Anteckningar från möte i Indikatorprojektet den november 2014

Relevanta dokument
NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november oktober 2018

Vi ser gärna att du besvarar alla frågor, men det går också bra att hoppa över de kärnindikatorer du inte anser dig kunna ta ställning till.

De 15 kärnindikatorerna rubriker och beskrivningar

Hur vet vi att det blir bättre? Utveckling av mätpunkter för 15 kärnindikatorer inom finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Hur vet vi att det blir bättre? Utveckling av mätpunkter för 15 kärnindikatorer inom finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Indikatorer för finansiella samordning: Rapport efter nationell mätning av indikatorenkäterna hösten 2017

Socialt bokslut 2017

Verksamhetsplan för Arbetsmarknadstorget 2016

VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland

Projektförslag inom området utvärdering av finansiell samordning, ställd till samordningsförbunden:

Socialt bokslut 2017

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen

NATIONELL RAPPORT 2018 Aggregerat resultat från indikatorenkäterna

Utvärderingspolicy för Södra Dalarnas Samordningsförbund

Socialt bokslut 2018

Handlingsplan Trisam 2017

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå

Granskning av Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Handlingsplan Trisam 2016

Delårsrapport per den 31 augusti 2014

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

Verksamhetsplan och budget 2018

Socialt bokslut 2017

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Handlingsplan 2018 Trisam

Socialt bokslut 2018

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Socialt bokslut 2017

Socialt bokslut 2016

Socialt bokslut 2017

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Susanna Larsson Tholén Berth Danermark Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

Hur vet vi att det blir bättre?

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Granskning av Samordningsförbundet i Kramfors Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Datum BIRGITTA FRIBERG, PROCESSLEDARE KARIN RANGIN, FÖRBUNDSSAMORDNARE FINSAM LOMMA KÄVLINGE

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Socialt bokslut 2018

Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

En baslinjemätning av samverkansklimatet. FoU Välfärd. FoU rapport 2017:1

INSATSBESKRIVNING SAMORDNINGSTEAM NORRA VÄSTMANLAND

Socialt bokslut 2017

Vi finansierar olika projekt som syftar till rehabilitering och utgår från varje individs behov:

Plats och tid: måndagen den 17 juni 2013 kl 09:00-14:00 Livin, Järnvägsgatan 22, Örebro

Sammanfattning av rapport 2014/15: RFR13 Socialförsäkringsutskottet. Finsam en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

Verksamhetsplan och budget 2018

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Projektförslag inom området utvärdering av finansiell samordning, ställd till Socialdepartementet:

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Karina Nilsson. Birgitta Wessman Thyrsson

Socialt bokslut 2018

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 NNS

Hur vet vi att det blir bättre? Utveckling av ett instrument för uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning

Nätverksmöte för Norrlands samordningsförbund Östersund 6-7/

Samordningsförbund Gävleborg Arbete med ASF April 2018

Samordningsförbund Gävleborg - styrelsemöte. Samordningsförbundet, Slottstorget 1, Gävle Kl

Målmatris SMARTA mål

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget

Socialt bokslut 2018

Handlingsplan för Mysam Gävle år

Verksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg

Beslutande Christer Lindvall Umeå kommun, ordförande. Övriga deltagare Mikael Holmlund Förbundschef. Karin Lundström Landstinget 32 BEVIS

SUS rapport augusti 2008

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Mottganingsteamets uppdrag

Våga se framåt, där har du framtiden!

Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Jonas Wells. Ordförande: Kurt Kvarnström. Justerare: Paragrafer 1-16 Marie Litholm

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2018:03 / 7) Vår gemensamma vision:

Verksamhetsplan 2011

Tillsammans gör vi skillnad!

Samordningsförbundet Umeå

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Förlängningsansökan i GGV-kommunerna

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

Samordningsförbund Gävleborg - styrelsemöte. Samordningsförbundet, Slottstorget 1, Gävle Kl

PROTOKOLL Nr 1/ (5) Samordningsförbundet Östra Skaraborg Tid , Kl 13:00-14:15. Stationsgatan 14, Skövde

Verksamhet/insatser

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

19 Årsredovisning 2017 för samordningsförbundet Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna HSN

Bispmotalagatan 9C, 1tr ner Motala Onsdagen den 28 januari kl

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Utvärderingspolicy för Södra Dalarnas Samordningsförbund

Transkript:

