KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM GYMNASIESKOLAN 2009-2010

KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM GYMNASIESKOLAN 2009-2010 samt jämförelser 2005-2009 RAPPORT FRÅN NÄTVERKET 3KVH Kalmarsunds Gymnasieförbund, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad

Program och deras förkortningar BF Barn- och fritidsprogrammet LP Livsmedelsprogrammet BP Byggprogrammet MP Medieprogrammet EC Elprogrammet SMMP Specialutformat program inom MP SMEC Specialutformat program inom EC NP Naturbruksprogrammet EN Energiprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet ES Estetiska programmet SMNV-I Specialutformat program inom NV inriktning Idrott FP Fordonsprogrammet OP Omvårdnadsprogrammet HP Handels- och administrationsprogrammet SMOP Specialutformat program inom OP SMHP Specialutformat program inom HP SM Specialutformat program HR Hotell- och restaurangprogrammet SMIL Specialutformat program, Idrottsledare HV Hantverksprogrammet SMTM Specialutformat program, TIME HVDM HV inriktning Design och Möbler SMSP-I Specialutformat program inom SP inriktning Idrott HVFL HV inriktning Florist SMSP-L Specialutformat program inom SP inriktning Lagidrott HVFR HV inriktning Frisör SMSP-M Specialutformat program inom SP inriktning Media HVK HV inriktning Konditori SP Samhällsvetenskapsprogrammet IB International Baccalaureate TE Teknikprogrammet IP Industriprogrammet SMTE Specialutformat program inom TE

Innehållsförteckning Inledning 4 Demografi 5 Gymnasieskolans organisation 5 Gymnasieskolans innehåll och omfattning 8 Bakgrundsvariabler 8 Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning 9 Den egna gymnasieskolans kostnader 2005-2009 12 Kvalitetsmått 22 Objektiva kvalitetsmått 22 Subjektiva kvalitetsmått 31 Analys och slutsatser 39 3

Inledning 3KVH är ett jämförande nätverk som består av kommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad. Samtliga kommuner räknas in i kommungruppen större städer. Kommungruppsindelningen är gjord efter vissa strukturelle egenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommunerna har jämfört sig med varandra mer eller Jämförelseprojektet på gymnasieskolans område startade 2004 på initiativ från kommunledningarna i de ingående kommunerna. Projektet har hitintills resulterat i fyra rapporter, den senaste kom 2009 och avsåg åren 2008/2009. Föreliggande rapport är alltså den femte i ordningen gifter för sex år. Enligt beslut av förvaltningscheferna i de ingående kommunerna samt förbundschefen vid Kalmarsunds Gymnasieförbund ska en gemensam rapport tas fram vartannat år. Nästa rapport är planerad till 2011 och Halmstads kommun har fått uppdraget att sammanställa rapporten. Dock är det också bestämt att de ekonomiska nyckeltalen skall tas fram varje år och attitydundersökningen skall genomföras varje år. Halmstads kommun tar därför beslutet att skriva en fullständig rapport även 2010. Rapporten omfattar kostnads-, volym- och objektiva kvalitetsnyckeltal för åren 2005-2009 samt subjektiva kvalitetsnyckeltal, vilket innebär en undersökning av åk 2-elevernas syn på verksamhetens kvalitet, för åren 2006-2010. 4

Kalmarsunds Gymnasieförbund samt alla kommunerna har beretts möjlighet att förklara förändringar samt analysera resultaten. Alla jämförelser görs ur ett kommunperspektiv. Analyser och förbättringsåtgärder sker på de enskilda skolorna och programmen utifrån mer fördjupade nyckeltal. Resultatet av förbättringsarbetet redovisas i skolornas årliga kvalitetsredovisningar. Första året togs följande syfte med arbetet fram 3KVH-jämförelsens syfte är att: Ge kommunstyrelsen och de berörda nämnderna ett underlag för diskussion om verksamhetens kostnader, volym och resultat. Använda en metod som gör det möjligt att lära av varandra. Säkerställa siffror på ett annat sätt än i Sveriges Kommuner och Landstings rapport Vad kostar verksamheten i din kommun. Skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader och resultat. På nämnds- och verksamhetsnivån ska det vara möjligt att söka förklaringar till bakomliggande faktorer till skillnaderna - såväl framgångsfaktorer som eventuella hinder för en positiv utveckling Demografi Av nedanstå Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Antal invånare 94 072 63 342 78 788 82 023 91 087 Förändring sedan 2005 +1,6 % +3,2 % +3,8 % +6,0 % +3,2 % Andel gymnasieelever 4,4 % 4,1 % 4,4 % 4,0 % 4,2 % Gymnasieskolans organisation Kalmarsunds Gymnasieförbund Kalmarsunds Gymnasieförbund bildades 1995 och är ett kommunalförbund mellan fyra kommuner i sydöstra Småland och Öland. Kommunerna som ingår i förbundet är Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Torsås. Förbundets politiska ledning består av elva förtroendevalda med ersättare från de fyra ägarkommunerna. Inom politikergruppen utses en ordförande och vice ordförande för de fyra mandatåren. Förbundsstyrelsen och arbetsutskottet sammanträder en gång i månaden. Därutöver arbe- är förbundschefen. 5

Förbundets uppgift är att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning åt medlemskommunerna. Karlskrona Utbildningsnämnden i Karlskrona har det samlade ansvaret för gymnasieskolan, gymnaiesär- AV-centralen vars verksamhet omfattar hela Blekinge tillhör också Utbildningsnämndens ansvar. Kristianstad Gymnasieskolorna i Kristianstads kommun tillhör Barn- och utbildningsnämnden med en central förvaltning för barnomsorg, grundskole- och gymnasieverksamhet samt vuxenutbildning, Under 2009 fanns det inom BUN åtta stycken skolområden varav ett var gymnasieområde. Växjö Utbildningsfrågorna i Växjö delas mellan skol- och barnomsorgsnämnden, nämnden för Arbete och välfärd (A&V) och gymnasienämnden. Den senare ansvarar för gymnasieskolan, gymna- sedan halvårsskiftet 2009, även de nya yrkeshögskoleutbildningarna. Allt ansvar för dimensionering och budget för kommunal vuxenutbildning ligger sedan 2004 på A&V. Gymnasienämnden är utförare av de utbildningsuppdrag som A&V beställer från Komvux Växjö. Halmstad Utbildningsfrågorna i Halmstads kommun är delade mellan barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskolan, utbildning och SFI. 6

Antal gymnasieskolor i respektive kommun Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kommunal 7 4 6 3 4 Fristående 6 5 4 10 5 Antal fristående gymnasieskolor 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2006 2007 2008 2009 antalet fristående gymnasieskolor har både Växjö och Kalmarsund ökat med en skola vardera, medan det i Kristianstad har blivit en fristående gymnasieskola mindre. Växjö är den kommun gymnasieskola i kommunen har till år 2009 ökat till 31 %. 7

