet kan bl.a. förklaras genom den stora spridningen mellan organisationernas beviljade bidragssummor. Detta var ett resultat av olika organisationers ansökta belopp, Socialstyrelsens bedömning av in- 10

11 komna ansökningar samt det särskilda anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder inom området våld mot kvinnor. Vid jämförelse sinsemellan märks att den stora majoriteten av organisationer (71 procent) beviljades bidrag under en miljon kronor. De högsta beviljade bidragen låg på över tio miljoner kronor (två organisationer) och de lägsta beloppen som beviljades var på kronor (två organisationer). Endast en organisation beviljades hela det ansökta beloppet. Fördelning mellan områden Den totala summan fördelade medel 2011 inom vart och ett av de tre områdena i förordningen förändrades en del 2011 jämfört med året innan. Området alkohol och narkotika minskade med cirka kronor, området utsatta barn och deras familjer ökade med cirka kronor och området våld mot kvinnor ökade med cirka kronor. Förändringen av fördelningen av medel mellan områdena var ett resultat av Socialstyrelsens bedömning av och prioritering mellan inkomna ansökningar. Det område som tilldelades mest bidrag 2011 var alkohol och narkotika, i likhet med tidigare år. Till detta område gick 44 procent av statsbidraget, fördelat på 45 procent av organisationerna. Precis som 2010 var våld mot kvinnor det område som fick näst mest bidrag, nämligen 38 procent, fördelat på 19 procent av organisationerna. I området utsatta barn och deras familjer återfanns 34 procent av organisationerna, som tillsammans tilldelades 15 procent av de totala bidragsmedlen. Därtill beviljades tre procent av statsbidraget till en organisation som bedömdes beröra samtliga områden. Av de fyra organisationer som beviljades bidrag för första gången 2011 återfanns två inom området alkohol och narkotika. En organisation tillhörde området utsatta barn och deras familjer och en organisation ingick i området våld mot kvinnor. En förteckning över fördelade bidrag 2009, 2010 och 2011 inom respektive område finns i bilagan. 11

12 Organisationernas återrapportering 61 organisationer har återrapporterat i tid Sista dagen för återrapportering av 2011 års verksamhet var den 31 mars Av de 62 organisationer som fick bidrag 2011 har 61 inkommit med sina rapporter till Socialstyrelsen i tid. En organisation har återrapporterat sin verksamhet mycket försenat och finns därför inte med i bedömningen av användningen av 2011 års medel. Organisationen i fråga har anfört personliga skäl som anledning till varför återrapporteringen inte har lämnats in i tid. För 2011 beviljades kronor i bidrag till den här organisationen, medan de 2012 inte ansökte om statsbidrag. Socialstyrelsen har bedömt att 37 organisationer (61 procent) i stor utsträckning 1 genomfört sin verksamhet enligt den fastställda planen. Ytterligare 22 organisationer (36 procent) har delvis genomfört den verksamhet som de hade planerat. En organisation har genomfört verksamhet enligt plan i liten utsträckning. En förklaring till detta som den organisationen tar upp i sin rapport är resursbrist. Socialstyrelsen följer upp detta i samband med bedömning av kommande bidragsansökningar. En annan organisation har inkommit med en återrapportering där verksamheten i varierande utsträckning har genomförts som planerat, varför den organisationen har placerats separat. Denna organisation kommer även särskilt att följas upp vid nästkommande tillfälle att ansöka om statsbidrag. Förväntat resultat har under 2011 uppnåtts i stor utsträckning av 36 organisationer (59 procent), delvis av 24 organisationer (39 procent) och i liten utsträckning av en organisation (två procent). Fortsatt förbättring av mål- och resultatstyrningen Socialstyrelsen har under 2011 fortsatt det tidigare påbörjade utvecklingsarbetet för att förbättra mål- och resultatstyrningen av statsbidraget. Alla organisationer som ville och var behöriga att ansöka om statsbidrag 2012 inbjöds att delta i en endagsutbildning i mål- och resultatstyrning i oktober Inbjudan hörsammades av 39 personer som deltog i utbildningen. Socialstyrelsen har även anpassat ansöknings- och återrapporteringsblanketten ytterligare kring mål- och resultatstyrning samt har vidareutvecklat anvisningar till hur ansökningsblanketten ska fyllas i och skapat ett dokument med information om hur Socialstyrelsen bedömer ansökningarna. Syftet är 1 I stor utsträckning innebär minst 75 procent, delvis innebär procent, och i liten utsträckning innebär mindre än 25 procent av den genomförda verksamheten. 12

