Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. 1 Dessa riktlinjer syftar till att ge goda förutsättningar för integration i förskolan och skolan till de barn och elever som har ett annat modersmål än svenska. I denna integrationsprocess anser barnoch ungdomsnämnden att följande faktorer är en förutsättning för barnets skolframgång och ska därför finnas som utgångspunkter i arbetet. Skol- och klasstillhörighet Språkstöd (förskola) och undervisning i svenska som andraspråk (skola) Modersmålsstöd (förskola) och modersmålsundervisning (skola) Studiehandledning i skolan Introduktionsstöd till nyanländ i förskolan Integrationsidé i Laholms kommun Bilden nedan illustrerar den integrationsidé som ska gälla för förskolor och grundskolor i Laholms kommun. MODERSMÅLSSTÖD (förskola) MODERSMÅLSUNDERVISNING (skola) SPRÅKSTÖD I MODERSMÅLET (förskola) STUDIEHANDLEDNING (skola) Pedagogiskt förhållningssätt 1 klocktimme per vecka Omfattning: Nyanländ Barnets ålder Kunskaper i svenska Trauma Stödenheten för barn och unga som en resurs till förskolan och skolan INTRODUKTIONSSTÖD TILL NYANLÄND (förskola) SVENSKA SOM ANDRASPÅK (skola) Alla barn ska ges möjlighet TILLHÖRIGET (skola) Skola Klass Mentor 1 Citat ur läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011, avsnitt 3:7 och 3:18
3 (7) Skol- och klasstillhörighet I barn- och ungdomsnämndens verksamheter finns inte några förberedelseklasser till nyanlända elever. Anledningen till detta är att det finns en övertygelse om att elever som har en tydlig skoloch klasstillhörighet från första skoldagen, kommer att klara sig bättre i skolan och bli integrerad i skolan samt samhället på ett bättre sätt. En annan orsak till att det inte finns några förberedelseklasser är de geografiska förutsättningar i Laholms kommun, vilka är sådana att det organisatoriskt blir svårt att ordna förberedelseklasser. Språkstöd och undervisning i svenska som andra språk Språkstöd i förskolan 8 kap 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och modersmålet I förskolorna i Laholms kommun ska ett nyanlänt barn ges språkstöd i svenska språket. Språkstödet ska inrikta sig på att utveckla det svenska språket utifrån barnets kunskapsnivå, vilket därmed ska bidra till att barnet inkluderas i förskolan. Förskolechefen ansvarar för att barnet ges språkstöd i svenska. Undervisning i svenska som andraspråk I Laholms grundskolor och grundsärskola ska undervisningen i svenska som andra språk ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. 9 kap 10 Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och modersmålet. 10 kap 4 och 11 kap 6 Grundskolan och grundsärskolan ska undervisa i svenska som andra språk. Skolförordning (2011:185) 5 kap 14 Undervisning i svenska som andra språk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andra språk.
4 (7) 5 kap 15 Undervisningen i svenska som andra språk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andra språk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan 2. som elevens val, 3. inom ramen för skolans val Det är rektor som fattar beslut om en elev ska ha undervisning i eller bedömas utifrån ämnet svenska som andra språk. Detta beslut ska grunda sig utifrån en språkbedömning, vilken modersmålsläraren kan ha en viktig uppgift i. När rektor tar beslut om svenska som andra språk är det behovet av sådan undervisning som ska bedömas, d.v.s. det är inte elevens bakgrund som ska styra rektors beslut. Vid en bedömning av elevens behov kan det vara vägledande att jämföra det centrala innehållet mellan ämnena svenska och svenska som andra språk. En elev som har svenska språket som sitt andraspråk har nödvändigtvis inte behov av andraspråksundervisning. Detta kan till exempel gälla elever som är födda i Sverige eller gått några år i svensk förskola. Däremot är det sannolikt så att de elever som är nyanlända, d.v.s. de som kommit under eller i nära anslutning till sin skoltid, bör få undervisning i svenska som andra språk och bli bedömda utifrån ämnet. Det betyg eleven får i svenska som andra språk är likvärdigt med betyg i svenska, även när det gäller behörighet för högre studier. Det är rektor som fattar beslut om ändring av tidigare beslut, d.v.s. om det bedöms att eleven inte längre behöver ges undervisning i svenska som andra språk. Stöd och undervisning i modersmålet Forskning och erfarenhet visar barn med utländsk bakgrund, som har goda kunskaper i sitt modersmål samt god kännedom om sin bakgrund och som vistas i flerspråkiga miljöer, har bättre möjligheter att lära sig svenska och även inhämta och utveckla färdigheter inom andra områden, exempelvis matematik. Modersmålsstöd i förskolan 8 kap 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och modersmålet. I Laholms kommuns förskolor ska alla barn med ett annat modersmål, oavsett ålder, ges möjlighet att: utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål, utveckla sin kulturella identitet. Förskolechefen ansvarar för att de barn som har rätt till modersmålsstöd ges sådant stöd. Modersmålsstöd är i första hand en pedagogisk fråga där exempelvis aktiviteter, arbetssätt, miljö och material anpassas efter barnets behov. Förskolechefen kan nyttja modersmålslärare som
