Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige

SIGNERAD 2015-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (11) Datum 2015-01-26 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Karin.Andersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om insatser för hemlösa 2014 STK-2014-1214 Sammanfattning Samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden lämnar varje höst/vinter rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Rapporterna beskriver organiseringen av hemlöshetsarbetet, det förebyggande arbetet, resurser för hemlösa, andrahandsuthyrning av lägenheter, samarbete med andra aktörer inom området och pågående projekt och utvecklingsarbete. Eftersom bostadsbristen får allt större genomslag i hemlöshetsproblematiken och den strukturella hemlösheten ökat markant de senaste åren har samarbetet över förvaltningsgränserna ökat. Samarbetet behöver utvecklas ytterligare och framför allt behövs allianser och innovationer för att möjliggöra byggnation av hyresrätter med rimliga hyror så att även personer/familjer som saknar god ekonomi får tillgång till den reguljära bostadsmarknaden. Hemlöshetsproblematiken behöver lyftas fram i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och i handlingsplaner för utbyggnad av bostäder. Den handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete som funnits sedan 2005 är inaktuell och föreslås upphöra att gälla. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete från 2005 ska upphöra att gälla, och att stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden även fortsatt ska avge årlig rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta att godkänna rapporten, samt att anmoda stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB att beakta rapporten i sitt målarbete för 2015. Beslutsunderlag Rapport från stadsområdesnämnd Innerstaden Rapport från sociala resursnämnden Rapport från stadsområdesnämnd Norr Rapport från stadsområdesnämnd Söder

Rapport från stadsområdesnämnd Väster Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster(1/2) Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster (2/2) Särskilt yttrande från stadsområdesnämnd Söder (M, FP) G-Tjänsteskrivelse - Vård- och omsorgsberedning 11/2 - Rapport om insatser för hemlösa 2014 Handlingsplan 2005 Boenden för hemlösa i Malmö stad 2014 december 2 (11) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2015-02-11 KS Arbetsutskott 2015-02-16 Kommunstyrelsen 2015-03-03 Kommunfullmäktige 2015-03-25 Rapport om insatser för hemlösa år 2014 I december 2004 fattade kommunfullmäktige beslut om en plan för arbetet mot hemlöshet enligt vilken samtliga stadsområdesnämnder, dåvarande stadsdelsfullmäktige, en gång per år ska lämna rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hem- och bostadslösa. Samtidigt ska sociala resursnämnden lämna en rapport om de kommunövergripande insatserna och resurserna samt i vilken utsträckning dessa täcker behoven. Den senaste rapporten om insatser för hem- och bostadslösa behandlades i kommunstyrelsen i februari/mars 2014. Kommunstyrelsen beslutade då att stadskontoret, i samband med 2014 års rapport om insatser för hemlösa, skulle återkomma med en lägesrapport om den översyn som initierades genom 2011 års rapport om insatser för hemlösa i vilken det angavs Nuvarande organisation för kommuncentralt ansvar för hemlösheten har funnits sedan år 2005 och hemlöshetsarbetet är betydligt mer omfattande nu och det finns tillgång till betydligt fler resurser än när den trädde i kraft. Det finns därför ett behov att göra en samlad översyn av hemlöshetsarbetet vilket innebär att, utöver ekonomin, även rutiner, handläggning, uppföljning, samarbete mellan kommunens förvaltningar och brukarmedverkan behöver granskas och, i förekommande fall, effektiviseras. I det arbetet måste stadsdelarnas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, brukarorganisationer och framför allt stadskontoret involveras. Hur det arbetet har fortskridit har beskrivits i rapporterna 2012 och 2013. Denna rapport beskriver situationen i stadsområdena och för sociala resursförvaltningen den 1 oktober 2014 samt det utvecklingsarbete som initierats och bedrivits under det senaste året. I ärendet föreligger särskilt yttrande från (M) och (FP) i stadsområdesnämnd söder. Organisation av arbetet mot hem- och bostadslöshet Enligt beslut i kommunfullmäktige har fastighetskontoret ansvaret för att anskaffa lägenheter och andra objekt för målgrupper med speciella behov, som inte kan få sitt boende tillgodosett på den ordinarie bostadsmarknaden. Fastighetskontorets lägenhetsenhet har ansvar för kontraktsskrivning och all hyresjuridik förknippad med bostäderna och sköter bl a hyresdebitering i förhållande till andrahandshyresgästen. 