Socialt bokslut 2016
|
|
- Sandra Nyström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialt bokslut 2016 Social redovisning är en metod för att definiera Steget Vidares mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat. 1
2 Verksamhetsberättelse 2016 Året 2016 har i många avseenden varit ett år där arbetet har pågått i den form som vi under åren utformat och funnit fungerande. Arbetet med våra deltagare har fortsatt enligt den metod vi utarbetat; från beredningsgrupp vidare till kartläggande samtal som leder vidare till tematräffar i grupp och därefter individuell planering för var och en. Teamet har jobbat gemensamt kring samtliga deltagare och våra höga ambitioner har lett till goda utfall för deltagarna. Vi har fortsatt med extern ärendehandledning vilket har varit till hjälp i det praktiska arbetet med deltagarna. Med hjälp av externa processledare från Landstinget och Umeå kommun har vi genomfört en processkartläggning över Steget vidares verksamhet, arbetet med detta har varit givande och och fört med sig uppslag om utvecklingsområden som vi jobbat vidare med. Under 2016 har Vännäs kommun påbörjat rutinen med att aktualisera deltagare till Steget vidare. Ett par deltagare har påbörjat därigenom och samarbetet med Vännäs har fungerat bra. Förberedelser för att bereda platser även för deltagare från Nordmaling och Vindeln har påbörjats under året. Utmärkande för året är antalet deltagare som gått till studier, vi har aldrig tidigare haft så många deltagare i pågående studier vilket är väldigt glädjande. Nivåerna på dessa studier sträcker sig från folkhögskola där gymnasiebetyg kompletteras, programutbildningar via AF och även någon som återgått till tidigare avbruten universitetsutbildning. I andra avseenden har året varit annorlunda med viss omsättning i personalen vilket i sig inte behöver vara negativt när det sker i lagom omfattning och takt. Vi har däremot stött på svårigheter med nya rekryteringar både gällande arbetsförmedlare och psykolog där den senare fortfarande är en olöst fråga. I december månad fick vi också vetskap om att verksamheten kommer att väsentligt förändras under hösten 2017 vilket medförde viss oro inom teamet. Steget vidare har nu utvecklat en legitim och snvändbar uppföljnings- och utvärderingsmodell genom att införa social redovisning. Vi har tagit fram mål och mätmetoder för den finansiella samordningen i form av en social budget. I ett socialt bokslut för resultatet av Steget vidares verksamhet och effekterna av den finansiella samordningen. För tredje året i rad har vi genomfört en social redovisning av verksamheten. Från 2015 års revision tog vi revisorernas synpunkter med in i det fortsatta jobbet med 2016 års sociala redovisning. En kritik som följt oss både för 2014 och 2015 års redovisningar har varit att vi gapat över för mycket, att vi haft för många indikatorer i redovisningen och vi har minskat antalet indikatorer inför 2016 års redovisning. Vi fick även synpunkter på vissa mätmetoder och annat som vi försökt ta med oss vid arbetet med 2016 års redovisning, återstår att höra vad revisorerna ser och säger denna gång. 2 Christina Wincent Utvecklingsledare, Umeå kommun
3 Styrgrupp Steget vidares styrgrupp har under 2016 bestått av: Styrgruppsrepresentant Befattning Samverkande organisation Per-Erik Björk (ordförande 2016) Enhetschef Försäkringskassan Eva Edwards Enhetschef Viva arbetsmarknad,umeå Kommun Leif Karlsson Enhetschef Försörjningsstöd, Umeå Kommun Ulrica Rutfors Sektionsschef Arbetsförmedlingen Sofia Eklund Enhetschef Psykiatrin, Västerbottens läns landsting Mikael Holmlund Förbundschef Samordningsförbundet, Umeåregionen Styrgruppen har sammanträtt vid sju ordinarie möten och en planeringsdag har genomförts under hösten. Personal Steget vidare har under 2016 haft en bemanning bestående av: Omfattning Arbetsgivaransvar Finansiering Utvecklingsledare 0,5 årsarbetare Umeå Kommun, IFO Samordningsförbundet Hälsocoach 0,5 årsarbetare Umeå Kommun, IFO Samordningsförbundet Arbetsförmedlare 1,0 årsarbetare Arbetsförmedlingen Samordningsförbundet Arbetsförmedlare 1,0 årsarbetare Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Personlig handläggare 1,0 årsarbetare Försäkringskassan Försäkringskassan Socialpedagog 1,0 årsarbetare Umeå Kommun, IFO Umeå Kommun Arbetsmarknadskonsulent 1,0 årsarbetare Umeå Kommun, Viva Umeå Kommun Arbetsmarknadskonsulent 0,25 årsarbetare Umeå Kommun, Viva Samordningsförbundet Arbetsterapeut 0,8 årsarbetare Psykiatriska kliniken Psykiatriskakliniken Psykolog 0,5 årsarbetare Psykiatriska kliniken Samordningsförbundet Sociala redovisningsteamet Sociala redovisningsteamet (SOR-teamet) är den operativa funktionen kring Steget vidares sociala redovisning. SOR-teamet har sammanträtt åtta gånger under SOR-teamet utarbetade förslag till den budget som styrgruppen tog beslut om vid sitt möte den 11 maj. Teamet har bestått av: Leif Karlsson, Socialtjänsten Umeå Kommun; Mikael Holmlund, Samordningsförbundet; Ulrika Nordström, Steget vidare Christina Wincent, Steget vidare Johanna Långdal Persson, Samordningsförbundet; Christina Wincent, utvecklingsledare Håkan Björk, Social Business Kommunikation AB har konsulterats gällande metoden. 3
4 Holistiskt synsätt, friskfokus, individen i fokus, samordnat och samlokaliserat stöd Arbete/Studier Vardagsliv Hälsa Deltagarna i siffror Uppgifterna om antal deltagare, siffror för antal till start/avslut, fördelning kvinnor/män är baserade på Steget vidares interna statistik och uppgifter om deltagarna. Siffrorna om försörjning, utbildningsnivå och tid i offentlig försörjning har hämtats från Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS, ett system för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.) Siffrorna som baserade på SUS-statistik innehåller ett visst bortfall då några deltagare ej vill delta i SUS-registrering (vilket är frivilligt) eller att deltagaren har skyddad identitet Fakta Steget vidare 2016/deltagarna i siffror Kvinnor Män Totalt Totalt antal deltagare Nya deltagare Specialistpsykiatri vid start Avslutade deltagare totalt Avslut som gått till jobb Avslut studier Övriga avslut 13 5 Sjukersättning 25-75% Sjukersättning 100%
5 Tid i offentlig försörjning Kvinna Man Totalt Upp till 1 år Upp till 2 år Upp till 3 år Upp till 4 år Upp till 5 år Upp till 6 år Upp till 7 år Upp till 8 år Upp till 9 år 2 2 Mer än 9 år Ej tillämpligt 1 1 Ej i statistik (SUS) 6 Totalt Tid i offentlig försörjning vid start på Steget vidare. Avser deltagare som varit pågående på Steget vidare under Utbildningsnivå Kvinna Man Totalt Annan eftergymnasial utbildning Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet mer än 3 år Högskola/universitet upp till 1 år Högskola/Universitet upp till 3 år Saknas/okänd Ej i statistiken (SUS) 6 Totalt * *Utbildningsnivå vid start på Steget vidare. Avser deltagare som varit pågående på Steget vidare under