13 bl.a. att stödja organisationernas mål- och resultatstyrning av sin verksamhet. Materialet finns att tillgå på Socialstyrelsens webbplats. I besluten om tilldelning av statsbidrag för 2011 informerades organisationerna om att deras återrapportering av bidraget bl.a. skulle innehålla dokumentation och bedömning av verksamhetens resultat och måluppfyllelse. Organisationerna instruerades att i återrapporteringsblanketten uppge delmål, målgrupper, om delmålet har uppfyllts, genomförda aktiviteter, uppnådda konkreta resultat av aktiviteterna samt om resultaten har bidragit till att uppfylla delmålet. De ombads bl.a. även rapportera vilka genomförda insatser som har haft störst påverkan på målgruppen respektive vilka insatser som varit mest effektiva för att nå verksamhetens övergripande mål. Socialstyrelsen bedömde att tio av 61 rapporter (16 procent) i liten utsträckning innehöll sammanhängande mål och konkreta, dokumenterade resultat (jämfört med 21 procent 2010 och 31 procent 2009). Socialstyrelsen bedömde även att 35 rapporter (57 procent) delvis visade på mål- och resultatstyrning av verksamheten (jämfört med 56 procent 2010 och 49 procent 2009). I 16 av rapporterna, eller 26 procent, bedömdes mål- och resultatstyrningen framkomma på ett tydligt sätt. Här förmedlas i stor utsträckning sammanhängande mål samt konkreta och dokumenterade resultat (jämfört med 23 procent 2010 och 20 procent 2009). Diagram 1. I vilken utsträckning har organisationen rapporterat sammanhängande mål och konkreta resultat som har dokumenterats? 60% 50% 57% 56% 40% 30% 20% 49% 31% 20% 23% 26% 21% 16% Liten utsträckning Delvis Stor utsträckning 10% 0% Utvecklingen är tydlig. Organisationernas återrapportering påvisar en successiv förbättring av mål- och resultatstyrningen av verksamheten. Andelen som rapporterar mål och resultat i stor utsträckning ökar samtidigt som andelen organisationer som i liten utsträckning använder mål- och resultatstyrning minskar. Vidare märks även att andelen organisationer som delvis rapporterar mål- och resultatstyrd verksamhet ökar. Totalt sett saknade 73 procent av organisationerna 2011 en tydlig styrning av verksamheten 13

14 mot mål och resultat. 2 Det finns således fortfarande en stor utvecklingspotential inom det här området. Genom den nya förordningen för statsbidraget (2011:1062), som beslutades under hösten 2011, har kraven på en bättre mål- och resultatstyrd verksamhet ytterligare understrukits. Organisationernas mål- och resultatstyrning av sin verksamhet kommer att stå i fokus i Socialstyrelsens fortsatta arbete med att utveckla statsbidraget. Mål- och resultatstyrningen kommer få ökad betydelse för Socialstyrelsens fördelning av bidraget. I återrapporteringen behöver det ännu tydligare framgå mot vilka mål som organisationerna har styrt sin verksamhet samt vilka resultat som har uppnåtts. 2 Summering av de organisationer vars verksamhet Socialstyrelsen har bedömt i liten utsträckning eller delvis vara mål- och resultatstyrd. 14

15 Målen i regleringsbrevet är uppfyllda Blandad verksamhet I återrapporteringen redogjorde organisationerna för hur stor del av sin verksamhet som 2011 utgjordes av arbetsområdena förebyggande och socialt stödjande arbete, opinionsbildning och utbildning som utgår från och främjar det lokala arbetet samt samverkan och samarbete med andra organisationer och aktörer. 3 Det skiljer sig åt mellan organisationerna i fråga om vilka av dessa arbetsområden som de är engagerade i samt när det gäller hur stor del de olika områdena utgör av den totala verksamheten. Det är vanligt förekommande att organisationerna bedriver en blandad verksamhet där de är verksamma inom flera av arbetsområdena parallellt. Förebyggande och socialt stödjande arbete Samtliga 61 organisationer som har återrapporterat till Socialstyrelsen i tid har angett att de har genomfört förebyggande och socialt stödjande arbete. Organisationerna har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen (52 organisationer, eller 85 procent), eller i viss mån (9 organisationer, eller 15 procent) inom detta arbetsområde. Arbetet omfattar en varierad verksamhet beroende på vilken grupp människor som organisationerna arbetar med. Till exempel ges hjälp och stöd till människor i utsatta situationer genom hälsoinsatser, telefonjourer, samtalsgrupper, lägerverksamhet, hjälpmottagningar och rådgivning av olika slag. Opinionsbildning och utbildning Totalt har 40 organisationer, eller 66 procent, rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen inom opinionsbildning och utbildning. Ytterligare 20 organisationer, eller 33 procent, har framhållit att de i viss mån har genomfört sådan verksamhet. Endast en organisation har rapporterat att de inte alls är verksamma inom det här området. Opinionsbildning och påverkansarbete kan bedrivas på många olika sätt. I organisationernas återrapporteringar redovisas ett spektrum av opinionsbildande insatser som har genomförts för att belysa en situation, skapa uppmärksamhet kring en fråga eller få gehör för en åsikt. Remissvar, rapporter, seminarier, informationskampanjer, medverkan i Almedalsveckan, kommunikation över internet osv. är några exempel på detta. Det har också varit 3 Områden som det i Socialstyrelsens regleringsbrev anges särskilt ska beaktas vid fördelning av statsbidraget. 15