2005 hade Malmö drygt 600 lägenheter för andrahandsuthyrning och verksamheten med tre förvaltare finansierades genom att medel överfördes från dåvarande stadsdelsfullmäktiges resursfördelade budgetar. Enheten utökades 2012 med en för-

valtare och 2013 med ytterligare en och i budget för 2015 fick enheten ett tillskott för två nya tjänster. Bakgrunden var huvudsakligen den stora ökningen av antalet avtal men också att lägenhetsenheten utökat sitt ansvarsområde. De lägenheter som fastighetskontoret tecknar förstahandskontrakt på fördelas mellan stadsområdena enligt en särskild fördelningsnyckel som justeras årligen. Fördelningsnyckeln baseras på relationen mellan antalet hemlösa och det antal lägenheter respektive stadsområde disponerar och avsikten är att få en balans i de resurser som stadsområdena kan erbjuda så att det finns en likhet över staden. Ansvar för bedömning och tilldelning av boenden samt tillsyn och, vid behov, stöd i boendet ligger på stadsområdenas socialtjänst. 3 (11) Stadsområdesnämnd Söder tar i sin rapport upp att många av de hemlösa barnfamiljerna kommer från annat land och att de har svårt att hitta egna boendelösningar eftersom de saknar kunskap om hur man söker bostad. Socialtjänsten försöker vägleda genom egna bosökarinsatser vilket också framgår av övriga nämnders rapporter men man saknar tid för att på ett adekvat sätt hjälpa familjerna i någon större utsträckning. Samtliga stadsområden har personal som arbetar särskilt riktat mot hemlöshetsproblematiken. I stadsområde Norr finns en enhet för myndighetsutövning med 10 socialsekreterare och en enhet för tillsyn med 12 socialpedagoger som arbetar specifikt med hemlösa. I stadsområde Öster ingår hemlöshetsarbetet i vuxenenhetens uppdrag. Enheten har en särskild mottagningsgrupp för hemlösa bestående av tre socialsekreterare. Under både 2013 och 2014 ansökte 479 familjer/personer om akut hjälp med boende under perioden januari t o m september. Även stadsområde Söder har en särskild sektion för boende och en mottagningsgrupp som ansvarar för att utreda, besluta om och följa upp hemlöshetsinsatserna. En förändring sedan förra året är att stadsområdet har en förstesekreterare som samordnar arbetet och handleder personalen. I stadsområde Väster bedrivs hemlöshetsarbetet inom vuxenenheten och även här finns en särskild mottagningsenhet för att bl a utreda behov av akutboende för hemlösa. Stadsområdet arbetar aktivt med uppföljning av de personer som bor i akutboenden i syfte att hitta permanenta boendelösningar. I stadsområde Innerstaden finns, inom enheten för vuxna, en myndighets- och en insatssektion som arbetar med hemlösa. Till myndighetssektionen finns knutet en mottagning som gör en första bedömning och placering vid akuta behov. Enligt vad som anges i rapporterna så är 104 av stadsområdenas personal involverade i hemlöshetsarbetet varav minst 65 arbetar på heltid med problematiken. Kommungemensamma insatser mot hemlöshet Kommunövergripande strategiska frågor faller inom stadskontorets ansvarsområde medan operativa insatser som drift av egna kommungemensamma boenden och upphandling av kommungemensamma boenden tillhör sociala resursförvaltningens uppdrag. Under våren 2014 genomfördes den senaste upphandlingen av kommungemensamma härbärgesplatser och dygnsboenden. 20 platser med möjlighet att utöka till 25 vid behov avsåg biståndsfritt akutboende/natthärbärge i enbäddsrum för hemlösa kvinnor och män och även par. 43 dygnsboendeplatser upphandlades för hemlösa män i aktivt missbruk och 21 för kvinnor i samma situation med den skillnaden att 5 av de platserna är avsedda för kvinnor som dessutom blivit utsatta för våld. Underlaget till upphandlingen arbetades fram av en beredningsgrupp med representanter från stadsområdenas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen och stadskontoret.