Gymnasieskolans innehåll och omfattning Bakgrundsvariabler Antalet elever folkbokförda i kommunen Samtliga kommuner har haft en kraftig elevökning sedan den första undersökningen genomfördes 2004. Ökningarna ligger mellan omkring 10 % till knappt 15 %. Skillnaderna mellan 2008 antal. Under kommande år kommer årskullarna som utgör elevunderlaget för gymnasieskolan att minska för att nå sitt minimum omkring år 2014-2015. Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad HT 2009 4 169 2 596 3 451 3 289 3 808 HT 2008 4 063 2 615 3 524 3 261 3 757 Förändring 106-19 -73 28 51 D:o i % 2,5% -0,7% -2,1% 0,9% 1,3% Andel elever folkbokförda i kommunen per olika huvudmän Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2009 2005 2009 2005 2009 2005 2009 2005 2009 Egna 76,4% 75,7% 84,9% 78,0% 89,5% 78,4% 78,1% 65,0% 82,4% 75,6% kommunen Annan 11,6% 6,0% 5,0% 6,0% 3,7% 7,9% 4,5% 4,0% 3,3% 3,8% kommun Fristående 12,0% 18,3% 10,1% 16,0% 6,9% 13,7% 17,4% 31,0% 14,2% 20,6% 8

Under den senaste femårsperioden har andelen elever i kommunens egna gymnasieskolor minskat. Ökningen av andelen elever i gymnasieskolor som drivs av en fristående huvudman hänger också ihop med den ökning av antalet fristående skolor i kommunerna under samma period. På riksnivå ligger andelen elever i fristående skolor på 21,7 % och för kommungruppen större städer är andelen 20,1 %. Halmstad och Växjö har en andel som är högre än genomsnittet för kommungruppen. Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning Andel elever på de kommunala skolorna fördelade på olika typer av program Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2009 2005 2009 2005 2009 2005 2009 2005 2009 NV, SP, TE 37,1% 31,6% 29,5% 28,4% 31,3% 27,7% 28,0% 38,0% 36,5% 31,0% och IB Specialutformat 4,9% 9,6% 12,4% 21,1% 7,7% 10,3% 23,6% 10,1% 12,3% 16,5% program Övr nationella 54,3% 54,0% 53,0% 42,9% 53,8% 55,3% 44,5% 45,9% 45,8% 47,8% program Individuella program 3,7% 4,8% 5,1% 7,5% 7,1% 6,7% 3,9% 6,0% 5,3% 4,8% I förhållande till år 2005 har endast Växjö ökat sina andelar elever på de teoretiska programmen IB, NV, SP och TE, Växjö är också den kommun som har den högsta andelen elever på dessa program. Variationen i andel elever på IB, NV, SP och TE motsvaras i hög grad av ökning respektive minskning i andel elever som läser specialutformat program. Undantaget i resone- och specialutformade program. Halmstad och Kristianstad har båda minskat andelen elever på det individuella programmet sett över en femårs period. Högst andel elever på det individuella programmet har Karlskrona kommun, som också har den största ökningen sedan 2005. Viss del av skillnader när det gäller andelen elever på det individuella programmet kan förklaras av hur elever som läser PRIV räknas, i vissa fall kan eleverna räknas till det nationella programmet och i andra fall till det individuella programmet. 9

Andel elever på de kommunala skolorna fördelade efter hemkommun 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Från egna kommunen 82,0 86,0 78,1 66,0 83,0 Från annan kommun 18,0 14,0 21,9 34,0 17,0 Dessa siffror har varit ganska oförändrade sedan undersökningen startade. Störst förändring har Kalmarsunds Gymnasieförbund haft, där andelen elever från annan kommun har ökat med cirka fem procentenheter. De kommuner som tar emot högsta andel elever från annan kommun i sina kommunala gymnasieskolor är fortfarande Växjö och Kristianstad. Antal elever i den kommunala gymnasieskolan Analysen från föregående års rapport är fortfarande aktuell. I analysen lyfts ökningen i elevunderlaget och hur detta till stor del hanterats av de fristående skolornas ökning. I jämförelse med 2008 kan vi se att Växjö har ett ökat antal elever i den kommunala skolan, en ökning som är lika stor, omkring 30 elever, som ökningen av antalet elever folkbokförda i kommunen. Halmstad som mellan 2008 och 2009 hade den största ökningen av antalet elever folkbokförda i kommunen, 51 elever, minskade antalet elever i den kommunala skolan med 77 elever. Den största minskningen mellan 2008 och 2009 står Kristianstad för, en minskning på 97 elever eller cirka 2,5 %. 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2005-2009 Kalmarsund 3 412,5 3 696,5 3 843,0 3 917,0 3 836,5 424,0 Karlskrona 2 326,5 2 358,0 2 418,5 2 438,0 2 395,0 68,5 Kristianstad 3 714,5 3 758,0 3 868,0 3 866,5 3 769,5 55,0 Växjö 3 324,5 3 307,5 3 278,0 3 267,5 3 298,0-26,5 Halmstad 3 289,5 3 450,5 3 448,5 3 448,5 3 371,5 82,0 10

Fördelning av eleverna mellan olika program 2009 i den kommunala gymnasieskolan (snitt vår- och hösttermin) Program Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % BF 170,5 4,4 188,0 7,8 149,0 4,0 5,0 0,2 106,0 3,1 BP 288,5 7,5 228,5 9,5 167,0 4,4 193,0 5,9 220,5 6,5 EC 151,5 3,9 81,0 3,4 142,5 3,8 177,5 5,4 166,5 4,9 EN 36,0 0,9 85,0 3,5 60,0 1,6 71,5 2,2 79,5 2,4 ES 281,5 7,3 149,0 6,2 292,5 7,8 271,0 8,2 207,5 6,2 FP 125,5 3,3 96,0 4,0 196,5 5,2 121,5 3,7 172,5 5,1 HP 97,0 2,5 59,5 2,5 221,5 5,9 124,5 3,8 74,0 2,2 HR 272,5 7,1 76,5 3,2 149,0 4,0 154,5 4,7 146,0 4,3 HV 185,0 4,8 161,5 6,7 126,0 3,3 139,0 4,2 0,0 0,0 IB 0,0 0,0 64,0 2,7 83,0 2,2 119,0 3,6 53,5 1,6 IP 12,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 46,0 1,4 68,5 2,0 IV 187,5 4,9 165,5 6,9 352,0 9,3 202,0 6,1 123,0 3,6 LP 64,5 1,7 0,0 0,0 78,5 2,1 46,5 1,4 0,0 0,0 MP 192,0 5,0 96,0 4,0 185,0 4,9 119,0 3,6 227,0 6,7 NP 168,0 4,4 0,0 0,0 153,0 4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 NV 401,5 10,5 216,5 9,0 325,0 8,6 381,5 11,6 366,5 10,9 OP 117,5 3,1 76,0 3,2 147,5 3,9 196,5 6,0 185,5 5,5 SM 57,0 1,5 176,5 7,4 0,0 0,0 95,5 2,9 0,0 0,0 SP 804,0 21,0 412,0 17,2 816,5 21,7 696,5 21,1 1 000,5 29,7 TE 224,5 5,9 63,5 2,7 125,0 3,3 138,0 4,2 174,5 5,2 Summa 3 836,5 2 395,0 3 769,5 3 298,0 3 371,5 Summa 2008 3 917,0 2 438,0 3 866,5 3 267,5 3 448,5 Förändring -80,5-2,1-43,0-1,8-97,0-2,5 30,5 0,9-77,0-2,2 Endast Växjö har haft en ökning av elevantalet i den egna gymnasieskolan sedan föregående år. För övriga kommuner minskar elevtalet. Den största minskningen sker i Kristianstad som minskar med 2,5 % mellan år 2008 och 2009. Det största programmet hos samtliga huvudmännen är samhällsvetenskapsprogrammet, där Halmstad har den klart högsta andelen med 29,7 % och övriga ligger kring 20 %. 11