16 vanligt att organisationerna har arrangerat utbildningar i verksamhetsnära ämnen för olika målgrupper. I och med att organisationerna skiljer sig åt, bland annat i storlek, hur länge de har existerat, medlemsbas, organisationsmodell, verksamhetsområde och inriktning, har de också olika kontakt med sina medlemmar och med den verksamhet som genomförs lokalt. Samverkan med andra Av de 61 organisationer som har lämnat in sin återrapportering för 2011 i tid har 24 (39 procent) meddelat att de huvudsakligen har genomfört verksamhet inom området samverkan och samarbete med andra organisationer och aktörer. Samarbete och samverkan i viss mån har uppgetts av 35 organisationer (57 procent) Två organisationer har rapporterat att de inte alls har genomfört verksamhet inom området samverkan och samarbete. Organisationerna har rapporterat att de har samverkat med en rad olika organisationer och aktörer. I rapporterna omnämns exempelvis hälso- och sjukvårdsinstitutioner, aktörer på arbetsmarknaden, församlingar, organisationer som bedriver forskning, opinionsbildande aktörer, myndigheter samt andra ideella organisationer som arbetar med samma eller närliggande frågor. Sammanslutningar av riksorganisationer Fem organisationer skiljer sig från de övriga på så sätt att de är sammanslutningar med andra riksorganisationer som medlemmar. Därav följer att de på ett särskilt sätt präglas av samverkan och samarbete. Till exempel bedriver de här organisationerna opinionsbildande verksamhet, samordnar medlemmarnas intressen i vissa frågor, ger stöd till medlemsorganisationerna och är engagerade i forskning. Totalt beviljades kronor i statsbidrag 2011 till dessa organisationer. Tabell 2. Fördelade bidrag 2011 till sammanslutningar av riksorganisationer Mottagare Bidrag (tkr) Forum för Familjevård 100 Forum för frivilligt socialt arbete Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN Rainbow Sweden 600 Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN 300 Summa fördelat Organisationerna främjar demokrati och välfärd I regeringens proposition 2009/10:55, En politik för det civila samhället, förs en diskussion om ideella organisationers olika roller och funktioner i samhället. I propositionen urskiljs förenklat tre olika roller för det civila samhällets organisationer. Det är att vara röstbärare och opinionsbildare, 16

17 vilket handlar om att ge röst, inte minst till människor som befinner sig i utsatta situationer, för människors behov, värderingar och intressen. Organisationerna har då en demokratifrämjande funktion. Två andra roller som de har, enligt propositionen, är att de ger service, utan ersättning, samt även fungerar som utförare och leverantörer av tjänster, ofta mot full ersättning. Funktionen blir då snarare att främja välfärd. Målen i regleringsbrevet (se sid 9) och rollerna och funktionerna som beskrivs i propositionen sammanfaller i relativt stor utsträckning med varandra. Målet om förebyggande och socialt stödjande verksamhet tangerar rollerna att ge service och leverera tjänster till utsatta grupper, varför organisationerna då har en välfärdsfrämjande funktion. Målet om opinions- och utbildningsinsatser med lokal förankring korrelerar med rollen som röstbärare och opinionsbildare, vilket gör att organisationernas funktion då blir att främja demokratin. Röstbärare Av de organisationer som mottog statsbidrag 2011 återfinns 22 organisationer som Socialstyrelsen bedömer vara röstbärare. Med röstbärare avses i detta sammanhang människor i utsatta situationer, inklusive anhöriga, som själva har organiserat sig för att på det viset förbättra sina levnadsvillkor och påverka samhällsutvecklingen. Dessa organisationer beviljades sammanlagt kronor i bidrag Detta är en liten ökning jämfört med 2010, då kronor beviljades till denna grupp. Den genomsnittliga summan som dessa organisationer har tilldelats är kronor. Medianvärdet ligger på kronor. De flesta av röstbärarna återfinns inom områdena alkohol och narkotika samt utsatta barn och deras familjer. De bedriver i första hand kamratstöd och utför olika former av socialt stödjande arbete. Tabell 3. Fördelade bidrag 2011 till röstbärare Mottagare Bidrag (tkr) Antidiskrimineringscenter Roma 100 De Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation 325 FAS-föreningen 300 Föreningen Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn, ATSUB 375 Föreningen Styvmorsviolen 125 Hjälpkällan 100 Länkens Kamratförbund 300 Maskrosbarn 450 Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN Riksförbundet Insolvens 200 Riksförbundet Kriminellas Revansch I Samhället, RIKSKRIS Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning, RISK 400 Riksföreningen stödcentrum mot incest och sexuella övergrepp, Rsci 300 Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, HOPP Riksorganisationen Slagfärdiga