En grupp som funnits i många år är gruppen för socialt boende med representanter från fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, stadsfastigheter och sociala resursförvaltningen. Gruppen har i uppdrag att bevaka vilka av de lokaler som blir lediga i kommunen som kan användas för sociala boenden men även om det dyker upp tomter som kan bebyggas och fastigheter som kan förvärvas. 4 (11) I december 2013 öppnade Lugguden med 19 genomgångslägenheter för drogfritt boende och 11 lägenheter för drogfritt stödboende och i januari 2014 öppnade Hasselgården med 8 lägenheter för alkoholmissbrukande kvinnor. I december 2014 tillkom ett akutboende i Burlöv för hemlösa barnfamiljer utan social problematik där avsikten är att familjerna ska få aktivt stöd i sitt bostadssökande av personal på plats i huset. Uppsökarverksamheten för vuxna bedriver verksamhet riktad till vuxna med drogrelaterade problem som är eller riskerar att bli hemlösa. Under 2014 har verksamheten dessutom kartlagt situationen för EU-migranter i Malmö och följt hur situationen utvecklats när antalet personer ökat och boplatser etablerats. I Malmö finns sedan början av 2012 ett samarbete mellan kommunen och Region Skåne i form av ett multiprofessionellt ACT-team (assertive community treatment) som ger stöd till personer med psykossjukdom och svåra sociala problem där en del har en osäker boendesituation. Teamet ger i nuläget stöd till 56 personer varav 18 kvinnor. Sedan 2012 finns även en permanent Bostad först-verksamhet i Malmö. Inledningsvis var det svårt att få hyresvärdar att lämna lägenheter till verksamheten sannolikt eftersom den vänder sig till personer med en uttalad social problematik. Först under 2014 nåddes målet med 20 lägenheter. Resultaten har hittills varit mycket positiva och verksamheten har nu kunnat utöka till att arbeta med par och är öppna för att även arbeta med barnfamiljer. En person har fått avbryta och två personer har kunnat överta kontrakten. Det har funnits stort intresse för att delta i programmet och 65 personer står i kö. Förebyggande insatser mot hemlöshet Budget- och hyresrådgivningen är en mycket viktig resurs i det förebyggande hemlöshetsarbetet både när det gäller att hjälpa malmöbor att hantera sin vardagsekonomi och när det gäller att förhindra vräkning för de personer som har en egen bostad. De allra flesta som har kontakt med budget- och hyresrådgivningen har inte kontakt med socialtjänsten. Ibland räcker det med den rådgivning och hjälp budget- och hyresrådgivningen kan ge men ofta behövs mer omfattande insatser som socialtjänsten kan bistå med. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten är också viktigt både när det gäller att förhindra avhysningar eller att se till att de sker på ett så bra sätt som möjligt. Både socialtjänst och kronofogdemyndighet ger uttryck för att man har ett väl utvecklat och bra samarbete. Kronofogdemyndighetens statistik visar att under första halvåret 2014 var 12 barn i Malmö berörda av verkställda avhysningar, medan motsvarande siffra för Stockholm och Göteborg var 59 respektive 8. Alla som riskerar att avhysas i Malmö kontaktas av stadsområdenas individ- och familjeomsorg antingen genom brev eller genom hembesök och information lämnas om vilken hjälp och vilket stöd som kan erbjudas. Hushåll med barn och äldre är särskilt prioriterade i det förebyggande arbetet.

