Användningen av statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området år Årlig redovisning till regeringen

Transkript

1 Användningen av statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området år 2010 Årlig redovisning till regeringen

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad juli

3 Förord Denna rapport är en årlig redovisning till regeringen och ingår i Socialstyrelsens uppdrag att fördela verksamhetsbidrag enligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. Rapporten redogör för verksamhet genomförd av organisationerna som mottog bidraget för år 2010 och för Socialstyrelsens bidragsgivning. Från och med år 2010 har enheten för statsbidrag ansvarat för bidragsgivningen. I arbetet har utredarna Daniel Svensson, Åke Setréus, Merike Hansson, Eva Elfver-Lindström, Elis Envall, Lotta Nilsson samt juristen Charlotte Gedda deltagit. Rapporten har sammanställts av utredaren Eldrid Röine. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Uppdraget 9 Tre anslag, en förordning 9 75 organisationer fick bidrag 10 Några mindre ändringar 10 Organisationernas återrapportering organisationer har återrapporterat 12 Tydligare mål och resultat 12 Målen i regleringsbrevet är uppfyllda organisationer bedriver förebyggande och socialt stödjande arbete organisationer arbetar med påverkan och opinionsbildning organisationer samarbetar med andra 14 Sammanslutningar av riksorganisationer 14 Organisationerna främjar demokrati och välfärd 15 Röstbärare 16 Service och tjänster för utsatta grupper 16 Opinionsbildare inom folkhälsoområdet 17 Verksamhetsområdena i förordningen har främjats 19 Stort engagemang mot skador från alkohol och narkotika 19 Kamratstöd 20 Social verksamhet bland utsatta 21 Förebyggande insatser och opinionsbildning 22 Utsatta barn och deras familjer är en framträdande målgrupp 23 Utsatta kvinnor och barn 24 Service och tjänster 25 Arbete för barns rättigheter 25 Stärkta insatser mot våld mot kvinnor 26 Det lokala stödet för våldsutsatta har stärkts 26 Röstbärare inom området våld mot kvinnor 28 Service och tjänster för utsatta grupper 29 Arbete för jämställdhet 29 Slutsatser och förslag 31 Bilaga tabeller 33 5

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har fördelat totalt kronor i verksamhetsbidrag till 75 organisationer för Organisationerna har fått bidragen för sin sociala verksamhet inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Målen i regleringsbrevet är uppfyllda: 69 organisationer har genomfört förebyggande och socialt stödjande arbete. 69 organisationer har genomfört påverkansarbete och opinionsbildning. 68 organisationer har genomfört verksamhet i samverkan med andra. Verksamhetsområdena som anges i förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området, härefter kallad förordningen, har främjats: 53 organisationer har rapporterat verksamhet mot skador från alkohol och narkotika. 67 organisationer har rapporterat verksamhet för utsatta barn och deras familjer. 47 organisationer har rapporterat verksamhet för att motverka våld mot kvinnor. Socialstyrelsen bedömer att de fördelade verksamhetsbidragen har bidragit till att uppfylla statsbidragets syfte och mål såsom förordning och regleringsbrev anger. Socialstyrelsen kommer att fortsätta det utvecklingsarbete som vi startade i fjol för att förbättra mål- och resultatstyrningen. Redan nu ser vi en viss förbättring i organisationernas årliga ansökningar och återrapporteringar. På längre sikt kan utvecklingsarbetet öppna möjligheter för att bättre följa upp måluppfyllelsen hos de verksamheter som får bidrag. Utvärderingar av långsiktiga effekter bör dock genomföras av oberoende experter och förutsätter särskilda resurser. Regeringen bör därför överväga att avsätta medel till regelbundna oberoende utvärderingar av långsiktiga effekter gentemot syfte och mål för statsbidraget. En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) lyfter fram viktiga principer för relationerna mellan offentliga myndigheter och det civila samhällets organisationer. Principerna omfattar självständighet och oberoende, långsiktighet samt öppenhet och insyn. Socialstyrelsen kan konstatera att nuvarande regler i förordningen inte underlättar för organisationerna att långsiktigt planera sin verksamhet och sätta mål på flera års sikt. Därför anser Socialstyrelsen att regeringen bör överväga att införa en ny bestäm- 7

