ARBETSMATERIAL KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM GYMNASIESKOLAN samt jämförelser

Transkript

1 KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM GYMNASIESKOLAN samt jämförelser ARBETSMATERIAL RAPPORT FRÅN NÄTVERKET 3KVH Kalmarsunds Gymnasieförbund, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad

2 Program och deras förkortningar BF Barn- och fritidsprogrammet LP Livsmedelsprogrammet BP Byggprogrammet MP Medieprogrammet EC Elprogrammet SMMP Specialutformat program inom MP SMEC Specialutformat program inom EC NP Naturbruksprogrammet EN Energiprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet ES Estetiska programmet SMNV-I Specialutformat program inom NV inriktning Idrott FP Fordonsprogrammet OP Omvårdnadsprogrammet HP Handels- och administrationsprogrammet SMOP Specialutformat program inom OP SM Specialutformat program HR Hotell- och restaurangprogrammet SMIL Specialutformat program, Idrottsledare HV Hantverksprogrammet SMTM Specialutformat program, TIME HVDM HV inriktning Design och Möbler SMSP-I Specialutformat program inom SP inriktning Idrott HVFL HV inriktning Florist SMSP-L Specialutformat program inom SP inriktning Lagidrott HVFR HV inriktning Frisör SMSP-M Specialutformat program inom SP inriktning Media HVK HV inriktning Konditori SP Samhällsvetenskapsprogrammet IB International Baccalaureate TE Teknikprogrammet IP Industriprogrammet SMTE Specialutformat program inom TE

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Demografi 5 Gymnasieskolans organisation 5 Gymnasieskolans innehåll och omfattning 8 Bakgrundsvariabler 8 Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning 9 Den egna gymnasieskolans kostnader Kvalitetsmått 22 Objektiva kvalitetsmått 22 Subjektiva kvalitetsmått 32 Analys och slutsatser 40 3

4 Inledning 3KVH är ett jämförande nätverk som består av kommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad. Samtliga kommuner räknas in i kommungruppen större städer. Kommungruppsindelningen är gjord efter vissa strukturelle egenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommunerna har jämfört sig med varandra mer eller mindre systematiskt under flera decennier inom flera olika verksamhetsområden. Jämförelseprojektet på gymnasieskolans område startade 2004 på initiativ från kommunledningarna i de ingående kommunerna. Projektet har hitintills resulterat i fem rapporter, den senaste kom 2010 och avsåg åren 2009/2010. Föreliggande rapport är alltså den sjätte i ordningen som behandlar gymnasieskolan ur ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Totalt finns dock uppgifter för sju år. Enligt beslut av förvaltningscheferna i de ingående kommunerna samt förbundschefen vid Kalmarsunds Gymnasieförbund ska en gemensam rapport tas fram vartannat år. Dock är det också bestämt att de ekonomiska nyckeltalen skall tas fram varje år och attitydundersökningen skall genomföras varje år. Halmstads kommun ansvarar för att skriva rapporten Rapporten omfattar kostnads-, volym- och objektiva kvalitetsnyckeltal för åren samt subjektiva kvalitetsnyckeltal, vilket innebär en undersökning av åk 2-elevernas syn på verksamhetens kvalitet, för åren Kalmarsunds Gymnasieförbund samt alla kommunerna har beretts möjlighet att förklara förändringar samt analysera resultaten. 4

5 Alla jämförelser görs ur ett kommunperspektiv. Analyser och förbättringsåtgärder sker på de enskilda skolorna och programmen utifrån mer fördjupade nyckeltal. Resultatet av förbättringsarbetet redovisas i skolornas årliga kvalitetsredovisningar. Första året togs följande syfte med arbetet fram 3KVH-jämförelsens syfte är att: Ge kommunstyrelsen och de berörda nämnderna ett underlag för diskussion om verksamhetens kostnader, volym och resultat. Använda en metod som gör det möjligt att lära av varandra. Ta fram ett underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet. Säkerställa siffror på ett annat sätt än i Sveriges Kommuner och Landstings rapport Vad kostar verksamheten i din kommun. Skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader och resultat. På nämnds- och verksamhetsnivån ska det vara möjligt att söka förklaringar till bakomliggande faktorer till skillnaderna - såväl framgångsfaktorer som eventuella hinder för en positiv utveckling Demografi Av nedanstående tabell framgår de i 3KVH ingående huvudmännens demografi. Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Antal invånare Förändring sedan ,6 % +3,5 % +3,9 % +5,8 % +3,2 % Andel gymnasieelever 4,1 % 3,9 % 4,2 % 4,0 % 4,1 % De demografiska uppgifterna gäller den 31/ Gymnasieskolans organisation Kalmarsunds Gymnasieförbund Kalmarsunds Gymnasieförbund bildades 1995 och är ett kommunalförbund mellan fyra kommuner i sydöstra Småland och Öland. Kommunerna som ingår i förbundet är Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Torsås. Förbundets politiska ledning består av elva förtroendevalda med ersättare från de fyra ägarkommunerna. Inom politikergruppen utses en ordförande och vice ordförande för de fyra mandatåren. Förbundsstyrelsen och arbetsutskottet sammanträder en gång i månaden. Därutöver arbetar presidiet. Hur förbundet skall arbeta finns reglerat i förbundsordningen. Verkställande chef är förbundschefen. Förbundets uppgift är att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning åt medlemskommunerna. 5

6 Karlskrona Utbildningsnämnden i Karlskrona har det samlade ansvaret för gymnasieskolan, gymnaiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särvux, Sfi samt Uppdragsutbildingen. AV-centralen vars verksamhet omfattar hela Blekinge tillhör också Utbildningsnämndens ansvar. Kristianstad Gymnasieskolorna i Kristianstads kommun tillhör Barn- och utbildningsnämnden med en central förvaltning för barnomsorg, grundskole- och gymnasieverksamhet samt vuxenutbildning, uppdragsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning. Växjö Utbildningsfrågorna i Växjö delas mellan skol- och barnomsorgsnämnden, nämnden för Arbete och välfärd (A&V) och gymnasienämnden. Den senare ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, Komvux Växjö, uppdragsutbildningen, den kvalificerade yrkesutbildningen samt, sedan halvårsskiftet 2009, även de nya yrkeshögskoleutbildningarna. Allt ansvar för dimensionering och budget för kommunal vuxenutbildning ligger sedan 2004 på A&V. Gymnasienämnden är utförare av de utbildningsuppdrag som A&V beställer från Komvux Växjö. Halmstad Utbildningsfrågorna i Halmstads kommun är delade mellan barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, uppdragsutbildningen, kvalificerad yrkesutbildning och SFI. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är ny sedan 2011 och innefattar utöver utbildning de verksamheter som tidigare låg under arbetslivsnämndens verksamhetsområde, försörjningsstöd, dagligverksamhet för funktionshindrade och arbetsmarknadsinsatser. 6

7 Antal gymnasieskolor i respektive kommun Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kommunal Fristående Antal fristående gymnasieskolor Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad I jämförelse med 2009 så har Kristianstad en kommunala gymnasieskola färre, då man minskat från sex till fem skolor. Sett till antalet fristående gymnasieskolor har Växjö minskat med två skolor och Kristianstad har fått två nya skola. I Växjö så beror minskningen på att en fristående skola inte startat på grund av för få sökande och en annan blev uppköpt av Växjö Fria gymnasium och utbildningarna fördes över till denna skola. I Växjö har antalet ansökningar att få starta ny skola varit högt inför läsåren 2011/12 samt 2012/13, inför läsåret 2011/12 fick inga nya skolor tillstånd av Skolinspektionen att etablera sig. Växjö är den kommun som, trots minskningen 2010, har flest fristående gymnasiskolor, 8 stycken, andelen elever som läser vid fristående gymnasieskola i kommunen har till 2010 ökat till 33,5 %. Samtliga huvudmän har en ökande andel elever i fristående gymnasieskolor. 7

8 Gymnasieskolans innehåll och omfattning Bakgrundsvariabler Antalet elever folkbokförda i kommunen Samtliga kommuner har haft en elevökning sett över en femårsperiod, ökningarna ligger på upp till 10 %. Skillnaderna mellan 2009 och 2010 är tydliga och antalet elever folkbokförda i kommunen minskar hos samtliga huvudmän. Under kommande år kommer årskullarna som utgör elevunderlaget för gymnasieskolan att minska för att nå sitt minimum omkring år Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad HT HT Förändring D:o i % -8,0% -4,6% -2,9% -0,3% -0,4% Andel elever folkbokförda i kommunen per olika huvudmän Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Egna kommunen Annan kommun ,4% 72,9% 85,4% 76,3% 86,7% 74,0% 75,3% 62,7% 82,2% 73,9% 7,0% 6,6% 5,1% 5,8% 3,9% 9,2% 4,3% 3,7% 3,4% 3,3% Fristående 13,6% 20,5% 9,5% 17,9% 9,4% 16,8% 20,4% 33,5% 14,3% 22,9% Under den senaste femårsperioden har andelen elever i kommunens egna gymnasieskolor mins- 8