Den egna gymnasieskolans kostnader 2005-2009 I denna rapport redovisas kostnader för gymnasieskolan för de fem huvudmännen uppdelat på ett antal olika kostnadsområden. Det ger en intressant helhetsbild, vilken bör kompletteras med studier av de enskilda programmens kostnader i respektive kommun. I samtliga fall är det kostnader från respektive års bokslut som redovisas. För att möjliggöra en jämförelse över tiden redovisas kostnaderna för åren 2005-2009. När man jämför totalkostnaden per elev mellan de olika kommunerna bör man ha i åtanke att denna påverkas av en mängd olika faktorer. Programutbudet i respektive kommun och elevernas fördelning mellan olika typer av program har en mycket stor betydelse för kommunens snittkostnad. När man jämför måste man också ha i åtanke att programutbudet förändras över tiden. Jämförelsen baseras på de program som respektive kommun anordnar. De olika kommunernas programutbud framgår under avsnittet Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning. Elevantalet på ett program har stor betydelse för snittkostnaden per elev. Ett högre elevantal ger vanligtvis en lägre snittkostnad. Kopplingen mellan elevantal och snittkostnad är även beroende av fyllnadsgraden på respektive program och klass. I takt med utbyggnaden av fristående gymnasieskolor krävs anpassning av de kommunala skolornas programutbud. Program under avveckling eller uppbyggnad är vanligtvis dyrare än sådana som har funnits en tid. Elevernas rörelser mellan programmen och mellan olika skolor påverkar också. Eleverna kan röra sig fritt mellan den egna verksamheten och extern verksamhet (fristående gymnasieskolor eller andra kommuners gymnasieskolor). 12

För samtliga huvudmän gäller att antalet elever i gymnasieskolan hittills har ökat, mer eller mindre, under hela undersökningsperioden. Under 2009 mattas ökningen av och antalet elever i den egna gymnasieskolan har endast ökat i Växjö. För samtliga kommuner gäller att antalet elever som studerar hos annan huvudman än hemkommunen har ökat kraftigt under perioden 2005-2009. Trots olikheterna i kommunernas programutbud ger jämförelsen en intressant bild, då den visar SCB:s insamling av kommunernas kostnader för respektive verksamhet använts. I början av jämförbara kostnader. Kostnad / elev i kronor 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2005-2009 Kalmarsund 75 784 81 087 84 435 87 370 89 084 13 300 Karlskrona 79 962 73 501 75 606 77 786 80 875 913 Kristianstad 79 441 80 669 77 592 80 233 81 055 1 614 Växjö 75 891 77 609 80 064 80 990 83 225 7 334 Halmstad 78 044 76 130 84 962 86 076 90 880 12 836 Diagrammet visar totalkostnaden per elev för den egna kommunala gymnasieverksamheten. Spridningen mellan de olika kommunernas totalkostnader har ökat från cirka 4 178 kr/elev år 2005 till cirka 10 005 kr/elev år 2009. Samtliga kommuner har haft en kostnadsökning under perioden. 13

Liksom föregående år har kostnadsökningen varit störst i Kalmarsunds Gymnasieförbund och lägst i Karlskrona. Lägst kostnad för år 2009 har Karlskrona kommun och högst har Halmstads kommun. När man jämför kostnadsbilden måste man, som tidigare nämnts, ha programstrukturen i åtanke. Kalmarsunds Gymnasieförbunds kraftiga kostnadsökning mellan åren 2005 och 2006 beror huvudsakligen på att man år 2006 tog över naturbruksprogrammet från ett annat kommunalförbund. Karlskrona kommuns kraftiga kostnadsminskning mellan åren 2005 och 2006 beror på byte av internhyressystem, till ett system som är mer likartat i förhållande till övriga kommuner i gruppen. Huvudmän med hög andel yrkesförberedande program borde logiskt sett ha högre snittkostnader än andra kommuner, eftersom dessa program i många fall har högre lärartäthet och högre materialkostnader. Högst andel sådana program har Kalmarsunds Gymnasieförbund och Kristianstads kommun. Kostnad / elev egen produktion - köpt utbildning 2009 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Egen verksamhet Köpt utbildning Ovanstående diagram visar kostnaden per elev för egen produktion i jämförelse med vad motsvarande kostnad är för köpt utbildning, från annan kommun eller fristående gymnasieskola. Generellt gäller att kostnaden är lägre för egen produktion än köpt utbildning. Det beror främst på att den köpta utbildningen oftast är sådan som den egna kommunen inte erbjuder och som är mera specialiserad än de vanligast förekommande utbildningarna. 14

Kostnad / elev exkl lokaler i kronor 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2005-2009 Kalmarsund 57 261 61 612 64 506 67 550 68 349 11 088 Karlskrona 55 742 56 231 58 003 59 674 61 760 6 018 Kristianstad 63 834 66 207 62 302 63 133 63 530-304 Växjö 62 592 64 249 66 055 66 175 67 491 4 899 Halmstad 63 251 62 110 69 787 68 340 71 089 7 838 Kostnad per elev exklusive lokalkostnader upplevs många gånger som ett mer intressant jämförelsemått, då det visar påverkbara kostnader i det korta perspektivet. Jämför man kostnaderna per elev exklusive lokalkostnaderna är förändringen i spridningen mellan kommunerna betydligt mindre än om man räknar in lokalkostnaderna också. Karlskrona kommun har 2009, liksom alla tidigare år, klart lägst kostnad per elev. Sett över hela femårsperioden har alla kommuner, förutom Kristianstad, haft kostnadsökningar, största ökningen har Kalmarsunds Gymnasieförbund. Kristianstad har klarat volymökningen i gymnasieskolan genom en högre nyttjandegrad ökade dessutom antalet elever som valde fristående skolor med knappt 100 %, vilket innebär att 15