Anteckningar från möte i Indikatorprojektet den 24-25 november 2014 Plats: Djurönäset, Värmdö Deltagare: Johanna Jupiter, Socialstyrelsen (även representant för Nationella Rådets arbetsgrupp) Anna Falkenberg, Försäkringskassan Ingemar Färm, Handikappförbunden (HSO) Berth Danermark, Örebro universitet Peter Johansson, Samordningsförbundet Östra Östergötland Mårten Jansson, Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) Susanna Larsson Tholén, Örebro universitet Jonas Wells, Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) Bakgrund till mötet Med syfte att utveckla ett arbetssätt som möjliggör longitudinella jämförande utvärderingar av Samordningsförbundens verksamhet är 137 stycken process- och effektindikatorer framtagna (2012-2013). Genom ett konsensusförfarande har 15 stycken så kallade kärnindikatorer identifierats bland dessa (april 2014) och ett protokoll skall utarbetas som innehåller minst 15 mätpunkter för kärnindikatorerna. För att erhålla ett brett och djupgående underlag för att bestämma mätpunkterna togs en webb enkät fram under september 2014. I webb enkäten ombads sakkunniga (ca 250 st.) inom samverkansområdet att besvara frågan Vilka mått/sätt att mäta anser du kan användas för att fånga kärnindikator X?. Detta med syfte att få förslag och reflektioner avseende operationaliseringar av de 15 kärnindikatorerna. Webb enkäten var öppen att besvara mellan 3 oktober 2014 och 5 november 2014. En länk till en webb enkät med samma frågor lades också ut på Föreningen NNS hemsida 3 oktober 2014. Denna hölls öppen t o m 31 oktober 2014. Sammanlagt inkom 166 svar. Svaren i webb enkäten finns sammanställda i rapporten Sammanställning av enkätsvar webb enkät. Rapporten utgör underlag för mötets deltagare att bestämma mått för varje kärnindikator. 1

Anteckningar och mötesresultat Berth Danermark var moderator under första dagens möte. Jonas Wells under andra dagens möte. Susanna Larsson Tholén var sekreterare för mötet. Mötet den 24 november inleddes med att Berth Danermark berättade om processen så som den sett ut hittills. Susanna Larsson Tholén presenterade kortfattat innehållet i rapporten Sammanställning av enkätsvar webb enkät. Berth Danermark föreslog att gruppen bestämmer sig för vilken inriktning vi skall ta när det gäller mått; enkelt instrument, ett enkelt instrument med handledning, eller instrument som fångar komplexiteten. Gruppen beslutade sig för att utarbeta ett enkelt instrument som kunde kompletteras med en handledning efter projektets slut. Ingemar Färm föreslog att måtten skulle utarbetas i enlighet med principerna; Enkelhet, Begriplighet, Användbarhet. Berth Danermark tillade också principen Användarvärd. Mötet beslutade att utgå ifrån dessa principer. Det fastslogs också att eftersom de 15 kärnindikatorerna är utvalda av konsensuskonferensen och presenterats i den formen för Socialdepartementet skall vi utgå från de formuleringar som är gjorda. Mötet beslutade dock att ta bort alla formuleringar av typen i högre grad än tidigare. Förändringar mäts istället genom upprepade mätningar. Mötet konstaterade att för att testa reliabilitet och validitet bör måtten testas i en pilotundersökning efter projektslut. Berth Danermark beskrev översiktligt syftet med och tillvägagångssätt i en pilottestning. Berth Danermark diskuterade också kort begreppen subjektivitet och objektivitet i komplex rehabilitering inom hälso- och sjukvård. Han poängterade att det inte finns några objektiva 2

indikatorer inom det området, utan alla typer är resultat av någon form av subjektiv bedömning av antingen olika yrkeskategorier eller deltagare. Mötet beslutade efter förslag från Berth Danermark att formulera påståenden, istället för frågor, och använda en skala från 1-5 avseende grad av instämmande kring påståendena. Mötet konstaterade att SUS bör kunna användas för att registrera svar på mätpunkter. Johanna Jupiter poängterade att den nuvarande låga inmatningsfrekvensen i SUS kan utgöra ett problem som måste lösas först. SUS är ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem som används för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Systemägare till SUS är Försäkringskassan. Efter lunch den 24 november startades arbetet med en diskussion om hur kärnindikatorerna hängde ihop. Mötet kom överens om nedanstående följd av kärnindikatorerna. Process ur deltagarens perspektiv (K2) Inflytande över rehabiliteringsprocess (K3) Tid, rehabiliteringsprocess process ta den tid som behövs Struktur/organisation ur deltagarens perspektiv (K1) Process organiserad runt deltagarens behov (K4) Sammanhållande, någon som är sammanhållande och stödjande Utfall ur deltagarens perspektiv (K5) Hanterbarhet symptom, situation, funktionsnedsättning (K7) Stegförflyttning, närmare arbete/studier (K6) Kontinuitet efter samordnad insats Process personalperspektiv (K8) Respekt Process organisationsperspektiv (K9) Systematiskt arbetar med att lyssna på enskilda, samt grupper av deltagare. Process samhällsperspektiv (K10) Civilsamhället inkluderas Effekter (K11) Hållbarhet över tid för deltagare (K12) Struktur för relationer mellan personal och beslutsfattare 3