6 Försörjning före Kvinna Man Totalt Sjukpenning/Rehabpenning Aktivitetsersättning Sjukersättning A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Ingen offentlig försörjning Totalt * *Försörjning vid start på Steget vidare. Avser deltagare som varit pågående på Steget vidare under Deltagare kan ha försörjning från en eller flera av ovan uppräknade försörjningsvarianter. 6
7 Socialt bokslut 2016 Målet har uppnåtts Målet har inte uppnåtts 7
8 Målområde 1 Medborgarnytta * SUS sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan 30 och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. MÅL 1.1 Medborgare erbjuds arbetslivs- inriktad rehabilitering. INDIKATOR 100 deltagare finns inskrivna i Steget vidare år deltagare avslutas i Steget vidare år nya individer har skrivits in vid Steget vidare år Deltagarna som avslutat har gått vidare till arbete. 20 % som avslutat Steget vidare år 2016 har gått i arbete. 25 % av inskrivna på Steget vidare har avlönat arbete. 1.3 Det har skett en stegförflyttning närmare arbetsmarknaden/egen försörjning där deltagaren varit med i arbetet. Deltagare De som svarat på frågan Jag känner mig mer redo att kunna arbeta eller studera har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt). 1.4 Deltagarna som avslutat har gått vidare till studier. 10 % av de som avslutat Steget vidare har gått till studier. 5 % av de inskrivna på Steget vidare har pågående studier. 1.5 Deltagarna har hamnat rätt i trygghetssystemen. Av de som Steget vidare bedömer har uttömt sina arbetsrehabiliteringsmöjligheter har 80 % beviljats sjukersättning. 1.6 Deltagarna har hittat annan positiv lösning än arbete eller studier. Ett gott exempel 8
9 Målområde 1 Medborgarnytta RESULTAT 135 individer har varit inskrivna i Steget vidare år individer avslutades från Steget vidare under nya deltagare har skrivits in vid Steget vidare % av de som avslutat Steget vidare 2016 har gått till arbete. 12 % av de som varit fortsatt inskrivna i Steget vidare har gått till avlönat arbete. Snittet blev 3,1 på frågan Jag känner mig mer redo att kunna arbeta eller studera. 0 % av de som avslutat Steget vidare har gått till studier. 13 % av de inskrivna på Steget vidare har pågående studier. 80% av de som Steget vidare bedömer har uttömt sina arbetsrehabiliteringsmöjligheter (26 av 32) har beviljats sjukersättning. Deltagaren levde isolerad med både fysisk och psykisk ohälsa utan att ha haft någon kontakt med arbetsmarknaden under sitt närmare 50 år långa liv. Hen fick en arbetsträningsplats väl anpassad utifrån sina behov, i liten omfattning, med enkla arbetsuppgifter och trivdes mycket bra där. Trots anpassningarna var det mycket svårt för deltagaren att utföra sina arbetsuppgifter och teamet beslutade om att hen skulle träffa en psykolog för att göra en utredning. I och med utredningen fick en stor del av svårigheterna sin förklaring när det visade sig att deltagaren hade en nedsatt begåvning. En ansökan om stadigvarande sjukersättning gjordes och bifall gavs. Samtidigt med denna ansökan gjordes även en LSS-ansökan om daglig sysselsättning. Deltagaren fick ett LSS-beslut på en plats för daglig sysselsättning och arbetar fortfarande där några timmar/vecka vilket betyder mycket för både hen och arbetsplatsen. 9
10 Målområde 1 Medborgarnytta MÅL 1.7 Deltagarna anger att hälsan och vanor har förbättrats under insatstiden. INDIKATOR Deltagare 60 % av de som svarat på frågan min fysiska hälsa har förbättrats under tiden på Steget Vidare svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5 gradig skala (i mycket låg grad - i ganska låg grad varken/eller ganska hög grad i mycket hög grad).) varken/eller ganska hög grad i mycket hög grad). Deltagare 70 % av de som svarat på frågan min psykiska hälsa har förbättrats under tiden på Steget Vidare svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5 gradig skala (i mycket låg grad - i ganska låg grad varken/eller ganska hög grad i mycket hög grad). Deltagare 70 % av de som svarat på frågan jag mår bättre till kropp och själ sedan jag börjat på Steget Vidare svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5 gradig skala (i mycket låg grad - i ganska låg grad varken/eller ganska hög grad i mycket hög grad). 1.8 Deltagarna har avslutats på specialistpsykiatrin på grund av att de mår bättre. Deltagare 20 % av de som varit inskrivna på specialistpsykiatrin har avslutats där på grund av att deras behov inte kvarstår. 1.9 Deltagarna som fullföljt insatsen anger att insatsen har påverkat deras livskvalité Deltagarna anger att insatsen som de deltagit i har hållit god kvalité. Deltagare 80 % av de som svarat på frågan Tiden på Steget vidare har påverkat min livskvalité positivt svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5 gradig skala (i mycket låg grad - i ganska låg grad varken/eller ganska hög grad i mycket hög grad). Deltagare 80 % av deltagarna som avslutat under 2016 anger på 10-gradig skala att de upplevt kvalitén på insatsen som de deltagit i som ganska god (7 eller 8) eller mycket god (9 eller 10). 10
11 Målområde 1 Medborgarnytta RESULTAT 26,3 % av de deltagare som svarat på frågan min fysiska hälsa har förbättrats under tiden på Steget Vidare svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5-gradig skala. 50,9 % av deltagarna som svarat på frågan min psykiska hälsa har förbättrats under tiden på Steget Vidare svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5-gradig skala 38,6 % av de som svarat på frågan jag mår bättre till kropp och själ sedan jag börjat på Steget Vidare svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5-gradig skala 5,9 % av de som varit inskrivna på specialistpsykiatrin har avslutats där på grund av att deras behov inte kvarstår. 69 % av de som svarat på frågan Tiden på Steget vidare har påverkat min livskvalité positivt svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad. 85 % av deltagarna som svarat på frågan och avslutat under 2016 anger att de upplevt kvalitén på insatsen som de deltagit i som ganska god eller mycket god. 11
12 Målområde 1 Medborgarnytta MÅL 1.11 Deltagarna anger att de har kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen. INDIKATOR 80 % av deltagarna som avslutat under 2016 anger på 10-gradig skala att de kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen i ganska hög grad (7-8) eller mycket hög grad (9-10) Deltagare känner att de insatser som erbjuds är organiserade runt deras behov (personcentrerade) Deltagare De som svarat på frågan Jag får stödet på ett sätt som fungerar för mig har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt). De som svarat på Jag har fått stödet på ett sätt som fungerar för mig har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt) Deltagaren upplever att den kan hantera egna symtom och funktionsnedsättning samt att den har fått, i högre grad än förut, stöd från myndigheterna i att leva med detta. Deltagare De som svarat på frågan Jag har utvecklat sätt att hantera min situation har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt). De som svarat på frågan Det stöd jag fått har hjälpt mig att utveckla sätt att hantera min situation har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt) En möjlighet att låta rehabiliteringsprocessen få ta den tid som behövs utifrån varje deltagares förutsättningar. Deltagare De som svarat på frågan Stödet jag får, får ta den tid som jag behövt har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt). De som svarat på frågan Stödet jag fått, har fått ta den tid som behövts har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt). 12