18 Romska Delegationen 100 Somali Women in Sweden, SWIS 256 Svenska Brukarföreningen 500 Sveriges Makalösa Föräldrar Sveriges Romska Ungdomsdelegation 100 Sällskapen Länkarnas Riksförbund 825 Summa fördelat Utförare av service och tjänster för utsatta grupper Gruppen Utförare av service och tjänster för utsatta grupper innefattar 21 organisationer. De utför dels ideell verksamhet och dels verksamhet som de får ersättning för från kommuner och landsting, exempelvis för att bedriva missbruksvård och stödboenden. Service- och tjänsteutförarna återfinns främst inom områdena våld mot kvinnor respektive utsatta barn och deras familjer. Under 2011 fick dessa organisationer totalt kronor i statsbidrag låg summan på kronor, vilket innebär att en viss ökning, totalt sett, av beviljade medel till denna grupp har skett Det genomsnittliga bidraget som dessa organisationer mottog 2011 var kronor. Medianvärdet låg på kronor. Tabell 4. Fördelade bidrag 2011 till utförare av service och tjänster Mottagare Bidrag (tkr) Barnens Rätt I Samhället, BRIS Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ 800 Convictus 620 Dianova Sverige 400 Familjehemmens Riksförbund 50 Familjevårdens Centralorganisation, FACO 100 Göteborgs Räddningsmission 50 Hela Människan Kvinnors Nätverk 200 LP-verksamheten Mansmottagningen mot våld i Uppsala, MVU 550 Rainbow Sweden 600 RiksBryggan 400 Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS 300 Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF 75 Rikskriscentrum (f.d. Riksorganisationen Sveriges Professionella Kriscentra för 550 Män) Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Rädda Barnen 600 Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Terrafem Tjejzonen 450 Summa fördelat

19 Opinionsbildare och övriga Socialstyrelsen har kategoriserat 17 av organisationerna som opinionsbildare. Tolv av dem (71 procent) genomför verksamhet främst inom området alkohol och narkotika. De bedriver opinionsbildning och förebyggande folkhälsofrämjande arbete generellt inom detta område, utan något fokus på en särskild grupp människor. Av resterande fem organisationer arbetar tre med opinionsbildning huvudsakligen inom området barn och deras familjer samt en främst inom området våld mot kvinnor. En organisation bedriver verksamhet som inte kan hänföras till något specifikt område. De organisationer som har klassats som opinionsbildare fick tillsammans kronor i statsbidrag Detta är en något lägre summa än 2010 då denna grupp beviljades kronor i statsbidrag. Medelvärdet 2011 var kronor och medianvärdet låg på kronor. Två organisationer har placerats i gruppen övriga, eftersom de har klara beröringspunkter med alla tre grupperna. Totalt mottog gruppen övriga kronor 2011, vilket är kr mer jämfört med Tabell 5. Fördelade bidrag 2011 till opinionsbildare och övriga Mottagare Opinionsbildare: Bidrag (tkr) Alna Sverige förening 350 ECPAT Forum för Familjevård 100 Forum för frivilligt socialt arbete IOGT-NTO IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis 350 Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN MHF MHF-Ungdom 200 Män för Jämställdhet 900 Riksförbundet SMART 800 Svenskar och Invandrade Mot Narkotika, SIMON Sveriges Blåbandsförbund 900 Sveriges Blåbandsungdom 100 Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN 300 Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, SLN 100 Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF 750 Summa fördelat Opinionsbildare Övriga: Förbundet Hassela Solidaritet 550 Verdandi Summa fördelat Övriga

20 Procentuell fördelning per område Vid en jämförelse av hur stor andel av det totala anslaget för statsbidraget som Socialstyrelsen har fördelat till de olika grupperna framkommer att 18 procent har gått till röstbärare, 52 procent till service- och tjänsteutförare, 25 procent till opinionsbildare och fem procent har fördelats till gruppen övriga. Diagram 2. Beviljat statsbidrag 2011 till röstbärare, service- och tjänsteutförare och opinionsbildare samt övriga Beviljat statsbidrag 2011 per område 5% 18% Röstbärare 25% Service- och tjänsteutförare Opinionsbildare Övriga 52% 20