9 kat. Ökningen av andelen elever i gymnasieskolor som drivs av en fristående huvudman hänger också ihop med den ökning av antalet fristående skolor i kommunerna under samma period. På riksnivå ligger andelen elever i fristående skolor på 23,8 % och för kommungruppen större städer är andelen 22,7 %. Halmstad och Växjö har en andel som är högre än genomsnittet för kommungruppen. I jämförelse med 2009 så är det Kristianstad som ökar mest sett till andel elever hos fristående huvudman, en ökning som beror till stor del på att två nya fristående gymnasieskolor påbörjat verksamhet under året. Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning Andel elever på de kommunala skolorna fördelade på olika typer av program Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad NV, SP, TE och IB Specialutformat program Övr nationella program Individuella program ,4% 32,6% 28,1% 25,9% 32,6% 30,0% 27,0% 30,1% 35,9% 40,4% 7,6% 9,3% 15,3% 23,1% 6,8% 10,3% 22,1% 16,2% 12,0% 10,2% 56,5% 53,0% 50,8% 43,8% 53,7% 52,4% 45,7% 48,3% 46,1% 43,3% 3,6% 5,1% 5,8% 7,2% 6,8% 7,3% 5,2% 5,4% 5,9% 6,1% I förhållande till år 2006 har Växjö och Halmstad ökat sina andelar elever på de teoretiska programmen IB, NV, SP och TE. Halmstad är också den kommun som har den högsta andelen elever på dessa program. Högst andel elever på det individuella programmet har Kristianstad kommun, den största ökningen sedan 2006 har Kalmarsund. Viss del av skillnader när det gäller andelen elever på det individuella programmet kan förklaras av hur elever som läser PRIV räknas, i vissa fall kan eleverna räknas till det nationella programmet och i andra fall till det individuella programmet. 9

10 Andel elever på de kommunala skolorna fördelade efter hemkommun 2010 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Från egna kommunen 82,3 86,0 77,0 67,0 83,0 Från annan kommun 17,7 14,0 23,0 33,0 17,0 Dessa siffror har varit ganska oförändrade sedan undersökningen startade. De kommuner som tar emot högsta andel elever från annan kommun i sina kommunala gymnasieskolor är fortfarande Växjö och Kristianstad. Antal elever i den kommunala gymnasieskolan Precis som andelen folkbokförda elever minskar hos samtliga huvudmän så minskar även antalet elever i den kommunala gymnasieskolan. För Kristianstad saknas uppgifter för 2010, hos övriga huvudmän minskar antalet elever. Minskningen i Kalmarsund bör till viss del kunna förklaras av att naturbruksprogrammet inte längre ingår i organisationen, 2009 fanns 168 elever på naturbruksprogrammet. Minskningen i övrigt beror på minskande elevkullar och friskolornas ökade andel Förändring Kalmarsund 3 696, , , , ,0-344,5 Karlskrona 2 358, , , , ,0-146,0 Kristianstad 3 758, , , ,5 i.u. Växjö 3 307, , , , ,5-65,5 Halmstad 3 450, , , , ,0-22,5 10

11 Fördelning av eleverna mellan olika program 2010 i den kommunala gymnasieskolan (snitt vår- och hösttermin) Program Kalmarsund Karlskrona Växjö Halmstad Antal % Antal % Antal % Antal % BF 137,5 3,9 161,5 7,2 23,5 0,7 97,5 2,9 BP 278,5 8,0 207,5 9,2 186,5 5,8 203,0 6,1 EC 154,0 4,4 77,0 3,4 170,5 5,3 160,5 4,8 EN 29,5 0,8 85,0 3,8 77,5 2,4 74,0 2,2 ES 278,0 8,0 136,0 6,0 279,0 8,6 200,0 6,0 FP 94,5 2,7 87,0 3,9 121,5 3,8 172,5 5,2 HP 92,0 2,6 49,5 2,2 109,0 3,4 69,5 2,1 HR 249,5 7,1 73,0 3,2 139,0 4,3 141,5 4,2 HV 183,0 5,2 168,5 7,5 126,5 3,9 0,0 0,0 IB 0,0 0,0 49,0 2,2 102,5 3,2 53,0 1,6 IP 9,0 0,3 0,0 0,0 34,5 1,1 64,0 1,9 IV 193,0 5,5 153,5 6,8 219,0 6,8 183,5 5,5 LP 62,5 1,8 0,0 0,0 48,0 1,5 0,0 0,0 MP 181,5 5,2 116,5 5,2 163,5 5,1 221,5 6,6 NP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 NV 369,5 10,6 235,5 10,5 406,5 12,6 412,0 12,3 OP 108,5 3,1 65,0 2,9 183,0 5,7 173,0 5,2 SM 53,0 1,5 137,5 6,1 37,5 1,2 0,0 0,0 SP 793,0 22,7 372,0 16,5 656,5 20,3 945,5 28,2 TE 225,5 6,5 75,0 3,3 148,5 4,6 178,0 5,3 Summa 3 492, , , ,0 Summa , , , ,5 Förändring -344,5-9,0% 146,0-6,1% 65,5-2,0% 22,5-0,7% Det största programmet hos samtliga huvudmännen är samhällsvetenskapsprogrammet, där Halmstad har den högsta andelen med 28,2 %. En av skillnaderna som finns i jämförelse med 2009 är att naturbruksprogrammet, med 168 studerande 2009, inte längre finns i organisationen utan har gått över till fristående huvudman. 11

12 Den egna gymnasieskolans kostnader I denna rapport redovisas kostnader för gymnasieskolan för de fem huvudmännen uppdelat på ett antal olika kostnadsområden. Det ger en intressant helhetsbild, vilken bör kompletteras med studier av de enskilda programmens kostnader i respektive kommun. I samtliga fall är det kostnader från respektive års bokslut som redovisas. För att möjliggöra en jämförelse över tiden redovisas kostnaderna för åren När man jämför totalkostnaden per elev mellan de olika kommunerna bör man ha i åtanke att denna påverkas av en mängd olika faktorer. Programutbudet i respektive kommun och elevernas fördelning mellan olika typer av program har en mycket stor betydelse för kommunens snittkostnad. När man jämför måste man också ha i åtanke att programutbudet förändras över tiden. Jämförelsen baseras på de program som respektive kommun anordnar. De olika kommunernas programutbud framgår under avsnittet Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning. Elevantalet på ett program har stor betydelse för snittkostnaden per elev. Ett högre elevantal ger vanligtvis en lägre snittkostnad. Kopplingen mellan elevantal och snittkostnad är även beroende av fyllnadsgraden på respektive program och klass. I takt med utbyggnaden av fristående gymnasieskolor krävs anpassning av de kommunala skolornas programutbud. Program under avveckling eller uppbyggnad är vanligtvis dyrare än sådana som har funnits en tid. Elevernas rörelser mellan programmen och mellan olika skolor påverkar också. Eleverna kan röra sig fritt mellan den egna verksamheten och extern verksamhet (fristående gymnasieskolor eller andra kommuners gymnasieskolor). 12

13 För samtliga huvudmän gäller att antalet elever i gymnasieskolan hittills har ökat, mer eller mindre, under hela undersökningsperioden. Under 2009 mattas ökningen av och antalet elever i den egna gymnasieskolan har endast ökat i Växjö. För samtliga kommuner gäller att antalet elever som studerar hos annan huvudman än hemkommunen har ökat kraftigt under perioden uppvisar huvudmännen en minskning i elevunderlaget i olika utsträckning. Trots olikheterna i kommunernas programutbud ger jämförelsen en intressant bild, då den visar kostnaden per elev för den egna verksamheten. I samtliga fall har de definitioner som gäller vid SCB:s insamling av kommunernas kostnader för respektive verksamhet använts. I början av projektet lades stor vikt vid att få fram en gemensam tolkning av dessa definitioner, för att få jämförbara kostnader. Kostnad / elev i kronor Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Diagrammet visar totalkostnaden per elev för den egna kommunala gymnasieverksamheten. 13