(K13) Sektorsövergripande synsätt och arbetssätt (K14) Strategi för uppföljning och utvärdering (K15) Förebyggande insatser utvecklas Därefter ägnades resterande del av tiden den 24 och 25 november till att diskutera val att mått. Diskussionerna resulterade i att sammanlagt 28 mätpunkter bestämdes. 27 av dessa formulerades som påståenden för deltagare, personal, chefer, eller styrelsemedlemmar att ta ställning till. En (1) mätpunkt bestämdes skulle baseras på inhämtning av registerdata. Inom parentes efter varje fråga anges vem/vilka som skall ta ställning till formulerade påståenden. Kärnindikator 1 Processindikator - deltagare DELTAGARE KÄNNER ATT DE INSATSER SOM ERBJUDS ÄR ORGANISERADE RUNT DERAS BEHOV (PERSONCENTRERADE) Mätpunkter: Jag får stödet på ett sätt som fungerar för mig. (deltagare) (under) Jag har fått stödet på ett sätt som fungerar för mig. (deltagare) (vid avslut) Mättillfällen: Under och vid avslut Kärnindikator 2 Processindikator deltagare DELTAGARNA UPPLEVER INFLYTANDE ÖVER REHABILITERINGSPROCESSEN. Jag är med och bestämmer vilket stöd som jag ska få. (deltagare) (under) Jag har fått vara med och bestämma vilket stöd som jag får/har fått. (deltagare) (vid avslut) Mättillfällen: Under och vid avslut. Kärnindikator 3 Processindikator - deltagare EN MÖJLIGHET ATT LÅTA REHABILITERINGSPROCESSEN FÅ TA DEN TID SOM BEHÖVS UTIFRÅN VARJE DELTAGARES FÖRUTSÄTTNINGAR. Stödet jag får, får ta den tid som jag behöver. (deltagare) (under) Stödet jag fått, har fått ta den tid som behövts. (deltagare) (vid avslut) Stödet vi ger får ta den tid som deltagaren behöver. (personal) (under och vid avslut) Mättillfällen: Under och vid avslut 4

Kärnindikator 4 Processindikator deltagare DELTAGARE UPPLEVER ATT DET FINNS NÅGON SOM HÅLLER SAMMAN OCH STÖDJER DEN ENSKILDES SAMORDNADE REHABILITERINGSPROCESS. Jag har en person eller ett team som jag kan vända mig till med mina olika frågor och behov." (deltagare) (under) Jag har haft en person eller ett team som jag kunnat vända mig till med mina olika frågor och behov." (deltagare) (vid avslut) Mättillfällen: Under och vid avslut Kärnindikator 5 Processindikator - deltagare DELTAGAREN UPPLEVER ATT HAN/HON KAN HANTERA EGNA SYMPTOM OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING SAMT ATT HAN/HON FÅTT STÖD FRÅN MYNDIGHETERNA I ATT LEVA MED DETTA. Jag har utvecklat sätt att hantera min situation. (deltagare) (under) Det stöd jag har fått har hjälpt mig att utveckla sätt att hantera min situation. (deltagare) (vid avslut) Deltagaren har utvecklat sätt att hantera sin situation. (personal) (under) Det stöd deltagaren har fått har hjälpt hen att utveckla sitt sätt att hantera sin situation. (personal) (vid avslut) Mättillfällen: Under och vid avslut. Kärnindikator 6 Processindikator - deltagare NÄR INSATSER AVSLUTAS I EN SAMORDNAD REHABILITERINGSTJÄNST UPPLEVER DELTAGAREN ATT DET FINNS EN PLANERING/TJÄNSTER SOM TAR VID, OCH ATT DE LEVERERAS UTAN ONÖDIGT DRÖJSMÅL. Det finns en tillräcklig planering för vad som hända efter att detta stöd upphör. (deltagare, personal) Det som tar vid kommer att påbörjas inom rimlig tid. (deltagare, personal) Mättillfälle: Vid avslut Kärnindikator 7 Processindikator - deltagare DET HAR SKETT EN STEGFÖRFLYTTNING NÄRMARE ARBETSMARKNADEN/EGEN FÖRSÖRJNING DÄR DELTAGAREN VARIT MED I ARBETET. 5