13 Målområde 1 Medborgarnytta RESULTAT 69% av deltagarna som avslutat under 2016 anger att de kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen i ganska hög grad eller mycket hög grad. Snittet blev 3,9 på frågan Jag får stödet på ett sätt som fungerar för mig. Snittet blev 4,3 på frågan Jag har fått stödet på ett sätt som fungerar för mig. Snittet blev 3,6 på frågan Jag har utvecklat sätt att hantera min situation. Snittet blev 3,9 på frågan Det stöd jag fått har hjälpt mig att utveckla sätt att hantera min situation. Snittet blev 4,1 på frågan Stödet jag får, får ta den tid som jag behövt. Snittet blev 4,7 på frågan Stödet jag fått, har fått ta den tid som behövts. 13
14 Målområde 1 Medborgarnytta MÅL 1.15 Deltagarna upplever inflytande över rehabiliteringsprocessen INDIKATOR De som svarat på frågan Jag är med och bestämmer vilket stöd jag ska få har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt). De som svarat på frågan Jag har fått vara med och bestämma vilket stöd som jag får/ har fått. har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt) Deltagarna är nöjda med Steget vidare som helhet. 80 % av de deltagare som svarat på frågan anger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt med påståendet: Jag är nöjd med Steget vidare som helhet. 14
15 Målområde 1 Medborgarnytta RESULTAT Snittet blev 4,0 på frågan Jag är med och bestämmer vilket stöd jag ska få. Snittet blev 4,3 på frågan Jag har fått vara med och bestämma vilket stöd som jag får/har fått. 73,7 % av de deltagare som svarat på frågan anger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt med påståendet: Jag är nöjd med Steget vidare som helhet. 15
16 Målområde 2 Samverkansmål MÅL 2.1 En struktur har skapats vars huvuduppgifter är att strategiskt initiera, upprätthålla och underhålla relationer. INDIKATOR Styrgrupp 80 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Vi har strukturer för att initiera, upprätthålla och underhålla relationer mellan inblandade aktörer (stämmer inte alls instämmer helt). 60 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Vi har strukturer för att initiera, upprätthålla och underhålla relationer mellan inblandade aktörer 2.2 Det finns en klar och tydlig strategi för uppföljning och utvärdering av myndighetsgemensamma insatser. Styrgrupp. 80 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: vi har en strategi för hur vi arbetar med uppföljning och utvärdering av de samordnade rehabiliteringsinsatserna (stämmer inte alls instämmer helt). 2.3 Insikter från samverkan (med stöd av samordningsförbund) leder till att nya typer av förbyggande insatser utvecklas så att behov av samordnad rehabilitering inte behöver bli aktuellt om individer fångas upp mycket tidigare och på ett annorlunda sätt. Styrgrupp 80 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Erfarenheter från vår samverkan har lett till att förebyggande insatser utvecklats (stämmer inte alls instämmer helt). 2.4 Effekter för deltagare som kommer ur de samordnade insatserna är hållbara och säkra över tid. Deltagare 70 % av de som hade arbete/ anställning vid avslut från Steget vidare har en anställning ett år senare. (avslut gjorda ). 2.5 Samordnad verksamhet präglas i högre utsträckning av sektorsövergripande arbetssätt och synsätt. Personal 80 % av de som svarat på frågan instämmer helt med påståendet: Det synsätt vi har angående människors resurser och möjligheter omfattas av alla i den samordnade insatsen (stämmer inte alls instämmer helt). 16
17 Målområde 2 Samverkansmål RESULTAT 60 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Vi har strukturer för att initiera, upprätthålla och underhålla relationer mellan inblandade aktörer. 100 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Vi har en strategi för hur vi arbetar med uppföljning och utvärdering av de samordnade rehabiliteringsinsatserna. 60 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Erfarenheter från vår samverkan har lett till att förebyggande insatser utvecklats. 78,2 % av de som hade arbete/anställning vid avslut från Steget vidare har en anställning ett år senare. 42,9 % av de som svarat på frågan instämmer helt med påståendet: Det synsätt vi har angående människors resurser och möjligheter omfattas av alla i den samordnade insatsen. 17
18 Målområde 2 Samverkansmål MÅL INDIKATOR 2.6 Samordnade insatser inkluderar i högre grad än förut även andra aktörer i samhället, företag, ideella krafter och föreningsliv i det löpande arbetet på ett strukturerat sätt. Insatspersonal 80 % av de som svarat instämmer helt med påståendet Vi har rutiner för att samarbeta med andra aktörer i arbetet när det gäller insatser för deltagarna (stämmer inte alls stämmer helt). 2.7 Att det systematiskt, mer än förut, tillvaratas erfarenheter, kunskaper och synpunkter såväl från enskilda deltagare/brukare och från brukarorganisationer eller grupper av deltagare (dessa erfarenheter, kunskaper och synpunkter är grunläggande för förändringar i verksamheten i allt högre grad). Insatspersonal De som svarat på frågan Erfarenheter, kunskaper och synpunkter tas systematiskt till vara från enskilda deltagare har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (stämmer inte alls instämmer helt). De som svarat på frågan Erfarenheter, kunskaper och synpunkter tas systematiskt till vara från grupper av deltagare har ett snitt på 3,5 på en 5-gradig skala (stämmer inte alls instämmer helt). Två goda exempel på hur Steget vidare tagit tillvara kunskaper från brukarorganisationer. 2.8 Deltagare upplever i högre grad än förut att det finns någon som håller samman och stödjer den enskildes samordnade rehabiliteringsprocess.. Deltagare De som svarat på frågan Jag har en person eller ett team som jag kan vända mig till med mina olika frågor och behov har ett snitt på 3,5 på en 5-gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt). De som svarat på frågan Jag har haft en person eller ett team som jag kan kunnat vända mig till med mina olika frågor och behov har ett snitt på 3,5 på en 5-gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt) Steget vidare har identifierat och återkopplat utvecklingsområden hos samverkansparterna. Redovisa två goda exempel där Steget vidare har identifierat och återkopplat utvecklingsområde hos samverkansparterna 18