8 melse i förordningen som möjliggör att besluten kan gälla för flera år, även om bidragen bara kan betalas ut för ett år i taget enligt statsbudgetens årliga anslag. Socialstyrelsen ska verka för en god hälsa och social välfärd, och för stödinsatser, omsorg och god vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen. Bidragsgivning till verksamhet som riktar sig direkt till utsatta grupper stämmer därför väl överens med Socialstyrelsens uppdrag. Det finns skäl för att i förordningen ännu tydligare lyfta fram statsbidragets slutliga syfte att bidra till att utsatta människor kan förbättra sina levnadsvillkor samt påverka och delta i samhällsutvecklingen. Statens folkhälsoinstitut har ett sektorsövergripande ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom och skador, med särskilda uppgifter inom området alkohol, narkotika, dopning och tobak. I samband med att förordningen ändras bör regeringen överväga att låta Statens folkhälsoinstitut fördela alla bidragen till organisationer som huvudsakligen verkar bland generella befolkningsgrupper för att främja ett alkohol- och narkotikaskadefritt samhälle. 8

9 Uppdraget Socialstyrelsen har uppdraget att fördela verksamhetsbidrag enligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området, härefter kallad förordningen. Bidrag får lämnas till ideella organisationer som bedriver frivilligt arbete inom något av följande områden: alkohol och narkotika utsatta barn och deras familjer våld mot kvinnor. Syftet med bidraget är att förstärka och komplettera statens, landstingens och kommunernas insatser, enligt 1. I regleringsbrevet (s. 12) anges tre mål som Socialstyrelsen ska beakta vid fördelningen av bidrag: Förebyggande och socialt stödjade arbete. Organisationerna ska bedriva förebyggande och socialt stödjande arbete (till sådant arbete kan räknas att stärka förmågan till social delaktighet i samhället för ekonomiskt och socialt utsatta grupper). Opinionsbildning. Riksorganisationernas nationella opinions- och utbildningsinsatser ska stärka det lokala arbetet, och den lokala nivåns arbete och erfarenheter ska tas tillvara i den nationella opinionsbildningen. Samverkan. Samverkan ska stärkas, dels mellan organisationerna, dels mellan organisationerna och kommunerna och andra intressenter. Enligt 10 förordningen ska Socialstyrelsen lämna en samlad redovisning till regeringen varje år, och redogöra för statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och regleringsbrevets mål. Enligt regleringsbrevet ska Socialstyrelsen redovisa hur medlen fördelas mellan alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Socialstyrelsen ska lämna redovisningen till regeringen senast den 30 juni Tre anslag, en förordning Totalt tre anslag avser statsbidraget. Två av anslagen finns på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och ett på utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Det sistnämnda anslaget har varit en särskild satsning på arbetet för att motverka våld mot kvinnor under perioden Enligt regleringsbrevet ska de två första anslagen fördelas tillsammans och ses som en helhet 1. Den totala anslagssumman för år 2010 var kronor. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Socialstyrelsen daterad , s

10 Tabell 1. Anslag till bidrag enligt förordningen år 2010 Anslag Belopp (tkr) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: 6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ap. 3 Bidrag till org. på det sociala området :6 Folkhälsopolitiska åtgärder ap. 1 Bidrag till sammanslutningar av f d alkoholmissbrukare, vissa nykterhetsorg m.fl Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet: 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ap. 8 Särskilda jämställdhetsåtgärder Summa anslag organisationer fick bidrag Socialstyrelsen tog emot ansökningar från 90 organisationer fram till ansökningstidens utgång den 31 oktober Den sammanlagda ansökningssumman var kronor. Totalt beviljades 75 organisationer bidrag. Den totala bidragssumman var kronor. Två lokala föreningar beviljades bidrag enligt 3 förordningen som, om särskilda skäl finns, öppnar för att lämna bidrag till organisationer som inte uppfyller villkoret om verksamhet i minst tio län. De två föreningarna har genomfört insatser riktade mot respektive unga kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. År 2010 upphörde möjligheten för lokala kvinnojourer och mansmottagningar att söka medel direkt från Socialstyrelsen. Bland de 75 mottagarna beviljades 19 bidrag på kronor medan 19 organisationer fick bidrag på kronor. Medianen om kronor beviljades en organisation. Endast tre sökande beviljades hela det sökta beloppet. Bidragen för år 2010 utgjorde mellan 4,9 procent och 100 procent av mottagarnas intäkter år Några mindre ändringar Fem organisationer fick detta statsbidrag för första gången år Bland de femton organisationerna som fick avslag hade en fått bidrag året innan. Jämfört med år 2009 förekom endast mindre ändringar i fördelningen mellan de tre områdena i förordningen. Området alkohol och narkotika var fortfarande det största, och fick över 45 procent av den totala bidragssumman fördelat på 47 procent av de organisationer som fick bidrag. Området våld mot kvinnor var fortfarande det näst största, och fick nästan 40 procent av bidragssumman fördelat på 19 procent av organisationerna. Området utsatta barn och deras familjer var fortfarande det minsta, och fick drygt 12 procent av den totala bidragssumman fördelat på drygt 33 procent av de 2 Enligt uppgifter i organisationernas ansökningar för år