14 Spridningen mellan de olika kommunernas totalkostnader ökade från cirka kr/elev år 2006 till cirka kr/elev år Samtliga kommuner har haft en kostnadsökning under perioden. Kostnadsökningen varit störst i Halmstad och lägst i Kristianstad. Lägst kostnad för år 2010 har Karlskrona kommun och högst har Halmstads kommun. När man jämför kostnadsbilden måste man, som tidigare nämnts, ha programstrukturen i åtanke. Huvudmän med hög andel yrkesförberedande program borde logiskt sett ha högre snittkostnader än andra kommuner, eftersom dessa program i många fall har högre lärartäthet och högre materialkostnader. Högst andel sådana program har Kalmarsunds Gymnasieförbund och Kristianstads kommun. Kostnad / elev egen produktion - köpt utbildning Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Egen verksamhet Köpt utbildning Ovanstående diagram visar kostnaden per elev för egen produktion i jämförelse med vad motsvarande kostnad är för köpt utbildning, från annan kommun eller fristående gymnasieskola. Generellt gäller att kostnaden är lägre för egen produktion än köpt utbildning. Det beror främst på att den köpta utbildningen oftast är sådan som den egna kommunen inte erbjuder och som är mera specialiserad än de vanligast förekommande utbildningarna. 14

15 Kostnad / elev exkl lokaler i kronor Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kostnad per elev exklusive lokalkostnader upplevs många gånger som ett mer intressant jämförelsemått, då det visar påverkbara kostnader i det korta perspektivet. Jämför man kostnaderna per elev exklusive lokalkostnaderna är förändringen i spridningen mellan kommunerna betydligt mindre än om man räknar in lokalkostnaderna också. Karlskrona kommun har 2010, liksom alla tidigare år, klart lägst kostnad per elev. Sett över hela femårsperioden har alla kommuner haft kostnadsökningar, största ökningen har Halmstad. Kristianstad har klarat volymökningen i gymnasieskolan genom en högre nyttjandegrad i befintlig organisation, vilket innebär låg marginalkostnad per elev. 15

16 Kostnad / elev i kronor för undervisning Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Med undervisningskostnad avses i denna undersökning i huvudsak lärarnas löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. I kostnaden ingår även kostnader för arbetsplatsförlagd utbildning och köpt undervisning från extern part. Högst undervisningskostnad 2010 hade Kalmarsund. Lägst undervisningskostnad hade Karlskrona kommun. Ett samband är att Karlskrona har den lägsta lärartätheten, vilken aldrig har nått upp till den genomsnittliga nivån i gruppen större städer. För Halmstad gäller att åren 2007 och 2008 inte är jämförbara. Orsaken är den att det år 2007 och tidigare även ingick löner för administrationen i den redovisade undervisningskostnaden, medan det från år 2008 enbart ingår lärarlöner. När man jämför undervisningskostnaderna är det viktigt att ta i beaktande skillnaderna i programutbud. Flera av de yrkesförberedande programmen kräver, av bland annat arbetsmiljöskäl, mindre undervisningsgrupper och har därför högre undervisningskostnad än mera teoretiska program. 16

17 Kostnad / elev i kronor för lokaler och inventarier Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Högst lokalkostnad per elev år 2010 har Kalmarsunds Gymnasieförbund. Näst högst lokalkostnad har Halmstads kommun. Ökningen av lokalkostnaden i Halmstad har avstannat som en effekt av arbetet för att anpassa lokalerna efter organisationen. Lägst lokalkostnad har Växjö kommun och så har det varit sedan första jämförelsen gjordes. Sett över en femårsperiod har alla kommuner haft lokalkostnadsökningar på mellan och kr. Lokalkostnaden per elev påverkas i hög grad av programutbud och fyllnadsgraden på de olika programmen. Nya eller nyligen ombyggda lokaler påverkar även lokalkostnaderna. Olikheterna i internhyressystem mellan kommunerna har troligen blivit mindre än de var när undersökningen påbörjades, men de kvarstår fortfarande. 17

18 Kostnad / elev i kronor för läromedel, utrustning och skolbibliotek Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad När det gäller läromedelskostnad ligger Halmstad kommun högst trots en minskning i förhållande till 2009, lägst kostnad för läromedel har Karlskrona. Karlskrona kommuns läromedelskostnader har minskat kraftigt 2010 i förhållande till Ungefär hälften av denna minskning beror på en realisationsvinst vid försäljning av undervisningsfartyget Wartena, som bokförts på läromedelskontot. Bortser man från denna engångsintäkt så blir Karlskrona kommuns läromedelskostnad kr/elev. Läromedelskostnaderna för Halmstad är inte jämförbara mellan åren 2007 och Från och med år 2008 ingår IT-kostnader under läromedel och utrustning. Växjö kommun har under de senaste åren inte gjort någon uppräkning i budgeten för kostnadsökningar utöver lönerevisioner, vilket har bidragit till besparingar när det gäller läromedel och investeringar i utrustning då nämnden har prioriterat att bibehålla en god lärartäthet. I läromedelskostnaderna ingår, förutom de direkta kostnaderna för läromedel för respektive program, även kostnaderna för IT och gymnasieskolornas bibliotek. Skillnader i hur dessa verksamheter är organiserade och finansieras kan påverka läromedelskostnaderna per elev i ganska stor omfattning. 18

19 Kostnad / elev i kronor för administration och skolledning Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad I kostnaden för administration och skolledning ingår tre typer av kostnader, nämligen lokal skolledning på respektive gymnasieskola, förvaltningsadministration och gymnasieskolans andel av den kommungemensamma administrationen. Vad som ingår i de olika begreppen varierar mellan kommunerna eftersom de är olika organiserade vilket kan göra det svårt att få fram jämförbara siffror. För Växjös del kan nämnas att en extern utredning av den administrativa organisationen gjordes under våren Ett par slutsatser är att organisationen snarare skulle behöva utökas än minskas för att minska sårbarheten inom viktiga gemensamma områden. Halmstad redovisar för 2009 kraftiga minskningar i kostnaderna för skolledning och administration. Minskningen beror till största del på kostnader av engångskaraktär så som rehabiliteringskostnader och skadestånd i samband med ombyggnation på en av skolorna. En annan stor skillnad mellan åren är att kapitaltjänstkostnader fördelats på respektive enhet 2009 till skillnad från 2008 då kostnaden togs centralt. Under 2009 genomfördes i Halmstad en organisationsförändring som medförde minskade kostnader för skolledning under Naturbruksprogrammet i Kalmarsund har övergått till fristående huvudman vilket lett till lägre kapitalkostnader. 19

20 Kostnad / elev i kronor för elevhälsa Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad I begreppet elevhälsa ingår i denna undersökning kostnader för skolhälsovård, kuratorer och skolpsykologer. Högst kostnad har Kalmarsunds Gymnasieförbund, medan Växjö kommun har lägst kostnad. Växjö kommun har minskat sina kostnader kraftigt. Detta beror på att en vakant tjänst som skolpsykolog i Växjö kommun inte återbesattes inför Under femårsperioden 2006 till 2010 har samtliga kommuners, förutom Växjös, elevvårdskostnader ökat, störst har ökningen varit i Halmstad och lägst i Karlskrona. I Halmstad medför en vakant skolpsykologtjänst och delvis vakans på skolläkartjänst att kostnaderna sjönk mellan 2009 och Totalkostnader per program De olika programmens kostnader varierar mycket. Av tabellen på nästa sida framgår medelkostnaden per elev för de olika programmen som anordnas av de i 3KVH-samarbetet ingående huvudmännen. Där framgår också högsta och lägsta kostnad per program samt vilken kommun som avses. Likt föregående år har naturbruksprogrammet den högsta kostnaden, nästan 2,5 gång dyrare än det program som har lägst kostnad, samhällsvetenskapsprogrammet. 20

21 Hur eleverna är fördelade mellan de olika programmen har stor betydelse för hur totalkostnaden per elev blir för respektive kommun. Program Medelkostnad Lägsta kostnad Avser huvudman Högsta kostnad Avser huvudman BF Karlskrona Halmstad BP Halmstad Karlskrona EC Kristianstad Karlskrona EN Karlskrona Kristianstad ES Växjö Halmstad FP Kristianstad Halmstad HP Kristianstad Halmstad HR Kristianstad Karlskrona HV Karlskrona Kristianstad IB Kristianstad Karlskrona IP Kalmarsund Växjö IV Växjö Halmstad LP Kristianstad Kalmarsund MP Karlskrona Halmstad NP Kalmarsund Kristianstad NV Karlskrona Kalmarsund OP Kristianstad Halmstad SM Karlskrona Växjö SP Karlskrona Halmstad TE Karlskrona Halmstad Av tabellen framgår att kostnadsskillnaderna för samma program mellan kommunerna i många fall är stora. Några av orsakerna till dessa skillnader kan vara: Hur undervisningen är utformad och organiserad Antalet inriktningar och vilka inriktningar på programmet som finns i kommunen Antalet elever på program och klass Om programmet är under uppbyggnad eller avveckling Programmens kostnader fördelat på de olika posterna; undervisning, läromedel, lokaler och övrigt framgår av bilaga 1. 21