Kostnad / elev i kronor för undervisning 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2005-2009 Kalmarsund 35 523 37 644 37 816 40 048 40 706 5 183 Karlskrona 33 493 32 851 33 594 34 410 36 152 2 659 Kristianstad 39 824 40 389 38 416 41 011 41 286 1 462 Växjö 39 085 39 408 39 604 38 470 41 540 2 455 Halmstad 45 424 49 772 49 957 37 139 37 949-7 475 Med undervisningskostnad avses i denna undersökning i huvudsak lärarnas löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. I kostnaden ingår även kostnader för arbetsplatsförlagd utbildning och köpt undervisning från extern part. Samtliga kommuner utom Växjö och Halmstad har ökat sina undervisningskostnader, mer eller mindre, under den undersökta perioden. Högst undervisningskostnad 2009 hade Växjö. Lägst undervisningskostnad hade Karlskrona kommun, i likhet med samtliga undersökta år. Ett samband är att Karlskrona har den lägsta lärartätheten, vilken aldrig har nått upp till den genomsnittliga nivån i gruppen större städer. För Halmstad gäller att åren 2007 och 2008 inte är jämförbara. Orsaken är den att det år 2007 även ingick löner för administrationen i den redovisade undervisningskostnaden, medan det från år 2008 enbart ingår lärarlöner. En orsak till höjda kostnader i Kalmarsunds Gymnasieförbund är att man startade en ny grupp läsåret 07/08 för elever med Aspergers. Anledningen till minskade kostnader i Växjö är främst att lärartätheten har sjunkit något under läsåret 07/ 08 och fått full effekt 2008. Även det faktum att ett antal lärlingsutbildningar startat, vilka kräver mindre lärartid, påverkar utfallet. När man jämför undervisningskostnaderna är det viktigt att ta i beaktande skillnaderna 16

i programutbud. Flera av de yrkesförberedande programmen kräver, av bland annat arbetsmiljöskäl, mindre undervisningsgrupper och har därför högre undervisningskostnad än mera teoretiska program. Kostnad / elev i kronor för lokaler och inventarier 25 000 20 000 15 000 10 000 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2005-2009 Kalmarsund 18 523 19 475 19 929 19 820 20 735 2 212 Karlskrona 24 220 17 270 17 603 18 112 19 115-5 105 Kristianstad 15 607 14 462 15 290 17 100 17 525 1 918 Växjö 13 299 13 360 14 009 14 815 15 734 2 435 Halmstad 14 793 14 020 15 175 17 736 19 791 4 998 Högst lokalkostnad per elev år 2009 har Kalmarsunds Gymnasieförbund. Näst högst lokalkostnad har Halmstads kommun, som har ökat mest sen föregående år. Lägst lokalkostnad har Växjö kommun och så har det varit sedan första jämförelsen gjordes. Sett över en femårsperiod har alla kommuner, utom Karlskrona, haft lokalkostnadsökningar på mellan 1 000 och 5 000 kr. Lokalkostnaden per elev påverkas i hög grad av programutbud och fyllnadsgraden på de olika programmen. Nya eller nyligen ombyggda lokaler påverkar även lokalkostnaderna. Olikheterna i internhyressystem mellan kommunerna har troligen blivit mindre än de var när undersökningen påbörjades, men de kvarstår fortfarande. 17

Kostnad / elev i kronor för läromedel, utrustning och skolbibliotek 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2005-2009 Kalmarsund 8 691 8 822 10 932 9 721 8 972 281 Karlskrona 7 502 7 008 7 371 7 733 8 221 719 Kristianstad 7 374 7 526 5 892 6 584 7 120-254 Växjö 7 896 7 149 7 063 6 186 6 471-1 425 Halmstad 4 698 4 200 4 470 7 581 8 435 3 737 När det gäller läromedelskostnad ligger Kalmarsunds Gymnasieförbund högst, trots en minskad kostnad i förhållande till föregående år. Lägst kostnad för läromedel har Växjö. Läromedelskostnaderna för Halmstad är inte jämförbara mellan åren 2007 och 2008. Från och med år 2008 ingår IT-kostnader under läromedel och utrustning. Läsåret 06/07 startade två nya utbildningar Stage 4 you (ES) och Styling (HV) inom Kalmarsund, vilket innebar en ökad elevkostnad. I en decentraliserad resurshantering är bedömningen i Kristianstad att lärarresursen har prioriterats före läromedelsinköp. Växjö kommun har under de senaste åren inte gjort någon uppräkning i budgeten för kostnadsökningar utöver lönerevisioner, vilket har bidragit till besparingar när det gäller läromedel och investeringar i utrustning då nämnden har prioriterat att bibehålla en god lärartäthet. I läromedelskostnaderna ingår, förutom de direkta kostnaderna för läromedel för respektive program, även kostnaderna för IT och gymnasieskolornas bibliotek. Skillnader i hur dessa ganska stor omfattning. 18

Kostnad / elev i kronor för administration och skolledning 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2005-2009 Kalmarsund 6 668 7 603 7 847 7 525 8 163 1 495 Karlskrona 7 130 7 098 7 539 7 919 7 660 530 Kristianstad 6 548 6 092 6 525 6 784 6 365-183 Växjö 6 151 6 214 6 134 6 259 7 390 1 239 Halmstad 6 503 6 650 7 394 7 497 4 831-1 672 I kostnaden för administration och skolledning ingår tre typer av kostnader, nämligen lokal skolledning på respektive gymnasieskola, förvaltningsadministration och gymnasieskolans andel av den kommungemensamma administrationen. Vad som ingår i de olika begreppen varierar mellan kommunerna eftersom de är olika organiserade vilket kan göra det svårt att få fram jämförbara siffror. För Växjös del kan nämnas att en extern utredning av den administrativa organisationen gjordes under våren 2009. Ett par slutsatser är att organisationen snarare skulle behöva utökas än minskas för att minska sårbarheten inom viktiga gemensamma områden. Halmstad redovisar för 2009 kraftiga minskningar i kostnaderna för skolledning och administration. Minskningen beror till största del på kostnader av engångskaraktär så som rehabiliteringskostnader och skadestånd i samband med ombygnation på en av skolorna. En annan stor skillnad mellan åren är att kapitaltjänstkostnader fördelats på respektive enhet 2009 till skillnad från 2008 då kostnaden togs centralt. 19

Kostnad / elev i kronor för elevhälsa 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2005-2009 Kalmarsund 1 408 1 400 1 888 2 114 2 087 679 Karlskrona 1 371 1 582 1 625 1 666 1 594 223 Kristianstad 1 228 1 301 1 318 1 422 1 625 397 Växjö 1 277 1 731 1 572 1 148 1 064-213 Halmstad 1 037 964 993 1 903 1 891 854 I begreppet elevhälsa ingår i denna undersökning kostnader för skolhälsovård, kuratorer och skolpsykologer. Högst kostnad har Kalmarsunds Gymnasieförbund, medan Växjö kommun har lägst kostnad. Växjö kommun har minskat sina kostnader kraftigt. Detta beror på att en vakant tjänst som skolpsykolog i Växjö kommun inte återbesattes inför 2008. Under femårsperioden 2005 till 2009 har samtliga kommuners, förutom Växjös, elevvårdskostnader ökat, störst har ökningen varit i Halmstad och lägst i Karlskrona. Totalkostnader per program De olika programmens kostnader varierar mycket. Av tabellen på nästa sida framgår medelkostnaden per elev för de olika programmen som anordnas av de i 3KVH-samarbetet ingående huvudmännen. Där framgår också högsta och lägsta kostnad per program samt vilken kommun som avses. Likt föregående år har naturbruksprogrammet den högsta kostnaden, nästan 2,5 gång dyrare än det program som har lägst kostnad, samhällsvetenskapsprogrammet. Hur eleverna är fördelade mellan de olika programmen har stor betydelse för hur totalkostnaden per elev blir för respektive kommun. 20