Flera stadsområden anger att de arbetar med boenderådgivning, bl a i form av information och praktiskt hjälp i att söka bostad, för personer som bor i stadsområdet. Samarbetet mellan stadsområdenas enheter för boende och försörjningsstöd har också utvecklats för att bistå personer i att få och behålla bostäder. 5 (11) Flera stadsområden lyfter fram samarbetet mellan vård och omsorg inom ramen för Psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO), regeringens satsning t o m år 2016 för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa med särskild inriktning på barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerade psykiatriska problem. Av rapporterna framgår att individ- och familjeomsorgen samarbetar med hyresvärdarna i respektive stadsområde för att kunna åtgärda eventuella missförhållanden i ett tidigt skede. Lägenheter för andrahandsuthyrning I januari 2014 hade stadsområdena och sociala resursförvaltningen tillsammans 1128 avtal om andrahandsuthyrning och i januari 2015 hade avtalen ökat till 1185. Av dem hyrs 469 av MKB, 148 är bostadsrätter som stadsfastigheter förvaltar och 568 hyrs av privata hyresvärdar. Av de 1185 avtalen är 477 (40 %) genomgångsboenden, dvs de ska fungera som referens- eller träningsboende och underlätta ingången på den reguljära bostadsmarknaden och kan därför inte övergå till förstahandskontrakt. De lägenheterna finns huvudsakligen i olika blockförhyrningar som t ex bostadsbyn Per Albin, Lugguden eller Hallingsgatan. 708 lägenheter är övergångsboenden som är avsedda att övergå till förstahandskontrakt, efter en med hyresvärden avtalad tid av skötsamhet som hyresgäst. MKB är flexibla när det gäller tidsramen för övertagen, de godkänner försörjningsstöd som inkomst, vissa betalningsanmärkningar och även viss skuldsättning, något som inte de privata hyresvärdarna gör. Fördelning genomgångs- respektive övergångslägenheter mellan stadsområden och sociala resursförvaltningen

Under 2014 har 193 lägenheter anskaffats och 148 andrahandskontrakt har övergått till förstahandskontrakt vilket innebär att de lägenheter som lägenhetsenheten förvaltar ökat med 45 under året. Helst skulle det gå jämt ut eller, med tanke på den stora ökningen av antalet avtal sedan lägenhetsenhetens tillkomst, så skulle övertagen vara fler än nyanskaffningen. Stadsområdena ska arbeta aktivt för att kontrakten ska övergå till förstahandskontrakt och för att en hyresgäst ska få överta kontraktet krävs det att hyrorna inbetalats i tid av hyresgästen själv eller av god man/förvaltare samt att det inte förkommit några störningar eller annan misskötsamhet under boendetiden. 6 (11) Övertag per stadsområde 2013 och 2014. Vid andrahandsuthyrning ingår tillsyn av att hyresgästen uppfyller hyreslagens krav som ett obligatorium. En schablonkostnad har räknats fram, den indexuppräknas och uppgår för närvarande till strax under 15 000 kronor per lägenhet och år. Tillsyn görs av stadsområdenas socialtjänst och ska ske en gång per månad om inte annat överenskommits med hyresvärden och i princip är det bara MKB som medger tillsyn med längre intervall. Samarbete I samband med omorganisationen till fem stadsområden sågs nätverken kring hemlöshetsarbetet över och gjordes om. I nuläget finns ett chefsnätverk med enhets- och sektionschefer från individ- och familjeomsorgen där även sektionschefen för kommungemensamma boenden och enhetschefen för lägenhetsenheten ingår. Det finns också en beredningsgrupp som arbetar fram underlag för beslut på uppdrag av avdelningscheferna från stadsområdenas individ- och familjeomsorg och sociala resursförvaltningen. MKB är en mycket viktig samarbetspart både när det gäller att få lägenheter till stadsområdenas hemlösa och i utvecklingsarbetet inom hemlöshetsområdet i övrigt. I januari trädde ett nytt samarbetsavtal mellan MKB och fastighetskontoret i kraft som bl a innehåller mer flexibla överlåtelsetider. 2013 hölls för första gången inspirations- och utbildningsdagar för all personal som arbetar med boendefrågor och försörjningsstöd. Dessa genomförs nu som introduktion för nyanställda en gång per termin i ett samarbete mellan fastighetskontorets lägenhetsenhet, miljöförvaltningens hyresrådgivning, stadsbyggnadskontorets Boplats Syd, MKB:s bosociala verksamhet och stadskontorets välfärdsavdelning. Avsikten är att dagarna ska bidra till att hemlöshetsarbetet i Malmö