22 Kvalitetsmått Objektiva kvalitetsmått För de flesta av de objektiva nyckeltalen gäller att de är hämtade från Skolverkets statistik. I de fall nyckeltalen inte är hämtade från Skolverket anges detta i texten. Antal lärare (årsarbetare) per 100 elever 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6, Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 22

23 Kalmarsund 8,2 8,3 8,5 8,2 8,2 Karlskrona 7,6 7,7 7,9 8,1 8,1 Kristianstad 8,3 8,5 8,9 8,5 8,6 Växjö 8,4 8,3 8,3 8,4 8,4 Halmstad 8,7 8,3 8,2 8,4 8,3 I jämförelse med 2009 så finns inga större skillnader sett till antalet lärare per 100 elever. Genomsnittet för riket och för kommungruppen större städer var ,1 lärare per 100 elever, en liten ökning från föregående år. Samtliga huvudmän har samma eller högre andel än jämförelsegrupperna. En reflektion som görs kring resultatet är att man trots minskade elevkullar har samma lärartäthet, ett tecken på att man lyckats ställa om organisationen till de nya förutsättningarna. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kalmarsund 72,5 73,7 75,1 76,1 77,1 Karlskrona 75,2 76,9 73,9 80,1 80,2 Kristianstad 83,6 84,3 83,4 85,6 84,1 Växjö 80,7 81,2 80,5 80,6 82,0 Halmstad 77,8 78,8 76,2 78,4 80,6 I jämförelse med 2009 ökar andelen lärare med pedagogisk utbildning i samtliga kommuner utom Kristianstad. Störst är ökningen i Halmstad som ökade med 2,2 procentenheter mellan 23

24 2009 och Ökningen i Halmstad består till viss del av att personal med visstidsanställningar som saknat pedagogisk högskoleexamen minskat och att man aktivt arbetat med att planera in utbildning för nyanställda yrkeslärare som saknat pedagogisk högskoleexamen. Både Växjö och Karlskrona lyfter samarbetet med högskolan och den så kallade SÄL-utbildningen som en viktig bidragande faktor till ökningen av andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen, även om ingen blivit klar med utbildningen i Karlskrona under just Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har det varit en uttalad ambition att öka andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen, vilket tydligt syns i statistiken för de senaste fem åren. Det är oftast lärare på yrkesförberedande program som inte har den pedagogiska högskoleutbildningen även om de har yrkeskompetensen. Andel elever med slutbetyg Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Andelen elever med slutbetyg är en siffra som tas fram av varje förvaltning. Slutbetyg får den elev som har erhållit betyg, inräknat icke godkänt, på alla kurser samt projektarbetet. 24

25 I jämförelse med 2009 så är resultaten samma hos alla huvudmännen utom Karlskrona som ökar från 82 % till 84 %. Bygg- och omvårdnadsprogrammet har ökat sina andelar med 14 %. Byggprogrammet hade många sökande vilket i sin tur ledde till att endast sökande med höga betyg antogs och omvårdnadsprogrammet hade en del elever som valde att hoppa av sina studier vilket ledde till en ökad andel hos de som avslutat sina studier. På el- och energiprogrammet har man sett den motsatta utvecklingen. På nästa sida redovisas andelen elever med slutbetyg fördelat per program. När man studerar andelen elever med slutbetyg per program kan man notera att vissa program varierar mycket från år till år. Ett exempel på detta är omvårdnadsprogrammet i Kalmarsund där andelen ökar från 70 % till 90 % mellan 2009 och En av anledningar till stora svängningar mellan enskilda program kan vara att det handlar om få elever. Ser man till de två största programmen, NV och SP, så är skillnaderna som störst omkring +/- 5 %-enheter. Bland de nationella program som finns representerade hos samtliga huvudmän så är skillnaden mer än 20 % hos sex program; EC, EN, ES, HP, HR och TE. 25

26 Andel elever med slutbetyg fördelade per program Program Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad BF BP EC SMEC 100 EN ES FP HP HR HV HVDM 100 HVFR 97 IB IP LP MP SMMP 90 NP NV OP SMOP 84 SMIL 92 SMTM 74 Sjöfart 94 SMSP-I 98 SMSP-L 100 SMSP-M 92 SP SP, EI 93 TE Lärling 83 TOTALT

27 Andel elever med slutbetyg fördelade per program samt kostnad per program Totalkostnad Kostnad för undervisning Störst andel Program Högst Lägst Högst Lägst elevermed slutbetyg BF Halmstad Karlskrona Kristianstad Karlskrona Kristianstad BP Karlskrona Halmstad Kristianstad Halmstad Växjö EC Karlskrona Kristianstad Kalmarsund Halmstad Halmstad EN Kristianstad Karlskrona Halmstad Karlskrona Kalmarsund ES Halmstad Växjö Kristianstad Kalmarsund Kalmarsund FP Halmstad Kristianstad Kalmarsund Karlskrona Karlskrona/ Växjö HP Halmstad Kristianstad Halmstad Karlskrona Halmstad HR Karlskrona Kristianstad Karlskrona Halmstad Växjö HV Kristianstad Karlskrona Kristianstad Karlskrona Kalmarsund IB Karlskrona Kristianstad Karlskrona Växjö Kristianstad/ Halmstad IP Växjö Kalmarsund Växjö Kalmarsund Halmstad LP Kalmarsund Kristianstad Kalmarsund Kristianstad Kalmarsund/ Växjö MP Halmstad Karlskrona Växjö Karlskrona Kalmarsund/ Växjö NP Kristianstad Kalmarsund Kalmarsund Kristianstad Kalmarsund NV Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Karlskrona Halmstad/ Växjö OP Halmstad Kristianstad Halmstad Kalmarsund Kalmarsund/ Halmstad SP Halmstad Karlskrona Halmstad Karlskrona Halmstad/ Växjö TE Halmstad Karlskrona Halmstad Karlskrona Halmstad/ Växjö Tabellen har inte varit med tidigare år. I tabellen saknas elever som läst specialutformat program för de kommuner som särredovisat dessa i tabellen på föregående sida; så tabellen ger ingen heltäckande bild över avgångselevernas resultat. Kostnaderna är bara kostnader för senaste året. Tabellen är med i sammanställningen för att på ett sätt knyta samman avsnitten kring gymnasieskolans kostnader och de objektiva nyckeltalen. 27

28 Genomsnittlig betygspoäng vid kommunens gymnasieskolor 14,6 14,4 14,2 14,0 13,8 13,6 13,4 13,2 13,0 12,8 12, Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kalmarsund 14,0 14,1 13,8 13,8 14,0 Karlskrona 14,3 14,2 14,1 14,4 14,3 Kristianstad 13,6 13,4 13,4 13,3 13,4 Växjö 14,5 14,3 14,2 14,0 13,9 Halmstad 14,3 14,5 14,4 14,3 14,2 Den genomsnittliga betygspoängen har mellan 2009 och 2010 minskat från 14,1 till 14,0 i riket totalt och i jämförelsegruppen större städer. Halmstad och Karlskrona hamnar över detta värde med en genomsnittlig betygspoäng på 14,3 respektive 14,4 och Kalmarsund ökar till 14,0. En viktig faktor att ha i åtanke när man tittar på den genomsnittliga betygspoängen och jämför mellan kommuner är vilka program som ingår i organisationen. På riksnivå skiljer 4,6 poäng mellan programmet med lägst poäng, FP, och NV som har det högsta medelvärdet. Det är små skillnader mellan åren och svårt att se vilka specifika åtgärder som påverkat resultatet men ett exempel som Kalmarsund nämner är att möjligheten till sommarskola skulle kunna vara en del av det som lett till ökningen För Karlskronas del finns en liten sänkning och det antas att i och med att fler fått ett slutbetyg så har betygspoängen sjunkit något. 28

29 Andel elever, exkl individuella programmet, som fullföljde utbildningen inom 4 år Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Jämförelsetalen för riket och gruppen större städer var år % respektive 85 %. Karlskrona (81 %) är den enda kommunen som ej når genomsnittet för riket och även Kristianstad ligger under genomsnittet för gruppen större städer. Växjö, som förbättrar sitt resultat i jämförelse med 2009, gör reflektionen att man har många skolor (13 st) och att det sker många byten från kommunala till fristående och tvärtom. Senaste åren har ca 15 % bytt utbildning under det första läsåret. 29