19 Målområde 2 Samverkansmål RESULTAT 14,3 % av de som svarat instämmer helt med påståendet Vi har rutiner för att samarbeta med andra aktörer i arbetet när det gäller insatser för deltagarna. Snittet blev 4,0 på frågan Erfarenheter, kunskaper och synpunkter tas systematiskt till vara från enskilda deltagare har ett snitt på 3,5 på en 5-gradig skala. Snittet blev 3,9 på frågan Erfarenheter, kunskaper och synpunkter tas systematiskt till vara från grupper av deltagare. 1. Brukarorganisation Attention Brukarorganisationen Attention delade vid informationsträff på Steget vidare med sig av tips vid bemötande av personer med ADHD. Steget vidare inhandlade en bok som Attention tipsade om vid informationen: Det finns alltid ett sätt, lösningsfokus och ADHD (Gothia) för vidare fortbildning inom området. 2. HSO Steget vidare bjöd under 2016 in Maria Holmgren från Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) i Umeå och fick information gällande de olika brukarorganisationer som finns i Umeå och närområdet. Snittet blev 4,2 på frågan Jag har en person eller ett team som jag kan vända mig till med mina olika frågor och behov. Snittet blev 4,9 på frågan Jag har haft en person eller ett team som jag kan kunnat vända mig till med mina olika frågor och behov. 1. Viva arbetsmarknad Kontinuerlig återkoppling till VIVA arbetsmarknad gällande målgruppens behov av anpassning och handledning. Viva arbetsmarknad har i arbetet med att utveckla verksamheten på Tegelbruksvägen tagit in Steget vidare information om målgruppens behov av arbeten på olika procentsatser. 2. Nyhetsbrev Genom att samla upp nya deltagares tidigare erfarenheter från myndigheter har vi i vårt nyhetsbrev hösten 2016 sammanfattat att myndigheterna kan/bör bli bättre på att utgå från individens perspektiv. Vidare har vi sett att våra myndigheter och organisationer är bra på att utreda och kartlägga men mindre bra på att klargöra vem som ska ta ansvar för utförande och dokumentera resultatet. 19
20 Målområde 2 SAMVERKAN MÅL INDIKATOR 2.10 Det övergripande målet med verksamheten är att bryta rundgången mellan myndigheter. Redovisa fyra goda exempel tack vare att rundgången brutits (ett per myndighet). 1. Stadigvarande sjukersättning Hen kom för drygt 20-år sedan till Sverige för att studera men avbröt studierna drygt ett år senare på grund av psykisk ohälsa. Hen har därefter haft återkommande kontakter med socialtjänsten kring försörjning och boende. Flera försök till arbetsrehabilitering och kontakter med arbetsförmedlingen har genomförts. Hen har även haft kontakt med psykiatrin. Hen har trots mycket stöd och anpassning inte klarat av att komma upp i nivå för ett lönearbete varvid en ansökan om stadigvarande sjukersättning gjordes. Parallellt med ovanstående gjordes försök till att introducera hen i olika sammanhang för att bryta isolering vilket misslyckades då hen själv inte ville detta. Stadigvarande sjukersättning beviljades och rundgången mellan myndigheter är bruten. 2. Hel sjukersättning Person som varit sjukskriven sedan Dessförinnan haft förvärvsarbete. Varit beviljad hel tidsbegränsad sjukersättning Därefter sjukskriven varvat med insatser från Arbetsförmedlingen. Genomgått många olika behandlingsinsatser som till exempel Stresskliniken i två omgångar, KBT behandling i grupp. Har också gjort flera olika arbetslivsinriktade utredningar där man på olika sätt bedömt att personen i ett mycket väl anpassat arbete skulle kunna ha viss arbetsförmåga. Skrevs in i Steget vidare efter att ha fått avslag på ansökan om sjukersättning därför att man bedömde att det skulle kunna finnas en restarbetsförmåga och att detta inte var prövat det vill säga den arbetslivsinriktade rehabiliteringen var inte uttömd. Personen själv var ambivalent och ville inte heller helt ge upp tanken om att kunna arbeta igen till viss del. I Steget vidare fick personen möjlighet att pröva sin aktivitets/arbetsförmåga i ett väl anpassat arbete. Resultatet blev efter genomgången arbetsträning i sex månader, att personen själv kom till insikt om sina begränsningar och svårigheter och fick också en egen acceptans för detta. Steget vidare dokumenterade på ett tydligt sätt hur arbetsträningen hade gått till och vad resultatet blev. Steget vidare bedömde att all arbetslivsinriktad rehabilitering var uttömd och att personen inte hade någon arbetsförmåga sett till hela arbetsmarknaden. Det fick sedan ligga till grund för en ny ansökan om sjukersättning tillsammans med ett läkarutlåtande från sjukskrivande läkare. Personen beviljades hel sjukersättning och därmed var rundgången bruten. 20
21 Målområde 2 SAMVERKAN RESULTAT 3. Tillsvidareanställning Hen började hos Steget vidare under Personen hade ganska lång arbetslivserfarenhet både från sitt hemland och från Sverige som hen bott i under ca år men hade sedan ett antal år varit frånvarande från arbetsmarknaden. Utredningar hade gjorts inom båda AF och Soc. Personen fick jobba på Viva via utvecklingsanställning. Regelbundna uppföljningar skedde hela tiden på VIVA och samtal fördes också med personen om vad uppföljning är. Personen var omtyckt av kollegor men tyckte själv inte att hen var så trevlig som andra uppfattar hen vilket vi hade samtal om. Hen fick sedan ett sommarjobb och uppföljning gjordes regelbundet. Arbetsförmågebedömning gjordes och personen fick sjukersättning 50 % beviljat. Personen kunde inte fortsätta jobba där utifrån arbetsbrist. Hen fick sedan kortare vikariat hos samma arbetsgivare. Hen hade också stöd från Socialtjänsten. Samtal och uppmuntran har hela tiden förts med personen att söka jobb på egen hand eller med oss. Matchning mot lediga jobb har hela tiden pågått. Information om regelverk inom olika myndigheter och hur arbetsmarknaden fungerar har skett löpande. SIUS-konsulent kopplades in hösten 2015 och personen fick ganska snabbt via denne möjlighet att börja på en arbetsplats. Dock höll det på att inte bli jobb där men efter ännu ett möte där frågetecken från deltagarens sida rätades ut så fick personen en tillsvidare-anställning där. Samtal fördes med personen om avslut och både hen och vi var överens om att nu fanns förutsättningar för detta. SIUS-konsulenten fanns också kvar som stöd i arbetet. Justeringar om hur mycket stöd hen behöver har varierat över tiden som hen har deltagit vid Steget vidare. Allt eftersom självkänsla, egenförsörjning, positiva framgångar kommit så har stödet från Steget vidare avtagit för att till slut helt upphöra. Framgångsfaktorer personens kompetens och vilja att få egen försörjning uthållighet från Steget vidares sida information dialog och information och dialog igen om de missförstånd som uppstått under tiden