bedrivs på samma sätt och från samma utgångspunkter i de olika stadsområdena. 7 (11) Flera stadsområden beskriver ett nära samarbete med psykiatrin och detta är något som huvudsakligen utvecklats de senaste åren. Även internt i stadsområdena har samarbetet utvecklats under senare år och gemensamma satsningar genomförs med stöd av t ex PRIO-medel. Pågående projekt och förändringsarbete Stadsområde Norr inledde under 2014 ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra arbetet med och för hemlösa barn. Implementering kommer att ske bl a genom en satsning på utbildning av personalen. Stadsområdet har också inlett ett utvecklingsarbete för att förbättra hemlöshetsarbetet generellt genom att utveckla redskap för personalen. Stadsområdet kommer, med stöd av stimulansmedel för strategiskt arbete inom socialpsykiatrin, att arbeta med boendestöd i samverkan mellan tre olika verksamhetsgrenar. Stadsområde Öster arbetar med stöd av LEAN för att ta tillvara kompetensen inom verksamheten i syfte att skapa en mer klientfokuserad organisation. Stadsområde Söder lyfter fram att det, på grund av bostadsbristen, blir allt svårare för skyddsbehövande att finna bostad. Eftersom majoriteten av ärendena rör barnfamiljer har stadsområdets samordningstjänst för skyddsärenden placerats i mottagningsgruppen för barn och familj i syfte att stärka barn- och familjeperspektivet. Utvecklingsarbete Under 2012/2013 samarbetade stadsdelarna/stadsområdena, sociala resursförvaltningen, fastighetskontorets lägenhetsenhet, MKB och stadskontoret primärt kring frågor som kunde underlätta för de nya stadsområdena att arbeta på ett likartat sätt. Exempelvis utarbetades ett gemensamt dokument med anvisningar för att tydliggöra arbetsfördelning och samarbete mellan individ- och familjeomsorgen och fastighetskontoret. Dokumentets innehåll implementerades under 2013 och det arbetet behöver kontinuerligt underhållas och följas upp bl a med tanke på den personalomsättning som finns inom individ- och familjeomsorgen. Samtidigt utarbetades för hela Malmö gemensamma rutiner för att hantera hyresfordringar. Implementering av rutinerna inleddes under 2013 men även det arbetet måste fortsätta och följas upp. Ett led i detta är de regelbundna sk saldomöten som lägenhetsenheten har med stadsområdena. Från 2013 deltar stadskontoret i den analys- och arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnads- och fastighetskontoret som arbetar med handlingsplanen och den årliga lägesrapporten för bostadsförsörjningsprogrammet. I samband med att 2012 års rapport om insatser behandlades i april 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt stadskontoret att undersöka förutsättningarna för att driva/upphandla boenden för barnfamiljer. I samarbete med sociala resursförvaltningen och LiMa konstaterades att det fanns störst behov av akutboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer och att sådana boenden bäst drivs i kommunal regi eftersom kommunen har en starkare drivkraft att arbeta för att barnfamiljerna ska kunna flytta ut på den reguljära bostadsmarknaden. Samarbetet mynnade konkret ut i att kommunen under 2013 tecknade avtal om att hyra Disponentvillan i Arlöv som byggdes om till ett boende för barnfamiljer med 19 fullvärdiga lägenheter på 28-90 kvm. Disponentvillan startade sin verksamhet i december 2014. Fyra socialsekreterare arbetar där för att bistå familjer-