21 Verksamhetsområdena i förordningen har främjats Stort engagemang mot skador från alkohol och narkotika De verksamheter som statsbidraget går till inom området alkohol och narkotika relaterar väl till det övergripande målet för ANDT-politiken, i vilken dessa två substanser utgör en del: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. 4 Verksamheterna kopplar väl an till flera av regeringens prioriterade mål under strategiperioden Ett av de prioriterade målen (3.5) är ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet. Regeringens bedömning är att det är viktigt att idéburna organisationer är engagerade i det förebyggande arbetet. Som skäl till detta anges följande: För att uppnå målen på ANDT-området är det nödvändigt att den ideella sektorn deltar och är engagerad i arbetet. De idéburna organisationerna är med sin kunskap och erfarenhet viktiga kuggar i det förebyggande arbetet och de erbjuder ett brett utbud av stödverksamheter. 5 I regeringens åtgärdsprogram för ANDT-politiken 2012, som innehåller vägledning om uppdrag och satsningar inom detta område, lyfts statsbidraget fram särskilt som en pågående åtgärd för att uppnå det prioriterade målet Den största delen av de totala statsbidragsmedlen fördelades till organisationer som i huvudsak arbetar med alkohol och narkotika. Av de 62 organisationer som har beviljats statsbidrag tillhör 28 (45 procent) detta område. Totalt mottog dessa organisationer kronor 2011, vilket utgör 44 procent av det totala statsbidraget. Dessutom har fyra andra organisationer, som inte har placerats in i området alkohol och narkotika, angett att de huvudsakligen har genomfört verksamhet inom detta område. Anledningen till att dessa organisationer inte har placerats in i området alkohol och narkotika 4 Prop. 2010/11:47, sid 23 5 Prop. 2010/11: 47, sid 41 6 Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2012, sid 29 21

22 är att de bedriver en verksamhet som har starkare koppling till ett av de andra områdena som statsbidrag beviljas till. Vidare har tretton organisationer rapporterat att de i viss mån har arbetat inom området alkohol och narkotika, men att de huvudsakligen är verksamma inom ett annat område. Således finns det ett bredare engagemang för alkohol- och narkotikarelaterade frågor än endast hos de organisationer som återfinns inom området. Tabell 6. Ansökta och beviljade bidrag 2011 inom området alkohol och narkotika Mottagare Ansökt (tkr) Beviljat (tkr) Alna Sverige förening Har även rapporterat verksamhet inom: Antidiskrimineringscenter Roma Ubf*, Vmk* Convictus De Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation Ubf, Vmk Dianova Sverige Ubf, Vmk Förbundet Hassela Solidaritet Ubf, Vmk Hela Människan Ubf, Vmk IOGT-NTO Ubf, Vmk Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd Ubf, Vmk för Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN LP-verksamheten Ubf Länkens Kamratförbund Ubf, Vmk MHF Ubf, Vmk MHF-Ungdom Ubf, Vmk Rainbow Sweden Vmk Riksförbundet för hjälp åt narkotika och Ubf, Vmk läkemedelsberoende, RFHL Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Ubf, Vmk Narkotika, FMN Riksförbundet SMART Ubf Riksförbundet Kriminellas Revansch I Ubf, Vmk Samhället, RIKSKRIS Romska Delegationen Ubf, Vmk Svenska Brukarföreningen Svenskar och Invandrade Mot Narkotika, Ubf, Vmk SIMON Sveriges Blåbandsförbund Ubf, Vmk Sveriges Blåbandsungdom Ubf Sveriges Landsråd för alkohol- och Ubf, Vmk narkotikafrågor, SLAN Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, Ubf SLN Sällskapen Länkarnas Riksförbund Ubf, Vmk Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF Ubf Verdandi Ubf, Vmk Summa ansökt och beviljat *Ubf = Utsatta barn och deras familjer, Vmk = Våld mot kvinnor Av de 28 organisationerna inom området alkohol och narkotika har 24 (86 procent) huvudsakligen genomfört förebyggande och social verksamhet. 22