möjlighet till SRY-utbildning (yrkesbevis) möjlighet till anställning på VIVA SIUS-konsulents stöd 4. Anställning Personen hade när hen kom till Steget vidare varit inom sjukförsäkringen periodvis sedan 20-talet år. Hen hade jobbat under ca 20 år och varit på anpassade anställningar. Olika insatser inom framför allt Arbetsförmedlingen hade provat men ingenting hade bidragit till någon varaktig försörjning. Sjukdom och annat hade gjort att ekonomin var dålig för personen. Personen hade ett boende som innebar trygghet för denne men också hade ett visst ekonomiskt värde. Detta gjorde att personen inte fick något försörjningsstöd fastän övriga inkomster var låga. Personen hade ett mål när hen kom till Steget vidare och det var att testa oss, dvs se om tilliten till myndigheter kunde infinna sig och få ett arbete som gav personen egen försörjning. Andra saker som hen var i behov av var underordnat arbete. Vi godtog hens väg till egen försörjning och hen fick börja på VIVA, först via praktik och sen anställning. Samtal både på träffar och via e-post fördes med hen om vad normalt, funktionshinderkod, diagnos, hälssoprofiler, CV, arbetsförmågebedömning, andra begrepp och hur hen och vi såg på dessa. Personen fick möjlighet att under anställningen på VIVA utveckla sig via viss utbildning men trots upprepade försök blev det ett misslyckande. Samtal fördes med personen om detta och att det till slut finns en gräns att göra proven. Personen fick också möjlighet att ha hjälp av SIUS-konsulent i sitt jobbsökande men det gick inte vilket kan ha berott på både matchningen av SIUS-konsulent och personens oförmåga att ha för många kontakter och se de olika rollernas syften. Personen erbjöds också stöd i jobbsökandet via Matcha.nu men otillräcklig tydlighet från Matchas sida gjorde att det inte lyckades. Likaså fick arbetsförmågebedömningen avbrytas då personen och vi inte var överens om vad det är och syftet. Personen försörjer sig själv idag eftersom hen jobbar sedan januari 2016 heltid utanför VIVA och anställningen är en tillsvidareanställning. Hen har kvar sitt boende och den trygghet som det innebär för hen. Personen avslutades vid Steget vidare våren Innan avslutningen så fördes samtal med hen om avslut och både personen och vi bedömde att hållbarheten skulle vara tillräcklig för att hen skulle avslutas. Framgångsfaktorer att vi följde personens förslag till lösning på dennes problem uthållighet från både personen och vår sida att vi hade möjlighet att ge personen en anställning snabbt tydlighet friskfokus att personen fick prova olika typer av arbetsuppgifter inom VIVA 21
22 Målområde 2 SAMVERKAN MÅL 2.11 Underlag/uppdrag från aktualiserande myndigheter till Steget vidare är tydliga. INDIKATOR Personal 75 % av dem som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Vi får tydligt/tydliga underlag/ uppdrag från myndigheterna Rehabiliteringshinder har identifierats och undanröjts. Två goda exempel på identifierade och undanröjda rehabiliteringshinder. Målområde 3 ÄGARE MÅL 3.1 Behovet av försörjningsstöd har minskat. INDIKATOR Av den totala gruppen som är anvisad av kommunen 2014 har behovet av försörjningsstöd minskat med 30 % år 2016, redovisat i kronor. Av den totala gruppen som är anvisad av kommunen 2015 har behovet av försörjningsstöd minskat med 20 % år 2016, redovisat i kronor. 3.2 Förutsättningar för personer med psykiatrisk problematik att få och vidmakthålla arbete/ studier och nå egen försörjning har ökat. 25 % av deltagarna som fått arbete/studier har pågående psykiatrikontakt. 22
23 Målområde 2 SAMVERKAN RESULTAT 71,4 % av dem som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Vi får tydligt/tydliga underlag/uppdrag från myndigheterna. 1.Neuropsykiatrisk utredning Deltagaren har under sin tid på Steget vidare tagit del av vårt utbud både i grupp och individuellt. Hen har genomgått kortare utbildning med anpassningar för att kunna slutföra och har varit i arbetsträningar på olika arbetsplatser. Personens mående har under tiden varit varierande både fysiskt och psykiskt med svängningar som varit svåra för personen att bemästra och svåra för oss att förstå orsakerna till. Arbetsträningar har genomförts och fungerat till och från men har måendet orsakat stora besvär, försvårat/förhindrat möjligheterna till anställning. Olika frågeställningar om de psykiska funktionerna uppstod. Kunde en neuropsykiatrisk utredning ge oss några svar på varför dessa svårigheter var så ogripbara? Utredning gjordes via psykolog och resultatet visade på låg begåvning. Detta var svaret på många av de frågetecken som vi haft, det gav förklaring till varför vissa saker varit så svåra att bemästra och det har givit oss möjlighet att ge bättre anpassningar i arbetsträning och inför kommande arbete utifrån realistiska förutsättningar. 2. Diagnos och förbättrad struktur i vardagen Person med långvarig sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. I den inledande kartläggningen i Steget vidare framkom också stora sociala problem inom familjen. Inledningsvis blev insatserna i Steget vidare riktade mot att hjälpa personen att få en samordning mellan alla de otaliga personer och instanser som var inkopplade gällande familjeproblematiken. Parallellt fick hen påbörja en arbettsträning i mycket liten omfattning i syfte att träna på att få regelbundna rutiner och struktur i vardagen. Med tiden framkom oklarheter och tveksamheter hos hen gällande de diagnoser som hen var sjukskriven för. En genomgång och utredning gjordes från vårdens sida tillsammans med hen vilket resulterade i att en diagnos togs bort. Hen började sakta hitta ett friskfocus och såsmåningom skrevs hen ut från psykiatrin. En minskning av antal personer som funnits runt personen blev också positivt och stärkte självkänslan hos hen. Så småningom kunde hen påbörja en arbetsrehabilitering med fokus på att klara ett arbete på halvtid. Detta har i sin tur lett till att hen idag genomgår en yrkesutbildning. Förbättrad struktur i vardagen, samordnade insatser, frågeställning runt diagnoser har gjort att hen inriktat sitt fokus mot friskspåret och därmed har några rehabiliteringshinder röjts undan. Målområde 3 ÄGARE RESULTAT Totala kostnaden 2014 var kr för de som anvisades till Steget vidare Totala kostnaden 2016 för samma grupp var kr. Behovet av försörjningsstöd minskade med 36,5 %. Totala kostnaden 2015 var kr för de som anvisades till Steget vidare Totala kostnaden 2016 för samma grupp var kr. Behovet av försörjningsstöd ökade med 38,5 %. 54,5 % av deltagarna som fått arbete/studier har pågående psykiatrikontakt. 23