Program Medelkostnad Lägsta kostnad Avser huvudman Högsta kostnad Avser huvudman BF 75 754 62 539 Karlskrona 92 863 Halmstad BP 97 080 90 902 Halmstad 105 099 Karlskrona EC 93 656 75 909 Kristianstad 105 029 Karlskrona EN 101 451 95 999 Växjö 106 660 Halmstad ES 94 350 89 298 Växjö 97 203 Halmstad FP 109 104 104 209 Kristianstad 112 071 Kalmarsund HP 74 523 62 293 Kristianstad 94 311 Halmstad HR 95 979 85 550 Kristianstad 105 561 Karlskrona HV 90 738 83 105 Karlskrona 95 500 Kristianstad IB 100 405 93 988 Kristianstad 115 185 Halmstad IP 114 715 104 784 Växjö 125 159 Halmstad IV 101 245 87 569 Växjö 137 694 Halmstad LP 95 512 84 981 Kristianstad 105 137 Växjö MP 85 867 75 248 Karlskrona 96 329 Halmstad NP 155 077 149 952 Kalmarsund 160 203 Kristianstad NV 70 533 61 650 Karlskrona 78 727 Kalmarsund OP 83 404 75 125 Kristianstad 98 645 Halmstad SM 70 840 57 477 Karlskrona 78 836 Växjö SP 68 326 61 031 Kristianstad 74 486 Halmstad TE 80 963 72 715 Karlskrona 93 233 Halmstad Av tabellen framgår att kostnadsskillnaderna för samma program mellan kommunerna i många fall är stora. Några av orsakerna till dessa skillnader kan vara: Programmens kostnader fördelat på de olika posterna; undervisning, läromedel, lokaler och övrigt framgår av bilaga 1. En intressant vinkling på 3KVH-samarbetet kan vara att analysera skillnaderna i kostnader för ett visst program och dra lärdomar av varandra. Detta innebär att rektorer och övrig personal involveras i arbetet så djupare analyser kan göras. 21

Kvalitetsmått Objektiva kvalitetsmått sta av de objektiva nyckeltalen gäller att de är hämtade från Skolverkets statistik. I de fall nyckeltalen inte är hämtade från Skolverket anges detta i texten. Antal lärare (årsarbetare) per 100 elever 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 22

Andelen lärare per 100 elever har under 2009 ökat något i tre kommuner. Kalmarsund och Kristianstad visar på minskande siffror, Kristianstad gör den största minskningen när man minskar från 8,9 till 8,5 lärare per 100 elever. Kalmarsund hade under året ett sparbeting som till viss del bör ha påverkat lärartätheten. Kristianstad lyfter fram en minskad elevpeng som en av anledningarna till den minskade lärartätheten. Karlskrona fortsätter sin positiva trend när man ökar för tredje året i rad. Den positiva trenden är ett resultat av ett uttalat mål att nå riksgenomsnittet för antal lärare per 100 elever. Genomsnittet för riket 2009 var 7,9 och för gruppen större städer var genomsnittet 8,0. Resultatet har i båda jämförelsetal minskat från 2008 till 2009. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 90 85 80 75 70 65 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ersatte förra året nyckeltalet andel lärare med 2008 ökar andelen lärare med pedagogisk utbildning i samtliga kommuner. Störst är ökningen i Karlskrona som ökade med 6,2 prcentenheter mellan 2008 och 2009. Karlskrona är också den kommun som står för den största ökningen under jämförelseperioden 2006-2009. Kalmarsunds Gymnasieförbund har haft en stadigt ökande andel under hela perioden. Ökningen beror bland annat på ett samarbete med högskolan i Kalmar där yrkeslärarna får möjlighet att läsa in lär- pedagogisk högskoleutbildning, den så kallade SÄL-utbildningen, vilket nu visar sig i högre andelar lärare med pedagogisk högskoleexamen. Det är oftast lärare på yrkesförberedande program som inte har den pedagogiska högskoleutbildningen även om de har yrkeskompetensen. 23

Andel elever med slutbetyg 100 95 90 85 80 75 70 65 60 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Andelen elever med slutbetyg är en siffra som tas fram av varje förvaltning. Slutbetyg får den elev som har erhållit betyg, inräknat icke godkänt, på alla kurser samt projektarbetet. I samtliga kommuner har andelen elever med slutbetyg ökat under den senaste femårsperioden. Halmstad står för den största ökningen under året när man ökar från 90 % till 93 %. Att andelen elever med slutbetyg i Halmstad skall öka är gymnasieskolans övergripande mål och samtliga enheter har genomfört insatser för att nå detta mål. I Karlskrona pågår arbetet med att undersöka kärnämnena i syfte att konstatera hur många som das och därmed öka antalet elever som slutför studierna inom fyra år. På nästa sida redovisas andelen elever med slutbetyg föredelat per program. Kristianstad har inte haft möjlighet att inkomma med statistik för 2009. När man studerar andelen elever med slutbetyg per program kan man notera att vissa program varierar mycket från år till år. Ett exempel på stor variation är HP i Halmstad som har ökat från 50 % till 90 % mellan 2008 och 2009. Anledningen till den stora variationen är att statistiken baseras på få elever. För SP, som är det största programmet hos samtliga huvudmän, kan man se att variationen mellan 2008 och 2009 ligger mellan -4 % och +4 %. För fyra av de nationella program som är representerade hos de fyra huvudmännen är skillnaden mellan största och lägsta andelen elever med slutbetyg mer än 20 %. Dessa program är ES, HR, MP och OP. 24

Andel elever med slutbetyg fördelade per program Program Kalmarsund Karlskrona Växjö Halmstad BF 88 81 86 BP 97 86 98 97 EC 95 94 90 100 SMEC 93 EN 100 92 100 85 ES 89 70 96 95 FP 87 84 80 91 HP 80 80 79 90 HR 83 65 76 88 HV 98 HVDM 95 HVFL 93 HVFR 100 93 HVK 75 IB 94 100 IP 80 92 79 LP 94 100 MP 92 64 92 86 SMMP 90 NP 94 NV 99 99 96 98 SMNV-I 97 OP 70 70 95 94 SMOP 100 SM 100 SMIL 89 SMTM 80 SMSP-I 97 93 SMSP-L 94 SMSP-M 96 100 SP 94 91 91 94 TE 95 95 96 93 TOTALT 92 82 93 93 25

Genomsnittlig betygspoäng vid kommunens gymnasieskolor 14,6 14,4 14,2 14,0 13,8 13,6 13,4 13,2 13,0 12,8 12,6 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Den genomsnittliga betygspoängen har mellan 2008 och 2009 ökat från 14,0 till 14,1 i riket totalt och i jämförelsegruppen större städer. Halmstad och Karlskrona hamnar över detta värde med en genomsnittlig betygspoäng på 14,3 respektive 14,4. En viktig faktor att ha i åtanke när man tittar på den genomsnittliga betygspoängen och jämför mellan kommuner är vilka program som ingår i organisationen. På riksnivå skiljer 4,4 poäng mellan de program med lägst poäng (FP och IP) och NV som har det högsta medelvärdet. Ett utvecklingsarbete inom mål och bedömning samt en tydligare resultatuppföljning är påbörjad i samtliga skolformer i Kristianstad för att bryta den negativa trenden och arbeta för en långsiktig resultatförbättring. Ett exempel där sammansättningen på de olika programmen spelar stor roll är Halmstad som haft ett minskande medelvärde (-0,1 poäng) mellan 2008 och 2009. En klar majoritet av programmen har förbättrade resultat däremot har samhällsvetenskapsprogrammet ett försämrat resultat och med tanke på programmets storlek får detta stor påverkan på det totala genomsnittet. 26