Jag känner mig mer redo att kunna arbeta eller studera. (deltagare) Stödet vi har gett har gjort att deltagaren är mer redo att kunna arbeta eller studera. (personal) Mättillfällen: Under och vid avslut. Ofta (intervall förslagsvis 1-3 månader). Kärnindikator 8 Processindikator - Personal PERSONALEN UPPLEVER ATT ANDRA MEDARBETARE/PROFESSIONELLA I ANDRA MYNDIGHETER RESPEKTERAR DERAS KUNSKAP, ROLLER OCH ARBETSSÄTT. Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter: (insatspersonal) 1. Lyssnar på mig 2. Vet vad jag kan tillföra Mättillfällen: En gång per halvår. Kärnindikator 9 Processindikator - Organisation ATT DET SYSTEMATISKT TILLVARATAS ERFARENHETER, KUNSKAPER OCH SYNPUNKTER SÅVÄL FRÅN ENSKILDA DELTAGARE SOM FRÅN BRUKARORGANISATIONER ELLER GRUPPER AV DELTAGARE. Erfarenheter, kunskaper och synpunkter tillvaratas på ett systematiskt sätt a. Från enskilda deltagare (insatspersonal, förbundschefer) b. Från grupper av deltagare (insatspersonal, förbundschefer) c. Från brukarorganisationer (förbundschefer) Mättillfällen: En gång per halvår. Jag känner att personalen tar tillvara mina erfarenheter, kunskaper och synpunkter för att göra verksamheten bättre. (deltagare) Mättillfällen: Under och vid avslut Kärnindikator 10 Processindikator samhälle SAMORDNADE INSATSER INKLUDERAR ÄVEN ANDRA AKTÖRER I SAMHÄLLET, SÅSOM FÖRETAG, IDEELLA KRAFTER OCH FÖRENINGSLIV, I DET LÖPANDE ARBETET PÅ ETT STRUKTURERAT SÄTT. Vi inkluderar systematiskt andra aktörer i arbetet när det gäller insatser för deltagarna. (insatspersonal, förbundschefer) 6

Mättillfällen: En gång per halvår. Kärnindikator 11 Effektindikator deltagare EFFEKTER FÖR DELTAGARE SOM KOMMER UR DE SAMORDNADE INSATSERNA ÄR HÅLLBARA OCH SÄKRA ÖVER TID. Registerdata från SCB samkörs med SUS. Frågor om sekretess mellan myndigheter behöver lösas liksom finansiering av registeruttag från andra myndigheter. Mättillfällen: En gång per år. Datainsamlingsmetod: Registerdata Kärnindikator 12 Effektindikator personal EN STRUKTUR HAR SKAPATS VARS HUVUDUPPGIFTER ÄR ATT STRATEGISKT INITIERA, UPPRÄTTHÅLLA OCH UNDERHÅLLA RELATIONER. Vi har en struktur för att initiera, upprätthålla och underhålla relationer mellan inblandade aktörer. (insatspersonal, styrelse, parternas chefsgrupp) Mättillfällen: En gång per halvår. På sikt en gång om året. Kärnindikator 13 Effektindikator personal SAMORDNAD VERKSAMHET HAR ETT SEKTORSÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT OCH SYNSÄTT. Det synsätt vi har angående människors resurser och möjligheter omfattas av alla i den samordnade insatsen. (insatspersonal) Det synsätt vi har angående människors resurser och möjligheter omfattas av alla i styrelsen (styrelse) Det synsätt vi har angående människors resurser och möjligheter omfattas av alla i parternas chefsgrupp. (parternas chefsgrupp) De arbetssätt vi har i den samordnade insatsen fungerar bra tillsammans. (insatspersonal) De arbetssätt vi har i styrelsen fungerar bra tillsammans. (styrelse) De arbetssätt vi har i parternas chefsgrupp fungerar bra tillsammans. (parternas chefsgrupp) Mättillfällen: En gång per halvår. På sikt en gång om året. Tycker till om eget arbete. Inte andras. 7

Kärnindikator 14 Effektindikator organisation DET FINNS EN KLAR OCH TYDLIG STRATEGI FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV MYNDIGHETSGEMENSAMMA INSATSER. Vi har en strategi för hur vi arbetar med uppföljning och utvärdering av de samordnade rehabiliteringsinsatserna. (styrelse) Uppföljning och utvärdering används som underlag för att utveckla de samordnade rehabiliteringsinsatserna. (styrelse) Mättillfällen: En gång per halvår. På sikt en gång om året. Kärnindikator 15 Effektindikator samhälle INSIKTER FRÅN SAMVERKAN LEDER TILL ATT NYA TYPER AV FÖREBYGGANDE INSATSER UTVECKLAS, SÅ ATT BEHOV AV SAMORDNAD REHABILITERING INTE BEHÖVER BLI AKTUELLT OM INDIVIDER FÅNGAS UPP MYCKET TIDIGARE OCH PÅ ETT ANNORLUNDA SÄTT. Erfarenheter från vår samverkan har lett till att förebyggande insatser utvecklats. (parternas chefsgrupp) Mättillfällen: En gång per halvår. På sikt en gång om året. 8