30 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Statistik är inte jämförbar med 2009 då behörighetsreglerna till universitet och högskola förändrades läsåret 2009/10. Tidigare krävdes för grundläggande behörighet att eleven i sitt slutbetyg hade lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga poäng. Från och med 2010 krävs också att eleven har betyget Godkänt i kurserna Matematik A, Engelska A och Svenska A och B, alternativt Svenska som andraspråk A och B. Dessutom måste eleven ha läst ett fullständigt program, det vill säga minst poäng. På nationell nivå minskar andelen med 3 procentenheter jämfört med året innan. En reflektion som både Karlskrona och Halmstad gör kring kunskapsresultaten är att en del av förklaringen till minskande andel elever med högskolebehörighet och sjunkande genomsnittlig betygspoäng kan vara att arbetet med att alla elever skall nå slutbetyg påverkar då fler elever de senaste åren når detta mål. 30

31 Andel elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasieskolor Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Andelen elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasiskolor är en siffra som tas fram av varje förvaltning. Kalmarsunds Gymnasieförbund: Tidpunkten för mätning är efter avslutad slutantagning 1 juli. Efter vårens reservantagning strävar förbundet efter att ha en flexibilitet i organisationen för att möta elevernas val i största möjliga mån. Vissa program är mycket populära och där är det svårt att tillgodose elevernas förstandsval. Det gäller bland annat elprogrammet, energiprogrammet, hantverksprogrammet frisör och hantverksprogrammet styling. Karlskrona: Det är uppmätt i slutet av augusti. Många sökanden till byggprogrammet som inte fick sitt förstahandsval bidrar till den lägre siffran. Kristianstad: Urval inför slutlig intagning Andelen skolor i Kristianstad ökar, vilket också ökar möjligheten att få förstahandsvalet tillgodosett. Fritt sök av skola och program i Skåne inverkar också positivt. Växjö: Mätningen är gjord vid slutintaget 20 augusti. Ökningen beror på att elevtalet minskat något och därmed också köerna till program som bygg och frisör. Halmstad: För Halmstads del gäller att 88% är uppmätt 20 augusti i samband med slutgiltig intagning. En av anledningarna till ökningen är att den nya elevresursmodellen har föranlett organisationen att snabbare anpassa sig till elevernas önskemål. 31

32 Subjektiva kvalitetsmått De subjektiva kvalitetsmåtten hämtas från den attitydundersökning som genomfördes under våren Samtliga elever i årskurs 2 erbjöds att svara på enkäten. Enkäten som genomfördes för sjätte gången består av 22 påståenden. En sexgradig skala används där 1 betyder instämmer inte alls och 6 instämmer helt. Totalt elever besvarade enkäten, vilket ledde till en total svarsfrekvens på 69 %. Halmstad har för fjärde året i rad en ökad svarsfrekvens, där mycket arbete har lagts på att motivera till en ökad svarsfrekvens. I Karlskrona har man jobbat hårt och nått resultat under året för att få en högre svarsfrekvens än tidigare år När man drar slutsatser av materialet måste man betänka att det endast är en årskurs som svarat. Svarsfrekvens Kalmarsund Karlskrona Deltog ej 59 Deltog ej 73 Kristianstad Växjö Halmstad Totalt Redovisning av resultat I årets analys av resultaten från attitydundersökningen läggs fokus på de enskilda påståenden och teman som visar på största förändringarna i jämförelse med 2010 års resultat. Fullständiga resultat för enskilda påståenden och teman redovisas i bilagorna till rapporten. Om man ser på varje huvudmans medelvärde för vart och ett av undersökningens 22 påståenden kan man konstatera att Kalmarsunds Gymnasieförbund, precis som tidigare år, redovisar resultat som för de flesta påståenden är högre än övriga huvudmäns. 32

33 Medelbetyg per påstående 1 Lokalerna jag vistas i på skolan är bra 2 Utrustningen på min utbildning är bra 3 På min skola respekterar vi alltid varandra 4 Min individuella studieplan fungerar bra 5 Kontakten mellan mig och min mentor/handledare fungerar bra 6 Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla 7 Jag har fått bra information om valmöjligheter till årskurs 3 8 Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolarbetet 9 Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever 10 Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna 11 Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet 12 Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt 13 Mina lärare använder varierade arbetssätt 14 Mina lärare förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet 15 Jag tycker att jag får de kunskaper som behövs för kommande studier/arbete 16 Jag har fått information om vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna 17 Mina lärare tar hänsyn till annat är provresultat vid betygsättning 18 Betygsättningen av mina kurser är rättvis 19 Undervisningen på programmet håller hög kvalitet 20 Jag tycker att det känns meningsfullt att gå till skolan Kalmarsund Kristianstad Växjö Halmstad Karlskrona 4,3 4,1 4,1 4,0 3,8 4,5 4,2 4,3 4,2 3,9 4,5 4,2 4,5 4,5 4,0 4,7 4,5 4,6 4,6 4,3 4,9 4,6 4,8 4,9 4,7 3,8 3,6 3,6 3,8 3,5 4,0 4,2 3,8 4,2 3,8 4,3 4,1 4,2 4,3 4,0 3,9 3,7 3,6 3,8 3,8 4,1 4,0 4,1 3,7 3,7 3,9 3,8 3,8 3,9 3,6 3,9 3,8 3,8 3,9 3,6 4,1 4,0 4,0 4,0 3,9 4,0 3,8 3,8 3,9 3,7 4,4 4,3 4,4 4,4 4,0 4,7 4,4 4,6 4,7 4,5 4,2 4,1 4,0 4,0 3,9 4,3 4,2 4,2 4,2 4,0 4,6 4,2 4,4 4,4 4,1 4,6 4,4 4,5 4,5 4,1 33

34 21 Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever 22 Som helhet fungerar vår skola bra 5,0 4,6 4,8 4,9 4,6 5,0 4,6 4,9 4,8 4,4 I tabellen nedan redovisas skillnaden mellan resultatet 2011 och 2010, en bild som förtydligar var förbättringar och försämringar i resultaten finns. Då Karlskrona inte genomförde enkäten med en acceptabel svarsfrekvens görs jämförelser med resultatet från Växjö har, sett till samtliga påståenden, haft den mest positiva utvecklingen följt av Kristianstad. Det påstående som har haft den sämsta utvecklingen under året är påstående 10, Mina lärare låter oss utvärdera kurserna, resultatet minskar något hos tre av huvudmännen. Det påstående som minskar mest hos någon av huvudmännen är, Lokalerna jag vistas i på skolan är bra, som minskar med 0,3 i Halmstad. Av tabellen framgår också att det påstående som har utvecklats mest positivt i någon av kommunerna är påstående 3, På min skola respekterar vi alltid varandra, i Karlskrona (ökning i jämförelse med 2009) ökade medelvärdet med 0,4. Påstående 6, Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla, ökar hos samtliga huvudmän. Förändring i medelbetyg per påstående mellan 2010 och 2011 Kalmarsund Kristianstad Växjö Halmstad Karlskrona 1-0,1 0,1 0,2-0,3 0,1 2-0,2 0,0 0,2-0,2 0,1 3-0,2 0,1 0,2 0,2 0,4 4 0,1 0,2 0,2 0,1 0,0 5 0,2-0,1 0,2 0,0 0,1 6 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 7 0,0 0,3 0,1-0,1 0,1 8-0,1 0,1 0,3 0,1 0,2 9 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 10 0,1 0,2-0,1-0,1-0,1 11 0,0 0,1 0,2 0,1-0,2 12 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 13 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 14 0,0 0,0 0,2 0,1 0,0 15-0,1 0,1 0,2 0,0-0,1 16 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 17 0,0 0,0 0,2-0,1-0,1 18 0,1 0,1 0,2 0,0 0,1 19 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 20-0,2 0,1 0,2 0,1-0,1 21 0,0 0,0 0,2 0,1 0,0 22-0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 34

35 1. Lokalerna jag vistas i på skolan är bra 4,6 4,4 4,2 Medelbetyg 4 3,8 3,6 3,4 3,2 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medelbetyget i Halmstad minskar med 0,3 i jämförelse med resultatet från Tittar man på de enskilda skolorna i Halmstad så är det Kattegattgymnasiet som utmärker sig negativt när det gäller påståendet. Andelen elever på Kattegattgymnasiet som svarat alternativet 1 eller 2 i betyg har ökat från 13 % till 23 % på ett år. Skolan har ett omfattande behov av renovering och arbetet är påbörjat. 35