Andel elever, exkl individuella programmet, som fullföljde utbildningen inom 4 år 90 85 80 75 70 65 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kristianstad ökar kraftigt mellan 2008 och 2009 när resultatet ökar från 76 % till 84 %. Jämförelsetalen för riket och gruppen större städer var år 2009 83 % respektive 84 %. Karlskrona (82 %) är den enda kommunen som ej når genomsnittet för riket och gruppen större städer. 27

Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 100 95 90 85 80 75 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Grundläggande behörighet för studier på universitet och högskola har den som har fått ett slutbetyg och har lägst betyget godkänt på 90 % av kurserna. och Karlskrona visar på oförändrade resultat och övriga minskar marginellt. Det påbörjade utvecklingsarbetet inom mål och bedömning samt tydligare resultatuppföljning som tidigare nämndes för Kristianstad syftar till att bryta den negativa trenden och arbeta för en långsiktig resultatförbättring. 28

Andel elever som övergått till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 60 55 50 45 40 35 30 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Andelen elever som har övergått till högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning redovisas hos Skolverket på kommunnivå och för elever folkbokförda i kommunen. För Kalmarsunds Gymnasieförbund innebär detta att siffrorna endast representerar elever folkbokförda i Kalmar. Viktigt att ha i åtanke är också att ingen skillnad görs på huvudman, samtliga elever räknas oavsett om de läser i en kommunal eller fristående skola. minskande andel som inom tre år börjar studera på högskolan. Om så är fallet bör vi se en förändring i statistiken i kommande rapporter när effekterna av lågkonjunkturen börjar synas. Flera andra faktorer som utöver konjunktur, antas påverka utveckling, är exempelvis andelen elever som läser studieförberedande program och eventuell samverkan med högskolor och universitet. av det ligger utanför respektive huvudmans påverkansområde. 29

Andel elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasieskolor 100 95 90 85 80 75 70 2005 2006 2007 2008 2009 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Andelen elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasiskolor är en siffra som tas fram av varje förvaltning. Inför årets rapport fanns tveksamhet kring huruvida samma rutiner används när statistiken tas fram. Samtliga kommuner och gymnasieförbundet heterna redovisas svaren nedan. En minskad spridningen mellan huvudmännen kan kostateras de senaste fem åren. Efter diskussioner i 3KVH-nätverket kan vi se att det till viss del beror på gruppens arbete för att säkra nyckeltalens kvalitet. Kalmarsunds Gymnasieförbund: Vissa program är mycket populära, exempelvis HV Frisör, ES Stage4You och HV Styling. Karlskrona: Har avläst de elever oavsett varifrån de kommer men som är intagna vid de kommunala skolorna 6 september, 89% efter reservintagningens slut. Kristianstad: Mätning gjord 15 september. Växjö: Mätning gjord 15 september. Internt arbete med att förbättra rutiner för framtagande av statistiken har bidragit till ett mätetal som är lägre än tidigare år. I diskussioner i 3KVHnätverket framkommer att rutinerna nu är mer jämförbara än tidigare. Halmstad: För Halmstads del gäller att 85 % är uppmätt 11 augusti i samband med slutgiltig tillgodosett. Detta är en minskning jämfört med föregående år. En av orsakerna är att från det att eleverna gjorde sitt gymnasieval den 1:a februari till slutlig intagning minskades organisationen där två inriktningar ströks. 30

Subjektiva kvalitetsmått De subjektiva kvalitetsmåtten hämtas från den attitydundersökning som genomfördes under våren 2010. Samtliga elever i årskurs 2 erbjöds att svara på enkäten. Enkäten som genomfördes för sjätte gången består av 22 påståenden. En sexgradig skala används där 1 betyder instämmer inte alls och 6 instämmer helt. Karlskrona nådde inte önskad svarsfrekvens och valde att inte delta med sitt resultat i analysen då det inte kan anses som representativt för gruppen. Totalt erbjöds 4 339 elever att svara på enkäten, Karlskrona borträknat. 3 249 svar inkom vilket ger en svarsfrekvens på 75 %. Svarsfrekvensen är den näst högsta som har uppnåtts. Den något försämrade svarsfrekvensen i Växjö kan bero på att man initialt hade vissa problem med lösenorden till enkäten. Halmstad har för tredje året i rad en ökad svarsfrekvens, där mycket arbete har lagts på att motivera till en ökad svarsfrekvens. När man drar slutsatser av materialet måste man betänka att det endast är en årskurs som svarat. Svarsfrekvens 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kalmarsund 72 77 79 75 73 77 Karlskrona 76 74 59 Deltog ej 59 Deltog ej Kristianstad 65 95 65 73 53 78 Växjö 78 80 82 75 79 77 Halmstad 70 69 42 56 63 67 Totalt 72 79 65 70 66 75 Redovisning av resultat I årets analys av resultaten från attitydundersökningen läggs fokus på de enskilda påståenden och teman som visar på största förändringarna i jämförelse med 2009 års resultat. Fullständiga resultat för enskilda påståenden och teman redovisas i bilagorna till rapporten. Om man ser på varje huvudmans medelvärde för vart och ett av undersökningens 22 påståenden kan man konstatera att Kalmarsunds Gymnasieförbund, precis som tidigare år, redovisar resul- 31

Medelbetyg per påstående Kalmarsund Kristianstad Växjö Halmstad 1 Lokalerna jag vistas i på skolan är bra 4,4 4,0 3,9 4,3 2 Utrustningen på min utbildning är bra 4,7 4,2 4,1 4,4 3 På min skola respekterar vi alltid varandra 4,7 4,2 4,3 4,2 4 Min individuella studieplan fungerar bra 4,6 4,3 4,4 4,5 5 Kontakten mellan mig och min mentor/ 4,8 4,7 4,6 4,8 handledare fungerar bra 6 Jag upplever att utvecklingssamtalen 3,6 3,3 3,5 3,6 känns meningsfulla 7 Jag har fått bra information om valmöjligheter 4,0 3,9 3,7 4,2 till årskurs 3 8 Jag får det stöd jag behöver när jag har 4,4 4,0 3,9 4,3 svårigheter i skolarbetet 9 Mina lärare planerar kurserna tillsammans 3,9 3,7 3,5 3,7 med oss elever 10 Mina lärare låter oss elever utvärdera 4,0 3,8 4,2 3,8 kurserna 11 Mina lärare samverkar mellan ämnena 3,8 3,7 3,5 3,7 för att utbildningen skall bilda en helhet 12 Elevernas synpunkter på arbetet i skolan 3,9 3,7 3,6 3,8 tas tillvara på ett bra sätt 13 Mina lärare använder varierade arbetssätt 4,2 4,0 3,8 4,0 14 Mina lärare förmår att stimulera och 3,9 3,8 3,6 3,8 väcka intresse för skolarbetet 15 Jag tycker att jag får de kunskaper som 4,5 4,2 4,2 4,3 behövs för kommande studier/arbete 16 Jag har fått information om vad som 4,7 4,4 4,6 4,5 krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna 17 Mina lärare tar hänsyn till annat är provresultat 4,2 4,0 3,8 4,1 vid betygsättning 18 Betygsättningen av mina kurser är rättvis 4,2 4,1 4,1 4,2 19 Undervisningen på programmet håller 4,6 4,2 4,3 4,4 hög kvalitet 20 Jag tycker att det känns meningsfullt att 4,7 4,3 4,3 4,4 gå till skolan 21 Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram 5,0 4,6 4,6 4,8 till andra elever 22 Som helhet fungerar vår skola bra 5,1 4,5 4,7 4,7 I tabellen på nästa sida redovisas skillnaden mellan resultatet 2010 och 2009, en bild som för- 32