na i att söka bostad och då inte bara i Malmö. 8 (11) Den 6 november 2013 behandlade kommunstyrelsen ärendet Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten och beslutade då om flera uppdrag som på olika sätt berör hemlöshetsområdet. Ett handlade om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader för att minska bostadsbristen och kommunen ska med det syftet inleda ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad. Det uppdraget finns nu inom ramen för det fortsatta arbetet med kommissionsrapporten. Ett annat uppdrag rörde en kommungemensam bostadsrådgivning där malmöbor kan få hjälp och stöd i sitt bostadssökande men också information om sina rättigheter och skyldigheter som hyresgäst mm. Den utredningen pågår i samarbete med miljöförvaltningen, stadsområdena och sociala resursförvaltningen och ett förslag kommer att redovisas under våren 2015. Ytterligare ett uppdrag handlade om att utreda förutsättningarna för en särskild tillsynsorganisation för att effektivisera arbetet med tillsyn i andrahandslägenheterna samtidigt som socialtjänstens personal då skulle kunna få bättre förutsättningar för att arbeta med individuellt anpassat boendestöd till de hemlösa som behöver det. Även när det gäller detta uppdrag kommer ett förslag att redovisas under våren 2015. Slutligen beslutade kommunstyrelsen att stadskontoret skulle genomföra en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa i syfte att främja bästa praktik och likabehandling i kommunen. Studien genomfördes under våren 2014 och rapporten På jakt efter bästa praktik inom hemlöshetsområdet kommer att presenteras vid ett seminarium i februari i år och därefter redovisas till kommunstyrelsen Med anledning av att det sedan 2004 finns beslut om att servicenämnden kan köpa in bostadsrätter men så inte skett riktade kommunstyrelsen en uppmaning till servicenämnden att kommunicera rutinerna för inköp av bostadsrätter till stadsområdena. Rutinerna håller på att omarbetas vilket förenklar förfarandet. Det finns nu ett samarbete mellan stadsfastigheter, fastighetskontoret, stadsområdena och stadskontoret kring inköp av i första hand smålägenheter avsedda för ungdomar som i dagsläget placeras i dyra hvb-platser (hem för vård eller boende) på grund av bristen på bostäder. Avsikten är att ungdomarna ska kunna ha ett bra boende till rimliga kostnader med stöd vid behov under tiden de står i kö på Boplats Syd för att få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. MKB har, som en särskild satsning under ett år från oktober 2014 t o m september 2015, beslutat att lämna 100 lägenheter utöver de som lämnas enligt samarbets- och markanvisningsavtal. De 100 lägenheterna är avsedda för barnfamiljer i dyra boendelösningar och är både en social investering och en möjlighet att minska kostnaderna och använda kommunens medel mer effektivt. Satsningen kommer att följas upp särskilt. En översyn av resursfördelningsmodellen inleddes redan 2011 men avstannade i samband med besluten om omorganisation till bl a stadsområden. Arbetet kommer att återupptas under 2015 och hela modellen, även fördelningen inom hemlöshetsområdet, ska ses över. I ett yttrande våren 2014 till revisorskollegiet anger kommunstyrelsen att det finns anledning att se över såväl resursfördelning som resurstilldelning och att sannolikt även kriterierna för fördelning av budget