24 Målområde 4 Personal MÅL 4.1 Personalen trivs på jobbet. INDIKATOR 80 % av de som svarat på frågan jag trivs på jobbet svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5 gradig skala (i mycket låg grad - i ganska låg grad varken/ eller ganska hög grad i mycket hög grad.) 4.2 Personalen upplever att de lyckas med sitt arbete. 4.3 Personalen upplever att de har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. 80 % av de som svarat på frågan jag upplever att jag lyckas med mitt arbete svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5 gradig skala (i mycket låg grad - i ganska låg grad varken/eller ganska hög grad i mycket hög grad.) 80 % av de som svarat jag upplever att jag har tillräckligt med tid att utföra mitt arbete svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5 gradig skala (i mycket låg grad - i ganska låg grad varken/eller ganska hög grad i mycket hög grad). 4.4 Personalen upplever att samarbetet med arbets- kamraterna fungerar 80 % av de som svarat på frågan jag upplever att samarbetet med arbetskamraterna fungerar svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad på en 5 gradig skala (i mycket låg grad - i ganska låg grad varken/eller ganska hög grad i mycket hög grad). 4.5 En möjlighet att låta rehabiliteringsprocessen få ta den tid som behövs utifrån varje deltagares förutsättningar De som svarat på frågan Stödet vi ger, får ta den tid som deltagaren behöver har ett snitt på 3,5 på en 5 gradig skala (Instämmer inte alls- Instämmer helt). 4.6 Personalen upplever att andra medarbetare/professionella i andra myndigheter respekterar deras kunskap, roller och arbetssätt 80 % av de som svarat på frågan instämmer helt med frågan: Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter lyssnar på mig (Instämmer inte alls - Instämmer helt). 80 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter vet vad jag kan tillföra (Instämmer inte alls - Instämmer helt). 24
25 Målområde 4 Personal RESULTAT 100 % av de som svarat på frågan jag trivs på jobbet svarar i mycket hög grad eller ganska hög gard. 100 % av de som svarat på frågan jag upplever att jag lyckas med mitt arbete svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad. 71,4% av de som svarat på frågan jag upplever att jag har tillräckligt med tid att utföra mitt arbete svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad. 100 % av de som svarat på frågan jag upplever att samarbetet med arbetskamraterna fungerar svarar i mycket hög grad eller ganska hög grad. Snittet blev 3,9 på frågan Stödet vi ger, får ta den tid som deltagaren behöver. 14,3 % av de som svarat på frågan instämmer helt med frågan: Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter lyssnar på mig. 0 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter vet vad jag kan tillföra. 25
26 Målområde 4 Personal MÅL 4.7 Personalen upplever att de mår bra. INDIKATOR 80 % av de som svarat på frågan instämmer helt med Jag upplever att jag mår bra (Instämmer inte alls - Instämmer helt). 4.8 När insatser avslutas i en samordnad rehabiliteringstjänst upplever deltagaren, i högre grad än förut, att det finns en planering/tjänster som tar vid, och att de levereras utan onödig dröjsmål. 80 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Det finns en tillräcklig planering för vad som ska hända efter att detta stöd upphör. (Instämmer inte alls- Instämmer helt). 4.9 Det har skett en stegförflyttning närmare arbetsmarknaden/egen försörjning där deltagaren varit med i arbetet. 40 % av de som svarat frågan instämmer helt med: Stödet vi har gett har gjort att deltagarna är mer redo att kunna arbeta eller studera (Instämmer inte alls- Instämmer helt). 26
27 Målområde 4 Personal RESULTAT 14,3 % instämmer helt med frågan jag upplever att jag mår bra. 28,6 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Det finns en tillräcklig planering för vad som ska hända efter att detta stöd upphör. 28,6 % av de som svarat på frågan instämmer helt med: Stödet vi har gett har gjort att deltagarna är mer redo att kunna arbeta eller studera. 27
28 Målområde 5 Diskrimineringsgrunder MÅL 5.1 Deltagarna har blivit bemötta och behandlade med respekt under deltagandet i insatsen sett utifrån deras kön. INDIKATOR 80 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras kön med påståendet Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller mitt kön under min tid på Steget vidare. 5.2 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med respekt under deltagandet i insatsen sett utifrån deras ålder. 80 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras ålder med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min ålder under min tid på Steget vidare. 5.3 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med respekt under deltagandet i insatsen sett utifrån deras etnicitet. 80 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras etnicitet med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min etnicitet under min tid på Steget vidare. 5.4 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med respekt under deltagandet i insatsen sett utifrån deras religion. 80 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras religion med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min religion under min tid på Steget vidare. 5.5 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med respekt under deltagandet i insatsen sett utifrån deras funktionsnedsättning. 80 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras funktionsnedsättning med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min funktionsnedsättning under min tid på Steget vidare. (I enkäten finns även svarsalternativ gäller ej mig ). 28
29 Målområde 5 Diskrimineringsgrunder RESULTAT 98,2% av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras kön med påståendet Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller mitt kön under min tid på Steget vidare. 98,2 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras ålder med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min ålder under min tid på Steget vidare. 100 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras etnicitet med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min etnicitet under min tid på Steget vidare. 100 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras religion med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min religion under min tid på Steget vidare. 67,9 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras funktionsnedsättning med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min funktionsnedsättning under min tid på Steget vidare. 29
30 Målområde 5 Diskrimineringsgrund MÅL 5.6 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med respekt under deltagandet i insatsen sett utifrån deras sexuella läggning. INDIKATOR 80 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras sexualitet med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min sexuella läggning under min tid på Steget vidare. 5.7 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med respekt under deltagandet i insatsen sett utifrån deras könsidentitet. 100 % av deltagarna som besvarat frågan anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras könsidentitet med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min könsidentitet under min tid på Steget vidare. 30