11 organisationer som mottog bidrag. Fyra av de fem organisationerna som mottog bidraget för första gången finns inom detta område. Skillnaderna mellan det största och det minsta området har utjämnats något. Bidragen till området alkohol och narkotika har minskat med cirka 3 procent jämfört med år 2009, medan bidragen till området utsatta barn och deras familjer har ökat med cirka 16 procent. 26 organisationer fick sänkta bidrag jämfört med året innan. Den största nominella sänkningen till en enskild organisation var kronor, vilket innebar en minskning på 4 procent. En annan organisation fick en sänkning på kronor, vilket för den organisationen innebar en minskning på 62 procent. 24 organisationer fick höjda bidrag år 2010 jämfört med år I kronor var den största höjningen till en enskild organisation kronor, vilket motsvarar fyra procent. En annan organisation fick kronor mer i bidrag, vilket innebar den största procentuella höjningen om 300 procent. Vid sidan om organisationerna som i huvudsak bedriver verksamhet inom något av de tre områdena i förordningen, har även Forum för frivilligt socialt arbete fått bidrag. Enligt organisationens uppgifter bedriver organisationen verksamhet som inte går att hänföra huvudsakligen till ett specifikt område utan verksamheten rör hela det sociala området. Detta bidrag är oförändrat jämfört med föregående år. En alfabetisk översikt över fördelade bidrag inom respektive område för åren 2009, 2010 och 2011 finns i bilagan. 11

12 Organisationernas återrapportering 73 organisationer har återrapporterat Sista dagen för återrapportering av 2010 års verksamhet var den 31 mars Av de 75 organisationerna som fick bidrag har 73 stycken, eller 97 procent, lämnat in sin rapport till Socialstyrelsen. Två organisationer har inte återrapporterat. Den ena av dessa mottog kronor i bidrag. Senhösten 2010 splittrades organisationens styrelse och verksamheten upphörde. Efter det har organisationen försatts i konkurs. Den andra organisationen mottog kronor i bidrag. Organisationen har förklarat sin uteblivna rapport med att föreningen under 2010 lade om till enbart lokal verksamhet och ingen av medlemmarna anser sig kunna redovisa för riksnivån. Socialstyrelsen följer upp förhållandet och kommer att ta ställning till frågan om ett eventuellt återkrav. Ingen av de två organisationerna har beviljats bidrag för år Av dem som har återrapporterat har 57 organisationer (78 procent) i stor utsträckning 3 genomfört verksamheten enligt de egna planerna. Ytterligare elva organisationer, eller femton procent, har delvis genomfört vad de planerat. En organisation har i liten utsträckning genomfört verksamhet enligt den ursprungliga planen. I stället har andra aktiviteter genomförts inom samma område. Ytterligare fyra organisationer, eller sex procent, har rapporterat genomförd verksamhet men Socialstyrelsen har inte kunnat bedöma i vilken utsträckning planerna har följts. Tydligare mål och resultat Socialstyrelsen startade under året ett utvecklingsarbete för att förbättra måloch resultatstyrningen i dialog med organisationerna som mottar bidraget. Utvecklingsarbetet har skett i enlighet med regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1). Under året har arbetet resulterat i en ny ansökningsblankett, anvisningar för hur blanketten ska fyllas i och ett dokument som förtydligar hur Socialstyrelsen bedömer ansökningarna. Dokumenten finns på Socialstyrelsens webbplats. Vid de årliga ansökningarna och återrapporteringarna behöver organisationerna i första hand beskriva vilka mål de leder verksamheten mot, och vilka konkreta resultat som kommer ut av verksamheten som en direkt följd av genomförda aktiviteter. Oberoende experter bör genomföra studier av långsiktiga effekter och det förutsätter särskilda resurser. Särskilda resurser behövs också för att följa upp resultat på medellång sikt. Ansökningarna för år 2010 lämnades in innan utvecklingsarbetet startade. Organisationerna återrapporterade för 2010 i en ny blankett där de kunde sammanfatta vilka resultat de hade uppnått, och beskriva dels vilka insatser 3 I stor utsträckning innebär minst 75 procent, delvis innebär procent och i liten utsträckning innebär mindre än 25 procent av den planerade verksamheten. 12