23 Resterande fyra organisationer (14 procent) har gjort det i viss mån. Inom området alkohol och narkotika har 19 organisationer (68 procent) huvudsakligen genomfört verksamhet inom opinionsbildning och utbildning som utgår från och främjar det lokala arbetet. Åtta organisationer (29 procent) har uppgett att de bedriver sådan verksamhet i viss mån. Verksamhet i samverkan med andra har genomförts huvudsakligen av 13 organisationer (46 procent) och i viss mån av 14 organisationer (50 procent). Av de 28 organisationerna har 19 (68 procent) bedömts i stor utsträckning ha genomfört verksamheten enligt plan och åtta organisationer (29 procent) har bedömts delvis ha genomfört verksamheten som planerat. Att förväntat resultat i stor utsträckning har uppnåtts har rapporterats av 17 organisationer (61 procent). Nio organisationer (32 procent) har redovisat delvis uppnådda resultat. Flera organisationer framhåller att de har sett förändringar när det gäller de problem eller behov som deras verksamhet syftade till att åtgärda. En del av dem beskriver att förbättringar har kunnat noteras p.g.a. den verksamhet som de har bedrivit, eller att behovet av den bedrivna verksamheten har ökat bl.a. eftersom det offentliga stödet till personer med missbruksproblem har minskat. Andra har ett bredare perspektiv och lyfter t.ex. fram att intresset i landet för hälsan hos personer som lever i missbruk har ökat, att alkoholkonsumtionen bland unga i Sverige har minskat, att negativa attityder och värderingar om kvinnor i missbruk eller beroende har blivit vanligare samt att användningen av vissa droger har ökat bland yngre. Röstbärare I gruppen röstbärare återfinns nio av 28 organisationer. Två av dessa organisationer fick statsbidrag för första gången 2011, Romska delegationen och Antidiskrimineringscenter Roma. Den förstnämnda organisationen beskriver att ett fungerande nätverk mellan romer och myndigheter (socialtjänst/arbetsförmedlingen/vårdcentralen) i Älvsjö-Botkyrka-Tensta-Skarpnäck m.fl. har skapats under 2011 och att deras målgrupp, romer och resande, har fått ökade kunskaper om missbruk och förebyggande arbete med missbruk. Inför 2012 planerar de bl.a. att genomföra utbilningssatsningar för tjejer, stärka uppsökarverksamheten och utbilda föräldrar i föräldrarollen. Antidiskrimineringscenter Roma uppger att deras målgrupp (romer och resande) har fått ökad kunskap inom berörda områden samt i dag har lättare att söka och få hjälp vid behov då de i dag vet vart de ska vända sig, hur de söker stöd/hjälp och var hjälpen finns att få. De har bl.a. arbetat med utbildning och kunskapshöjande insatser samt brottspreventiva åtgärder, som de menar har bidragit till en nämnvärd minskning av såväl våld, missbruk som kriminalitet. De kommer nu att lämna över det fortsatta arbetet till Roma Institutet som de hoppas på ett effektivt sätt ska kunna driva det fortsatta projektet framgångsrikt. RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, har uppgett att fem nya lokalföreningar har tillkommit under De har arbetat mycket med brukarmedverkan och startat brukarråd i alla län på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). RFHL har genomfört konferenser som har gett brukarna en möjlighet att påverka den sociala utsatta 23

24 situationen i vidare mening, t.ex. hemlöshet, ekonomiskt bistånd, minoritetsfrågor m.m. Svenska Brukarföreningen har genomfört en brukarundersökning med målet att öka kunskapen om behandling ur ett brukarperspektiv m.m. 357 brukare fyllde i den enkät som undersökningen baserades på, vilket resulterade i rapporten 357 brukare om substitutionsbehandling. Sveriges Brukarförening har även arrangerat ett seminarium med 200 besökare och därtill har två hearings genomförts i Riksdagen i samarbete med Centerpartiet och Miljöpartiet. Service- och tjänsteutövare Fem av de 28 organisationerna inom området alkohol och narkotika klassas som service- och tjänsteutövare. Convictus har under 2011 jobbat med delmålet att utveckla arbetet för hemlösa. De har kontinuerligt besökt ställen där de möter missbrukare och hemlösa och har gjort 169 fältbesök i Stockholm under Antal länkningar som har rapporterats i deras HIV- och Hepatitarbete 2011 är 38 till Pelarbacken, 27 till frivård och 24 till övriga sjukvården. Hela Människan uppger att de har bedrivit missbruksvård på sex platser i Sverige. Motiverande arbete bland människor med missbruksproblem har genomförts på 68 platser, där de även har erbjudit någon form av socialt inriktad matservering samt ofta även praktisk assistans och omsorg såsom dusch, klädhjälp, klädtvätt m.m. Andelen kvinnor som besöker verksamheten har ökat betydligt jämfört med tidigare. Rainbow Sweden (RS) har som huvudmål att erbjuda människor som själva vill lämna beroende och sociala utsatta situationer en sådan väg. De beskriver att en ny verksamhet, Nollpunkten, har öppnats för personer som under sin rehabilitering/behandling får återfall. Istället för att riskera att hamna på gatan kan personerna få komma till Nollpunkten för att sedan återvända till sin avbrutna rehabiliteringsprocess när alkoholen/drogen gått ur kroppen. Opinionsbildare Tolv av organisationerna inom området alkohol och narkotika återfinns bland opinionsbildarna. MHF-Ungdom har 2011 haft som delmål att sprida information kring alkoholkonsumtion i förhållande till rattfylleri. En aktivitet som har genomförts för att uppfylla delmålet var att arbeta med informationsspridning genom användning av mjölktält. Ett konkret resultat av den aktiviteten var att kontrakt fylldes i med ett ställningstagande mot rattfylleri. IOGT-NTO har som huvudmål för verksamheten att de ska bidra till en minskad alkoholkonsumtion. De har bl.a. arbetat med opinionsbildning för att uppnå detta. Frågor som de har varit engagerade i under 2011 är bl.a. restriktioner för alkoholreklam, bevarande av alkoholmonopolet och begränsning av öppettider för krogarna. IOGT-NTO har även genomfört olika kampanjer så som Öppet för stor och liten, Tack, men jag jobbar och 24