påståenden, haft den mest positiva utvecklingen följt av Halmstad. Växjös resultat är det som minskar mest. Det påstående som har haft den sämsta utvecklingen under året är påstående 7, Jag har fått bra information om valmöjligheter till årskurs 3, resultatet minskar hos alla utom hos Kalmarsunds Gymnasieförbund. Av tabellen framgår också att det påstående som har utvecklats mest positivt i någon av kommunerna är påstående 17, Mina lärare tar hänsyn till annat är provresultat vid betygsättning, i Halmstad ökade medelvärdet med 0,3. Förändring i medelbetyg per påstående mellan 2009 och 2010 Kalmarsund Kristianstad Växjö Halmstad 1 0,0 0,2 0,0 0,1 2 0,2 0,1 0,0 0,0 3 0,2 0,0 0,1 0,0 4 0,0-0,1-0,1 0,1 5 0,1 0,2-0,2 0,1 6 0,1-0,1 0,0-0,1 7 0,1-0,2-0,2-0,1 8 0,0-0,1-0,2 0,2 9 0,1 0,0 0,0 0,2 10 0,0-0,2 0,0-0,1 11 0,0 0,0-0,1 0,1 12 0,0 0,0-0,1 0,1 13 0,1 0,1-0,1 0,0 14-0,1 0,1-0,2 0,0 15 0,1 0,0-0,1 0,0 16 0,0-0,2-0,1 0,0 17 0,0-0,1-0,1 0,3 18 0,0 0,1-0,1 0,1 19 0,1 0,0-0,1 0,0 20 0,1 0,0 0,0 0,0 21 0,1 0,0-0,1 0,0 22 0,2-0,2 0,0 0,0 33

17. Mina lärare tar hänsyn till annat än provresultat vid betygsättning 6 5 Medelbetyg 4 3 2 1 0 Kalmarsund Kristianstad Växjö Halmstad 2008 2009 2010 Sett till en treårsperiod kan man se att resultatet var det samma i 2008 års undersökning som det var i årets undersökning, den förhållandevis stora ökningen i resultatet för Halmstad skulle i så fall kunna häröras till en tillfällig minskning i resultatet 2009. 34

7. Jag har fått bra information om valmöjligheter till årskurs 3 6 5 4 Medelbetyg 3 2 1 0 Kalmarsund Kristianstad Växjö Halmstad 2008 2009 2010 Hos tre av fyra huvudmän minskade medelbetyget på påståendet att man får bra information om förutom i Halmstad där resultatet minskat de tre senaste åren. Förändringarna mellan olika år är små. De tre påståenden som får högst medelvärden är: 5. Kontakten mellan mig och min mentor/handledare fungerar bra 21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever 22. Som helhet fungerar vår skola bra De tre påståenden som får lägst medelvärde är: 6. Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla 9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever 11. Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet Dessa sex påståenden har under samtliga år varit bland de med högst respektive lägst betyg. 35

Resultaten av attitydundersökningen har under åren även presenterats i form av åtta teman där undersökningens påståenden grupperats efter områden. Svarsvärdena 1-2 har markerats i rött och uttrycker att man inte är nöjd, 3-4 i gult tolkas som relativt neutrala och värdena 5-6 i grönt uttrycker nöjdhet. Samtliga teman redovisas i bilagorna, här redovisas de som på något sätt utmärker sig extra i svaren. Det tema som visar på den största spridningen mellan huvudmännen om man ser till andelen som har svarat alternativ 5-6 är materiella resurser. I temat ingår följande påståenden: 1. Lokalerna jag vistas i på skolan är bra 2. Utrustningen på min utbildning är bra Materiella resurser Kalmarsund 4,2% 37,6% 58,2% Kristianstad 9,6% 50,4% 39,9% Växjö 9,3% 55,5% 35,2% Halmstad 6,5% 44,0% 49,5% 0% 50% 100% 1-2 3-4 5-6 Samtliga har ökat andelen nöjda i förhållande till resultatet i underökningen 2009, störst är ökningen i Kristianstad. Andelen nöjda i Kristianstad har ökat från 34,3 % 2009 till 39,9 % 2010. Den skillnad i nöjdhet mellan killar och tjejer i Halmstad som noterades i föregående års 36

andel elever som inte är nöjda. De påståenden som ingår i temat är: 9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever 10. Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna 12. Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt Inflytande Kalmarsund 11,6% 54,6% 33,8% Kristianstad 19,1% 50,5% 30,4% Växjö 16,8% 52,9% 30,4% Halmstad 16,0% 53,5% 30,5% 0% 50% 100% 1-2 3-4 5-6 Halmstad har en ökad andel som är nöjda i jämförelse med 2009 års undersökning. För temat är förändringarna i övrigt små. 37

Det tema som visar på högst andel nöjda elever är nöjd som helhet. I temat ingår följande påståenden: 21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever 22. Som helhet fungerar vår skola bra Resultaten är i nivå med föregående års resultat med undantag för Kalmarsunds Gymnasieförbund som ökar andelen nöjda från 71,9 % 2009 till 78,1 % 2010. Generellt gäller för temat att tjejerna är mer positiva än killarna i sina svar. Nöjd som helhet Kalmarsund 3,9% 18,1% 78,1% Kristianstad 10,0% 29,3% 60,7% Växjö 8,5% 28,3% 63,3% Halmstad 6,0% 29,7% 64,3% 0% 50% 100% 1-2 3-4 5-6 38

Analys och slutsatser En positiv utveckling, som noteras för samtliga 3 KVH huvudmän, är att andel lärare med pedagogisk högskoleexamen har ökat. Denna utveckling observeras sedan 2006. Ur ett elev- uppnår slutbetyg. En annan trend är att andelen elever som har fullföljt utbildningen inom 4 år (detta exklusive individuella programmet) ökar. 3 KVHs arbete har också inneburit att respektive huvudman har fått en anledning att se över sin organisation och den interna uppföljningen. Resultatet har blivit att den egna förvaltningen har blivit bättre på att följa upp verksamheten, vilket i sig har lett till en kvalitetssäkring. band och möjligheter. Detta innebär att analysarbetet bör fördjupas för att förtydliga vad skillnader i resultat beror på. Ett steg i riktningen att förtydliga rapportens innehåll är att den i år presenteras gemensamt för huvudmännens presidier för att ge respektive huvudman möjlighet att direkt besvara eventuella frågor. 39