36 3. På min skola respekterar vi alltid varandra 4,8 4,6 4,4 4,2 Medelbetyg 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Hos fyra av fem huvudmän ökade medelbetyget på påståendet, störst är ökningen i Karlskrona där medelbetyget ökat med 0,4 mellan 2009 och Skolorna i Karlskrona har de senaste åren arbetat mycket med värdegrundsfrågorna, vilket visar sig i en ökning av antalet elever som anser att man alltid respekterar varandra. Det finns dock en liten skillnad mellan könen. Generellt anger pojkarna en högre nöjdhetsgrad än flickorna. Ett tydligt mönster finns mellan åren vilka påståenden som får höga respektive låga medelvärden. Förändringarna mellan olika år är små. De tre påståenden som får högst medelvärden är: 5. Kontakten mellan mig och min mentor/handledare fungerar bra 21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever 22. Som helhet fungerar vår skola bra De tre påståenden som får lägst medelvärde är: 6. Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla 9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever 11. Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet 36

37 Dessa sex påståenden har under samtliga år varit bland de med högst respektive lägst betyg. Flera av de påstående som hör till de med låga resultat visar 2011 på positiva förändringar. När det gäller påstående 6 så har resultatet förbättrats hos samtlga huvudmän. Resultaten av attitydundersökningen har under åren även presenterats i form av åtta teman där undersökningens påståenden grupperats efter områden. Svarsvärdena 1-2 har markerats i rött och uttrycker att man inte är nöjd, 3-4 i gult tolkas som relativt neutrala och värdena 5-6 i grönt uttrycker nöjdhet. Samtliga teman redovisas i bilagorna, här redovisas de som på något sätt utmärker sig extra i svaren. Det tema som visar på den största spridningen mellan huvudmännen om man ser till andelen som har svarat alternativ 5-6 är materiella resurser. I temat ingår följande påståenden: 1. Lokalerna jag vistas i på skolan är bra 2. Utrustningen på min utbildning är bra Materiella resurser Halmstad 10,4% 48,9% 40,7% Kalmarsund 4,4% 45,6% 50,0% Karlskrona 14,3% 53,2% 32,5% Kristianstad 9,9% 47,4% 42,7% Växjö 6,3% 50,5% 43,2% 0% 50% 100% I både Halmstad och Kalmarsund minskar andelen som svarat alternativ 5 eller 6 markant, i Halmstad är minskningen 9 %-enhet och i Kalmarsund är minskningen 8 %-enheter. När det gäller Halmstad beror en stor del av minskningen på den kraftigt ökade andelen som svarat 37

38 alternativ 1 eller 2 på Kattegattgymnasiet och i Kalmarsund så ligger skillnaden i en större grupp som svarat alternativ 4 eller 5. Växjö har istället en kraftigt ökad andel elever som svarat de mest positiva alternativen. Temat inflytande är det tema som visar på lägst andel nöjda elever och visar samtidigt på en hög andel elever som inte är nöjda. De påståenden som ingår i temat är: 9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever 10. Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna 12. Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt Inflytande Halmstad 15,0% 56,0% 29,0% Kalmarsund 12,4% 51,7% 35,9% Karlskrona 19,9% 50,9% 29,2% Kristianstad 16,3% 51,5% 32,1% Växjö 15,0% 53,5% 31,5% 0% 50% 100%

39 För temat är förändringarna små. Andelen som svarat alternativ 1 eller 2 har i Halmstad, Växjö och Kristianstad minskat något. Det tema som visar på högst andel nöjda elever är nöjd som helhet. I temat ingår följande påståenden: 21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever 22. Som helhet fungerar vår skola bra Resultaten är över lag något mer positivt än föregående år, andelen som svarat de 2 mest positiva alternativen har ökat hos fyra av fem huvudmän. Störst är ökningen i Växjö som ökar från 63,3 % till 68,9 %. I Kalmarsund minskar resultatet från 78,1 % till 75,5 %. Generellt gäller för temat att tjejerna är mer positiva än killarna i sina svar. Nöjd som helhet Halmstad 5,7% 26,6% 67,7% Kalmarsund 4,7% 19,8% 75,5% Karlskrona 10,9% 29,5% 59,6% Kristianstad 11,2% 26,5% 62,3% Växjö 6,5% 24,6% 68,9% 0% 50% 100%

40 Analys och slutsatser I jämförelse med föregående års rapport finns inga stora skillnader. Minskningen av elevkullarna syns nu hos samtliga huvudmän, detta i kombination med ökande elevtal hos fristående huvudman leder till färre elever i den egna skolan. Tidigare har konstaterats att arbete inneburit att respektive huvudman har fått en anledning att se över sin organisation och den interna uppföljningen. Resultatet har blivit att den egna förvaltningen har blivit bättre på att följa upp verksamheten, vilket i sig har lett till en kvalitetssäkring. En intressant fråga att diskutera i nätverket är hur man konkret använder resultatet i den egna verksamheten, för att ytterligare stärka kunskapsutbytet. Ett strukturerat kunskapsutbyte på förvaltnings- och skolnivå kan vara en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och på så sätt bidra till en verksamhet där ännu fler elever når målen. Sett till det syfte som definierades det första året bör ett förstärkt fokus 2012 ligga på att använda en metod som gör det möjligt att lära av varandra och att ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet. Sett till attitydundersökningen kan de skillnader mellan kommunerna, som diskuteras i rapporten, ibland ses som ganska små. Samtidigt måste beaktas att bakom enskilda procentsiffror ligger ett stort antal elever. Om 10 % redovisar missnöje låter det inte så mycket. Det motsvarar i en årskurs dock cirka 100 personer i var och en av kommunerna och sett till alla tre årskurser så blir siffran cirka

41 Bilagor Bilaga 1. Kostnader per program enligt bokslut TOTALKOSTNADER Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF Halmstad Karlskrona BP Karlskrona Halmstad EC Karlskrona Kristianstad EN Kristianstad Karlskrona ES Halmstad Växjö FP Halmstad Kristianstad HP Halmstad Kristianstad HR Karlskrona Kristianstad HV Kristianstad Karlskrona IB Karlskrona Kristianstad IP Växjö Kalmarsund IV Halmstad Växjö LP Kalmarsund Kristianstad MP Halmstad Karlskrona NP Kristianstad Kalmarsund NV Kalmarsund Karlskrona OP Halmstad Kristianstad SM Växjö Karlskrona SP Halmstad Karlskrona TE Halmstad Karlskrona Medeltal TOTALKOSTNADER EXKL LOKALER Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF Halmstad Karlskrona BP Kristianstad Halmstad EC Växjö Kristianstad EN Halmstad Karlskrona ES Halmstad Kalmarsund FP Halmstad Karlskrona HP Halmstad Karlskrona HR Karlskrona Växjö HV Kristianstad Karlskrona IB Karlskrona Kristianstad IP Halmstad Kalmarsund IV Halmstad Växjö LP Kalmarsund Kristianstad MP Växjö Karlskrona NP Kalmarsund Kristianstad NV Kalmarsund Karlskrona OP Halmstad Kalmarsund SM Växjö Karlskrona SP Halmstad Karlskrona TE Halmstad Kristianstad Medeltal

42 3. LOKALER OCH INVENTARIER Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF Halmstad Karlskrona BP Karlskrona Kristianstad EC Karlskrona Växjö EN Kristianstad Växjö ES Karlskrona Växjö FP Karlskrona Kristianstad HP Halmstad Växjö HR Karlskrona Kristianstad HV Kristianstad Kalmarsund IB Halmstad Växjö IP Kalmarsund Halmstad IV Halmstad Karlskrona LP Växjö Kristianstad MP Halmstad Karlskrona NP Kristianstad Kalmarsund NV Halmstad Kristianstad OP Kalmarsund Kristianstad SM Kalmarsund Karlskrona SP Kalmarsund Växjö TE Kristianstad Växjö Medeltal UNDERVISNING Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF Kristianstad Karlskrona BP Kristianstad Halmstad EC Kalmarsund Halmstad EN Halmstad Karlskrona ES Kristianstad Kalmarsund FP Kalmarsund Karlskrona HP Halmstad Karlskrona HR Karlskrona Halmstad HV Kristianstad Karlskrona IB Karlskrona Växjö IP Växjö Kalmarsund IV Karlskrona Växjö LP Kalmarsund Kristianstad MP Växjö Karlskrona NP Kalmarsund Kristianstad NV Kristianstad Karlskrona OP Halmstad Kalmarsund SM Växjö Karlskrona SP Halmstad Karlskrona TE Halmstad Karlskrona Medeltal

43 5. LÄROMEDEL, UTRUSTNING OCH SKOLBIBLIOTEK Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF Kalmarsund Växjö BP Karlskrona Kalmarsund EC Halmstad Växjö EN Kristianstad Karlskrona ES Kalmarsund Växjö FP Halmstad Kalmarsund HP Halmstad Växjö HR Kristianstad Växjö HV Kristianstad Karlskrona IB Halmstad Karlskrona IP Halmstad Kalmarsund IV Kalmarsund Karlskrona LP Kristianstad Växjö MP Växjö Halmstad NP Kalmarsund Kristianstad NV Kalmarsund Kristianstad OP Växjö Kristianstad SM Kalmarsund Växjö SP Halmstad Växjö TE Kristianstad Växjö Medeltal ÖVRIGA KOSTNADER Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst BF Halmstad Kristianstad BP Växjö Kristianstad EC Växjö Kristianstad EN Växjö Kristianstad ES Halmstad Kristianstad FP Kalmarsund Kristianstad HP Halmstad Karlskrona HR Halmstad Karlskrona HV Kalmarsund Kristianstad IB Halmstad Kristianstad IP Kalmarsund Växjö IV Halmstad Kalmarsund LP Växjö Kristianstad MP Halmstad Kristianstad NP Kristianstad Kalmarsund NV Halmstad Kristianstad OP Halmstad Karlskrona SM Växjö Karlskrona SP Halmstad Kalmarsund TE Halmstad Kristianstad Medeltal

44 Bilaga 2. Objektiva kvalitetsmått Antal lärare (årsarbetare) per 100 elever Kalmarsund 8,1 8,4 8,2 8,3 8,5 8,2 8,2 Karlskrona 7,8 7,9 7,6 7,7 7,9 8,1 8,1 Kristianstad 8,7 8,7 8,3 8,5 8,9 8,5 8,6 Växjö 9,0 8,4 8,4 8,3 8,3 8,4 8,4 Halmstad 8,4 8,2 8,7 8,3 8,2 8,4 8,3 Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kalmarsund 72,5 73,7 75,1 76,1 77,1 Karlskrona 75,2 76,9 73,9 80,1 80,2 Kristianstad 83,6 84,3 83,4 85,6 84,1 Växjö 80,7 81,2 80,5 80,6 82,0 Halmstad 77,8 78,8 76,2 78,4 80,6 Källa: Skolverket, SIRIS Andel elever med slutbetyg Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Källa: Egen statistik Genomsnittlig betygspoäng vid kommunens gymnasieskolor Kalmarsund 14,4 14,2 14,0 14,1 13,8 13,8 14,0 Karlskrona 14,0 14,3 14,3 14,2 14,1 14,4 14,3 Kristianstad 13,4 13,5 13,6 13,4 13,4 13,3 13,4 Växjö 14,6 14,2 14,5 14,3 14,2 14,0 13,9 Halmstad 14,2 14,1 14,3 14,5 14,4 14,3 14,2 Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän 44

45 Andel elever, exkl individuella programmet, som fullföljde utbildningen inom 4 år Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän Andel elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasieskolor Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Källa: Egen statistik 45

46 Bilaga 3. Attitydundersökning, kommunvisa svarsandelar 1. Lokalerna jag vistas i på skolan är bra. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 0,8% 6,5% 17,5% 35,9% 33,7% 5,7% Kristianstad 2,6% 7,5% 19,0% 31,0% 31,2% 8,6% Karlskrona 3,7% 10,2% 22,3% 33,8% 23,0% 7,0% Kalmarsund 1,2% 3,9% 14,3% 35,6% 35,6% 9,5% Halmstad 2,8% 9,3% 20,9% 29,3% 28,2% 9,4% 2. Utrustningen på min utbildning är bra. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 1,3% 4,1% 14,6% 32,9% 36,8% 10,2% Kristianstad 3,6% 6,0% 16,7% 28,1% 31,1% 14,5% Karlskrona 5,7% 9,0% 23,2% 27,0% 25,2% 9,8% Kalmarsund 0,9% 2,9% 13,4% 27,9% 36,5% 18,5% Halmstad 1,6% 7,0% 16,6% 31,0% 29,8% 13,9% 46

47 3. På min skola respekterar vi alltid varandra. 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 0,6% 4,3% 12,3% 25,9% 37,4% 19,4% Kristianstad 4,8% 5,6% 16,3% 24,0% 32,7% 16,6% Karlskrona 6,6% 5,9% 18,4% 26,8% 31,6% 10,7% Kalmarsund 1,5% 3,5% 12,0% 24,6% 39,8% 18,6% Halmstad 0,9% 4,5% 14,3% 24,0% 39,4% 16,9% 4. Min individuella studieplan fungerar bra. 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 1,2% 3,2% 10,8% 22,9% 41,8% 20,1% Kristianstad 1,8% 4,5% 12,1% 25,1% 35,6% 21,0% Karlskrona 3,9% 4,7% 13,9% 26,4% 36,7% 14,3% Kalmarsund 1,1% 3,0% 6,6% 25,4% 37,7% 26,3% Halmstad 1,1% 2,6% 10,4% 27,5% 38,3% 20,1% 47

48 5. Kontakten mellan mig och min mentor fungerar bra. 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 2,8% 6,0% 7,6% 16,6% 29,1% 37,8% Kristianstad 5,5% 6,4% 10,1% 15,6% 25,2% 37,1% Karlskrona 4,1% 4,7% 9,8% 15,8% 30,1% 35,5% Kalmarsund 1,7% 4,7% 8,3% 14,4% 27,8% 43,2% Halmstad 2,6% 4,6% 7,6% 14,2% 30,8% 40,4% 6. Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla. 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 12,4% 13,3% 19,0% 23,3% 21,1% 10,8% Kristianstad 13,4% 15,1% 19,5% 19,0% 18,4% 14,7% Karlskrona 17,0% 13,5% 17,6% 19,9% 19,9% 12,1% Kalmarsund 9,3% 12,0% 17,6% 23,0% 22,8% 15,3% Halmstad 11,5% 10,9% 17,5% 24,2% 19,0% 16,9% 48

49 7. Jag har fått bra information om valmöjligheter till årskurs 3. 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 6,3% 10,8% 21,1% 28,2% 22,3% 11,3% Kristianstad 4,0% 7,8% 16,3% 25,1% 27,3% 19,6% Karlskrona 9,0% 9,4% 19,7% 25,0% 24,4% 12,5% Kalmarsund 5,9% 9,2% 17,0% 26,9% 25,7% 15,5% Halmstad 5,8% 7,3% 15,1% 27,3% 25,0% 19,6% 8. Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolarbetet. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 2,8% 9,1% 15,7% 29,0% 29,1% 14,2% Kristianstad 4,4% 9,3% 15,9% 26,3% 27,1% 17,0% Karlskrona 5,1% 10,0% 17,8% 21,9% 33,2% 11,9% Kalmarsund 3,2% 6,3% 13,5% 27,9% 32,7% 16,4% Halmstad 2,0% 5,5% 14,7% 29,7% 31,3% 16,7% 49

50 9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 6,0% 12,7% 24,2% 33,8% 18,8% 4,5% Kristianstad 7,1% 13,3% 20,5% 29,9% 20,4% 8,8% Karlskrona 7,8% 11,1% 22,5% 24,0% 26,2% 8,4% Kalmarsund 2,9% 10,7% 21,5% 32,3% 24,3% 8,4% Halmstad 4,6% 11,1% 23,3% 32,7% 19,6% 8,8% 10. Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 3,6% 9,3% 20,2% 23,8% 24,7% 18,3% Kristianstad 4,9% 8,2% 20,4% 26,8% 24,8% 14,8% Karlskrona 7,0% 13,1% 23,0% 27,9% 20,1% 9,0% Kalmarsund 3,6% 8,4% 19,4% 26,6% 27,3% 14,7% Halmstad 6,5% 11,2% 23,2% 30,6% 17,5% 10,9% 50

51 11. Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 6,1% 10,8% 18,9% 36,9% 20,9% 6,5% Kristianstad 5,1% 10,4% 24,8% 30,5% 21,6% 7,5% Karlskrona 9,2% 11,9% 22,3% 25,8% 24,2% 6,6% Kalmarsund 5,0% 9,8% 20,0% 32,6% 24,6% 8,1% Halmstad 4,2% 11,7% 20,9% 30,5% 22,4% 10,3% 12. Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 4,3% 9,2% 24,2% 34,2% 23,7% 4,4% Kristianstad 6,0% 9,5% 22,2% 34,7% 20,3% 7,4% Karlskrona 6,6% 14,3% 24,6% 30,7% 18,0% 5,7% Kalmarsund 4,5% 7,2% 21,6% 33,6% 26,3% 6,8% Halmstad 2,4% 9,3% 23,8% 34,3% 22,1% 8,1% 51

52 13. Mina lärare använder varierade arbetssätt. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 2,6% 9,6% 20,6% 32,6% 25,8% 8,8% Kristianstad 3,2% 8,2% 19,2% 31,5% 27,5% 10,4% Karlskrona 5,9% 9,8% 19,7% 27,3% 27,9% 9,4% Kalmarsund 3,8% 5,9% 16,8% 31,8% 31,1% 10,7% Halmstad 2,6% 6,9% 22,0% 32,1% 25,6% 10,8% 14. Mina lärare förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 4,0% 10,4% 19,9% 35,6% 23,4% 6,6% Kristianstad 6,0% 10,5% 20,1% 32,7% 23,2% 7,4% Karlskrona 8,4% 10,2% 23,8% 29,9% 20,5% 7,2% Kalmarsund 3,6% 7,7% 19,7% 33,2% 27,8% 8,1% Halmstad 3,4% 8,6% 21,3% 36,8% 19,8% 10,0% 52

53 15. Jag tycker att jag får de kunskaper som behövs för kommande studier/arbete. 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 1,6% 3,9% 12,3% 30,6% 37,6% 14,1% Kristianstad 2,6% 5,9% 14,8% 30,7% 31,5% 14,5% Karlskrona 4,3% 8,4% 18,9% 26,6% 30,3% 11,5% Kalmarsund 1,4% 3,2% 15,6% 27,0% 39,2% 13,7% Halmstad 1,2% 4,6% 13,1% 33,7% 32,5% 14,8% 16. Jag har fått information om vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 0,6% 4,8% 11,9% 24,1% 32,9% 25,6% Kristianstad 2,2% 5,5% 12,7% 28,4% 28,4% 22,9% Karlskrona 2,3% 4,5% 14,3% 25,2% 30,1% 23,6% Kalmarsund 1,1% 3,8% 8,4% 23,6% 33,8% 29,4% Halmstad 0,7% 3,6% 10,0% 26,2% 32,9% 26,6% 53

54 17. Mina lärare tar hänsyn till annat är provresultat vid betygsättning. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 5,3% 9,7% 18,3% 26,9% 27,6% 12,2% Kristianstad 4,8% 8,1% 16,6% 31,1% 26,3% 13,2% Karlskrona 6,8% 12,1% 19,5% 23,8% 26,0% 11,9% Kalmarsund 5,4% 7,2% 14,6% 27,9% 29,4% 15,5% Halmstad 4,3% 9,7% 19,0% 27,3% 28,5% 11,2% 18. Betygsättningen av mina kurser är rättvis. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 3,9% 5,6% 14,9% 27,1% 36,3% 12,3% Kristianstad 4,5% 6,4% 16,4% 29,5% 28,2% 14,9% Karlskrona 5,1% 7,4% 20,5% 25,4% 27,7% 13,9% Kalmarsund 3,5% 5,4% 13,2% 28,1% 35,3% 14,6% Halmstad 2,7% 7,0% 15,5% 28,2% 31,3% 15,2% 54

55 19. Undervisningen på programmet håller hög kvalitet. 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 1,6% 3,8% 13,7% 30,7% 35,6% 14,6% Kristianstad 3,8% 6,7% 14,4% 29,9% 29,6% 15,6% Karlskrona 4,7% 7,8% 15,8% 26,8% 30,1% 14,8% Kalmarsund 1,8% 3,2% 9,5% 27,3% 39,3% 18,9% Halmstad 0,9% 4,5% 14,0% 31,7% 35,1% 13,8% 20. Jag tycker att det känns meningsfullt att gå till skolan. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 4,4% 6,3% 11,8% 18,7% 30,2% 28,6% Kristianstad 6,3% 5,6% 13,7% 20,1% 26,4% 27,8% Karlskrona 9,2% 8,8% 15,0% 18,4% 27,0% 21,5% Kalmarsund 5,7% 3,3% 10,2% 19,4% 30,9% 30,5% Halmstad 4,0% 5,7% 13,2% 20,8% 27,4% 28,9% 55

56 21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever. 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Växjö 4,9% 4,7% 7,4% 14,0% 28,0% 41,1% Kristianstad 7,1% 6,3% 9,0% 15,8% 23,3% 38,5% Karlskrona 7,2% 5,7% 10,2% 14,1% 23,8% 38,9% Kalmarsund 3,0% 2,7% 5,6% 12,9% 26,9% 48,9% Halmstad 3,9% 4,2% 7,6% 14,8% 25,6% 43,9% 22. Som helhet fungerar vår skola bra. 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Växjö 0,6% 2,7% 7,5% 20,3% 37,0% 31,7% Kristianstad 3,3% 5,6% 9,9% 18,4% 34,1% 28,8% Karlskrona 5,1% 3,7% 12,3% 22,3% 34,6% 21,9% Kalmarsund 1,4% 2,4% 6,6% 14,6% 35,6% 39,5% Halmstad 0,7% 2,7% 9,9% 20,9% 34,8% 31,0% 56

57 Bilaga 4. Attitydundersökning, teman Materiella resurser Halmstad 10,4% 48,9% 40,7% Kalmarsund 4,4% 45,6% 50,0% Karlskrona 14,3% 53,2% 32,5% Kristianstad 9,9% 47,4% 42,7% Växjö 6,3% 50,5% 43,2% 0% 50% 100% Lokalerna jag vistas i på skolan är bra 2. Utrustningen på min utbildning är bra Planering av studier Halmstad 11,6% 35,9% 52,5% Kalmarsund 11,7% 34,8% 53,6% Karlskrona 16,6% 37,0% 46,4% Kristianstad 14,6% 35,7% 49,7% Växjö 14,0% 37,4% 48,6% 0% 50% 100% Min individuella studieplan fungerar bra 5. Kontakten mellan mig och min mentor/handledare fungerar bra 6. Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla 7. Jag har fått bra information om valmöjligheter till årskurs 3 57

58 Inflytande Halmstad 15,0% 56,0% 29,0% Kalmarsund 12,4% 51,7% 35,9% Karlskrona 19,9% 50,9% 29,2% Kristianstad 16,3% 51,5% 32,1% Växjö 15,0% 53,5% 31,5% 0% 50% 100% Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever 10. Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna 12. Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt Krav och resultat Halmstad 6,7% 45,6% 47,7% Kalmarsund 7,0% 42,0% 51,0% Karlskrona 13,9% 42,6% 43,4% Kristianstad 11,1% 43,8% 45,1% Växjö 8,7% 43,8% 47,5% 0% 50% 100% Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolarbetet 15. Jag tycker att jag får de kunskaper som behövs för kommande studier/arbete 58

59 Betygsättning Halmstad 9,4% 42,1% 48,6% Kalmarsund 8,8% 38,6% 52,7% Karlskrona 12,7% 42,9% 44,4% Kristianstad 10,5% 44,9% 44,6% Växjö 10,0% 41,1% 49,0% 0% 50% 100% Jag har fått information om vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna 17. Mina lärare tar hänsyn till annat är provresultat vid betygsättning 18. Betygsättningen av mina kurser är rättvis Pedagogik Halmstad 10,7% 52,4% 36,9% Kalmarsund 10,1% 47,7% 42,2% Karlskrona 17,0% 47,8% 35,1% Kristianstad 13,5% 50,8% 35,7% Växjö 12,2% 52,3% 35,6% 0% 50% 100% Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet 13. Mina lärare använder varierade arbetssätt 14. Mina lärare förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet 19. Undervisningen på programmet håller hög kvalitet 59

60 Arbetsmiljö Halmstad 7,6% 36,2% 56,3% Kalmarsund 7,0% 33,1% 59,9% Karlskrona 15,3% 39,3% 45,4% Kristianstad 11,2% 37,1% 51,8% Växjö 7,8% 34,3% 57,8% 0% 50% 100% På min skola respekterar vi alltid varandra 20. Jag tycker att det känns meningsfullt att gå till skolan Nöjd som helhet Halmstad 5,7% 26,6% 67,7% Kalmarsund 4,7% 19,8% 75,5% Karlskrona 10,9% 29,5% 59,6% Kristianstad 11,2% 26,5% 62,3% Växjö 6,5% 24,6% 68,9% 0% 50% 100% Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever 22. Som helhet fungerar vår skola bra 60

61

62