31 Målområde 5 Diskrimineringsgrund RESULTAT 98,2 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras sexualitet med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min sexuella läggning under min tid på Steget vidare. 100 % av deltagarna som besvarat frågan anger att de blivit bemötta och behandlade med respekt avseende deras könsidentitet med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med respekt vad gäller min könsidentitet under min tid på Steget vidare. 31
32 32
Socialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Socialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Robertsfors kommun genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Målet har inte uppnåtts. Målområde 1 Medborgarnytta RESULTAT. 44 deltagare avslutades från Steget vidare under 2015.
Socialt bokslut 2015 Målområde 1 Medborgarnytta Målet har uppnåtts Mätning saknas eller ej slutförd * Målområde 1 Medborgarnytta Målet har inte uppnåtts SUS sektorsövergripande system för uppföljning av
NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november oktober 2018
Bilaga 1. Uppföljning av förbundets verksamhet, NNS indikatorer NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november 2017-31 oktober 2018 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Socialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Ungdomstorget genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Socialt bokslut 2015
Socialt bokslut 2015 Social redovisning är en metod för att definiera Steget Vidares mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat. 1 Steget
Socialt bokslut 2014
Socialt bokslut 2014 Sociala redovisning är en metod för att definiera Steget Vidares mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat. 1 Steget
Socialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Anteckningar från möte i Indikatorprojektet den november 2014
Anteckningar från möte i Indikatorprojektet den 24-25 november 2014 Plats: Djurönäset, Värmdö Deltagare: Johanna Jupiter, Socialstyrelsen (även representant för Nationella Rådets arbetsgrupp) Anna Falkenberg,
Socialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Nordmalings kommun genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Socialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Vännäs kommun genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Socialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Vindelns kommun genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Socialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Socialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Socialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson
Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Verksamhetsplan för Arbetsmarknadstorget 2016
Verksamhetsplan för Arbetsmarknadstorget 2016 1. Inledning Arbetsmarknadstorget är fr.o.m. 2013-09-01 en ordinarie verksamhet som bedrivs gemensamt av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skellefteå
Socialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Socialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Ansökan om bidrag för 2016
2015-06-18 Till Göteborgs Stad SDN Askim-Frölunda-Högsbo samt SDN Västra Göteborg Ansökan om bidrag för 2016 Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering enligt lag
Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
De 15 kärnindikatorerna rubriker och beskrivningar
De 15 kärnindikatorerna rubriker och beskrivningar Nr 1 Processindikator Deltagare Deltagare känner att de insatser som erbjuds är organiserade runt deras behov (personcentrerade). Deltagare med en kombination
Statistik januari-december 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden
Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Verksamhet/insatser 2007-2008
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens
Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Statistik januari-december 2014
Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 0003/15 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 14 Statistik januari-december 14 Bilaga till årsredovisning med verksamhetsberättelse för 14 avseende verksamheter
Implementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Samordningsförbundet Umeå
Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är
Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv
Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser
VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal
www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
Uppföljning Mera koll
Uppföljning Mera koll 205-207 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Uppföljning maj 205 juni 207 i SUS Datauttag ur SUS 207-06-5 av Linda Andersson BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande
Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning
Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning Projektperiod 2018-01-01 2020-12-31 Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 2. Bakgrund till fortsatt projekt... 3 3. Syfte
STATISTIK JANUARI DECEMBER 2015
STATISTIK JANUARI DECEMBER 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum www.goteborg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Deltagare i samverkan under året 4 Stadsdel 6 Åldersfördelning 6 Utbildningsnivå
Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering
Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande
VERKSAMHETSPLAN 2017 med budget
VERKSAMHETSPLAN 2017 med budget 2017-2019 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2016:12/7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Våga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses
ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav den 18 oktober 2017, Barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att:
Bakgrund Många unga som avslutat sin skolgång från särskolan eller specialutformade program för personer med funktionsnedsättning övergår direkt till daglig verksamhet, trots att en förmodad arbetsförmåga
FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd
Deltagare i samverkan
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till
Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet
2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen
VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017
Dnr: SF16/36 VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017 Samordningsförbundet för rehabilitering i Södertälje DEN 18 NOVEMBER 2016 Innehållsförteckning 1.0 VERKSAMHETSPLAN 2017... 2 2.0 VISION... 2 3.0 ÖVERGRIPANDE
Vi ser gärna att du besvarar alla frågor, men det går också bra att hoppa över de kärnindikatorer du inte anser dig kunna ta ställning till.