25 Vit Jul. Den sistnämnda kampanjen slog nya rekord, som bl.a. resulterade i besökare på hemsidan, 215 pressklipp och 308 julaktiviteter för barn. Utsatta barn och deras familjer är en framträdande målgrupp De organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familjer har en verksamhet som kopplar väl an till målet för regeringens barnrättspolitik. Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. 7 Socialstyrelsen sammanfattar de övergripande målen i svensk lagstiftning inom området barn och unga: Goda uppväxtvillkor, fysisk och psykisk hälsa och utveckling Hänsyn till barnets bästa i alla beslut som rör barnet eller den unga Barns och ungas rättigheter till delaktighet och inflytande Jämlikhet i levnadsvillkor Likvärdig vård och omsorg av god kvalitet. 8 Av de 62 organisationer som fick bidrag för 2011 ingår 21 (34 procent) i området utsatta barn och deras familjer. Totalt beviljades dessa organisationer kronor 2011, vilket motsvarar 15 procent av den totala statsbidragssumman. Elva av de organisationer som inte har indelats i området utsatta barn och deras familjer har även rapporterat att de huvudsakligen har genomfört verksamhet inom detta område. Anledningen till att dessa organisationer inte har placerats in i området utsatta barn och deras familjer är att deras verksamhet visar att de främst hör hemma inom ett annat område. Ytterligare 23 organisationer har redovisat att de i viss mån har genomfört verksamhet kring utsatta barn och deras familjer. Det finns således ett stort engagemang kring utsatta barn och deras familjer även hos många av de andra organisationerna som inte främst arbetar med dessa frågor. Tabell 7. Ansökta och beviljade bidrag 2011 inom området utsatta barn och deras familjer Mottagare Ansökt (tkr) Beviljat (tkr) Har även rapporterat verksamhet inom: Barnens rätt i samhället, BRIS An, Vmk* ECPAT Sverige Familjehemmens Riksförbund An, Vmk Familjevårdens Centralorganisation An, Vmk 7 Prop. 2009/10:232, sid 1 8 Barn och unga inom Socialstyrelsens verksamhetsområde. Strategisk analys 2010 som underlag för långsiktig planering och prioritering, sid 10 25

26 FAS-föreningen An Forum för Familjevård An, Vmk Föreningen Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn, ATSUB An, Vmk Hjälpkällan Vmk IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis An Maskrosbarn An RiksBryggan An, Vmk Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF An, Vmk An, Vmk Riksförbundet Insolvens An, Vmk Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning, RISK Vmk Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, Vmk HOPP Rädda Barnen Styvmorsviolen Sveriges Makalösa Föräldrar An, Vmk Sveriges Romska Ungdomsdelegation Tjejzonen An, Vmk Summa ansökt och beviljat *An = alkohol och narkotika, Vmk = Våld mot kvinnor Av de 21 organisationerna inom området utsatta barn och deras familjer har 20 inkommit i tid med återrapportering kring användningen av statsbidraget Av dessa har 17 (85 procent) huvudsakligen genomfört förebyggande och socialt stödjande verksamhet inom området. Tre organisationer (15 procent) har rapporterat att de i viss mån har genomfört sådan verksamhet. Opinionsbildning och utbildning som utgår från och främjar det lokala arbetet har genomförts huvudsakligen av 13 organisationer (65 procent) och i viss mån av sju organisationer (35 procent). Sex organisationer (30 procent) har huvudsakligen bedrivit verksamhet i samverkan med andra organisationer och aktörer, 13 (65 procent) har gjort det i viss mån, medan en organisation (fem procent) har rapporterat att de inte har gjort det alls. Tio organisationer (50 procent) inom området utsatta barn och deras familjer har bedömts ha genomfört verksamheten enligt plan i stor utsträckning. Nio organisationer (45 procent) har gjort det delvis och en organisation (fem procent) har bedrivit verksamhet som i liten utsträckning gått som planerat. Förväntat resultat för 2011 har i stor utsträckning uppnåtts av elva organisationer (55 procent). Åtta organisationer (40 procent) har delvis uppnått det förväntade resultatet medan en organisation (fem procent) har gjort det i liten utsträckning, vilket bl.a. har förklarats med resursbrist. I återrapporteringen för 2011 har flera organisationer beskrivit förändringar när det gäller de problem eller behov som deras verksamhet syftar till att åtgärda. Negativa förändringar enligt organisationerna är t.ex. att den psykiska ohälsan hos unga ökar, att ensamstående föräldrar med låg inkomst har fått det sämre sedan förra året, att antalet hjälpsökande har ökat inom vissa områden och att det har blivit tydligt att det offentliga stödet till sexuellt utsatta skiftar vad gäller tillgänglighet, omfattning och kvalitet samt att 26