för hemlösheten behöver ändras så att de i större utsträckning tar hänsyn till kostnadsgenererande faktorer. 9 (11) Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete I december 2004 antog kommunfullmäktige en handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete att gälla från 2005. Förutom definition av begreppet hemlös innehöll planen mål för arbete samt en beskrivning av det arbete som då bedrevs. Planen har inte reviderats och det har hänt mycket sedan den antogs, t ex har gruppen hemlösa förändrats drastiskt från att i huvudsak ha omfattat personer med en social problematik till personer som har kontakt med socialtjänsten för att de inte har möjlighet att själv ordna en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Det är hushåll med försörjningsstöd eller annan låg inkomst som inte kan konkurrera på en bostadsmarknad där det råder brist på framför allt hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Den gruppen har de tre senaste åren ökat från 51 % till 63 % av de hemlösa. Hemlöshetsproblematiken har således utvecklats till att i allt högre omfattning handla om en brist på bostäder och måste i högre utsträckning beaktas i planeringen av stadens bostadsförsörjning. Även när det gäller arbetet med hemlösa har det hänt mycket. Det har tillkommit en rad resurser som exempelvis uppsökarverksamhet, ACT-team, (Assertive Community Treatment) och Bostad Först-team. Det har dessutom skett en stor utbyggnad av boenden, både kommungemensamma som drivs eller upphandlats av sociala resursförvaltningen och sådana som drivs av respektive stadsområde. (Se bilaga). Dessutom har antalet lägenheter för andrahandsuthyrning i det närmaste fördubblats sedan handlingsplanen skrevs. Även i andra avseenden är planen inaktuell. Den beskriver resurser som inte längre finns eller som utvecklats och förändrats. När det gäller utvecklings- och samarbete har det en helt annan karaktär än det som beskrivs i planen som i huvudsak rör samarbete kring enskilda hemlösa medan det under rådande förhållanden behövs samarbete över förvaltningsgränser och med andra aktörer på marknaden för att hitta innovativa insatser för att lösa bristen på bostäder. I ärende STK 2014-1004 Revidering av handbok för kommuncentrala styrdokument samt upphävande av vissa styrdokument anges att handlingsplanen tillhör de styrdokument som bör ses över. Stadskontorets bedömning Stadskontorets uppfattning är att det i stadsområdena och inom sociala resursförvaltningen bedrivs ett omfattande och engagerat arbete för att tillgodose behoven hos hemlösa i staden. Det läggs ner mycket tid på att finna kort- och långsiktiga lösningar både för enskilda personer/familjer och för olika målgrupper. Socialtjänsten kan dock inte åtgärda den huvudsakliga orsaken till den ökande hemlöshetsproblematiken som är bristen på bostäder. Liksom i de andra storstäderna är det framför allt hyresrätter med rimliga hyresnivåer som låginkomsttagare kan få tillgång till och har råd med som saknas. För personer/familjer med försörjningsstöd är målet självförsörjning och för dessa kan en rimlig hyra innebära skillnaden mellan självförsörjning eller fortsatt behov av ekonomiskt bistånd. För de hemlösa som uppbär försörjningsstöd begränsas dessutom möjligheten att komma in på bostadsmarknaden genom att endast MKB godtar försörjningsstödet som inkomst. Boplats Syd arbetar aktivt med att förmå andra hyresvärdar att följa MKB:s exempel men hittills utan framgång. Däremot har man lyckats med att få till stånd en större spridning av vilka inkomster hyresvärdarna godtar vilket innebär att en del tidsbegrän-