13 som har haft störst påverkan på målgruppen, dels vilka insatser som har varit mest effektiva för att nå verksamhetens övergripande mål. Jämfört med återrapporteringen för 2009 bedömer Socialstyrelsen att återrapporteringen för 2010 visar en viss förbättring 4. Men det är fortfarande möjligt att utveckla återrapporteringen framöver så att den ännu tydligare visar mot vilka mål organisationerna har styrt sin verksamhet och vilka resultat verksamheten har lett till. Bland de 73 återrapporteringarna bedömde Socialstyrelsen att 15 rapporter, eller 21 procent (jämfört med 31 procent 2009), i liten utsträckning visar någon form av mål- eller resultatstyrning. Vi bedömde att 41 rapporter, eller 56 procent (jämfört med 49 procent 2009), delvis förmedlar mål- och resultatstyrning. Det var 17 rapporter, eller 23 procent (jämfört med 20 procent 2009), som utmärkte sig genom en tydlig mål- och resultatstyrning. De förmedlar i stor utsträckning sammanhängande mål och konkreta resultat som har dokumenterats. Socialstyrelsen ser inget klart mönster för vilka organisationer som förmedlar eller inte förmedlar bra mål- och resultatstyrning. Organisationernas mål för verksamheten och resultaten av verksamheten kommer att stå i fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet. Den nya förordningen för statsbidraget kommer att ha stor betydelse för riktningen och farten i utvecklingsarbetet framöver. 4 Antagandet om en förbättring är resultat av kvalitativa bedömningar. Utifrån frågan Har organisationen rapporterat sammanhängande mål och resultat som har dokumenterats? har 3 poäng givits för bedömningen i stor utsträckning, 2 poäng för delvis och 1 poäng för i liten utsträckning. 13

14 Målen i regleringsbrevet är uppfyllda 69 organisationer bedriver förebyggande och socialt stödjande arbete 61 organisationer, eller 84 procent, har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen inom förebyggande och socialt stödjande arbete. Ytterligare åtta organisationer, eller elva procent, har delvis genomfört sådan verksamhet. Endast fyra organisationer har inte alls rapporterat någon förebyggande och socialt stödjande verksamhet. 69 organisationer arbetar med påverkan och opinionsbildning 45 organisationer, eller 62 procent, har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen inom opinionsbildning och utbildning. Ytterligare 24 organisationer, eller 33 procent, har delvis genomfört sådan verksamhet. Endast fyra organisationer har inte alls rapporterat opinionsbildning eller påverkansarbete. I och med att organisationerna är väsensskilda sinsemellan bland annat i storlek, hur länge de har existerat, organisationsmodell, vilka som är deras medlemmar, verksamhetsområde och inriktning, har de också olika kontakt med sina medlemmar och lokala aktiviteter. Socialstyrelsen anser att den nationella opinionsbildningen och utbildningsinsatserna utgår från och främjar det lokala arbetet. 68 organisationer samarbetar med andra 29 organisationer, eller 40 procent, har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen i samverkan eller samarbete med andra. Ytterligare 39 organisationer, eller 53 procent, har delvis genomfört verksamheten i samarbete med andra. Fem organisationer har inte rapporterat någon samverkan alls. Det rapporterade samarbetet omfattar många olika aktörer, allt ifrån andra ideella föreningar till universitet, företag, hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård, internationella organisationer och många fler. Många organisationer har flera olika samarbetspartners. Sammanslutningar av riksorganisationer Fem organisationer präglas i synnerhet av samverkan, eftersom de är sammanslutningar av ett antal riksorganisationer. De bedriver opinionsbildande verksamhet och erbjuder medlemsorganisationerna olika former av stöd. Tillsammans mottog paraplyorganisationerna kronor i bidrag, varav Forum för frivilligt socialt arbete fick kronor. 14