27 endast en liten del av det befintliga stödet riktas mot män. På den positiva sidan noteras att kunskapen om och intresset för organisationernas frågor har växt, att medvetenheten om behov av tidiga åtgärder för utsatta barn har ökat, att samverkan mellan kommuner och organisationerna i vissa fall har blivit bättre samt att barnfattigdomen har uppmärksammats mer och att barnens röst har framkommit tydligare. Röstbärare Av de 21 organisationer som har särskilt fokus på utsatta barn och deras familjer tillhör tio gruppen röstbärare. Här återfinns bl.a. Riksförbundet Insolvens, som arbetar för att hjälpa människor ur socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Deras målgrupp är överskuldsatta och personer som riskerar att hamna i en skuldsättning. Under 2011 har den förebyggande verksamheten tillsammans med Kronofogdemyndigheten samt utbildningarna i ekonomi haft störst påverkan på målgruppens situation. Organisationen Maskrosbarn arbetar för att barn som växer upp med en förälder som dricker för mycket eller mår psykiskt dåligt ska känna mindre skam och skuld samt våga söka stöd. De har under 2011 organiserat en heldagskonferens för vuxna inom elevhälsa m.fl. med 120 deltagare samt genomfört ca 60 föreläsningar med ca deltagare. Under 2011 hade organisationens hemsida ca unika besökare. Femtio föreläsningar har genomförts på grund- och gymnasieskolor för ca ungdomar. 70 ungdomar mellan år har deltagit i deras sommarlägerverksamhet. Just lägerverksamheten lyfter Maskrosbarn fram som den verksamhet som har haft störst påverkan på deras målgrupp, varför de planerar att utöka den verksamheten under Service- och tjänsteutförare Åtta organisationer inom området utsatta barn och deras familjer ingår i gruppen service- och tjänsteutförare. Organisationen Tjejzonen beskriver i sitt övergripande mål att de vill verka där och när tjejerna behöver i syfte att förebygga psykisk ohälsa hos tjejer mellan år i Sverige. Tjejzonen har bedrivit varierande verksamhet under 2011 för att stödja och hjälpa tjejer med psykisk ohälsa, men framhåller att de inte har nått förväntat resultat p.g.a. att de inte har haft tillräckliga ekonomiska eller tidsmässiga resurser. Opinionsbildare Inom området utsatta barn och deras familjer ingår tre organisationer som har klassificerats som opinionsbildare. Organisationen ECPAT Sverige har som övergripande mål att försvåra för, och på lång sikt stoppa, den globala barnsexhandeln. Deras primära målgrupp beskrivs som nyckelaktörer som kan vidta åtgärder som minskar barnsexhandeln. I återrapporteringen beskrivs ett rundabordssamtal som rikspolischefen bjöd in till på ECPATs initiativ. Syftet var att diskutera hur rättsväsendet kan förstärka det förebyggande och operativa arbetet mot barnsexturism. Höga företrädare från många viktiga organisationer deltog. Att en sådan grupp samlas för att dis- 27

28 kutera konkreta insatser mot barnsexturism innebär ett stort framsteg, anser ECPAT. ECPAT redogör även för en undersökning, gjord av företaget YouGov i november 2011 om barnsexturism, som visar att andelen svenskar på utlandsresa som faktiskt agerar när de ser tecken på att turister försöker utnyttja barn sexuellt har ökat till 62 procent. Detta ser ECPAT som en effekt av sitt fleråriga informationsarbete för att öka allmänhetens kunskap om att det är viktigt att agera vid misstänkt barnsexturism. Insatser mot våld mot kvinnor De ideella organisationerna som fick del av statsbidraget 2011 har genomfört verksamhet som relaterar väl till regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/2008:39). Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Ytterst är det en fråga om jämnställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter som gäller för alla. Alla insatser i kampen mot mäns våld mot kvinnor måste utgå från de utsattas behov. Det är statens och kommunernas ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd. Frivilligorganisationernas verksamhet är ett ovärderligt komplement till de offentliga verksamheterna. Ett ökat samarbete mellan de olika aktörerna är nödvändigt för att arbetet mot denna typ av våld ska bli kraftfullt och effektivt. 9 Tolv av de 62 organisationer (19 procent) som beviljades statsbidragsmedel 2011 hör till området våld mot kvinnor. Totalt fick dessa organisationer kronor i bidrag 2011, vilket utgör 38 procent av de beviljade anslagen för statsbidraget ( kronor). Utöver de organisationer som har grupperats i området våld mot kvinnor har åtta organisationer arbetat huvudsakligen inom detta område och 27 organisationer har gjort det i viss mån. Av detta kan utläsas att arbete för att motverka våld mot kvinnor bedrivs i en bredare krets än endast i de organisationer som har inplacerats i området. Det extra anslaget om tio miljoner kronor för att bekämpa våld mot kvinnor fördelades till organisationerna inom området. De två största bidragen fördelades 2011 till Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, och till Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR. Till dem utbetalades kronor respektive kronor. Tillsammans utgör bidragen som beviljades till dessa två organisationer 32 procent av de totala statsbidragsmedlen och 82 procent av medlen som sammanlagt har fördelats till området våld mot kvinnor. 9 Regeringens skrivelse 2007/08:39. Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, sid 5 28