5 (7) handledare till förskolepersonal, vilken kan bistå med kompetens i det språk och den kultur som stödet avser. Barnets föräldrar kan också vara en viktig tillgång och resurs i detta avseende. Som ytterligare ett stöd till de äldre barnen (från fyra års ålder) kan modersmålslärare nyttjas som ett direkt stöd i barngruppen. Sådant stöd ska ansökas av barnets föräldrar hos stödenheten för barn och unga. Modersmålsundervisning i skolan 9 kap 10 Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och modersmålet. 10 kap 7 (grundskola) och 11 kap 10 (grundsärskola) En elev som har en vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska skall erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Skolförordningen (2011:158) 5 kap 7 I skollagen (10 kap 7, grundskola och 11 kap 10, grundsärskola) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldigheter att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Rektor beslutar om en elevs modersmålsundervisning. 5 kap 8 Modersmålsundervisning får anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan 2. som elevens val 3. inom ramen för skolans val, eller 4. utanför den garanterade undervisningstiden. 5 kap 9 Modersmålsundervisningen får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. 5 kap 10 En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning 2.det finns lämplig lärare Första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani,
6 (7) chib och samiska. 5 kap 11 Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning under sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas sådan undervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning. Begränsningarna i första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk. 5 kap 12 En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 fortsätta att delta i undervisningen, även om språket upphör att vara dagligt umgängesspråk. I Laholms grundskolor och grundsärskola ansvarar rektor för att de elever som har rätt till modersmålsundervisning erbjuds sådan undervisning. Eleven ska erbjudas minst en klocktimme per skolvecka i undervisningstid i modersmålet. Modersmålsundervisning är ingen nybörjarundervisning utan eleverna ska ha grundläggande kunskaper i modersmålet. Det är modersmålsläraren i samverkan med rektor som avgör om eleven har grundläggande kunskaper och därmed rimliga förutsättningar att nå målen i kursplanen för ämnet modersmål. Modersmålsläraren ansvarar för att IUP skrivs i ämnet modersmål. Underlag till elevens IUP ska årligen lämnas till elevens mentor senast den 15 januari och den 15 september. Elevens mentor ansvarar för att ämnet modersmål beaktas vid elevens utvecklingssamtal. Studiehandledning i skolan Skolförordningen (2011:158) 5 kap 4 Eleven ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket istället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. De statliga styrdokumenten ställer krav på studiehandledning på elevens modersmål i grundskola och grundsärskola. Det främsta syftet med studiehandledning är att vara behjälplig så att eleven når skolans kunskapskrav. Studiehandledningen är också en länk in i en ny skolkultur och ett nytt samhälle. Det blir en hjälp som ska göra en okänd verklighet mer begriplig. En nyanländ elev ska ges studiehandledning på sitt modersmål i skolan. Denna studiehandledning ska i kombination med svenska som andraspråk, modersmål och skol- och klasstillhörighet ge eleven de bästa förutsättningarna en fortsatt skolgång. Det har visat sig att ett gott samarbete mellan studiehandledaren och skolans personal är en framgångsfaktor för den nyanlända eleven. Det är också av stor betydelse att det finns ett tydligt uppdrag till elevens mentor gällande samordnande insatserna kring eleven.
7 (7) Studiehandledning är individuell och behovsstyrd. Beslut om studiehandledning samt omfattningen av sådan, beslutas av chefen för Elevhälsan. Ansökan ska lämnas in så snart rektor får kännedom om att en elev kan komma att behöva studiehandledning. Följande faktorer beaktas vid en bedömning av beslut om studiehandledningen samt omfattning av sådan: Barnets vistelsetid i Sverige. En nyanländ elev får mer studiehandledning än en elev som bott längre i Sverige. Barnets kunskaper i svenska språket. Barnets ålder. Äldre elev får mer studiehandledning än en elev som just har börjat skolan. Tidigare erfarenheter och eventuella traumatiska upplevelser. Introduktionsstöd till nyanländ i förskolan Motsvarande krav på studiehandledning i grundskolan och grundsärskolan finns inte för förskolans verksamhet. Barn- och ungdomsnämnden anser emellertid att liknande förutsättningar ska ges till de nyanlända barn som börjar i förskola i Laholms kommun. Sådant stöd benämns introduktionsstöd för nyanländ i förskolan. Introduktionsstödet i förskolan ska ges på barnets modersmål. Syftet är, i likhet med studiehandledningen, att stödja barnets måluppfyllelse utifrån vad som anges i läroplanen. Introduktionsstödet ska också inrikta sig på att hjälpa barnet att förstå och orientera sig på förskolan. Introduktionsstödet ska också vara en hjälp till förskolepersonal och i deras vardagliga kommunikation med föräldrarna. Chefen för Elevhälsan beslutar om introduktionsstöd till nyanländ i förskolan. Ansökan görs av förskolechefen. Vid en bedömning om introduktionsstöd och omfattning av sådan beaktas samma faktorer som ovan angivits för studiehandledning.