15 Forum för frivilligt socialt arbete verkar inte direkt för utsatta grupper utan sektorsövergripande för att förbättra förutsättningarna för idéburna organisationer inom det sociala området och det ideella engagemanget. Forumet är en aktiv part i uppföljningen av överenskommelsen från 2008 mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. I återrapporteringen för år 2010 skriver forumet: Vi anser att det behövs en satsning på en infrastruktur för det frivilliga sociala arbetet. Det är väldigt svårt att finansiera verksamheter som inte är direkta stödinsatser eller involverar brukarna direkt. En sådan satsning diskuterar vi för närvarande med Regeringskansliet på ministernivå. Tabell 2. Fördelade bidrag år 2010 mellan sammanslutningar av riksorganisationer Mottagare Bidrag (tkr) Forum för Familjevård 125 Forum för frivilligt socialt arbete Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN Rainbow Sweden 600 Sveriges Landsråd för alkohol- narkotikafrågor, SLAN 500 Summa fördelat Organisationerna främjar demokrati och välfärd I En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55), s , identifierar regeringen tre viktiga roller hos det civila samhällets organisationer: de är röstbärare och opinionsbildare ger service till sina medlemmar eller till människor i allmänhet utför och levererar tjänster. I propositionen anses att organisationer som är röstbärare och opinionsbildare är centrala för demokratin. Med utförare och tjänsteleverantörer avses organisationer som i regel mottar full ersättning för tjänsterna, till exempel uppdragsersättning eller upphandling. Organisationer som ger service mottar däremot inte full ersättning för verksamheten. Målen i regleringsbrevet för statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området sammanfaller delvis med rollerna i propositionen. Målet om förebyggande och socialt stödjande verksamhet innebär i hög grad att ge service till medlemmar och människor i allmänhet. Målet om opinionsbildning och utbildning som utgår från och främjar det lokala arbetet harmonierar väl med att arbeta som röstbärare och opinionsbildare. Organisationerna som mottar verksamhetsbidraget bedriver i regel en sammansatt verksamhet bestående av förebyggande och socialt stödjande arbete, opinionsbildning och samverkan. Det vanliga är att organisationerna utövar flera funktioner på samma gång: de ger service till medlemmar och människor i allmänhet en välfärdsfrämjande funktion, och de är röstbärare och opinionsbildare en demokratifrämjande funktion. 15

16 Röstbärare Bland dem som mottog verksamhetsbidraget för år 2010 finns 22 organisationer som Socialstyrelsen uppfattar som röstbärare. De består av människor i utsatta situationer, inklusive anhöriga, som själva har organiserat sig för att på det viset förbättra sina levnadsvillkor och påverka samhällsutvecklingen. Det gäller bland annat Rikskris Kriminellas revansch i samhället, Maskrosbarn och Stockholm romska kvinnors rådgivningscenter. Dessa organisationer ger i första hand kamratstöd och utför olika former av socialt stödjande arbete, men ofta arbetar de också för att påverka åsikterna och utvecklingen i samhället. De 22 organisationerna tog tillsammans emot kronor i bidrag under året. Tabell 3. Fördelade bidrag år 2010 mellan röstbärare Mottagare Bidrag (tkr) De Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation 350 FAS-föreningen 300 Föreningen Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade Barn, ATSUB 400 Föreningen Styvmorsviolen 125 Föreningen Unga Föräldrar 150 Hjälpkällan 200 Maskrosbarn 250 Länkens Kamratförbund 300 Riksförbundet för Familjers Rättigheter, RFFR 400 Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelberoende, RFHL Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN Riksförbundet Insolvens 200 Riksförbundet Kriminellas Revansch I Samhället, RIKSKRIS Riksföreningen stödcentrum mot incest, RSCI 300 Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning, RISK 400 Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, HOPP Somali Women in Sweden, SWIS 200 Stockholm romska kvinnors rådgivningscenter, SRRS 200 Svenska Brukarföreningen 400 Sveriges Makalösa Föräldrar Sällskapen Länkarnas Riksförbund 800 Unga Rimon 100 Summa fördelat Service och tjänster för utsatta grupper I gruppen service och tjänster för utsatta grupper finns 27 organisationer, bland annat Dianova Sweden, Familjehemmens Riksförbund, Göteborgs Räddningsmission och Terrafem. Exempel på organisationernas målgrupper är hemlösa, våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem, placerade barn och traumatiserade flyktingfamiljer. De flesta av dessa organisationer finns inom områdena utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. 16

