Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström
Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations- och utbildningsinsatser till lantbrukare angående ökad djurvälfärd inom programmet för KULM4. Materialet finns tillgängligt för alla intresserade och kan beställas via LRF Konsult, Maria Malmström, tfn 044-20 89 13. Författare till denna handbok är Maria Malmström. Ett varmt tack till alla berörda för kritisk genomläsning av materialet. Kristianstad i december 2005 Maria Malmström Innehållsförteckning Inledning 4 Val av gyltmödrar 4 Rekryterings % 5 Exempel på uträkning av rekryteringsbehovet 5 Egen uträkning 6 Val av rätt rekryteringsdjur 6 När skall man gallra? 7 Inverterade spenar 8 Bedömningstidpunkt 9 Spenarna under dräktighet och grisning 10 Gyltämnet fram till betäckning 11 Utfodring 11 Inhysning 12 Brunst och betäckning 12 Exteriörbedömning 13 Referenser 14 2 3
Inledning Under de senaste fyra åren har smågrisdödligheten mellan födsel och avvänjning ökat med ca 1,7 %. En anledning till detta är att totalt antal levande födda har ökat under samma period. Idag föds det i genomsnitt 12,1 st levande födda per kull (sannolikt har även antalet svagfödda ökat och en del av dödligheten ligger här). Hur stor smågrisdödlighet man har i sin produktion kan bero på många olika faktorer. Det kan vara allt från närmiljö, utfodring, djurhälsa och smittotryck i besättningen, till djurskötarens djuröga och omvårdnad av djuren. En anledning till att dödligheten har ökat är att kravet på suggornas juverkvalitet och spenduglighet inte alltid har varit i fokus vid val av gyltmödrar och nya rekryteringsdjur. Antalet funktionsdugliga spenar hos suggan är av största betydelse för suggans produktionsförmåga. För att kunna minska dödligheten och öka avvänjningsvikten på smågrisarna måste defekter på rekryteringsdjurens spenar därför uppmärksammas. Denna handbok är tänkt att väcka inspiration till att förbättra rekryteringsdjuren juverkvalitet, hälsa och hållbarhet. Detta med hjälp av de delar som boken belyser, så som grisars beteende, exteriör juverkvalitet och fysiologiska funktion, tillsammans med en noggrann rekryteringsplan och klara utgallringskriterier. Val av gyltmödrar Det är vid valet av gyltmödrar som man lägger grunden till kvaliteten på sina gyltor. Välj suggor som klarar av att avvänja många tunga smågrisar (inga pellar i kullen) och med högt handelsvärde. Suggan skall ha ett jämt och fint juver utan inverterade spenar och åldersmässigt högst ha haft 3-4 kullar. Rekryterings % Det krävs att man har ett stort underlag att gallra ur för att få fram rekryteringsdjur som exteriört är hållbara, är i lagom storlek för sin ålder, har bra juver och funktionsdugliga spenar samt även visar en bra och tydlig brunst. Det optimala är att man i sin besättning har ca 40 % rekrytering per år och att man från födsel till betäckningsfärdig ålder ska kunna gallra bort ca 50 % av de inklippta rekryteringsdjuren. Exempel på uträkning av rekryteringsbehovet 300 SIP, 6 grupper, 40 % rekrytering/år. Suggorna grisar 2,2 ggr/år, 8 % omlöpningar. Hur stort är det årliga behovet? 300 SIP * 40 % rekrytering = 120 st gyltor som ska grisa in per år Hur många gyltämnen klipps in per kull? Från varje vitseminerad kull med rekryteringsdjur räknar man normalt med att kunna få fram ca 3-3,5 st gyltor som grisar in. Antalet kan skilja sig mellan olika besättningar. Det är viktigt är att man hittar sin egen besättnings medeltal och räknar utifrån det. Observera att man INTE BARA skall klippa in ca 3-3, 5 gyltor per kull, detta är antalet gyltor efter utgallring. Behov 120 st / 3 st = ca 40 st I denna besättning skall minst 40 st kullar med gyltämnen födas per år. Hur många löper om? Ta hänsyn till besättningens omlöps % och vitseminera extra suggor, procentuellt lika många som omlöpsprocenten är. 40 kullar + 8% omlöp = ca 44 suggor skall vitsemineras. 4 5