Allmän information Bakgrund Hösten 2012 startade tre samordningsförbund (Norra Västmanlands, Huddinge/Botkyrka/Salem och Östra Östergötland) arbetet med att utveckla indikatorer avseende samordningsförbundens
FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.
FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun
PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.
Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Mottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Uppföljning En ingång
Uppföljning En ingång 2016-2017 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Datauttag ur SUS 2017-08-21 av Linda Andersson 1 BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Uppföljning Komhall i Kinda
Uppföljning Komhall i Kinda 01-017 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Datauttag ur SUS 017-09-13 av Linda Andersson 1 BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning
VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG
VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING ÅR 2019-2021 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG Antagen av förbundsstyrelsen 2018-11-30 1 Innehåll Inledning... 3 Förbundets uppdrag... 3 Vision... 3 Målgrupp... 4 Mål... 4
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29
Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Beslutande Christer Lindvall Umeå kommun, ordförande. Ove Grape Ungdomstorget, 24 Jens Ineland Ungdomstorget, 24 BEVIS
PROTOKOLL Sammanträdesdatum Samordningsförbundet Umeå 2012-06-27 Plats och tid Arbetsförmedlingen klockan 13.00-17.00 Beslutande Christer Lindvall Umeå kommun, ordförande Linda Lund Försäkringskassan Ulf
Supported Employment i Skellefteå
Skellefteå 2006-09-21 Supported Employment i Skellefteå Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter i projektet: - Skellefteå kommunen genom socialkontoret - Landstinget genom
Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)
Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få
Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med
Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig
2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter
Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Vår historia: - Neuropsykiatriska diagnoser i daglig verksamhet varför kan de inte arbeta? - Vårt sätt att arbeta? - Vårt sätt att bemöta
Handlingsplan 2018 Trisam
Handlingsplan 2018 Trisam Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2018-02-02 1. Grundläggande information 1.1 Bakgrund Trisam 1 är en struktur och arbetsmetod att arbeta med rehabilitering i samverkan
VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning
VERKSAMHETSPLAN 212 (dnr 211:29 / 1) 1. Inledning Samordningsförbund har ett unikt uppdrag att stödja samordnade insatser för personer som behöver hjälp av flera huvudmän för att komma tillbaka till arbete.
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning
Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning Slutrapport Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Uppdraget Effekterna av Supported Employment för övergång i arbete Insatsernas innehåll
Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-08 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Svar på motion Samordningsförbundet Dnr: 9015/55
Svar på motion Samordningsförbundet Dnr: 9015/55 Robertsfors Kommun 2016 Innehåll Innehåll Innehåll... 2 1.0 Bakgrund Motion Samordningsförbundet... 3 2.0 Bakgrund Samordningsförbundet Umeå Regionen...
MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 0015/18 Styrelsemöte 180615 MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN 2019-2021 Inledning Mål- och inriktningsdokumentet är grunden för förbundets budget de kommande
Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig
Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
ESF-projekt Samstart Skype möte
ESF-projekt Samstart Skype möte 190523 Utlysning med inriktning fast etablering på arbetsmarknaden av unga funktionsnedsatta Bidra till att modeller utarbetas och/eller strukturer utvecklas med syfte att
Verksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå
Verksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå 2006-03-17 Samordningsförbundet Umeå, med Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Landstinget och Umeå kommun som huvudmän bildades 2005-05-01 i enlighet
Datum BIRGITTA FRIBERG, PROCESSLEDARE KARIN RANGIN, FÖRBUNDSSAMORDNARE FINSAM LOMMA KÄVLINGE
Sida 1 (5) Datum 2015-11-13 Finsam Aktivitetsplan Samverkanskartan steg 2 BIRGITTA FRIBERG, PROCESSLEDARE KARIN RANGIN, FÖRBUNDSSAMORDNARE FINSAM LOMMA KÄVLINGE Af 00008_1.0_(2015-06-12, AF2000) PETRA
Vad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!
Förverkligade drömmar! I våra kontakter med områdena och i intervjuer och deltagarenkäter kommer det fram både stort och smått, som att få rätt medicin och behandling och må bättre, försörja sig själv
Målgruppen är personer som bor i Västerås och som har offentligt försörjning i form av sjukpenning, aktivitetsersättning, sjukersättning,
Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Projektägare: AMA Arbetsmarknad Västerås stad 2013-11-01-2016-06-30 11 139 681 kr Antal: 100 deltagare/ år Idag finns praktisk erfarenhet från insatserna Vägen in
Uppföljning SUS 1 januari-30 juni 2017
Uppföljning SUS januari-0 juni 07 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Uppföljning januari 07-0 juni 07 i SUS Datauttag ur SUS 07-09- av Linda Andersson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...
Samverkansteam Norra Dalsland
PROJEKTBESKRIVNING Samverkansteam Norra Dalsland 2007-2009 förlängt 2010, 2011, 2012 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Samordningsförbundet
Samordningsförbundet Stegen En samordnande arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats för kvinnor och män vilka, p.g.a. psykisk, fysisk o/e social ohälsa, har behov av samordning mellan minst 2 av Samspelets
Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring