1 (6) Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post: vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Livsmedelsverkets återrapportering till vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Ert missiv med frågor, 2013-12-02 med Dnr 537-13573-2013 Åtgärd 22 Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. Utifrån åtgärd 22 och utifrån det arbete som Livsmedelsverket redan genomför har Vattenmyndigheten ställt följande frågor: 1. Hur har arbetet med åtgärden fortsatt under 2013? a. Utveckla föreskrifter för övervakning av råvatten. Befintliga föreskrifter om kontroll av råvatten Det finns ett tydligt lagkrav i 3 Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, som bland annat säger att särskild hänsyn ska tas till beskaffenheten av det vatten (råvattnet) som är avsett att efter beredningen användas som dricksvatten. Paragrafen pekar på råvattnets stora betydelse för utformningen av beredningen. Även om föreskrifterna inte innehåller speciella riktvärden och exakta krav på provtagnings- och analysfrekvenser för råvatten innebär det inte att det saknas krav på kontroll av råvatten. Dricksvattenproducenterna måste således analysera sitt råvatten. Det är dock är upp till vattenproducenten att bedöma vilka analyser och provtagningsfrekvenser som är nödvändiga. Kunskap om variationer i råvattnets kvalitet på kort och lång sikt är en förutsättning för att kunna utforma beredningen i vattenverket, liksom för styrning av beredningsprocesserna. Det är speciellt viktigt av säkerhetsskäl att kartlägga de sämsta förhållandena i råvattnet, och att sedan se till att beredningen klarar dessa med marginaler. Det är viktigt att råvattnet har så bra kvalitet som möjligt. Bra råvattenkvalitet gör det lättare att producera ett bra dricksvatten, genom att beredningen i vattenverket kan göras enkel. Det är också viktigt att skaffa sig kunskap om föroreningskällor i råvattentäkten och i råvattentäktens tillrinningsområde och kontinuerligt arbeta för att avlägsna dessa.
LIVSMEDELSVERKET 2 (6) I Livsmedelsverkets vägledning om dricksvatten, som ersatt de gamla allmänna råden, finns rekommendationer för bedömning och tillämpning av lagstiftningen. Råvattenprovtagning i vattenverk Brunnarna i vattentäkten ligger oftast inte i direkt anslutning till vattenverket och råvattnet kan ha haft mycket lång kontakttid med råvattenledningen. Djupet för vattenintaget till brunnen är inte alltid känt. Brunnar i drift utgör ett manipulerat system där omsättningstiden och vattnets kemiska sammansättning varierar med vattenuttagets storlek. Provplatsen för råvatten (inkommande dricksvatten) enligt dricksvattenföreskrifterna är alltid en kran inne i vattenverket. Råvattenprovtagningen i kommunala vattenverk sker således inte i vattentäkten och råvattenanalysen är inte representativ för vattenförekomsten. Livsmedelsverkets möjlighet att meddela föreskrifter Livsmedelsverkets uppgift är att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor, se 1 förordning (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket. Livsmedelsverket får enligt 31 livsmedelsförordningen (2006:813) meddela föreskrifter om skyldighet för en livsmedelsföretagare att utöva en efter verksamheten lämpad egenkontroll. Dricksvattenproducenterna ansvarar enligt nuvarande livsmedellagstiftning inte för miljöövervakning av något slag vilket innebär att Livsmedelsverket saknar bemyndigande att föreskriva om miljöövervakning. Vid tillämpning av livsmedelslagen samt föreskrifter och beslut meddelade med stöd i den lagen ska vatten, från och med den punkt där det tas in i vattenverken (intagspunkten) till den punkt där värdena ska iakttas enligt artikel 6 i direktiv 98/83/EG, jämställas med livsmedel, se 3 andra stycket livsmedelslagen. Det ligger därför inom livsmedelsverkets kompetensområde att föreskriva om undersökningar av råvatten vid vattenverk som efter beredning är avsett att användas som dricksvatten. Livsmedelsverkets bemyndigande måste dock anses vara begränsat till sådana föreskrifterhar som har till syfte att uppnå säkra livsmedel. Befintliga föreskrifter om övervakning av råvatten Sveriges geologiska underökning har den 20 december 2013 beslutat om nya föreskrifter rörande förvaltningen av Sveriges grundvatten. Sveriges geologiska underöknings föreskrifter (SGU-FS 2014:1) om övervakning av grundvatten träder i kraft den 1 mars 2014. Föreskrifterna vänder sig till vattenmyndigheten.
LIVSMEDELSVERKET 3 (6) Upphävda krav om råvatten från ytvatten De regler, riktvärden och allmänna råd om råvatten från ytvatten som fanns i Livsmedelsverkets upphävda kungörelse (SLVFS 1989:30) om dricksvatten, ändrad (SLVFS 1993:35), baserades på direktiv 75/440/EG om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten samt direktiv 79/869/EEG om mätmetoder samt provtagnings- och analysfrekvenser avseende ytvatten för dricksvattenframställning. Dessa direktiv upphävdes genom ramdirektivet, den 22 december 2007, sju år efter att Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 trädde i kraft, enligt artikel 22, punkt 1, i direktiv 2000/60/EG. Ramdirektivet för vatten innehåller regler om övervakning av vattenförekomster där dricksvattenuttag sker. Särskilda regler finns när det gäller ytvattenförekomster vilket i princip motsvarar reglerna i de upphävda direktiven om ytvatten. När det gäller omfattning och frekvens i övervakningen finns regler i bilaga V till ramdirektivet. Frågan är hur väl innehållet i de äldre ytvattendirektiven har tagits omhand i ramdirektivet. b. Utveckla andra styrmedel för övervakning av råvatten. Branschriktlinjer för råvattenkontroll Branschorganisationen för Sveriges vatten och avloppsreningsverk, Svenskt Vatten, har tagit fram en branschriktlinje; Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet, 2008 12 08. Den innehåller bland annat provtagningsoch analysfrekvens för ett antal parametrar som bör analyseras i råvatten avsett för dricksvattenberedning. Riktvärdena för råvattenkontroll är hämtade från Livsmedelsverkets tidigare kungörelser som baserades på de upphävda direktiven om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten. Branschriktlinjen vänder sig till vattenproducenter för allmänna vattenverk. Branschriktlinjerna används i begränsad omfattning idag och Svenskt Vatten har framfört önskemål att Livsmedelsverket i stället ska föreskriva om vilka analyser som ska göras på råvatten. Enligt förordning (EG) nr 852/2004 anges att medlemsstaterna ska uppmuntra utarbetande av riktlinjer för god hygienpraxis. En nationell branschriktlinje har en tydlig status och ställer krav på innehållet och medlemsstatens granskning. Om Svenskt Vatten vill att dricksvattenproducenterna ska följa branschriktlinjen om övervakning av råvatten, har Livsmedelsverket möjlighet att godkänna, publicera och anmäla till Kommissionen att det finns nationella branschriktlinjer för råvattenkontroll och krav på råvattenkvalitet. 2. Ange status för genomförande av åtgärd 22 vid slutet av 2013. Åtgärden var pågående vid slutet av 2013.
LIVSMEDELSVERKET 4 (6) Kommer åtgärden vara slutförd i december 2015? Underlaget för begäran om regeländring färdigställs under år 2014 och föreskrifter om övervakning av råvatten kommer att vara klara under år 2015. 3. Hur kan resultat från ert projektarbete kring att ta fram normer för säkert dricksvatten (vilket ni tagit upp i 2012 års återrapportering) kopplas till behovet av övervakning av råvatten? Efter de två stora dricksvattenburna utbrotten i Östersund år 2010 och Skellefteå år 2011 där 27 000 respektive 20 000 dricksvattenkonsumenter blev sjuka av parasiten Cryprosporidium, påbörjade Livsmedelsverket ett arbete som syftar till att förbättra den mikrobiologiska säkerheten hos svenskt dricksvatten. En riskvärdering av Cryptosporidium i dricksvatten genomfördes och publicerades i Livsmedelsverkets rapportserie nr 2013 7. För närvarande arbetar Livsmedelsverket med att ta fram riskhanteringsåtgärder och nationella hälsomål i form av acceptabel risk för Cryptosporidium i dricksvatten. En kommande regeländring ska innehålla krav på att dricksvattenproducenten karaktäriserar sitt råvatten samt undersöker förekomsten av fekala indikatorer och utifrån resultatet eventuellt analyserar Cryptosporidium i råvattnet. De nya reglerna kommer att innebära tydligare krav på provtagningsfrekvens och analys av råvatten som är avsett att efter beredning användas som dricksvatten. 4. Hur tillvaratas resultat från ert arbete med samverkan med andra aktörer kring åtgärdsuppdraget i er egen verksamhet? I samverkansprojektet med Sveriges Geologiska Undersökning, Naturvårdsverket och Vattenmyndigheterna som påbörjades under år 2010 konstaterades att det utförs en stor mängd undersökningar av både ytvatten och grundvatten i den nationella miljöövervakningen. De fem obligatoriska parametrarna enligt punkt 2.4 Övervakning av grundvattnets kemiska status i bilaga V till Rådets direktiv 2000/60/EG, analyseras närmare 700 gånger vardera vid närmare 200 stationer varje år. Sveriges geologiska undersökning har samlat in mer än 1,2 miljoner analysresultat från i första hand kommunalt råvatten under år 2008 2012. Av dessa analysresultat från dricksvattenproducenternas råvattenprovtagning omfattade 30 000 analyser de fem obligatoriska parametrarna enligt ramdirektivet. Data från den övervakning av råvatten som sker inom ramen för Havs- och vattenmyndighetens samt Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram samlas idag hos flera myndigheter, bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (kemiska och biologiska data i sjöar och vattendrag), Sveriges geologiska undersökning (grundvattenkemidata), Folkhälsomyndigheten (badvatten). Dessutom samlas data hos Länsstyrelserna (recipientkontroll, regional, lokal och kommunal miljöövervakning) samt hos vattenvårds- och vattenförbund med flera. Det kan finnas fördelar med att samla all information om råvatten på ett ställe.
LIVSMEDELSVERKET 5 (6) 5. Hur har Livsmedelsverket arbetat under 2013 med klimatanpassning i arbetet med samverkan, t.ex. vid utformning av föreskrifter eller andra styrmedel för övervakning av råvatten? Klimatfrågor beaktas i Livsmedelsverkets arbete med regelutveckling och riskhantering samt i arbetet med det nationella samordningsansvaret för dricksvatten. 6. Livsmedelsverket har ett nationellt samordningsansvar för det nationella nätverket för dricksvatten där en tydlig uttalad målsättning är att skapa samsyn kring aktörer och ansvar från täkt till kran. Har Livsmedelsverket under 2013 fört frågan om roller och ansvar för råvattenkontrollen inom detta nätverk? I så fall hur? Livsmedelsverket driver dessa frågor sedan 2011 i det nationella nätverket för dricksvatten. Enligt det pågående Kommittédirektivet om en trygg dricksvattenförsörjning ska utredaren genomföra en bred genomgång av dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten. Syftet med utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och på lång sikt, och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. Utgångspunkten ska vara klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen och hur risker med bl.a. kemiska ämnen och skydd för dricksvattenförsörjningen och råvattentäkter på ett riskbaserat och systematiskt sätt kan hanteras. I utredningen ingår bland annat att kartlägga kontrollen av dricksvatten inklusive råvattenkvaliteten för vatten som är ämnat som dricksvatten, och vid behov lämna förslag på hur denna kontroll på effektivast möjliga sätt bör organiseras och samordnas med beaktande av de krav som ställs i EU:s olika regelverk och resultaten från arbetet som myndigheterna bedrivit avseende konteroll av råvatten avsett för dricksvattenproduktion. I syfte att skapa förutsättningar för en trygg dricksvattenförsörjning ska utredningen lämna förslag på hur identifierade problem och brister kan åtgärdas samt hur arbetet för att genomföra dessa bör organiseras. 7. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande. Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det? Enligt artikel 9 i Rådets direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna beakta principen om kostnadstäckning för vattentjänster och framförallt med beaktande av principen om att förorenaren betalar.
LIVSMEDELSVERKET 6 (6) Medlemsstaterna skall se till att de olika vattenanvändningsverksamheterna, uppdelade på åtminstone industri, hushåll och jordbruk adekvat bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster. Även andra verksamheter som skogsbruk, vattenkraft, markavvattnings-, diknings- och invallningsföretag bör ta ett större ansvar med avseende på övervakning av effekterna i vattenmiljön. Om kostnadstäckningen för vattentjänster omfattade mer än dricksvattenförsörjning och avloppshantering kunde det bland annat skapa utrymme för en bättre miljöövervakning av råvatten från yt- och grundvattenförekomster. Enligt vattenmyndigheternas analys av den nuvarande finansieringen av miljöövervakningen enligt ramdirektivet för vatten måste regleringen ses över och ytterligare finansiering tillkoma för att vattenmyndigheterna skakunna fullfölja sitt uppdrag. Kostnaden för den vattenrelaterade miljöövervakningen (sjöar, vattendrag, kust, övergång & utsjövatten och grundvatten) som finns inlagd i VISS uppskattas till ca 165 miljoner kr per år. Av dessa ca 165 miljoner kr/år avsätts endast 1,5 miljoner kr/år för grundvattenövervakning. En jämnare fördelning av finansieringen per vattenkategori skulle vara fördelaktigt för övervakningen av grundvatten. De kommunala vattenverken finansieras via VA kollektivet. Enligt 30 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster får avgifterna för allmänna vattentjänster inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Det är därmed inte en självklarhet att VA kollektivet kan bekosta miljöövervakning enligt ramdirektivet för vatten. 8. Hur kan Livsmedelsverkets åtgärdsarbete utvecklas i kommande åtgärdsprogram 2015-2021? När Livsmedelsverket under 2015 har utvecklat föreskrifter för övervakning av råvatten som efter beredning är avsett att användas till dricksvatten, har Livsmedelsverket uppfyllt åtgärd 22 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. I kommande åtgärdsprogram 2015-2021 kan Livsmedelsverket verka för att: - Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning inom sina ansvarsområden får bemyndigande att föreskriva dricksvattenproducenterna om miljöövervakning av råvatten. - kostnadstäckningen för vattentjänster inte enbart ska omfatta dricksvattenförsörjning och avloppshantering utan även omfatta alla verksamheter och vattenanvändare som påverkar vattenmiljön. Christina Forslund Utvärderare