Hur många ska semineras per grupp? För en jämn fördelning av dräktiga gyltor in i besättningen över året delas årsbehovet med kullar per årssugga med gruppantalet. 44 suggor / 2,2 ggr / 6 grupper= ca 3-4 st suggor per grupp skall vitsemineras. Bra klövar och benställning Bra exteriör Använd gärna Exteriörbedömningsprotokollet på sidan 13 som hjälp vid din bedömning. Poäng 5 i mitten är målsättningen. Egen uträkning Antal gyltor som ska grisa in per år SIP * % rekrytering = st gyltor som ska grisa in per år Antal födda kullar med gyltämnen st gyltor som ska grisa in / år / besättnings medeltal) = st st (din I din besättning skall minst st kullar med gyltämnen födas per år. 14 spenar Inga inverterade Tre par framför naveln Bra klövar Räkna med omlöp kullar + % omlöp = ca suggor skall vitsemineras. Jämt fördelat/grupp st suggor / grupper = ca antal kullar per årssugga / antal st suggor / grupp skall vitsemineras. Val av rätt rekryteringsdjur Det är vid valet av rekryteringsdjuren som man lägger grunden till ett bra produktionsresultat. Bestäm vilka kriterier gyltämnena skall uppfylla för att bli inklippta och kunna fungera som sugga i minst sju kullar. Dessa krav skall sedan konsekvent följas, och endast i nödfall sänkas. Följande krav bör du ställa på dina gyltämnen 14 fungerande spenar Inga inverterade spenar Jämna fina spenpar, minst tre st placerade framför naveln Inga missbildningar, egna eller på syskon (inverterade spenar, bråck, knipt rygg m m) När skall man gallra? Gallring bör ske vid minst 3-4 tillfällen innan betäckning. Den första gallringen sker vid inklippning av rekryteringsdjuren. Den andra gallringen är lämplig att göra när ämnena väger ca 25 kg. Då kan de djur som inte uppfyller kraven säljas/flyttas till slaktsvinsstallet. Den tredje gallringen sker i samband med vaccination när ämnena är ca sex månader. Sista gallringen ska ske när gyltorna uppnått betäckningsklar ålder. Vid denna gallring bedöms både exteriör, juver och spenkvalitet. Ämnen som inte uppfyller kraven skickas till slakt. Behandling av djur under uppväxttiden ska journalföras. Notera även eventuell hälta, svansbitningar mm. Djur som behandlats mycket bör inte betäckas. 6 7
Inverterade spenar Inverterade spenar är en ärftlig defekt hos grisar. Det råder delade meningar om vilka spenar som skall anses vara inverterade och nedärvningssättet är inte helt klarlagt. Djur som själva uppvisar inverterade spenar bör inte användas till avel. En inverterad spene kännetecknas av att spenen helt eller delvis är inåtvänd i en kraterliknande fördjupning i juvret. Betraktas spenraden från sidan kan dessa spenar oftast uppmärksammas genom att mellanrummet mellan två spenar är ovanligt långt. Sedda underifrån framträder kraterfördjupningen tydligt. Bedömningstidpunkt Man kan redan hos spädgrisen, i vissa fall, avgöra vilka spenar som är inverterade. Om spenarna hos smågrisen överhuvudtaget ej är utvecklade, om spenspetsen är svart eller om spenspetsen har en mörk fläck, utvecklas de med 70-80 %, säkerhet till inverterade spenar. Alla spenar som senare visar sig vara inverterade kan dock inte bestämmas på detta tidiga stadium. En bedömning bör därför även göras vid ca fem veckors ålder och den sista, och säkraste bedömningen, vid en ålder av ca sex månader. De spenar som är kortare och tjockare än normalt och har en spets som avviker från den normala, anses även de kunna utvecklas till inverterade spenar. För att bestämma om en spene är inverterad, bör man känna på spenen. Den inåtvända delen framträder då som en hård, strängformad bildning inuti spenen. Spenar hos en ca fyra veckor gammal gris. Spene nr två och tre på höger spenrad är lite tjockare och kortare än de övriga och har en kraterbildning i spetsen. Observera den ojämna spenplaceringen på juvret. Spene nr fyra vänster spenrad, kommer troligen inte att användas och delar upp juvret i två delar. Inverterade spenar med en mörkare kraterfördjupning. En form av inverterad spene, där ett veck vid spenroten gör att spenen blir inåtvänd. Spenspetsen är dock normal och spenen kommer troligen att tryckas ut under dräktighet eller digivning och bli funktionsduglig. 8 9
Spenarna under dräktighet och grisning En del former av inverterade spenar kan under dräktighet och digivning hos suggor utvecklas till funktionsdugliga spenar. På suggor som grisat kan endast de funktionsodugliga inverterade spenarna registreras. Övriga inverterade spenar, som har registrerats som inverterade före grisningen, men som sedan blivit funktionsodugliga är mycket svårt att skilja från de normala. De kan dock skilja sig i längd. Det är därför viktigt att göra en noggrann kontroll innan grisning så att alla anlag till inverterade spenar noteras. Gyltämnet fram till betäckning Hur gyltämnet utfodras och hur hennes inhysnings ser ut, har stor inverkan på hur hållbar hon kommer att bli och givetvis hennes förmåga att visa en bra och tydlig brunst. Utfodring En utfodringsstrategi som fungerar mycket bra är följande: Gyltämnets vikt Fodersort & giva 25 kg Tillväxtfoder, fri giva 25 kg 40 kg Övergång till avelsfoder eller ett bra digivningsfoder, fri giva Juver från en dräktig sugga med inverterade spenar. Spenarna nr ett och två, räknat från höger på bilden, är fullständigt inverterade. Spene nr fem är mindre och ser normal ut och kan kanske fungera om den blir uppdiad. 40 kg betäckning Avelsfoder eller ett bra digivningsfoder, begränsad giva ca 27-38 MJ/dag beroende på hull Inhyser man gyltämnena i slaktsvinsstallet och utfodrar med ett slaktsvinsfoder är det viktigt att man kompletterar fodret med extra vitaminer och mineraler. Det är av stor vikt att styra utfodringen så att gyltan är betäckningsklar vid ca 220 dagars ålder (ca 7-7,5 mån). Då skall hon helst väga över 110 kg och ha ett hullmått på över 15 mm. Samma sugga, som bild nr fyra, efter grisning. Spene nr ett och två, räknat från höger på bilden, är fullständigt inverterade. Spene nr fem troligen inverterad då smågrisarna inte valde att dia denna spene. Denna spene gör så att juvret blir uppdelat i två delar. Ca 220 dagars ålder Minst 110 kg, helst 120-140 kg Hull över 15 mm 10 11
Inhysning Vilket boxsystem som är bäst för rekryteringsdjuren är svårt att säga. Den enskilda gårdens förutsättningar får ligga till grund för vilket man väljer. Djupströbädd till gyltor är mycket bra då djuren oftast bygger fler muskler och man får hållbarare djur. Det har dock visat sig att det är viktigt att gyltorna någon gång under sin uppväxttid får gå på hårt golv. Gör de inte det är det vanligt att djuren får hälta inne i grisningsavdelningen och p g a detta inte är så rörliga och oftast ligger ihjäl fler smågrisar. Box: Exteriörbedömning Önr: 1. Framben framifrån Box: Önr: 2. Framben från sidan 3. Kotor fram Brunst och betäckning Gyltan måste passera tröskelvärdena för ålder, vikt och mängd kroppsfett innan könsmognaden kan inträffa (se Utfodring ). Därefter är den känslig för yttre stimulans såsom galtkontakt, säsong och miljöombyte som påverkar tidpunkten för första brunsten. Av dessa är galtkontakten det starkaste stimuli. Galten bör finnas i gyltavdelningen efter det att gyltämnena uppnått fem månaders ålder. Det finns studier som visar att en tidigare galtkontakt kan vara negativ och till och med förskjuta könsmognaden. När gyltorna är betäckningsfärdiga (ca 220 dagars ålder), och flyttas in i betäckningsavdelningen, bör den första fysiska galtkontakten ske. Flyttningen in till betäckning måste göras så stressig som möjlig och gärna med en påföljande flushing. I regel visar gyltorna en tydlig flyttbrunst 5-10 dagar efter flytt. Betäckning kan ske vid denna brunst eller vid nästkommande brunst. Räkna med att max ca 75 % av djuren kommer i brunst pga att övriga inte är i rätt fas i brunstcykeln. Man vet från svenska studier att tidigt könsmogna gyltor har ett kortare intervall mellan avvänjningen och brunst som förstagrisare. Det finns även ett samband för brunstsymtomen. Gyltor med en lång och intensiv förbrunst vid sin första brunst, har oftast en lång intensiv förbrunst även efter första avvänjningen. 4. Bakben bakifrån 5. Bakben från sidan 6. Kotor bak 7. Rörelser Stela Slingrande Normala (sitter) (sitter) 8. Rygg Sänkt Rak Välvd 9. Innerklövar bak Mycket små Jämnstora 1 2 3 4 5 På grund av detta bör inte gyltor som kommer i brunst sent (sen könsmognad) användas till avel om man vill undvika problem med sena brunster efter första avvänjningen i framtiden. 12 13
Referenser Holmqvist, L. Meddelande nr 43, 1971. Inverterade spenar hos svin. Eliasson-Selling, L. Svinhälsoveterinär, Svenska Djurhälsovården, Uppsala. Några tankar kring gyltor och ungsuggor. Kihlberg, M. Quality Genetics. Exteriörbedömningsprotokoll Lantmännen Utfodringsrekommendationer rekryteringsdjur. 14 15