17 De 27 organisationerna utför delvis ideell verksamhet, delvis verksamhet mot ersättning från kommuner och landsting, exempelvis behandlingsinsatser. Inom gruppen finns också organisationer som är kända för sin opinionsbildning och sitt påverkansarbete till exempel BRIS, Rädda Barnen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Det sammanlagda verksamhetsbidraget för år 2010 till de 27 organisationerna var kronor. I gruppen ingår fyra intresseorganisationer för professionella som har kommun eller landsting som sina arbets- eller uppdragsgivare. Deras verksamhet är huvudsakligen riktad mot kompetensutveckling för yrkesutövarna i form av konferenser, utbildning och fortbildning. De fyra mottog kronor i bidrag för år Ingen av de fyra beviljades bidrag för år Tabell 4. Fördelade bidrag år 2010 mellan service- och tjänsteutförare Mottagare Bidrag (tkr) Barnens Rätt I Samhället, BRIS Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ 800 Convictus 575 Dianova Sverige 400 Familjehemmens Riksförbund 50 Familjevårdens Centralorganisation, FaCO 100 Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården, FSF 100 Göteborgs Räddningsmission 50 Hela Människan Kvinnors Nätverk 100 LP-verksamheten Mansmottagningen mot våld i Uppsala, MVU 500 RiksBryggan 50 Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS 200 Riksföreningen för alkohol/beroendemottagningar, RAM 100 Riksförbundet för fältarbete, RiF 100 Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF 100 Rikskriscentrum 500 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS Rädda Barnen 600 Svenska COPE-föreningen 100 Svenska Narkomanvårdsförbundet 200 Svenska Röda Korset 50 Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR Terrafem Tjejzonen 250 Öppen Gemenskap i Umeå 100 Summa fördelat Opinionsbildare inom folkhälsoområdet Bland mottagarna utmärker sig också 14 organisationer som i första hand bedriver folkhälsofrämjande förebyggande arbete och opinionsbildning rik- 17

18 tad mot generella befolkningsgrupper. Bland dessa finns IOGT-NTO, Motorförarnas helnykterhetsförbund och Sveriges blåbandsförbund. Deras verksamheter spänner över en rad olika insatser, till exempel metoder för att påverka skolelever att skjuta upp sin alkohol- och tobaksdebut och internationell lobbyverksamhet. De har också inslag av socialt stödjande arbete men alla 14 organisationer, undantaget Svenska Frisksportförbundet, bedriver främst påverkansarbete för att främja ett alkohol- och narkotikaskadefritt samhälle. Dessa organisationer fick tillsammans kronor i bidrag för år Statens folkhälsoinstitut fördelar bland annat medel till organisationers förebyggande insatser mot alkohol-, narkotika- och dopningsmissbruk bland barn och ungdom. Statens folkhälsoinstituts bidragsgivning överlappar delvis Socialstyrelsens bidragsgivning till dessa organisationer. Tabell 5. Fördelade bidrag år 2010 mellan opinionsbildare inom folkhälsoområdet Mottagare Bidrag (tkr) Alna Sverige förening 400 Föreningen Fruktdrycker 50 IOGT-NTO Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN* MHF MHF-Ungdom 200 Riksförbundet SMART 800 Svenska Frisksportförbundet 90 Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund, SAN 60 Sveriges Blåbandsförbund 900 Sveriges Blåbandsungdom 100 Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN* 500 Sveriges Lärares Nykterhetsförbund 100 Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF 700 Summa fördelat * Organisationen tillhör också gruppen sammanslutningar av riksorganisationer, se Tabell 2. 18