Bilagor Bilaga 1. Kostnader per program enligt bokslut 2009 1. TOTALKOSTNADER Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF 76 226 62 539 71 389 92 863 75 754 Halmstad Karlskrona BP 99 382 105 099 91 778 98 237 90 902 97 080 Karlskrona Halmstad EC 97 992 105 029 75 909 93 760 95 589 93 656 Karlskrona Kristianstad EN 103 549 100 961 100 083 95 999 106 660 101 451 Halmstad Växjö ES 94 102 96 925 94 222 89 298 97 203 94 350 Halmstad Växjö FP 112 071 109 281 104 209 110 510 109 452 109 104 Kalmarsund Kristianstad HP 76 134 70 272 62 293 69 604 94 311 74 523 Halmstad Kristianstad HR 96 881 105 561 85 550 88 848 103 055 95 979 Karlskrona Kristianstad HV 92 528 83 105 95 500 91 817 90 738 Kristianstad Karlskrona IB 97 711 93 988 94 736 115 185 100 405 Halmstad Kristianstad IP 114 201 104 784 125 159 114 715 Halmstad Växjö IV 92 620 97 824 90 517 87 569 137 694 101 245 Halmstad Växjö LP 96 418 84 981 105 137 95 512 Växjö Kristianstad MP 91 509 75 248 75 773 90 474 96 329 85 867 Halmstad Karlskrona NP 149 952 160 203 155 077 Kristianstad Kalmarsund NV 78 727 61 650 64 603 70 147 77 539 70 533 Kalmarsund Karlskrona OP 82 432 75 297 75 125 85 522 98 645 83 404 Halmstad Kristianstad SM 76 208 57 477 78 836 70 840 Växjö Karlskrona SP 72 707 64 884 61 031 68 522 74 486 68 326 Halmstad Kristianstad TE 84 470 72 715 74 920 79 488 93 223 80 963 Halmstad Karlskrona Medeltal 89 084 80 875 81 055 83 225 90 880 2. TOTALKOSTNADER EXKL LOKALER Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF 58 484 50 838 56 121 71 509 59 238 Halmstad Karlskrona BP 76 250 76 194 76 210 75 014 70 790 74 892 Kalmarsund Halmstad EC 75 184 73 436 56 975 74 920 73 741 70 851 Kalmarsund Kristianstad EN 79 448 77 394 71 133 76 042 85 961 77 996 Halmstad Kristianstad ES 72 200 71 904 76 537 73 468 75 668 73 955 Kristianstad Karlskrona FP 85 986 74 813 85 588 87 406 88 607 84 480 Halmstad Karlskrona HP 58 413 52 379 49 982 57 764 74 692 58 646 Halmstad Kristianstad HR 74 331 77 169 68 926 72 323 80 726 74 695 Halmstad Kristianstad HV 70 991 61 422 69 397 68 688 67 625 Kalmarsund Karlskrona IB 83 172 79 892 78 024 98 353 84 860 Halmstad Växjö IP 87 620 85 829 103 115 92 188 Halmstad Växjö IV 71 063 83 021 71 881 77 758 102 835 81 312 Halmstad Kalmarsund LP 73 976 66 624 81 359 73 986 Växjö Kristianstad MP 70 210 61 406 57 876 76 243 71 906 67 528 Växjö Kristianstad NP 115 050 107 451 111 251 Kalmarsund Kristianstad NV 60 403 47 327 52 948 57 712 59 670 55 612 Kalmarsund Karlskrona OP 63 246 59 398 64 325 68 772 76 498 66 448 Halmstad Karlskrona SM 58 470 46 585 62 753 55 936 Växjö Karlskrona SP 55 784 48 643 48 462 56 387 59 288 53 713 Halmstad Kristianstad TE 64 809 56 830 49 088 61 276 71 088 60 618 Halmstad Kristianstad Medeltal 68 349 61 760 63 530 67 527 71 089 40

3. LOKALER OCH INVENTARIER Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF 17 742 11 701 15 268 21 354 16 516 Halmstad Karlskrona BP 23 131 28 905 15 569 23 222 20 112 22 188 Karlskrona Kristianstad EC 22 808 31 593 18 933 18 840 21 848 22 805 Karlskrona Växjö EN 24 102 23 567 28 950 19 958 20 699 23 455 Kristianstad Växjö ES 21 903 25 021 17 685 15 830 21 535 20 395 Karlskrona Växjö FP 26 085 34 468 18 621 23 104 20 845 24 624 Karlskrona Kristianstad HP 17 720 17 893 12 312 11 840 19 619 15 877 Halmstad Växjö HR 22 549 28 392 16 624 16 525 22 329 21 284 Karlskrona Växjö HV 21 536 21 683 26 103 23 130 23 113 Kristianstad Kalmarsund IB 14 539 14 096 16 713 16 832 15 545 Halmstad Kristianstad IP 26 581 18 956 22 044 22 527 Kalmarsund Växjö IV 21 558 14 803 18 636 9 811 34 859 19 933 Halmstad Växjö LP 22 442 18 357 23 778 21 526 Växjö Kristianstad MP 21 299 13 842 17 897 14 231 24 422 18 338 Halmstad Karlskrona NP 34 902 52 752 43 827 Kristianstad Kalmarsund NV 18 324 14 323 11 655 12 434 17 869 14 921 Kalmarsund Kristianstad OP 19 186 15 899 10 800 16 750 22 147 16 957 Halmstad Kristianstad SM 17 738 10 892 16 083 14 904 Kalmarsund Karlskrona SP 16 923 16 241 12 570 12 135 15 198 14 613 Kalmarsund Växjö TE 19 661 15 885 25 832 18 212 22 135 20 345 Kristianstad Karlskrona Medeltal 20 735 19 115 17 525 15 698 19 791 4. UNDERVISNING Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF 34 831 26 214 36 846 36 187 33 519 Kristianstad Karlskrona BP 45 411 45 023 49 503 44 587 35 791 44 063 Kristianstad Halmstad EC 44 776 46 516 41 123 46 628 40 680 43 945 Växjö Halmstad EN 47 315 43 529 45 983 45 511 50 371 46 542 Halmstad Karlskrona ES 42 999 46 120 52 831 48 614 43 976 46 908 Kristianstad Kalmarsund FP 51 209 40 274 55 537 54 447 48 783 50 050 Kristianstad Karlskrona HP 34 788 32 030 30 488 36 834 38 254 34 479 Halmstad Kristianstad HR 44 268 49 273 43 839 46 869 41 716 45 193 Karlskrona Halmstad HV 42 279 36 240 46 619 40 149 41 322 Kristianstad Karlskrona IB 60 966 63 892 49 358 60 419 58 659 Kristianstad Växjö IP 52 182 57 094 59 838 56 372 Halmstad Kalmarsund IV 42 321 50 005 42 276 52 751 53 784 48 227 Halmstad Kristianstad LP 44 057 40 395 54 505 46 319 Växjö Kristianstad MP 41 814 31 592 35 016 48 100 37 737 38 852 Växjö Karlskrona NP 68 518 56 510 62 514 Kalmarsund Kristianstad NV 35 973 26 361 36 529 33 628 29 667 32 432 Kristianstad Karlskrona OP 37 666 38 663 40 102 41 187 40 305 39 585 Växjö Kalmarsund SM 34 822 25 442 37 465 32 576 Växjö Karlskrona SP 33 222 27 122 32 721 32 480 30 927 31 295 Kalmarsund Karlskrona TE 38 597 33 321 37 944 35 598 41 099 37 312 Halmstad Karlskrona Medeltal 40 706 36 152 41 286 41 474 37 949 41