sade inkomster som t ex a-kassa nu godkänns av en del. Eftersom bostadsmarknaden är så kärv har det blivit allt svårare för de som har en social problematik att få en bostad i det vanliga bostadsbeståndet och kommunen har därför under ett antal år utvecklat olika boendelösningar för särskilda målgrupper. Sociala resursnämnden anger i sin rapport att konkurrensen om lokaler lämpliga för boende ökar eftersom både förskoleverksamhet och LSS byggs ut och behoven av boenden för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa ska tillgodoses samtidigt som det finns begränsat med lokaler och mark. 10 (11) Kommunen har ett stort antal lägenheter för andrahandsuthyrning och är på väg att bygga upp en allt större sekundär bostadsmarknad. Stadsområdena försöker arbeta strategiskt med andrahandslägenheterna så att fler hemlösa kan komma ut på den reguljära bostadsmarknaden och övertagen till förstahandskontrakt kan öka eftersom det är de insatserna som kan göra att beståndet inte växer ytterligare. Undantaget ett år har nytillskotten på lägenheter hittills varit fler än övertagen. Genom att kommunen bygger upp speciallösningar i form av blockförhyrningar för särskilda målgrupper har det skett en förskjutning så att andelen genomgångslägenheter, dvs de lägenheter som inte kan övergå till förstahandskontrakt för hyresgästen, ökar i förhållande till övergångslägenheterna. Under det senaste året har genomgångsboendena ökat från 37 % till 40 % av det totala antalet lägenheter. Genomgångsboendena kräver mer arbete i form av besiktning, avtalsskrivning osv eftersom där är en större genomströmning. Under 2015 kommer Malmö som en av fem kommuner att ingå i ett utvecklingsarbete som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, initierat för att undersöka de totala kostnaderna för kommunernas socialtjänst för hanteringen av de sociala kontrakten. Bakgrunden till initiativet är socialtjänstens ökade ansvar för följderna av kommunernas brist på framför allt hyresrätter. Samarbetet över förvaltningsgränserna har ökat och blivit bättre vilket även revisorskollegiet konstaterade i en granskningsrapport under våren 2014. Samarbetet mellan stadskontoret och stadsbyggnadskontoret är ett exempel på samarbete som inte funnit förrän de senaste åren vilket bl a medfört att det i den årliga lägesrapporten från stadsbyggnadskontoret om uppföljning och analys av bostadsförsörjningen finns ett särskilt avsnitt om hemlösheten och dess koppling till bostadsbristen. Revisorskollegiet tar också upp att omorganisationen till stadsområden har fått positiva konsekvenser, särskilt för de tidigare små stadsdelarna, som nu fått tillgång till fler boendealternativ. En annan positiv förändring är att samtliga stadsområden nu har särskilda mottagningsenheter dit personer som behöver hjälp kan vända sig vid första kontakten med socialtjänsten. I sin rapport riktade revisorskollegiet enbart kritik i ett avseende och det gällde relationen mellan kostnader och budgeterade medel för hemlösheten som inte legat i nivå sedan 2005. Hemlöshetskostnaderna har ökat kraftigt utan att budgeten räknats upp i motsvarande grad utan det har endast gjorts en normal indexuppräkning av resursfördelningen. Från 2015 har budgeten räknats upp till 196 Mkr i enlighet med den prognosticerade kostnaden för 2014. Medlen har fördelats till stadsområdena enligt nuvarande kriterier i resursfördelningen vilket är olyckligt eftersom flera av dem inte är kostnadsgenererande. Detta kommer ett beaktas i den i den kommande översynen av resursfördelningsmodellen.

Kommunen har sedan 2005 en handlingsplan för hemlöshetsarbetet som inte reviderats utan är inaktuell. Stadskontorets uppfattning är att det inte behövs en särskild plan för hemlöshetsarbetet och att nuvarande plan bör upphöra. Ett skäl är att socialtjänsten enligt lag har ett särskilt ansvar för att bistå den grupp hemlösa som har en social problematik med boendelösningar så för den gruppen förstärks inte ansvaret av en särskild handlingsplan. Ett annat skäl är att när det gäller gruppen som ökar, som är hemlösa på grund av strukturella skäl, är det mer relevant att lägga tyngdpunkten på kommunens ansvar för bostadsförsörjning för kommuninvånarna och lyfta fram hemlöshetsproblematiken i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och handlingsplaner för utbyggnad av bostäder. 11 (11) Ansvariga