19 Verksamhetsområdena i förordningen har främjats Stort engagemang mot skador från alkohol och narkotika Verksamheterna speglar bland annat regeringens nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner (prop. 2005/06:30): Målet för den svenska alkoholpolitiken skall vara att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet skall nås genom insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och mot skadligt dryckesbeteende, med hänsyn tagen till skillnader i livsvillkor och behov mellan flickor och kvinnor, pojkar och män. (s. 32) Narkotikapolitiken bygger på att människor har rätt till ett värdigt liv i ett samhälle som slår vakt om enskildas behov av trygghet och säkerhet. Narkotikan får aldrig tillåtas hota individers hälsa, livskvalitet och trygghet eller den allmänna välfärden och demokratins utveckling. Målet är ett narkotikafritt samhälle. (s. 88) Den största delen av anslaget för år 2010 fördelades som tidigare år till verksamhet mot alkohol- och narkotikarelaterade skador. Av de 75 som mottog bidrag har 35 organisationer, eller 47 procent, rubricerats under verksamhetsområdet 5. Totalt mottog organisationerna kronor, eller 45 procent, av det beviljade anslaget. Också sju organisationer som inte har rubricerats under området har rapporterat att de har genomfört verksamhet huvudsakligen inom alkohol- och narkotikaområdet. Dessutom har elva organisationer rapporterat att de delvis har genomfört verksamhet mot alkohol- och narkotikaskador. Tabell 6. Ansökta och beviljade bidrag år 2010 inom området alkohol och narkotika Mottagare Ansökt (tkr) Beviljat (tkr) Har även rapporterat verksamhet inom*: Alna Sverige förening Convictus De Fria Sällskapen Länkarnas Sam Ubf, Vmk organisation Dianova Sverige Ubf, Vmk Förbundet Hassela Solidaritet Ubf, Vmk Föreningen Fruktdrycker Föreningen Mentor Sverige Ubf 5 Fyra organisationer som tidigare var rubricerade under detta område har flyttats till andra områden. 19

20 Hela Människan Ubf, Vmk IOGT-NTO Ubf, Vmk Invandrare Mot Narkotika 350 Avslag Konsumentföreningen Kilen Ubf, Vmk Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN Ubf, Vmk LP-verksamheten Ubf, Vmk Länkens Kamratförbund Ubf, Vmk Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF Ubf, Vmk MHF-Ungdom Ubf, Vmk Rainbow Sweden Vmk Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelberoende, RFHL Ubf, Vmk Riksförbundet för Fältarbete, RiF Ubf Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN Riksförbundet Kriminellas Revansch i Samhället, RIKSKRIS Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk, RFMA Ubf, Vmk Ubf, Vmk 120 Avslag Riksförbundet SMART Riksföreningen för alkohol/beroendemottagningar, RAM Ubf Svenska Brukarföreningen Ubf Svenska Frisksportförbundet Ubf Svenska Narkomanvårdsförbundet Ubf, Vmk Svenskar och Invandrare Mot Ubf Narkotika, SIMON Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund, Ubf, Vmk SAN Sveriges Blåbandsförbund Ubf Sveriges Blåbandsungdom Sveriges Landsråd för alkohol- och Ubf narkotikafrågor, SLAN Sveriges Lärares Nykterhetsförbund Ubf Sällskapen Länkarnas Riksförbund Ubf, Vmk Unga RIMON Ubf, Vmk Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF Ubf Verdandi Ubf, Vmk Summa ansökt och beviljat * Ubf = Utsatta barn och deras familjer. Vmk = Våld mot kvinnor. Kamratstöd I gruppen röstbärare finns länkrörelsens tre riksorganisationer. Alla tre bedriver kamratstöd för och med personer som har missbruksproblem och deras anhöriga. Kamratstödet äger rum lokalt, med utgångspunkt i totalt 115 lokala sällskap eller avdelningar på orter runt om i landet. Riksorganisationerna stödjer det lokala arbetet bland annat genom informations- och utbildningsinsatser. 20